Kemikaliepolitik

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Information om farliga ämnen

Utskottet noterar att Kemikalieinspektionen arbetar på flera arenor för att möta utmaningen med internationell e-handel när det gäller varors innehåll av kemikalier. Myndigheten arbetar även på olika sätt med att förbättra tillgången till konsumentvänlig information om kemikalier. Samarbetsprojektet där en mobilapplikation med information om farliga kemikalier i varor har utvecklats är enligt utskottets bedömning särskilt intressant i sammanhanget eftersom det bör kunna bidra till att öka medvetenheten om kemikalier i varor. Utskottet ser positivt på att kommissionen har lämnat ett förslag till en förordning om ekodesign för hållbara produkter, där bl.a. frågan om elektroniska produktpass lyfts fram. Med hänvisning till det arbete som pågår lämnas motion 2022/23:967 (SD) yrkande 7 utan vidare åtgärd.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Utskottet ser positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhåller att skyddet av människors hälsa och miljön bör stärkas, bl.a. genom att skadliga ämnen systematiskt fasas ut ur konsumentprodukter, att lagstiftningen tar höjd för kombinationseffekter och att innovation av säkra och hållbara kemikalier främjas.

Utskottet har behandlat regleringen av särskilt farliga ämnen vid flera tillfällen tidigare, och det finns sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet kan konstatera att regeringen och ansvariga myndigheter kontinuerligt arbetar med att kartlägga förekomsten av farliga ämnen i produkter och varor och utifrån detta vidtar lämpliga åtgärder. Utskottet vill särskilt framhålla det uppdrag som Kemikalieinspektionen hade att under 2021 och 2022 stärka arbetet för en giftfri cirkulär ekonomi både nationellt, inom EU och globalt genom särskilda insatser för att varor och produkter ska bli giftfria redan i design- och produktionsledet. Utskottet välkomnar att ett intensivt arbete pågår inom EU med utgångspunkt i kemikaliestrategin och utgår från att Sverige tar en aktiv roll i att genomföra EU:s kemikaliestrategi. Utskottet välkomnar även att Sverige, främst genom Kemikalieinspektionens arbete, driver på för ökade krav på information om kemikalier i varor för att på så sätt ytterligare främja giftfria kretslopp.

Med beaktande av det arbete som redan pågår ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av det som föreslås i motionerna 2022/23:967 (SD) yrkandena 6, 9 och 10, 2022/23:2073 (S) yrkande 38 och 2022/23:2140 (S) yrkande 20. Motionsyrkandena avstyrks.

Farliga ämnen i byggprodukter

När det gäller skadliga ämnen i byggmaterial vill utskottet framhålla vikten av att gemensamma regler tas fram på EU-nivå. Utskottet noterar att kommissionen har sett över byggproduktförordningen och bl.a. föreslagit att information ska lämnas om vilken miljöpåverkan och vilken risk användningen av byggprodukter kan medföra. Utskottet vill även påminna om att byggmaterial finns bland de prioriterade materialströmmarna i såväl det nationella som det EU-gemensamma arbetet för att åstadkomma en giftfri cirkulär ekonomi. Mot bakgrund av redovisningen ovan bedömer utskottet att det bedrivs ett aktivt arbete på såväl europeisk som nationell nivå med att begränsa förekomsten av farliga ämnen i byggmaterial och med att ställa krav på att tydliggöra innehållet i dessa produkter. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motion 2022/23:907 (C) yrkande 81.

Ur avsnittet "Användningen av kemikalier" i betänkandet. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 16 och 19. Läs betänkandet

När det gäller PFAS uppmärksammade utskottet under förra mandatperioden att viktiga steg har tagits för att strama åt regleringen av denna ämnesgrupp. Utskottet har bl.a. pekat på att Sverige tillsammans med likasinnade medlemsstater föreslagit att alla PFAS ska hanteras och bedömas på gruppnivå och att endast samhällsnödvändig användning ska vara tillåten. När det gäller hormonstörande ämnen har utskottet tidigare understrukit vikten av att tydligare belysa tillämpningen av försiktighetsprincipen och vikten av att ersätta särskilt farliga ämnen med bättre alternativ samt betonat värdet av en stark och enhetlig tillsyn och marknadskontroll. I sin granskning av kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet fäste utskottet stor vikt vid de aviserade åtgärderna för hanteringen av PFAS, bl.a. åtgärden att förbjuda alla PFAS som grupp. Utskottet noterade att en bred begränsning i Reachförordningen vore det mest effektiva sättet att minska riskerna med PFAS. Utskottet välkomnade även i sin granskning att kommissionen bl.a. föreslog ett förbud mot hormonstörande ämnen i konsumentprodukter.

Utskottet anser att dessa synpunkter fortfarande är relevanta och ser därför med tillförsikt på den översyn av Reachförordningen som nu pågår för att anpassa lagstiftningen till kemikaliestrategins ambitioner, inte minst när det gäller regleringen av PFAS och hormonstörande ämnen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vara mycket pådrivande i detta arbete.

Utskottet välkomnar att Livsmedelsverket nu har infört nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten som ska börja ska tillämpas den 1 januari 2026.

Sverige har drivit på för att kommissionen med stöd av kontaktmaterialförordningen ska anta utkast till lagstiftningsförslag för att införa specifika regler för papp och kartong samt fasa ut särskilt farliga ämnen i dessa produktkategorier. Utskottet ser positivt på detta arbete.

I tillsynsmyndigheternas arbete med att sanera och återställa förorenade mark- och vattenområden är åtgärder inom områden förorenade med PFAS en viktig del. Utskottet noterar att Naturvårdsverket i samarbete med SGI har tagit fram en gemensam vägledning om hur PFAS kan riskbedömas och åtgärdas i förorenade områden. Vägledningen ska fungera som ett kunskapsstöd i det angelägna saneringsarbetet. Regeringen har förstärkt anslaget för sanering och återställning av förorenade områden i budgeten för 2023.

Med hänvisning till genomförda åtgärder och det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 82, 83, 85 och 87, 2022/23:2073 (S) yrkande 36 och 2022/23:1970 (S).

Ur avsnittet "PFAS och hormonstörande ämnen" i betänkandet. Läs betänkandet

Riskbedömning av biologiska bekämpningsmedel

Utskottet noterar att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för prövningssystemet görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet betonar betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta det nya prövningssystemets ändamålsenlighet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:985 (SD) yrkande 14.

Kemikalieinspektionens avgifter för tillsyn och prövning

Utskottet noterar att Kemikalieinspektionen nyligen har sett över avgifterna för bekämpningsmedel och allmänkemikalier och presenterat ett förslag på nya avgifter och på hur myndighetens finansiella obalans kan åtgärdas. Förslagen har utformats mot bakgrund av att avgifterna ska vara förutsägbara och transparenta för företagen. När det gäller allmänkemikalier föreslås en förändring som innebär att alla företag i avgiftskollektivet gynnas, i synnerhet små företag. Mot bakgrund av att frågan nyligen utretts och förslag lämnats till regeringen anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att vidta någon åtgärd.

Utskottet välkomnar vidare det utvecklingsarbete som har resulterat i att Kemikalieinspektionens handläggningstider för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att förkortas. Motion 2022/23:967 (SD) yrkandena 5, 12 och 13 avstyrks därmed.

Försörjning av kritiska kemikalier

Utskottet kan konstatera att coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina har tydliggjort sårbarheter i samhället. Tillgången till dricksvatten förutsätter en stadig tillgång till ett antal kemikalier som används i beredningsprocessen vid vattenverken. Vid svåra eller långvariga störningar i nationella och internationella varuflöden påverkas kemikalieförsörjningen och därmed även tillgången till rent vatten. Det är av synnerligen stor vikt att försörjningstryggheten av kritiska kemikalier säkerställs.

Utskottet noterar att Livsmedelsverket har kartlagt sårbarheterna i dricksvattenförsörjningens kemikalieberoende. Enligt myndigheten är beredskapen generellt låg och det finns inga stora lager av dricksvattenkemikalier att använda i händelse av brist. Utskottet ser positivt på att Kemikaliemyndigheten har haft i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. tillgången till kemikalier som är nödvändiga för dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening. Utskottet välkomnar vidare att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA har fått i uppdrag att inom ramen för det civila försvaret bygga upp en robust livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Utskottet ser även positivt på att åtgärder vidtas på EU-gemensam nivå.

Utskottet anser i likhet med det som anfördes i riksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2021/22:MJU25 punkt 13, rskr. 2021/22:336) att Sveriges beredskapsförsörjning av kemikalier som används till rening av vatten och avlopp samt övrig livsmedelsproduktion behöver säkerställas, och att frågan ska tillskrivas mycket hög prioritet. Det är av grundläggande vikt att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även i tider av kris. Utskottet ser dock inte skäl för riksdagen att rikta något ytterligare tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker därför motion 2022/23:602 (M).

Kemikalieinspektionens lokalisering

Utskottet noterar att frågan om statliga myndigheters lokalisering regleras i en förordning (2019:202) och att frågan har behandlats i den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Som framgår ovan har det under det senaste decenniet fattats ett antal regeringsbeslut om lokalisering där hela eller delar av myndigheters verksamheter i Stockholms län har omlokaliserats till andra delar av landet. Utskottet, som anser att Kemikalieinspektionen fungerar på ett ändamålsenligt sätt på den plats där den nu är lokaliserad, finner för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:727 (L). Motionen avstyrks.

Reservationer

1.

Ett riskbaserat synsätt i kemikaliearbetet, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 88.

Ställningstagande

Det finns en problematik i en alltför strikt kemikalielagstiftning som inte tar hänsyn till andra viktiga miljöfaktorer, däribland resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. I dag är lagstiftningen utformad så att en hel del gamla produkter och vissa typer av avfall måste förbrännas om en hundraprocentig reningsgrad inte kan uppnås vid återvinning eller återtillverkning. Detta berör i särskilt hög utsträckning cirkuleringen av byggmaterial, möbler och golv. IVL Svenska Miljöinstitutet har bedömt att en något lägre reningsgrad av gammalt material – som i de allra flesta fall ändå har en reningsgrad på över 98 procent – i vissa fall kan motiveras av hållbarhetsskäl. För att främja cirkulära materialflöden måste ett riskbaserat synsätt tillämpas. Det bör även göras en helhetsbedömning för att undvika målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet. Vid bedömningen bör således faktorer som kemikalieinnehåll, klimatnytta och cirkularitet beaktas. Ett sådant synsätt skulle gynna både miljön och de flesta återvinningsindustrier, som i dagsläget blir tvungna att skicka uttjänta varor till förbränning trots att de skulle kunna återanvändas. Kemikalieinspektionen bör därför få i uppdrag att se över hur lagstiftningen kan uppdateras så att man kan väga målen om cirkulära resursflöden och en giftfri miljö mot varandra.

Ur avsnittet "Övriga kemikaliepolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 21. Läs betänkandet

Kemikaliearbetets mål och metodik

Utskottet kan konstatera att det under en längre tid har funnits en politisk samsyn i Sverige om kemikaliearbetets mål och metodik. Till följd av detta har Sveriges linje i såväl den nationella som den EU-gemensamma och internationella kemikaliepolitiken under lång tid varit tydlig och konsekvent. Utskottet anser att en säker användning av kemikalier är av yttersta vikt och att det är grundläggande att regleringen av kemikalier utgår från försiktighetsprincipen och bygger på gedigna vetenskapliga fakta. Utskottet bedömer att de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 88 och 2022/23:967 (SD) yrkandena 1–3 i allt väsentligt får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kemikaliearbetet på internationell nivå och EU-nivå

Det är en självklar utgångspunkt att kemikaliearbetet måste bedrivas i internationella och EU-gemensamma forum för att uppnå sina syften. Utskottet bedömer att de åtgärder som såväl den nuvarande som den förra regeringen har vidtagit går väl i linje med detta konstaterande. Som exempel vill utskottet lyfta fram att Sverige är initiativtagare till högnivåalliansen som verkar för att nå ett globalt avtal om kemikalier och avfall. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige hör till de medlemsstater som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reachförordningen samt att Sverige stöttar kommissionen i att ämnen som förbjudits inom EU även ska förbjudas globalt genom Stockholmskonventionen. Utskottet förutsätter att Sverige fortsätter detta arbete och att regeringen kontinuerligt verkar för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet inom EU och internationella forum. Utskottet utgår även från att Sverige ska vara internationellt drivande för att öka ambitionerna för en bättre havsmiljö, bl.a. när det gäller farliga ämnen.

Mot bakgrund av det som nu har anförts bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 79 och 80, 2022/23:967 (SD) yrkande 4, 2022/23:981 yrkande 21 och 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del och 37 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kemikaliepolitikens utgångspunkter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Riskbedömning av biologiska bekämpningsmedel

Utskottet noterar att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för prövningssystemet görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet betonar betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta det nya prövningssystemets ändamålsenlighet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:985 (SD) yrkande 14.

Kemikalieinspektionens avgifter för tillsyn och prövning

Utskottet noterar att Kemikalieinspektionen nyligen har sett över avgifterna för bekämpningsmedel och allmänkemikalier och presenterat ett förslag på nya avgifter och på hur myndighetens finansiella obalans kan åtgärdas. Förslagen har utformats mot bakgrund av att avgifterna ska vara förutsägbara och transparenta för företagen. När det gäller allmänkemikalier föreslås en förändring som innebär att alla företag i avgiftskollektivet gynnas, i synnerhet små företag. Mot bakgrund av att frågan nyligen utretts och förslag lämnats till regeringen anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att vidta någon åtgärd.

Utskottet välkomnar vidare det utvecklingsarbete som har resulterat i att Kemikalieinspektionens handläggningstider för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att förkortas. Motion 2022/23:967 (SD) yrkandena 5, 12 och 13 avstyrks därmed.

Försörjning av kritiska kemikalier

Utskottet kan konstatera att coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina har tydliggjort sårbarheter i samhället. Tillgången till dricksvatten förutsätter en stadig tillgång till ett antal kemikalier som används i beredningsprocessen vid vattenverken. Vid svåra eller långvariga störningar i nationella och internationella varuflöden påverkas kemikalieförsörjningen och därmed även tillgången till rent vatten. Det är av synnerligen stor vikt att försörjningstryggheten av kritiska kemikalier säkerställs.

Utskottet noterar att Livsmedelsverket har kartlagt sårbarheterna i dricksvattenförsörjningens kemikalieberoende. Enligt myndigheten är beredskapen generellt låg och det finns inga stora lager av dricksvattenkemikalier att använda i händelse av brist. Utskottet ser positivt på att Kemikaliemyndigheten har haft i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. tillgången till kemikalier som är nödvändiga för dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening. Utskottet välkomnar vidare att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA har fått i uppdrag att inom ramen för det civila försvaret bygga upp en robust livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Utskottet ser även positivt på att åtgärder vidtas på EU-gemensam nivå.

Utskottet anser i likhet med det som anfördes i riksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2021/22:MJU25 punkt 13, rskr. 2021/22:336) att Sveriges beredskapsförsörjning av kemikalier som används till rening av vatten och avlopp samt övrig livsmedelsproduktion behöver säkerställas, och att frågan ska tillskrivas mycket hög prioritet. Det är av grundläggande vikt att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även i tider av kris. Utskottet ser dock inte skäl för riksdagen att rikta något ytterligare tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker därför motion 2022/23:602 (M).

Kemikalieinspektionens lokalisering

Utskottet noterar att frågan om statliga myndigheters lokalisering regleras i en förordning (2019:202) och att frågan har behandlats i den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Som framgår ovan har det under det senaste decenniet fattats ett antal regeringsbeslut om lokalisering där hela eller delar av myndigheters verksamheter i Stockholms län har omlokaliserats till andra delar av landet. Utskottet, som anser att Kemikalieinspektionen fungerar på ett ändamålsenligt sätt på den plats där den nu är lokaliserad, finner för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:727 (L). Motionen avstyrks.

Reservationer

1.

Ett riskbaserat synsätt i kemikaliearbetet, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 88.

Ställningstagande

Det finns en problematik i en alltför strikt kemikalielagstiftning som inte tar hänsyn till andra viktiga miljöfaktorer, däribland resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. I dag är lagstiftningen utformad så att en hel del gamla produkter och vissa typer av avfall måste förbrännas om en hundraprocentig reningsgrad inte kan uppnås vid återvinning eller återtillverkning. Detta berör i särskilt hög utsträckning cirkuleringen av byggmaterial, möbler och golv. IVL Svenska Miljöinstitutet har bedömt att en något lägre reningsgrad av gammalt material – som i de allra flesta fall ändå har en reningsgrad på över 98 procent – i vissa fall kan motiveras av hållbarhetsskäl. För att främja cirkulära materialflöden måste ett riskbaserat synsätt tillämpas. Det bör även göras en helhetsbedömning för att undvika målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet. Vid bedömningen bör således faktorer som kemikalieinnehåll, klimatnytta och cirkularitet beaktas. Ett sådant synsätt skulle gynna både miljön och de flesta återvinningsindustrier, som i dagsläget blir tvungna att skicka uttjänta varor till förbränning trots att de skulle kunna återanvändas. Kemikalieinspektionen bör därför få i uppdrag att se över hur lagstiftningen kan uppdateras så att man kan väga målen om cirkulära resursflöden och en giftfri miljö mot varandra.

Ur avsnittet "Övriga kemikaliepolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 21. Läs betänkandet

Riskbedömning av biologiska bekämpningsmedel

Utskottet noterar att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för prövningssystemet görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet betonar betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta det nya prövningssystemets ändamålsenlighet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:985 (SD) yrkande 14.

Kemikalieinspektionens avgifter för tillsyn och prövning

Utskottet noterar att Kemikalieinspektionen nyligen har sett över avgifterna för bekämpningsmedel och allmänkemikalier och presenterat ett förslag på nya avgifter och på hur myndighetens finansiella obalans kan åtgärdas. Förslagen har utformats mot bakgrund av att avgifterna ska vara förutsägbara och transparenta för företagen. När det gäller allmänkemikalier föreslås en förändring som innebär att alla företag i avgiftskollektivet gynnas, i synnerhet små företag. Mot bakgrund av att frågan nyligen utretts och förslag lämnats till regeringen anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att vidta någon åtgärd.

Utskottet välkomnar vidare det utvecklingsarbete som har resulterat i att Kemikalieinspektionens handläggningstider för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att förkortas. Motion 2022/23:967 (SD) yrkandena 5, 12 och 13 avstyrks därmed.

Försörjning av kritiska kemikalier

Utskottet kan konstatera att coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina har tydliggjort sårbarheter i samhället. Tillgången till dricksvatten förutsätter en stadig tillgång till ett antal kemikalier som används i beredningsprocessen vid vattenverken. Vid svåra eller långvariga störningar i nationella och internationella varuflöden påverkas kemikalieförsörjningen och därmed även tillgången till rent vatten. Det är av synnerligen stor vikt att försörjningstryggheten av kritiska kemikalier säkerställs.

Utskottet noterar att Livsmedelsverket har kartlagt sårbarheterna i dricksvattenförsörjningens kemikalieberoende. Enligt myndigheten är beredskapen generellt låg och det finns inga stora lager av dricksvattenkemikalier att använda i händelse av brist. Utskottet ser positivt på att Kemikaliemyndigheten har haft i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. tillgången till kemikalier som är nödvändiga för dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening. Utskottet välkomnar vidare att Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA har fått i uppdrag att inom ramen för det civila försvaret bygga upp en robust livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Utskottet ser även positivt på att åtgärder vidtas på EU-gemensam nivå.

Utskottet anser i likhet med det som anfördes i riksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2021/22:MJU25 punkt 13, rskr. 2021/22:336) att Sveriges beredskapsförsörjning av kemikalier som används till rening av vatten och avlopp samt övrig livsmedelsproduktion behöver säkerställas, och att frågan ska tillskrivas mycket hög prioritet. Det är av grundläggande vikt att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även i tider av kris. Utskottet ser dock inte skäl för riksdagen att rikta något ytterligare tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker därför motion 2022/23:602 (M).

Kemikalieinspektionens lokalisering

Utskottet noterar att frågan om statliga myndigheters lokalisering regleras i en förordning (2019:202) och att frågan har behandlats i den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Som framgår ovan har det under det senaste decenniet fattats ett antal regeringsbeslut om lokalisering där hela eller delar av myndigheters verksamheter i Stockholms län har omlokaliserats till andra delar av landet. Utskottet, som anser att Kemikalieinspektionen fungerar på ett ändamålsenligt sätt på den plats där den nu är lokaliserad, finner för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:727 (L). Motionen avstyrks.

Reservationer

1.

Ett riskbaserat synsätt i kemikaliearbetet, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 88.

Ställningstagande

Det finns en problematik i en alltför strikt kemikalielagstiftning som inte tar hänsyn till andra viktiga miljöfaktorer, däribland resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. I dag är lagstiftningen utformad så att en hel del gamla produkter och vissa typer av avfall måste förbrännas om en hundraprocentig reningsgrad inte kan uppnås vid återvinning eller återtillverkning. Detta berör i särskilt hög utsträckning cirkuleringen av byggmaterial, möbler och golv. IVL Svenska Miljöinstitutet har bedömt att en något lägre reningsgrad av gammalt material – som i de allra flesta fall ändå har en reningsgrad på över 98 procent – i vissa fall kan motiveras av hållbarhetsskäl. För att främja cirkulära materialflöden måste ett riskbaserat synsätt tillämpas. Det bör även göras en helhetsbedömning för att undvika målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet. Vid bedömningen bör således faktorer som kemikalieinnehåll, klimatnytta och cirkularitet beaktas. Ett sådant synsätt skulle gynna både miljön och de flesta återvinningsindustrier, som i dagsläget blir tvungna att skicka uttjänta varor till förbränning trots att de skulle kunna återanvändas. Kemikalieinspektionen bör därför få i uppdrag att se över hur lagstiftningen kan uppdateras så att man kan väga målen om cirkulära resursflöden och en giftfri miljö mot varandra.

Ur avsnittet "Övriga kemikaliepolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 20. Läs betänkandet