Handelspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

– Den inre marknadens funktion.

Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

När det gäller handel med vissa produkter på EU:s inre marknad förordas i ett par motioner att regeringen ska verka för att upphäva förbudet för snus inom EU. Utskottet vill inledningsvis påminna om att ett reviderat tobaksproduktdirektiv antogs den 3 april 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. Vidare kan utskottet i likhet med tidigare konstatera att EU-domstolen i ett förhandsavgörande hösten 2018 slog fast att exportförbudet för snus inte strider mot EU-rättsliga principer. Det är även fortsättningsvis utskottets bedömning att en omförhandling av tobaksproduktdirektivet skulle kunna medföra att det undantag för snus som Sverige har i dag hotas.

En annan produkt som omnämns i en motion är alkoholmätare. I motionen anförs att det endast ska få säljas certifierade alkoholmätare på den inre marknaden. Utskottet kan konstatera att det sedan 2013 finns två internationella standarder för alkoholmätare. Utskottet vill framhålla att de standarder som finns för alkoholmätare i sig inte hindrar försäljningen av undermåliga alkoholmätare. De fyller de en viktig funktion eftersom de kan vägleda konsumenterna att hitta de produkter som uppfyller kraven, då det tydligt framgår vilka produkter som är certifierade enligt den aktuella standarden.

I anslutning till detta vill utskottet påminna om de nya reglerna på marknadskontrollsområdet, vilka har redogjorts för i det föregående. De innebär bl.a. att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, t.ex. säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Utskottet avser inte att förorda några tillkännagivanden som rör vare sig snus eller alkoholmätare och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Den inre marknadens funktion

I en motion begärs ett tillkännagivande om bl.a. att motverka marknads- och handelsfientliga tendenser och skapandet av europeiska storföretag, s.k. European champions. Utskottet vill inledningsvis framhålla betydelsen av den inre marknaden och betydelsen av att undanröja hinder för att den ska vara välfungerande. Utskottet kan konstatera att en välfungerande inre marknad är viktig för att säkra Sveriges och EU:s internationella konkurrenskraft och utveckla den gränsöverskridande handeln. Det är därför även viktigt att inte luckra upp EU:s konkurrensregler. Företag byggs genom konkurrens och inte genom att politiken väljer favoriter och skyddar dem från konkurrens. I stället bör alla företag ges en rättvis chans så att de bästa, mest produktiva och mest innovativa företagen kan växa. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att frågor som rör konkurrenskraft och den inre marknaden är prioriterade under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023, och utskottet ser inte att riksdagen behöver ta några initiativ på området.

I flera motioner förordas förslag om att regeringen inom olika områden ska verka för att främja och utveckla EU:s inre marknad. Det finns enligt utskottet många viktiga åtgärder som behöver vidtas för att främja och utveckla EU:s inre marknad. Inte minst kan mer göras för att säkerställa att de åtgärder som det redan fattats beslut om genomförs på ett tillfredsställande sätt i samtliga medlemsstater. En välfungerande inre marknad är viktig för att säkra Sveriges och EU:s internationella konkurrenskraft och utveckla den gränsöverskridande handeln. På ett övergripande plan har utskottet således ingen annan uppfattning än vad som kommer till uttryck i de aktuella motionerna, dvs. att den inre marknaden behöver fördjupas och förstärkas, inte minst när det gäller digitala varor och tjänster. Utskottet vill i sammanganhet framhålla att flera åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att utveckla och stärka den digitala inre marknaden. Som redovisats har rättsakter som exempelvis rör digitala marknader och digitala tjänster antagits inom EU under det senaste året och är en del i kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid. En annan rättsakt som har stor betydelse för den inre marknadens funktion och som utskottet vill framhålla är EU:s nya marknadskontrollförordning. Förordningen tillämpas fullt ut sedan ett par år och syftet med förordningen är bl.a. att göra reglerna på produktsäkerhetsområdet tydligare och mer enhetliga. De nya bestämmelserna innebär t.ex. att det blir lättare att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, t.ex. säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön. Genom reglerna skapas bättre förutsättningar för en rättvis konkurrens på den inre marknaden.

Slutligen vill utskottet påminna om att kommissionen hösten 2022 presenterade ett förslag till ett s.k. krisinstrument för den inre marknaden. Syftet är att säkerställa den fria rörligheten av varor, tjänster och personer, inklusive arbetstagare, på den inre marknaden under en kris. Därutöver syftar förslaget till att garantera tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse vid en krissituation. Utskottet kan konstatera att EU fortfarande arbetar med förslaget.

Utskottet avser inte att förorda några tillkännagivanden om den inre marknadens funktion och avstyrker således samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande om internationell handel

– Nya frihandelsavtal

– Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Omarbetade hållbarhetskrav i handelsavtal

– Övrigt om krav i handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder

– Klimattullar och handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Handel med sälprodukter

– Diversifierade handelskedjor.

Övergripande om internationell handel

I en motion förordas tillkännagivanden bl.a. om att Sverige bör vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. I motionen anförs även att Sverige bör föra en feministisk handelspolitik. Med anledning av dessa förslag kan utskottet konstatera att riksdagen hösten 2022 ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om ett nytt handelspolitiskt mål. Det nya målet innebär bl.a. att politiken ska inriktas på att nå en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Utskottet kan även konstatera att fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om huruvida målet och därmed innehållet i politiken borde ändras. En sådan uppfattning uttrycktes också i en reservation, vilket har redovisats i det föregående. Oaktat inställning till vilken inriktning den svenska handelspolitiken bör ha avser inte utskottet att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionen.

I en annan motion framhålls bl.a. vikten av att motverka protektionism. Utöver det ovan sagda vill utskottet med anledning av den sistnämnda motionen framhålla att det pågår arbete med ett antal förslag på EU-nivå som rör den internationella handeln. Till exempel presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. I meddelandet uppges även att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen har även presenterat ett utkast till ny förordning om tullsänkningar för utvecklingsländer. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkningar beroende på landets utvecklingsnivå. Utskottet noterar även att kommissionen presenterat ett förslag till förordning om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer (anti-coercion instrument). Enligt förslaget ska kommissionen ges befogenheter att vidta olika typer av åtgärder i de fall då EU anser att ett tredje land bedriver ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsstater i syfte att påverka politiska beslut. Åtgärderna kan vara exempelvis tullhöjningar, begränsning av offentlig upphandling, inskränkningar i tjänstehandel och investeringsmöjligheter, upphävt immaterialrättsligt skydd och begränsningar av finansiella tjänster. Svarsåtgärderna kan införas både mot tredje länder och mot fysiska och/eller juridiska personer. Svarsåtgärder ska införas först när andra alternativ har uttömts. Kommissionen har även presenterat ett meddelande om handelspartnerskap (COM(2022) 409). I meddelandet anför kommissionen att EU ska se till att dess handelsavtal främjar hållbarhet, så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön, i full överensstämmelse med unionens värderingar och prioriteringar. I meddelandet uppges även att i och med det nuvarande geopolitiska sammanhanget, som kännetecknas av ökad instabilitet, måste EU öka sitt samarbete med tredjeländer som en pålitlig partner. EU:s handelspolitik ska enligt meddelandet vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Nya frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd. Utskottet vill framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Frihandel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att den avser att agera för att EU ska förhandla om och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder. Några tillkännagivanden med denna innebörd behövs därmed inte.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Bindande hållbarhetskapitel i handelsavtal

I en motion förordas att regeringen verkar för att säkerställa att hållbarhetskapitlen i EU:s frihandelsavtal ska vara bindande. Oavsett inställning till vad hållbarhetskapitlen bör omfatta vill utskottet framhålla det pågående arbetet med att utveckla dessa kapitel och med att eventuellt koppla dem till sanktionsmöjligheter. Som redovisats presenterade kommissionen under hösten 2022 meddelandet Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409). I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Utskottet kan även konstatera att kommissionen anger att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel. Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen agerar i enlighet med det som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Strategiska frågor om handelsfrämjande

– Granskning av utländska direktinvesteringar

– Team Swedens förutsättningar

– Åtgärder för att stärka Business Sweden

– Övrigt om exportfrämjande åtgärder.

Strategiska frågor om handelsfrämjande

I en motion förordas upprättandet av en ny export- och investeringsstrategi. Motionen innehåller vidare förslag till en rad olika åtgärder som motionärerna anser bör ingå i strategin och ett antal övriga förslag som syftar till att främja handel. I en annan motion begärs två tillkännagivanden om insatser för ökade exportmöjligheter högt upp i värdekedjan och om företagens importbehov. Utskottet vill med anledning av motionerna först framhålla att Business Sweden är den centrala aktören för export- och investeringsfrämjandet. Utskottet vill därefter hänvisa till Business Swedens årsuppdrag för 2023 som syftar till att stärka svenska företags export och expansion i utlandet samt attrahera och underlätta utländska ny- och expansionsinvesteringar i Sverige. Uppdraget ska därmed bidra till den svenska konkurrenskraften, ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet genom ökad export och ökade investeringar. Av uppdraget framgår vidare att Business Sweden ska bidra till målsättningarna för och genomförandet av regeringens satsning på att stödja näringslivets fortsatta internationalisering och globala konkurrenskraft, liksom till arbetet för att vidareutveckla resultat- och effektutvärdering och uppföljning av politikområdet. Utskottet kan även konstatera att Business Sweden ska säkerställa att små och medelstora svenska företag får stöd av regionala rådgivare samt att bolaget har en viktig roll inom den regionala exportsamverkan där även Enterprise Europe Network, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit AB ingår.

En annan uppgift som Business Sweden har är att i samverkan med andra relevanta aktörer bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske inom de områden där forsknings- och innovationspolitiken bidrar till handels- och investeringsfrämjandet, samt i den utsträckning som motiveras av företagens efterfrågan, marknadsutvecklingen och rådande finansiella förutsättningar. Utskottet noterar även att Business Sweden enligt årsuppdraget ska prioritera den gröna omställningen där det finns affärsmöjligheter. Svenska företags export av klimatvänliga produkter, tjänster och teknik som bidrar till den gröna omställningen ska främjas. Möjligheter inom digitalisering, hållbarhet samt hälsa och livsvetenskap (life science) ska särskilt beaktas.

Business Sweden har vidare i uppgift att utgå från vedertagna internationella normer och principer för hållbart företagande, såsom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Mot bakgrund av förslagen i den aktuella motionen vill utskottet – utöver de uppgifter som har tilldelats Business Sweden – framhålla att det pågår arbete på EU-nivå med en rad förslag som handlar om att öka konkurrenskraften och stärka innovationskraften i EU. Exempelvis pågår ett arbete med den nya europeiska innovationsagendan. Kommissionen har i ett meddelande från 2022 (COM(2022) 332) framhållit att Europa ska bli en världsledande innovationsaktör och skapa förutsättningar att utveckla tekniska lösningar för att lösa de mest akuta samhällsutmaningarna. De föreslagna åtgärderna bygger på tidigare och pågående initiativ för att stärka EU:s prestationsförmåga inom innovation tillsammans med målen och prioriteringarna inom det nya europeiska forskningsområdet, målen för Europas digitala decennium, målen för det europeiska utbildningsområdet, europeiska strategin för universitet, handlingsplanen för digital utbildning samt slutrapporten för konferensen om Europas framtid. I detta sammanhang kan även kommissionens översyn av exportkrediter för förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt framhållas. Detta arbete har redogjorts för i det föregående. Syftet med översynen är att det internationella regelverket för exportkrediter i större utsträckning ska styra mot klimatomställning.

Utskottet vill även framhålla att kommissionen nyligen presenterat meddelandet En industriplan i den gröna given för nettonollåldern (COM(2023) 62). Planen kompletterar de pågående insatserna för att ställa om industrin i den europeiska gröna given och EU:s industristrategi, särskilt handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Utskottet noterar att meddelandet innehåller en omfattande åtgärdsplan som utgår från förutsägbara och förenklade regler, snabbare tillgång till tillräcklig finansiering, kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor. Utskottet avser att följa arbetet med denna plan framöver med utgångspunkt i hur den påverkar såväl EU:s konkurrenskraft som svenska företags import- och exportmöjligheter.

Mot bakgrund av det anförda ser utskottet inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Granskning av utländska direktinvesteringar

I en motion framhålls behovet av granskning av kinesiska direktinvesteringar i Sverige. Utskottet vill på ett övergripande plan inledningsvis framhålla att det behöver finnas en bra balans mellan att säkra svenska intressen och att se till att Sverige fortfarande är ett attraktivt land för utländska investerare genom att inte införa åtgärder som innebär för stora hinder för investeringar.

Utskottet vill vidare påminna om EU-förordningen om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar som tillämpas sedan hösten 2020. Ett grundläggande syfte med EU-förordningen är att skapa en rättslig ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Hösten 2020 antog riksdagen en proposition med kompletterande bestämmelser till den nämnda EU-förordningen, vilket redovisats i det föregående. Propositionen innehöll förslag om bl.a. att myndigheter som utses som kontaktpunkter enligt förordningen ska ha rätt att förelägga utländska investerare eller berörda företag att tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar. Utskottet vill avslutningsvis framhålla att utformningen av ett system för granskning av direktinvesteringar är en komplicerad fråga som kräver noggranna överväganden. Utskottet ser vikten av frågan och avser att följa den noga framöver. Utskottet ser dock ingen anledning för riksdagen att i detta läge rikta några tillkännagivanden till regeringen enligt det som förordas i motionen.

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet. Läs betänkandet