Djurskydd

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 7, 17, 19, 23 och 24. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7, 17, 19, 23 och 24. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att djurskyddslagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och att främja såväl en god djurvälfärd som respekten för djur. Det faktum att det finns en lag som syftar till att skydda djur mot lidande visar enligt utskottets mening att den svenska rättsordningen redan tillerkänner djuren ett inneboende värde som går utöver värdet av att vara en ägodel. Utskottet konstaterar vidare att Jordbruksverket är utpekat som den myndighet som har det centrala ansvaret för att säkerställa ett gott djurskydd. Verket ska varje år lämna en nationell djurskyddsrapport till Regeringskansliet och analysera och ge en bild av djurskyddsläget. Vidare finns det andra organ, t.ex. det vetenskapliga rådet för djurskyddsfrågor och det nationella centrumet för djurvälfärd vid SLU, som har till uppgift att bevaka djurskyddet utifrån olika perspektiv. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:518 (SD) yrkande 2 och 2022/23:997 (SD) yrkandena 24 och 25.

När det gäller frågan om att samla all lagstiftning som rör djur i en lag eller djurbalk vill utskottet framhålla att de lagar som berör djur har olika skyddsintressen, som t.ex. en god djurvälfärd, ett gott smittskydd eller att begränsa problem för omgivningen. Utskottet bedömer att det även fortsättningsvis är mer ändamålsenligt att låta skyddsintresset styra var en djurrelaterad fråga regleras. Utskottet föreslår därför att motionerna 2022/23:518 (SD) yrkande 1, 2022/23:997 (SD) yrkande 17 och 2022/23:1252 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Det svenska djurskyddsarbetet" i betänkandet. Läs betänkandet

Regleringen av djurtransporter

Utskottet välkomnar den översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som pågår i enlighet med Från jord till bord-strategin och som bl.a. omfattar transporter av djur. Utskottet noterar vidare att Europaparlamentet bl.a. uppmanat kommissionen att skärpa de gällande kraven gentemot unionens handelspartner, särskilt när det gäller handel med och transport av djur. Avslutningsvis välkomnar utskottet att regeringen i arbetet med den pågående översynen prioriterar frågan om att komma till rätta med problemen förknippade med långa djurtransporter. Mot denna bakgrund, och i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkande 40 och 2022/23:1248 (V) yrkandena 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Tillsyn och regelefterlevnad

Av kommissionens utvärdering av djurskyddslagstiftningen, som genomförts som en del av den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå, framgår att skyddet av djur under transport har förbättrats men att det fortfarande kvarstår problem, bl.a. när det gäller efterlevnaden av reglerna om djurtransporter. Europaparlamentet har vidare framhållit att straffen för brott mot regelverket om djurtransporter måste skärpas och uppmanat kommissionen och EU:s medlemsstater att öka sina ansträngningar för att respektera djurens välbefinnande under transport. Med hänvisning till det arbete som pågår i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:843 (C) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Transport av djur" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Regleringen av djurtransporter

Utskottet välkomnar den översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som pågår i enlighet med Från jord till bord-strategin och som bl.a. omfattar transporter av djur. Utskottet noterar vidare att Europaparlamentet bl.a. uppmanat kommissionen att skärpa de gällande kraven gentemot unionens handelspartner, särskilt när det gäller handel med och transport av djur. Avslutningsvis välkomnar utskottet att regeringen i arbetet med den pågående översynen prioriterar frågan om att komma till rätta med problemen förknippade med långa djurtransporter. Mot denna bakgrund, och i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkande 40 och 2022/23:1248 (V) yrkandena 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Tillsyn och regelefterlevnad

Av kommissionens utvärdering av djurskyddslagstiftningen, som genomförts som en del av den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå, framgår att skyddet av djur under transport har förbättrats men att det fortfarande kvarstår problem, bl.a. när det gäller efterlevnaden av reglerna om djurtransporter. Europaparlamentet har vidare framhållit att straffen för brott mot regelverket om djurtransporter måste skärpas och uppmanat kommissionen och EU:s medlemsstater att öka sina ansträngningar för att respektera djurens välbefinnande under transport. Med hänvisning till det arbete som pågår i samband med översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:843 (C) yrkande 39 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Transport av djur" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 17, 19, 23 och 24. Läs betänkandet

Burhållning

Utskottet välkomnar att kommissionen har aviserat ett lagförslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns och avelsdjur för slaktkycklingar och värphöns. Med hänvisning till det arbete som nu pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 32 och 2022/23:1248 (V) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

Fjäderfähållning i övrigt

Av redovisningen ovan framgår att det finns ett omfattande regelverk som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd för fjäderfän. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser på området och verket har också beslutat om föreskrifter i syfte att säkerställa djurskyddet för fjäderfän. Utskottet ser vidare positivt på initiativ från branschorganisationer för att öka djurvälfärden för djur inom animalieproduktionen. I detta sammanhang vill utskottet särskilt betona att föresatsen med kontrollprogram är att minst samma djurskyddsnivå ska uppnås som vid tillämpning av ordinarie föreskrifter. Avslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår en översyn av EU:s djurskyddsregelverk och att regeringen i detta arbete argumenterar för behovet av en högre djurskyddsnivå i hela EU. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att vidta några initiativ för att förändra nuvarande regelverk och föreslår att motionerna 2022/23:503 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:764 (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Minkhållning

Av djurskyddslagen framgår bl.a. att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det framgår också att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar förebyggs. Utöver dessa grundläggande bestämmelser har Jordbruksverket meddelat närmare föreskrifter om uppfödning och hållande av pälsdjur. Av redovisningen ovan framgår även att SLU har bedrivit forskning om minkar sedan 2003 och att forskningsresultaten bl.a. utgjort underlag till Jordbruksverkets föreskrifter. Utskottet konstaterar vidare att Jordbruksverket har utvärderat välfärden hos minkar inom pälsproduktion. Av denna rapportering framgår bl.a. att djurvälfärden för mink har förbättrats de senaste åren. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:763 (MP), 2022/23:997 (SD) yrkandena 30 och 31, 2022/23:1132 (SD), 2022/23:1248 (V) yrkande 1 och 2022/23:1293 (S) kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om förbud mot försäljning av nyproducerad päls från djur i bur uppfattar utskottet att det som efterfrågas är ett totalförbud för sådan försäljning i Sverige. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att ett totalförbud även skulle omfatta importerade produkter som har producerats i enlighet med gällande EU-regler. Ett sådant förbud skulle inte vara förenligt med den fria rörligheten av varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2022/23:1248 (V) yrkande 2.

Tvångsmatning och försäljning av fjädrar

Det är enligt utskottet glädjande att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utarbeta förslag om att förbjuda tvångsmatning av ankor och gäss för produktion av ank- och gåslever. Vidare noterar utskottet att kommissionen med anledning av uppmaningen har begärt att Efsa ska yttra sig i frågan och att kommissionen utforskar möjligheten till en EU-omfattande djurskyddsmärkning. Frågan om djurskyddsmärkning ingår även i den utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd som regeringen tillsatte i februari 2023. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2022/23:2151 (SD) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Det finns i nuläget inte någon EU-lagstiftning som uttryckligen förbjuder gås- och ankleverproduktion genom tvångsmatning. Utskottet konstaterar därför att Sverige, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte kan hindra import av varor som har producerats genom tvångsmatning. Utskottet noterar vidare att ett totalförbud mot försäljning i Sverige av produkter som innehåller äkta dun och fjädrar skulle omfatta även försäljningen av importerade produkter som har framställts i enlighet med gällande EU-regelverk, dvs. som innehåller dun och fjädrar som har plockats på ett sätt som är tillåtet. Ett sådant förbud skulle därför inte vara förenligt med principen om fri rörlighet för varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:875 (SD), 2022/23:997 (SD) yrkande 12 och 2022/23:2151 (SD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Djur inom animalieproduktionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 27. Läs betänkandet

Burhållning

Utskottet välkomnar att kommissionen har aviserat ett lagförslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns och avelsdjur för slaktkycklingar och värphöns. Med hänvisning till det arbete som nu pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 32 och 2022/23:1248 (V) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

Fjäderfähållning i övrigt

Av redovisningen ovan framgår att det finns ett omfattande regelverk som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd för fjäderfän. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser på området och verket har också beslutat om föreskrifter i syfte att säkerställa djurskyddet för fjäderfän. Utskottet ser vidare positivt på initiativ från branschorganisationer för att öka djurvälfärden för djur inom animalieproduktionen. I detta sammanhang vill utskottet särskilt betona att föresatsen med kontrollprogram är att minst samma djurskyddsnivå ska uppnås som vid tillämpning av ordinarie föreskrifter. Avslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår en översyn av EU:s djurskyddsregelverk och att regeringen i detta arbete argumenterar för behovet av en högre djurskyddsnivå i hela EU. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att vidta några initiativ för att förändra nuvarande regelverk och föreslår att motionerna 2022/23:503 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:764 (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Minkhållning

Av djurskyddslagen framgår bl.a. att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det framgår också att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar förebyggs. Utöver dessa grundläggande bestämmelser har Jordbruksverket meddelat närmare föreskrifter om uppfödning och hållande av pälsdjur. Av redovisningen ovan framgår även att SLU har bedrivit forskning om minkar sedan 2003 och att forskningsresultaten bl.a. utgjort underlag till Jordbruksverkets föreskrifter. Utskottet konstaterar vidare att Jordbruksverket har utvärderat välfärden hos minkar inom pälsproduktion. Av denna rapportering framgår bl.a. att djurvälfärden för mink har förbättrats de senaste åren. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:763 (MP), 2022/23:997 (SD) yrkandena 30 och 31, 2022/23:1132 (SD), 2022/23:1248 (V) yrkande 1 och 2022/23:1293 (S) kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om förbud mot försäljning av nyproducerad päls från djur i bur uppfattar utskottet att det som efterfrågas är ett totalförbud för sådan försäljning i Sverige. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att ett totalförbud även skulle omfatta importerade produkter som har producerats i enlighet med gällande EU-regler. Ett sådant förbud skulle inte vara förenligt med den fria rörligheten av varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2022/23:1248 (V) yrkande 2.

Tvångsmatning och försäljning av fjädrar

Det är enligt utskottet glädjande att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utarbeta förslag om att förbjuda tvångsmatning av ankor och gäss för produktion av ank- och gåslever. Vidare noterar utskottet att kommissionen med anledning av uppmaningen har begärt att Efsa ska yttra sig i frågan och att kommissionen utforskar möjligheten till en EU-omfattande djurskyddsmärkning. Frågan om djurskyddsmärkning ingår även i den utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd som regeringen tillsatte i februari 2023. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2022/23:2151 (SD) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Det finns i nuläget inte någon EU-lagstiftning som uttryckligen förbjuder gås- och ankleverproduktion genom tvångsmatning. Utskottet konstaterar därför att Sverige, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte kan hindra import av varor som har producerats genom tvångsmatning. Utskottet noterar vidare att ett totalförbud mot försäljning i Sverige av produkter som innehåller äkta dun och fjädrar skulle omfatta även försäljningen av importerade produkter som har framställts i enlighet med gällande EU-regelverk, dvs. som innehåller dun och fjädrar som har plockats på ett sätt som är tillåtet. Ett sådant förbud skulle därför inte vara förenligt med principen om fri rörlighet för varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:875 (SD), 2022/23:997 (SD) yrkande 12 och 2022/23:2151 (SD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Djur inom animalieproduktionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 27. Läs betänkandet

När det gäller frågan om utevistelse för hästar konstaterar utskottet att djurskyddslagen bl.a. syftar till att främja en god djurvälfärd och att djur ska få utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade till. Jordbruksverket har i dag riksdagens och regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om utevistelse för olika slags djur och utskottet ser för närvarande inget behov av att vidta några åtgärder för att förändra denna ordning. Motionerna 2022/23:992 (SD) yrkande 6 och 2022/23:997 (SD) yrkande 27 avstyrks därför.

När det gäller frågan om utevistelse för djur inom animalieproduktionen och ligghallskravet konstaterar utskottet att regeringen nyligen har tillsatt en utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd som bl.a. ska undersöka möjliga åtgärder för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. I avvaktan på utfallet av denna utredning föreslår utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 5 och 2022/23:1248 (V) yrkande 6 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Utevistelse för vissa djur" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet har konstaterat tidigare i detta betänkande pågår för närvarande en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Denna översyn omfattar bl.a. lagstiftningen om slakt och frågan om att införa en djurskyddsmärkning. Utskottet konstaterar att ett stärkt djurskydd inom EU är en prioriterad fråga för regeringen och noterar att regeringen är angelägen om att den förestående översynen blir genomgripande och resulterar i en verklig förbättring av djurvälfärden i EU. Utskottet konstaterar vidare att det i svensk lagstiftning inte finns något krav på att redovisa uppgift om att köttet kommer från djur som slaktats utan bedövning, men att det är möjligt för företagare att lämna frivillig information om detta på förpackningen eller på annat sätt. Frågan om märkning och information till konsumenter ingår även i den nyligen tillsatta utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Avslutningsvis konstaterar utskottet att det, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte är möjligt för Sverige att förbjuda import av kött som lagligen har slaktats eller varit till salu i en annan medlemsstat. Mot denna bakgrund, och i avvaktan på utfallet av det pågående arbetet på området, anser utskottet att motionerna 2022/23:970 (SD) yrkandena 2 och 3, 2022/23:997 (SD) yrkandena 21–23, 2022/23:1003 (SD) yrkandena 3–6, 2022/23:1133 (SD) yrkandena 1–3 och 5 samt 2022/23:2149 (SD) yrkandena 1–3 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Kött från djur som slaktats utan bedövning" i betänkandet. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Lokala slakterier och gårdsnära slakt kan enligt utskottets mening öka djurvälfärden eftersom det innebär att djuren slipper de transporter som annars krävs för att ta dem till slakt. Utskottet välkomnar därför att Europaparlamentet i sin resolution från januari 2022 betonade att utbyggnaden av regionala slakterier bör främjas och slakt på gårdar tillåtas för att undvika långa transportvägar. Kommissionen genomför som tidigare nämnts i detta betänkande en översyn av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Utskottet välkomnar vidare den nyligen tillsatta utredningen om konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter som bl.a. ska kartlägga befintliga stödsystem och analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Med hänvisning till det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkande 1, 2022/23:937 (SD) yrkande 5, 2022/23:970 (SD) yrkandena 21 och 22, 2022/23:985 (SD) yrkande 28 och 2022/23:1248 (V) yrkande 10 kan lämnas utan åtgärd.

Vissa tillsynsfrågor

För att säkerställa ett gott djurskydd i Sverige är det viktigt att djurskyddsregelverket när det gäller slakt efterlevs och att tillsynen av landets slakterier fungerar väl. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2143 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Utöver att tillsynen fungerar tillfredsställande är det även viktigt att överträdelser av regelverket för djurskydd när det gäller exempelvis slakt leder till kännbara sanktioner. Utskottet noterar i detta sammanhang att överträdelser av bestämmelserna om slakt kan leda till böter eller fängelse i högst två år och att straffet för uppsåtliga brott som avsett en förpliktelse av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt är fängelse i högst två år. Utskottet finner inte skäl att vidta några förändringar i detta regelverk och avstyrker därmed motion 2022/23:503 (SD) yrkande 3.

När det gäller frågan om att införa delat straffansvar noterar utskottet att flera personer kan dömas för att gemensamt ha begått en brottslig gärning, men var och ens individuella straffansvar bedöms utifrån omfattningen av den egna delaktigheten i gärningen. Om ett brott är begånget inom ramen för ett företags verksamhet kan företaget åläggas företagsbot. Utskottet konstaterar vidare att det i enlighet med lagen om näringsförbud redan är möjligt att förbjuda personer som har tillåtit eller själva gjort sig skyldiga till djurplågeri att bedriva slakteriverksamhet. Utskottet ser mot den bakgrunden inte behov av några sådana utredningar som efterfrågas i motion 2022/23:2143 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Inledningsvis konstaterar utskottet att djur, enligt de grundläggande bestämmelserna om slakt i djurskyddslagen, ska skonas från onödigt lidande och obehag. I djurskyddsförordningen stadgas vidare att bedövning ska ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att närmare föreskriva vilka bedövningsmetoder som är tillåtna och utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd för att ändra i denna ordning. Motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 2, 2022/23:1248 (V) yrkandena 4 och 5 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet noterar vidare att det under senare år pågått både regeringsuppdrag och forskning när det gäller bedövningsmetoder och att Jordbruksverket vid Formas utlysning för medel till djurskyddsforskning lyft fram behovet av mer forskning för att få fram nya bedövningsmetoder. Motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 2 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från utskottets sida.

Ur avsnittet "Övriga slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Lokala slakterier och gårdsnära slakt kan enligt utskottets mening öka djurvälfärden eftersom det innebär att djuren slipper de transporter som annars krävs för att ta dem till slakt. Utskottet välkomnar därför att Europaparlamentet i sin resolution från januari 2022 betonade att utbyggnaden av regionala slakterier bör främjas och slakt på gårdar tillåtas för att undvika långa transportvägar. Kommissionen genomför som tidigare nämnts i detta betänkande en översyn av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Utskottet välkomnar vidare den nyligen tillsatta utredningen om konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter som bl.a. ska kartlägga befintliga stödsystem och analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Med hänvisning till det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkande 1, 2022/23:937 (SD) yrkande 5, 2022/23:970 (SD) yrkandena 21 och 22, 2022/23:985 (SD) yrkande 28 och 2022/23:1248 (V) yrkande 10 kan lämnas utan åtgärd.

Vissa tillsynsfrågor

För att säkerställa ett gott djurskydd i Sverige är det viktigt att djurskyddsregelverket när det gäller slakt efterlevs och att tillsynen av landets slakterier fungerar väl. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2143 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Utöver att tillsynen fungerar tillfredsställande är det även viktigt att överträdelser av regelverket för djurskydd när det gäller exempelvis slakt leder till kännbara sanktioner. Utskottet noterar i detta sammanhang att överträdelser av bestämmelserna om slakt kan leda till böter eller fängelse i högst två år och att straffet för uppsåtliga brott som avsett en förpliktelse av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt är fängelse i högst två år. Utskottet finner inte skäl att vidta några förändringar i detta regelverk och avstyrker därmed motion 2022/23:503 (SD) yrkande 3.

När det gäller frågan om att införa delat straffansvar noterar utskottet att flera personer kan dömas för att gemensamt ha begått en brottslig gärning, men var och ens individuella straffansvar bedöms utifrån omfattningen av den egna delaktigheten i gärningen. Om ett brott är begånget inom ramen för ett företags verksamhet kan företaget åläggas företagsbot. Utskottet konstaterar vidare att det i enlighet med lagen om näringsförbud redan är möjligt att förbjuda personer som har tillåtit eller själva gjort sig skyldiga till djurplågeri att bedriva slakteriverksamhet. Utskottet ser mot den bakgrunden inte behov av några sådana utredningar som efterfrågas i motion 2022/23:2143 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Inledningsvis konstaterar utskottet att djur, enligt de grundläggande bestämmelserna om slakt i djurskyddslagen, ska skonas från onödigt lidande och obehag. I djurskyddsförordningen stadgas vidare att bedövning ska ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att närmare föreskriva vilka bedövningsmetoder som är tillåtna och utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd för att ändra i denna ordning. Motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 2, 2022/23:1248 (V) yrkandena 4 och 5 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet noterar vidare att det under senare år pågått både regeringsuppdrag och forskning när det gäller bedövningsmetoder och att Jordbruksverket vid Formas utlysning för medel till djurskyddsforskning lyft fram behovet av mer forskning för att få fram nya bedövningsmetoder. Motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 2 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från utskottets sida.

Ur avsnittet "Övriga slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Lokala slakterier och gårdsnära slakt kan enligt utskottets mening öka djurvälfärden eftersom det innebär att djuren slipper de transporter som annars krävs för att ta dem till slakt. Utskottet välkomnar därför att Europaparlamentet i sin resolution från januari 2022 betonade att utbyggnaden av regionala slakterier bör främjas och slakt på gårdar tillåtas för att undvika långa transportvägar. Kommissionen genomför som tidigare nämnts i detta betänkande en översyn av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå och utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete. Utskottet välkomnar vidare den nyligen tillsatta utredningen om konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter som bl.a. ska kartlägga befintliga stödsystem och analysera och föreslå åtgärder för att stärka konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Med hänvisning till det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2022/23:520 (SD) yrkande 1, 2022/23:937 (SD) yrkande 5, 2022/23:970 (SD) yrkandena 21 och 22, 2022/23:985 (SD) yrkande 28 och 2022/23:1248 (V) yrkande 10 kan lämnas utan åtgärd.

Vissa tillsynsfrågor

För att säkerställa ett gott djurskydd i Sverige är det viktigt att djurskyddsregelverket när det gäller slakt efterlevs och att tillsynen av landets slakterier fungerar väl. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2143 (SD) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Utöver att tillsynen fungerar tillfredsställande är det även viktigt att överträdelser av regelverket för djurskydd när det gäller exempelvis slakt leder till kännbara sanktioner. Utskottet noterar i detta sammanhang att överträdelser av bestämmelserna om slakt kan leda till böter eller fängelse i högst två år och att straffet för uppsåtliga brott som avsett en förpliktelse av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt är fängelse i högst två år. Utskottet finner inte skäl att vidta några förändringar i detta regelverk och avstyrker därmed motion 2022/23:503 (SD) yrkande 3.

När det gäller frågan om att införa delat straffansvar noterar utskottet att flera personer kan dömas för att gemensamt ha begått en brottslig gärning, men var och ens individuella straffansvar bedöms utifrån omfattningen av den egna delaktigheten i gärningen. Om ett brott är begånget inom ramen för ett företags verksamhet kan företaget åläggas företagsbot. Utskottet konstaterar vidare att det i enlighet med lagen om näringsförbud redan är möjligt att förbjuda personer som har tillåtit eller själva gjort sig skyldiga till djurplågeri att bedriva slakteriverksamhet. Utskottet ser mot den bakgrunden inte behov av några sådana utredningar som efterfrågas i motion 2022/23:2143 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bedövningsmetoder

Inledningsvis konstaterar utskottet att djur, enligt de grundläggande bestämmelserna om slakt i djurskyddslagen, ska skonas från onödigt lidande och obehag. I djurskyddsförordningen stadgas vidare att bedövning ska ges så att djuret snabbt blir medvetslöst. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att närmare föreskriva vilka bedövningsmetoder som är tillåtna och utskottet finner inte skäl att vidta någon åtgärd för att ändra i denna ordning. Motionerna 2022/23:794 (MP) yrkande 2, 2022/23:1248 (V) yrkandena 4 och 5 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet noterar vidare att det under senare år pågått både regeringsuppdrag och forskning när det gäller bedövningsmetoder och att Jordbruksverket vid Formas utlysning för medel till djurskyddsforskning lyft fram behovet av mer forskning för att få fram nya bedövningsmetoder. Motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2152 (SD) yrkande 2 föranleder mot denna bakgrund inte någon åtgärd från utskottets sida.

Ur avsnittet "Övriga slaktfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det befintliga regelverket när det gäller avel förbjuder avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för avkomman. Jordbruksverket kan vidare meddela föreskrifter om villkor eller förbud mot avel som kan påverka djurens naturliga beteende och normala kroppsfunktioner. Verket har även meddelat föreskrifter för att säkerställa djurskyddet både vid avel och vid tävling. Enligt utskottets bedömning fungerar det befintliga regelverket på området väl. Därutöver vill utskottet framhålla betydelsen av SKK:s arbete för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter inom avel. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionerna 2022/23:487 (S), 2022/23:523 (SD) yrkandena 1–7 och 2022/23:1248 (V) yrkandena 12 och 13.

Ur avsnittet "Hundavel" i betänkandet. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7, 19, 23 och 24. Läs betänkandet

Sverige har i jämförelse med andra länder en stark djurskyddslagstiftning, vilket bl.a. har lett till ett gott djurhälsoläge. Det svenska djurskyddet bör värnas, men det är samtidigt viktigt att de svenska livsmedelsproducenterna kan verka under konkurrenskraftiga förhållanden. Utskottet välkomnar därför att regeringen tillsatt en utredning för att stärka konkurrenskraften för livsmedelsproducenter samtidigt som högt ställa djurskyddskrav bibehålls. Utskottet står vidare bakom regeringens inriktning när det gäller den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen inom EU och noterar att regeringen är angelägen om att denna översyn blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en verklig förbättring av djurvälfärden i EU. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 41, 2022/23:997 (SD) yrkandena 2–4 och 20 samt 2022/23:2072 (S) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurskydd och konkurrenskraft" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7, 17, 23 och 24. Läs betänkandet

En positiv lista för sällskapsdjur

När det gäller frågan om vilka djur som får hållas som sällskapsdjur konstaterar utskottet att Jordbruksverket i dag har ett bemyndigande att meddela förbud mot viss djurhållning och att verket också har föreskrivit att det är förbjudet att hålla vissa djur som sällskapsdjur. Utskottet noterar vidare att Europaparlamentet i en resolution i november 2022 uppmanade kommissionen att utreda frågan om en europeisk positiv lista för sällskapsdjur. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 9 och 2022/23:1248 (V) yrkande 11 kan lämnas utan åtgärd.

Hundsmuggling

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det ser allvarligt på att den illegala handeln med djur ökade under coronapandemin. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågått inom bl.a. Ekobrottsmyndigheten för att upptäcka ekonomisk brottslighet kopplad till handel med hundar. Frågan om skötsel och hantering av hundar för kommersiella ändamål ingår även i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Utskottet konstaterar vidare att riksdagen 2022 riktade flera tillkännagivanden till regeringen om hundsmuggling. Utskottet har förtroende för att regeringen kommer att arbeta skyndsamt med riksdagens tillkännagivanden och i sedvanlig form återkomma med en rapport om beredningsarbetet. I avvaktan på detta lämnar utskottet motion 2022/23:843 (C) yrkandena 37 och 38 utan åtgärd.

Import av valpkullar

Utskottet finner med hänvisning till de ovan redovisade tillkännagivandena om hundsmuggling och den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning inte skäl att för närvarande vidta några åtgärder när det gäller införsel av hundar. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1248 (V) yrkande 14.

Vissa frågor om katter

Reglerna om märkning och registrering av katter har nyligen trätt i kraft efter beslut av riksdagen. Utskottet avser inte att ta initiativ till att förändra den nyligen införda regleringen och avstyrker därmed motion 2022/23:843 (C) yrkande 42.

Eftersom djurskyddslagen innehåller ett grundläggande krav på att djur ska skyddas mot sjukdom anser utskottet att motion 2022/23:522 (SD) yrkande 1 om krav på vaccinering av katter kan lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet konstaterar att den s.k. TNR-metoden är omstridd och att det har ifrågasatts om den är djurskyddsmässigt acceptabel. Därutöver noterar utskottet att Jordbruksverket 2020 beslutade nya föreskrifter om hållande av katter. Av dessa regler framgår bl.a. vilka skyldigheter djurhållare har när det gäller att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion och att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:522 (SD) yrkande 2.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet. Läs betänkandet

Djurparksverksamhet

Inledningsvis vill utskottet betona att det är av största vikt att Sverige har ett starkt djurskydd för alla djur. Enligt djurskyddslagen ska djur – inklusive djur i djurparker – behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska vidare hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och så att beteendestörningar motverkas. Även Jordbruksverkets föreskrifter innehåller bestämmelser som syftar till ett starkt djurskydd. Bland annat finns det krav på de utrymmen där djuren vistas, liksom krav på utbildning och erfarenhet hos de som ansvarar för djurhållningen och den övergripande skötseln av djuren. Av Jordbruksverkets föreskrifter framgår vidare att alla djurparker ska ha en veterinär knuten till sin verksamhet, och i vissa fall även en zoolog. Veterinären ska bl.a. svara för sjukdomsförebyggande åtgärder och rådgivning i djurskyddsfrågor. Zoologen ska svara för rådgivning när det gäller bl.a. utformning och berikning av miljön och djurskyddsfrågor. Veterinären och zoologen ska även besöka djurparkerna regelbundet. Det är länsstyrelserna som ansvarar för att kontrollera att djurskyddsregelverket följs. Utskottet noterar att länsstyrelsernas kontroller utförs både genom regelbundna rutinkontroller och genom särskilda klagomålskontroller. Därutöver gäller att en djurpark inte får tas i bruk innan den har godkänts av länsstyrelsen. Detsamma gäller vid omflyttning av djuren eller exempelvis ny- eller ombyggnation.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett väl utvecklat regelverk med etablerade rutiner för att säkerställa efterlevnaden. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som motiverar en förändring av detta regelverk eller en översyn av landets djurparker i enlighet med vad som efterfrågas i motionerna 2022/23:519 (SD) yrkande 2, 2022/23:997 (SD) yrkande 19 och 2022/23:1260 (MP) yrkande 2. Motionerna avstyrks därmed.

Cirkusverksamhet

Som utskottet framhållit tidigare i detta betänkande är det av största vikt att Sverige har ett starkt djurskydd för alla djur. Enligt djurskyddslagen ska djur – inklusive cirkusdjur – bl.a. behandlas väl och hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och så att beteendestörningar motverkas. Länsstyrelserna är ansvariga för kontrollen av djurhållning vid cirkusar. Dessa kontroller utförs genom både regelbundna kontroller och genom klagomålskontroller. Länsstyrelsen kan även förbjuda en cirkus att påbörja eller fortsätta sin turné vid upprepade brister i djurhållningen. Utskottet noterar vidare att djurskyddsförordningen innehåller bestämmelser om vilka djur det är förbjudet att förevisa offentligt vid cirkusar och liknande verksamheter där djuren flyttas från ort till ort. Utöver detta innehåller den s.k. cirkusföreskriften bestämmelser som syftar till ett starkt djurskydd. Utskottet har inte för avsikt att föreslå någon förändring av detta regelverk och motionerna 2022/23:519 (SD) yrkande 1, 2022/23:997 (SD) yrkandena 6–8, 2022/23:1248 (V) yrkande 16 och 2022/23:1260 (MP) yrkande 1 avstyrks.

Ur avsnittet "Offentlig förevisning av djur" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7, 17, 19 och 24. Läs betänkandet

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling

Coronapandemin har tydliggjort att bristande djurhållning, utöver de problem sådan djurhållning innebär ur djurskyddssynpunkt, även kan utgöra en källa för smittspridning till människor. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund det omfattande arbete som skett på internationell nivå under de senaste åren för att minska överförandet av patogener från djur till människor på bl.a. marknader för levande djur och för att göra traditionella marknader säkrare. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:997 (SD) yrkandena 33–35 kan lämnas utan åtgärd.

Arbetet med anledning av coronapandemin har vidare särskilt belyst frågan om sambandet mellan djurskydd, hälsa, miljö och en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar därför det One Health-perspektiv som är en utgångspunkt i Sveriges arbete inom bl.a. WHO och FAO och som även återkommer i den gemensamma planen för One Health som lanserades i oktober 2022. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av den rapport om kopplingen mellan djurskydd, miljön och en hållbar utveckling som ska presenteras vid FN:s miljömöte 2024. Utskottet noterar därutöver regeringens inriktning när det gäller Sveriges genomförande av Agenda 2030 och konstaterar att regeringen under 2023 ska lämna in en ny klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1248 (V) yrkande 20.

En deklaration om djurvälfärd

Utskottet välkomnar att Sverige har ställt sig bakom antagandet av en FN-deklaration om djurskydd och noterar att hela EU står bakom en sådan deklaration. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1248 yrkande 19 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Internationellt arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7, 17, 19 och 23. Läs betänkandet

För att det ska vara möjligt att garantera ett starkt djurskydd i praktiken är det av största vikt att djurskyddskontrollerna fungerar och att de utförs på ett likvärdigt sätt i hela landet. Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har en viktig uppgift i detta sammanhang eftersom verket ansvarar för att samordna kontrollmyndigheternas verksamhet och ge dem stöd, råd och vägledning. Jordbruksverket har även meddelat föreskrifter om offentlig kontroll och kan vidta revisioner av kontrollmyndigheterna. Utskottet vill vidare framhålla det arbete som utförs inom Rådet för djurskyddskontroll för att utveckla djurskyddskontrollen och göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv och noterar att även länsstyrelserna arbetar för att effektivisera och höja kvaliteten i djurskyddsarbetet. Avslutningsvis konstaterar utskottet att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att i lämpligt sammanhang se över beslutsprocessen för djurförbud. Utskottet förutsätter att regeringen ser över denna fråga så snart som möjligt. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de insatser som görs för att förbättra djurskyddskontrollen och göra den mer likvärdig anser utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkandena 11 och 14 samt 2022/23:843 (C) yrkandena 35 och 36 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att djurägare ska hållas skadeslösa för kostnader i fall då myndighetsbeslut upphävs av högre instans konstaterar utskottet att det allmänna har ett skadeståndsansvar vid vållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning där huvudregeln är full ersättning för uppkomna skador. Däremot innebär inte ansvaret att alla fall när en högre instans gör en annan bedömning än den lägre instansen medför att det rör sig om ett skadeståndsgrundande vållande. Det finns enligt utskottets mening inte skäl att särbehandla beslut om omhändertagande av djur och i just dessa fall gå ifrån de generella principerna om det allmännas skadeståndsansvar. Motion 2022/23:997 (SD) yrkande 15 avstyrks därmed.

Frågan om hur djur som har omhändertagits ska hanteras regleras i djurskyddslagen där det framgår att länsstyrelsen snarast efter omhändertagandet ska besluta om djuret ska säljas, överlåtas på något annat sätt eller avlivas. Utskottet finner inte skäl att ta initiativ till någon förändring i denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:1418 (SD). Utskottet noterar vidare att ett beslut om omhändertagande av djur kan verkställas omedelbart med stöd av 35 § förvaltningslagen. Motion 2022/23:718 (L) kan därför lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om sekretess i djurskyddsärenden konstaterar utskottet att offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen reglerar frågan om sekretess i ärenden om tillsyn enligt djurskyddslagstiftningen. Det finns enligt utskottet inte skäl att ta initiativ till en sådan sekretessreglering som efterfrågas i motion 2022/23:218 (C). Befintlig reglering på området bedöms vara fullt tillräcklig. Utskottet avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Offentlig kontroll och regelefterlevnad" i betänkandet. Läs betänkandet

Antibiotika

Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot såväl djurs som människors hälsa och utskottet ser mycket allvarligt på detta problem. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen 2022 om att Sverige behöver arbeta mer aktivt på ett globalt plan för att motverka antibiotikaresistens och för att etablera ett globalt avtal för att begränsa användningen av antibiotika. Utskottet noterar att betänkandet Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan har överlämnats till regeringen och nyligen remitterats. Utskottet välkomnar detta. Utskottet kommer att noga följa frågan vidare men anser mot bakgrund av det arbete som pågår att motion 2022/23:843 (C) yrkande 30 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller arbetet mot antibiotikaresistens inom EU noterar utskottet att Sverige enligt strategin för arbetet mot antibiotikaresistens ska visa ledarskap bl.a. inom EU och att det svenska arbetet mot antibiotikaresistens nationellt, inom EU och internationellt ska vara långsiktigt och hållbart samt utgå från effektiva insatser. Utskottet finner därför inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:524 (SD).

Utskottet kan mot bakgrund av redovisningen ovan konstatera att det redan i dag pågår flera projekt och arbeten för att på olika sätt följa resistensläget och förbrukningen av antibiotika för att, om behovet uppstår, bl.a. kunna förändra riktlinjerna för antibiotikaanvändning. Det som motionärerna efterfrågar är enligt utskottet mot den bakgrunden i stor utsträckning redan tillgodosett. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:985 (SD) yrkande 29 lämnas utan åtgärd.

Koccidiostatika

Som redovisas ovan driver Svensk Fågel, i samarbete med relevanta myndigheter, ett resistensövervakningsprogram för koccidier. Det är enligt utskottet positivt att denna övervakning visar att det för närvarande inte finns någon resistensproblematik kopplad till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Vidare noterar utskottet att det sedan 1999 finns ett svenskt kontrollprogram för bl.a. sjukdomen koccidios som syftar till att kontinuerligt kontrollera effekten av användningen av koccidiostatika och att kontinuerligt registrera förbrukningen av koccidiostatika inom slaktkycklingproduktionen. Utskottet noterar också att ett långsiktigt mål med programmet är att ersätta koccidiostatika med andra metoder för att förebygga de sjukdomar som behandlas med koccidiostatika. Mot denna bakgrund ser utskottet inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2022/23:764 (MP) yrkande 3.

Ur avsnittet "Antibiotika och koccidiostatika" i betänkandet. Läs betänkandet

Burhållning

Utskottet välkomnar att kommissionen har aviserat ett lagförslag om att fasa ut och slutligen förbjuda burhållning av flera olika slags djur, bl.a. värphöns och avelsdjur för slaktkycklingar och värphöns. Med hänvisning till det arbete som nu pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:997 (SD) yrkande 32 och 2022/23:1248 (V) yrkande 3 kan lämnas utan åtgärd.

Fjäderfähållning i övrigt

Av redovisningen ovan framgår att det finns ett omfattande regelverk som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd för fjäderfän. Jordbruksverket har regeringens bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser på området och verket har också beslutat om föreskrifter i syfte att säkerställa djurskyddet för fjäderfän. Utskottet ser vidare positivt på initiativ från branschorganisationer för att öka djurvälfärden för djur inom animalieproduktionen. I detta sammanhang vill utskottet särskilt betona att föresatsen med kontrollprogram är att minst samma djurskyddsnivå ska uppnås som vid tillämpning av ordinarie föreskrifter. Avslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår en översyn av EU:s djurskyddsregelverk och att regeringen i detta arbete argumenterar för behovet av en högre djurskyddsnivå i hela EU. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att vidta några initiativ för att förändra nuvarande regelverk och föreslår att motionerna 2022/23:503 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:764 (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Minkhållning

Av djurskyddslagen framgår bl.a. att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det framgår också att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar förebyggs. Utöver dessa grundläggande bestämmelser har Jordbruksverket meddelat närmare föreskrifter om uppfödning och hållande av pälsdjur. Av redovisningen ovan framgår även att SLU har bedrivit forskning om minkar sedan 2003 och att forskningsresultaten bl.a. utgjort underlag till Jordbruksverkets föreskrifter. Utskottet konstaterar vidare att Jordbruksverket har utvärderat välfärden hos minkar inom pälsproduktion. Av denna rapportering framgår bl.a. att djurvälfärden för mink har förbättrats de senaste åren. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:763 (MP), 2022/23:997 (SD) yrkandena 30 och 31, 2022/23:1132 (SD), 2022/23:1248 (V) yrkande 1 och 2022/23:1293 (S) kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om förbud mot försäljning av nyproducerad päls från djur i bur uppfattar utskottet att det som efterfrågas är ett totalförbud för sådan försäljning i Sverige. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att ett totalförbud även skulle omfatta importerade produkter som har producerats i enlighet med gällande EU-regler. Ett sådant förbud skulle inte vara förenligt med den fria rörligheten av varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2022/23:1248 (V) yrkande 2.

Tvångsmatning och försäljning av fjädrar

Det är enligt utskottet glädjande att Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utarbeta förslag om att förbjuda tvångsmatning av ankor och gäss för produktion av ank- och gåslever. Vidare noterar utskottet att kommissionen med anledning av uppmaningen har begärt att Efsa ska yttra sig i frågan och att kommissionen utforskar möjligheten till en EU-omfattande djurskyddsmärkning. Frågan om djurskyddsmärkning ingår även i den utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd som regeringen tillsatte i februari 2023. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2022/23:2151 (SD) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Det finns i nuläget inte någon EU-lagstiftning som uttryckligen förbjuder gås- och ankleverproduktion genom tvångsmatning. Utskottet konstaterar därför att Sverige, med hänsyn till principen om ömsesidigt erkännande, inte kan hindra import av varor som har producerats genom tvångsmatning. Utskottet noterar vidare att ett totalförbud mot försäljning i Sverige av produkter som innehåller äkta dun och fjädrar skulle omfatta även försäljningen av importerade produkter som har framställts i enlighet med gällande EU-regelverk, dvs. som innehåller dun och fjädrar som har plockats på ett sätt som är tillåtet. Ett sådant förbud skulle därför inte vara förenligt med principen om fri rörlighet för varor och inte heller med principen om ömsesidigt erkännande. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:875 (SD), 2022/23:997 (SD) yrkande 12 och 2022/23:2151 (SD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Djur inom animalieproduktionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 10. Läs betänkandet

En god tillgång till veterinärer och djursjukskötare är avgörande för möjligheten att upprätthålla en välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utskottet konstaterar att betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård nyligen överlämnades till regeringen. Utredningen omfattar bl.a. frågan om vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med resursbristen inom djurens hälso- och sjukvård, det statliga åtagandet inom veterinär service och konsumenters möjligheter att jämföra priser på hälso- och sjukvårdsmarknaden för djur. Betänkandet har remitterats och utskottet kommer att noga följa regeringens fortsatta beredning av ärendet. Vidare välkomnar utskottet den förstärkning som gjorts när det gäller utbildningen av veterinärer och djursjukskötare och noterar att SLU har fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten utökar antalet utbildningsplatser. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:526 (SD), 2022/23:680 (S), 2022/23:904 (SD), 2022/23:985 (SD) yrkande 30, 2022/23:997 (SD) yrkande 29, 2022/23:1646 (C) och 2022/23:1828 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Veterinärer och djursjukvård" i betänkandet. Läs betänkandet

Att stärka den svenska livsmedelsberedskapen är en prioriterad fråga för utskottet. Utskottet konstaterar dock att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning. Den nyligen tillsatta utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd ska nu analysera för- och nackdelarna med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att avskaffa detta krav. I avvaktan på utfallet av detta arbete föreslår utskottet att motion 2022/23:851 (C) yrkande 24 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att det pågår omfattande forskning, bl.a. vid det svenska 3R-centret, när det gäller att utveckla alternativa metoder till djurförsök. Den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och 3R-centret arbetar även med att utforma en nationell strategi för att ersätta djurförsök. Mot bakgrund av det arbete som pågår kan motion 2022/23:1785 (M) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Elsa Widding (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:997 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 33–35 och

avslår motion

2022/23:1248 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 20.

Ställningstagande

Respekten för djur som individer är skäl nog att verka för en sund djurhållning. Ohälsa och farliga, ibland till och med dödliga, sjukdomar för människan hänger ofta tätt ihop med en osund djurhållning. Att försöka minimera risken för att nya sjukdomar sprids bör ligga i allas intresse. Sverige, som många gånger ligger i framkant på djurskyddsområdet, behöver med tydlighet visa på vikten av att lyfta dessa frågor betydligt mer i internationella sammanhang. Det är ett faktum att Kinas roll i smittspridningen under coronapandemin inte går att vifta bort, men mot bakgrund av hur djurhållningen ser ut på andra platser i världen hade det lika gärna kunnat starta någon annanstans. De djurmarknader som vi ser på dessa platser präglas ofta av ett ofattbart och brutalt djurplågeri, i kombination med en usel hygien. De är källan till många virus som drabbar oss och ett så stort problem att de snarast och omedelbart och permanent måste stängas ned. Regeringen bör därför verka för en internationell reglering av såväl handel med vilda djur som villkoren för djur i fångenskap.

Trots att man på olika håll har antytt annat, trängs fortfarande livrädda och stressade djur på varandra i rostiga och alldeles för små gallerburar, samtidigt som andra djur styckas bredvid, på djurmarknader runt om i världen. Vi ser även sedan 2018 att Kina återigen öppnar upp för medicinsk handel med exempelvis noshörningshorn och tigerdelar. Detta göder den omfattande tjuvjakten på utrotningshotade djur. Det är inte konstigt att dessa djurmarknader i vissa fall hemlighålls, men det är likväl en skandal att ansvariga politiker inte tar sitt ansvar trots alla de ekonomiska och inte minst hälsofarliga konsekvenser deras djurmarknader medför för hela världen. När så inte sker måste omvärlden agera. Regeringen bör därför verka för att oberoende internationella inspektörer tillåts kontrollera länder vars djurmarknader återkommande orsakar smittspridning.

2.

Djurskydd, djurmarknader och hållbar utveckling, punkt 1 (V)

av Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1248 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 20 och

avslår motion

2022/23:997 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 33–35.

Ställningstagande

Storskaliga djurindustrier påverkar, förutom djuren, ofta också miljön och klimatet negativt. Handeln med och konsumtionen av vilda djur ökar risken för att sjukdomar övergår till människor, vilket kan leda till dödliga utbrott som sars och nu senast covid-19. Sverige bör därför engagera sig för att höga krav på djurskydd och minskad köttkonsumtion ska bli en beståndsdel i det globala arbetet för en hållbar utveckling, t.ex. på FN:s klimattoppmöten, inom Agenda 2030 och i efterarbetet till Rio Plus 20.

3.

Deklaration om djurvälfärd, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Elsa Widding (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:997 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 36 och

avslår motion

2022/23:1248 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 19.

Ställningstagande

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är en vägledande deklaration för mänskligheten om hur vi ska leva för att gemensamt forma humana samhällen. Det saknas dock en liknande deklaration om djurs rättigheter, något som den internationella djurrättsgruppen World Animal Protection arbetar med. Sådana rättigheter för djur saknas trots vetskapen om att behandlingen av djur ofta återspeglar hur man som individ behandlar människor och att respekten för andra individer hänger ihop, oavsett art. Tidigare har en svensk regering meddelat att man stöder kravet på den tänkta FN-deklarationen om djurs välfärd, dock utan fortsatt engagemang. Regeringen bör snarast möjligt arbeta vidare inom FN med att erkänna deklarationen om djurs välfärd.

4.

Deklaration om djurvälfärd, punkt 2 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet