Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för den inriktning av såväl näringspolitiken som politiken för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande som regeringen deklarerar i budgetpropositionen utgiftsområde 24 Näringsliv. Vidare delar utskottet regeringens bedömning av det osäkra läge som Sverige befinner sig i som en följd av pandemin, den ryska invasionen av Ukraina, ökade energipriser och en hög inflation. Dessa parallella händelser innebär flera utmaningar för svenskt näringsliv och krav på en stor förmåga att anpassa och utveckla verksamheter till rådande och framtida förutsättningar.

Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. För att uppnå detta behöver politiken skapa goda förutsättningar för konkurrens, innovation, forskning och entreprenörskap. I Sverige ska det vara enkelt att starta och utveckla företag. Det ska vara attraktivt att investera i svenska företag och för utländska företag att etablera sig i Sverige. Framtidens välfärd och människors förutsättningar att ta sig ur fattigdom och utanförskap kräver en växande ekonomi. Ett gott företagsklimat ska råda i hela landet. Ägarskiften inom familjeföretag och till personal bör förenklas, och näringslivets kompetensförsörjning, inte minst i norra Sverige, behöver understödjas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att inleda ett arbete för att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar.

Företag och entreprenörer som kan fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt har bättre förutsättningar att skapa tillväxt och jobb. Svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver lättnader i byråkrati och administration. Utskottet välkomnar därför förstärkningen av Regelrådet och företagsportalen verksamt.se samt att regeringen ska inrätta ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. EU:s regleringar behöver genomföras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls.

Det svenska näringslivet har en stark position när det gäller innovation, hållbarhet och grön omställning. Det finns stora konkurrensfördelar i att vara föregångare. Samtidigt bygger Sveriges internationella konkurrenskraft bl.a. på god tillgång till energi till rimliga och förutsägbara priser. En återuppbyggnad av det svenska energisystemet i kombination med tillfälliga insatser för att mildra den akuta elkrisen är centralt. Utskottet välkomnar därför regeringens avsikt att införa ett nytt ekonomiskt stöd riktat till företag som haft en betydande ökning av kostnader för el jämfört med 2021 för att stärka de särskilt drabbade företagens möjlighet att överbrygga konsekvensen av den pågående energikrisen inom EU.

Den internationella handeln är central för konkurrenskraft, tillväxt och jobb i Sverige, men har också fått en ökad säkerhetspolitisk betydelse. Ekonomisk tillväxt och handel är också en förutsättning för att nå de globala målen för hållbar utveckling, och näringslivets betydelse i genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet är avgörande. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av handeln. Sveriges tradition av innovation, entreprenörskap och internationalisering är något som måste värnas och utvecklas.

Svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och export. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Vidare välkomnar utskottet att regeringen verkar för att den inre marknaden ska fördjupas och att den ska fungera väl, också i tider av kris, samt att den digitala inre marknaden stärks. Utskottet ser också positivt på att regeringen avser att stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjande samt handelspolitiken. Därtill delar utskottet regeringens uppfattning att systemet för export- och investeringsfrämjande behöver effektiviseras och utvecklas.

Utskottet konstaterar att regeringen med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen föreslår en svagt åtstramande inriktning på budgeten. Samtidigt finns det behov av och utrymme för välavvägda åtgärder för att stötta företagen och viktiga reformer för att möta utmaningarna. Utskottet står bakom regeringens överväganden inom utgiftsområde 24 och vill samtidigt påminna om att insatser som stärker företag och den svenska konkurrenskraften omfattar fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområdet.

När det gäller de förslag som återfinns i motionerna vill utskottet med anledning av det som anförs i motion 2022/23:1276 (V) om innovationskritiska metaller och mineral framhålla vikten av en hållbar försörjning av dessa för att kunna genomföra omställningen. Utöver den forskningsöversikt i ämnet som utskottet tog fram våren 2022 (2021/22:RFR10) konstaterar utskottet att Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral nyligen överlämnat sitt betänkande till regeringen (SOU 2022:56). Utskottet avser att följa frågan. När det gäller övriga motionsförslag hänvisar utskottet till de insatser och prioriteringar som görs i budgetpropositionen för 2023 och som utskottet står bakom.

När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar i budgetpropositionen vill utskottet påminna om att konstitutionsutskottet våren 2017 framhöll att det berörda utskottet lämpligen redovisar sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande (bet. 2016/17:KU21). Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att regeringen redovisar fem tillkännagivanden som slutbehandlade i den del av budgetpropositionen för 2023 som omfattar utgiftsområde 24. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i det avseendet och betraktar således de fem tillkännagivandena som slutbehandlade.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 24" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet