Mineralpolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Tidsbegränsade tillstånd

– Natura 2000-tillstånd

– Prövning av bearbetningskoncession

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

I två motioner förordas tillkännagivanden om snabbare och enklare tillståndsprocesser. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Regeringen har som redovisats också tillsatt olika utredningar som ska se över

reglerna för tillståndsprövningen, och tillkännagivandena är ännu ej slutbehandlade. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som avser att få till stånd effektivare och modernare tillståndsprocesser. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tidsbegränsade tillstånd

I en motion förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Mot bakgrund av att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser ser utskottet dock inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Natura 2000-tillstånd

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan notera att det i departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan således konstatera att frågan har utretts och att departementspromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Prövning av bearbetningskoncession

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser. Utskottet kan åter notera att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen, samt att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser. Utskottet ser därmed inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

I en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat. Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande anföra följande.

Ökad efterfrågan på metaller och mineral innebär en möjlighet för Sverige att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och ansvarsfullt sätt än vad som i dag sker i många andra länder. Det krävs dock effektivare och snabbare tillståndsprocesser för att förverkliga detta. Det behöver även bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras. För att möjliggöra detta krävs enligt utskottets uppfattning att kontakter mellan företag och myndigheter förenklas och att arbetssättet blir mer lösningsorienterat. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla betydelsen av väl fungerande samrådsprocesser för att uppnå en mer effektiv tillståndsgivning. Brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myndigheter som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden bör motverkas. Utskottet ser mot denna bakgrund skäl för riksdagen att tydliggöra behovet av att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 13. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Tidsbegränsade tillstånd

– Natura 2000-tillstånd

– Prövning av bearbetningskoncession

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

I två motioner förordas tillkännagivanden om snabbare och enklare tillståndsprocesser. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Regeringen har som redovisats också tillsatt olika utredningar som ska se över

reglerna för tillståndsprövningen, och tillkännagivandena är ännu ej slutbehandlade. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som avser att få till stånd effektivare och modernare tillståndsprocesser. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tidsbegränsade tillstånd

I en motion förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Mot bakgrund av att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser ser utskottet dock inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Natura 2000-tillstånd

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan notera att det i departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan således konstatera att frågan har utretts och att departementspromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Prövning av bearbetningskoncession

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser. Utskottet kan åter notera att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen, samt att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser. Utskottet ser därmed inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

I en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat. Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande anföra följande.

Ökad efterfrågan på metaller och mineral innebär en möjlighet för Sverige att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och ansvarsfullt sätt än vad som i dag sker i många andra länder. Det krävs dock effektivare och snabbare tillståndsprocesser för att förverkliga detta. Det behöver även bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras. För att möjliggöra detta krävs enligt utskottets uppfattning att kontakter mellan företag och myndigheter förenklas och att arbetssättet blir mer lösningsorienterat. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla betydelsen av väl fungerande samrådsprocesser för att uppnå en mer effektiv tillståndsgivning. Brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myndigheter som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden bör motverkas. Utskottet ser mot denna bakgrund skäl för riksdagen att tydliggöra behovet av att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 13. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Tidsbegränsade tillstånd

– Natura 2000-tillstånd

– Prövning av bearbetningskoncession

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

I två motioner förordas tillkännagivanden om snabbare och enklare tillståndsprocesser. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Regeringen har som redovisats också tillsatt olika utredningar som ska se över

reglerna för tillståndsprövningen, och tillkännagivandena är ännu ej slutbehandlade. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som avser att få till stånd effektivare och modernare tillståndsprocesser. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tidsbegränsade tillstånd

I en motion förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Mot bakgrund av att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser ser utskottet dock inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Natura 2000-tillstånd

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan notera att det i departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan således konstatera att frågan har utretts och att departementspromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Prövning av bearbetningskoncession

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser. Utskottet kan åter notera att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen, samt att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser. Utskottet ser därmed inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

I en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat. Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande anföra följande.

Ökad efterfrågan på metaller och mineral innebär en möjlighet för Sverige att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och ansvarsfullt sätt än vad som i dag sker i många andra länder. Det krävs dock effektivare och snabbare tillståndsprocesser för att förverkliga detta. Det behöver även bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras. För att möjliggöra detta krävs enligt utskottets uppfattning att kontakter mellan företag och myndigheter förenklas och att arbetssättet blir mer lösningsorienterat. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla betydelsen av väl fungerande samrådsprocesser för att uppnå en mer effektiv tillståndsgivning. Brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myndigheter som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden bör motverkas. Utskottet ser mot denna bakgrund skäl för riksdagen att tydliggöra behovet av att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 13. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Utvinning av uran

– Övrigt om förbud mot utvinning.

Utvinning av uran

I tre motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om att möjliggöra utvinning av uran. Utskottet kan konstatera att det inom utskottet råder olika uppfattning om förbudet mot utvinning av uran. Dock anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Övrigt om förbud mot utvinning

I de motionsyrkanden utskottet tar ställning till i detta avsnitt förordas ett internationellt förbud mot utvinning av olja, metaller och mineral från havsbottnen samt ett nationellt förbud mot utvinning ur alunskiffer.

När det gäller utvinning av olja, metaller och mineral från havsbottnen kan utskottet notera att riksdagen våren 2022 beredde regeringens proposition Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23). Regeringens lagförslag omfattade ändringar i miljöbalken och minerallagen som innebar ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas samt skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förbudet infördes den 1 juli 2022. Vidare noterar utskottet att tillstånd för att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna enligt 3 § lagen om kontinentalsockeln inte får meddelas till olje- eller gasverksamhet. Därtill kan utskottet notera att regeringen i december 1982 beslutade att underteckna FN:s havsrätts-konvention om hur världens länder ska dela upp världshavet och dess resurser, samt att ett nytt globalt avtal för de delar av havet som inte tillhör enskilda stater slöts i mars 2023. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionen i nuläget.

Beträffande förbud mot utvinning ur alunskiffer kan utskottet åter notera riksdagens beslut om regeringens proposition Förbud mot utvinning av kol, olja, naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Av beslutet följde att ett lämplighetskrav för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer har införts i minerallagen. Utskottet noterar att enligt 4 kap. 2 § minerallagen får koncession för bearbetning av koncessionsmineral i alunskiffer därmed beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning. Utskottet kan således konstatera att möjligheten till utvinning ur alunskiffer redan är begränsad och att denna begränsning är nytillkommen. Utskottet ser därmed inget skäl till ett tillkännagivande enligt förslaget i motionen.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Förbud mot utvinning" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Markägares rättigheter

– Mineralersättning

– Övriga frågor om ersättningar.

Markägares rättigheter

I två motioner föreslås tillkännagivanden om markägares rättigheter. Utskottet kan notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syfte att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Som nämnts ovan fokuserar granskningen på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om expropriation och andra markintrång i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen. Utskottet ser därför inte att det finns skäl för riksdagen att i nuläget rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen med anledning av de åtgärder som förordas i de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Mineralersättning

I flera motioner framförs förslag som gäller mineralersättning eller mineralavgift. Utskottet utgår från att det motionärerna åsyftar är det som i minerallagen 7 kap. 7 § benämns mineralersättning.

Utskottet kan åter notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syftet att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om likvärdighet och ersättning i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen. Därtill har utredningen om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral bl.a. haft till uppgift att analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del (SOU 2022:56). Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds betänkandet. Utskottet avser därför att inte förorda några tillkännagivanden som riskerar att föregripa viktiga överväganden på området.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Övriga frågor om ersättningar

I de motioner utskottet tar ställning till i detta avsnitt föreslås olika åtgärder som gäller ersättningar vid metall- och mineralutvinning. I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska komma hela landet till del. I resterande två motioner efterfrågas tillkännagivanden om ersättningar för naturresurser respektive skapande av en mineralfond.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att gruv- och mineralnäringens värde ska gynna hela Sverige. Utskottet kan dock notera att den ovannämnda och nedan beskrivna utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral bl.a. haft till uppgift att analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del (SOU 2022:56). Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds betänkandet. Därtill kan utskottet åter notera att Riksrevisionen genomför en granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång, med syftet att svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Granskningen fokuserar på förekomsten av systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken. Riksdagen kommer således att få skäl att återkomma till frågan om likvärdighet och ersättning i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen.

Mot bakgrund av detta avser utskottet inte att förorda några tillkännagivanden som riskerar att föregripa viktiga överväganden på området.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Äganderätt och vissa frågor om ersättningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Tidsbegränsade tillstånd

– Natura 2000-tillstånd

– Prövning av bearbetningskoncession

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

I två motioner förordas tillkännagivanden om snabbare och enklare tillståndsprocesser. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Regeringen har som redovisats också tillsatt olika utredningar som ska se över

reglerna för tillståndsprövningen, och tillkännagivandena är ännu ej slutbehandlade. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som avser att få till stånd effektivare och modernare tillståndsprocesser. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Tidsbegränsade tillstånd

I en motion förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd. Som framgår av det föregående har tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen. Mot bakgrund av att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser ser utskottet dock inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Natura 2000-tillstånd

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att s.k. Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan notera att det i departementspromemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) föreslås lagändringar som innebär att prövningen av ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, ska göras i samband med prövningen av en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och inte i samband med prövningen av en ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Utskottet kan således konstatera att frågan har utretts och att departementspromemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Prövning av bearbetningskoncession

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att koncentrera prövningen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken i bearbetningskoncessionsärenden till färre länsstyrelser. Utskottet kan åter notera att tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen varit föremål för tillkännagivanden från riksdagen, samt att olika utredningar har tillsatts för att komma med förslag på effektiva och moderna tillståndsprocesser. Utskottet ser därmed inte några skäl för riksdagen att på nytt uppmana regeringen att agera.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

I en motion förordas ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat. Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande anföra följande.

Ökad efterfrågan på metaller och mineral innebär en möjlighet för Sverige att bidra med metaller och mineral som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och ansvarsfullt sätt än vad som i dag sker i många andra länder. Det krävs dock effektivare och snabbare tillståndsprocesser för att förverkliga detta. Det behöver även bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska genomföras. För att möjliggöra detta krävs enligt utskottets uppfattning att kontakter mellan företag och myndigheter förenklas och att arbetssättet blir mer lösningsorienterat. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla betydelsen av väl fungerande samrådsprocesser för att uppnå en mer effektiv tillståndsgivning. Brister i underlag m.m. hos såväl sökande företag som myndigheter som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden bör motverkas. Utskottet ser mot denna bakgrund skäl för riksdagen att tydliggöra behovet av att myndigheter i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning och omfattning

– Mineral och miljö

– Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Reviderad mineralstrategi

I en motion förordas ett tillkännagivande om att revidera mineralstrategin. Utskottet vill inledningsvis påminna om att det tidigare har noterat att den mineralstrategi som antogs av den borgerliga regeringen 2013 och reviderades 2015 omfattade ett flertal åtgärder som har genomförts enligt plan. Strategins genomförande slutfördes av den efterföljande regeringen under 2017. Med detta sagt kan utskottet emellertid konstatera att samhällsutvecklingen har medfört ett ökat behov av metaller för bl.a. fossilfria energitekniker som vindkraft och solenergi samt för omställningen av transportsektorn med laddinfrastruktur, batterier och elbilar. Innan de nyligen avslutade utredningarna, om dels prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, dels en modern och effektiv miljöprövning, beretts inom Regeringskansliet ser utskottet dock inte att det är lämplighet i att förorda någon ny mineralstrategi på en övergripande nivå.

Utöver detta vill utskottet även framhålla det arbete om mineralförsörjningen som för närvarande pågår på EU-nivå, inom vilket kommissionen presenterat en ny EU-rättsakt om råvaror av avgörande betydelse.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Minerallagens utformning och omfattning

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt framförs förslag om minerallagens utformning och omfattning. Förslagen rör lagstiftningens robusthet och funktionalitet, modernisering samt utvidgning till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att regelverket för gruvnäringen ska fungera även vid kriser. Utskottet ser dock att relevanta insatser pågår. Här vill utskottet påminna om det som tidigare anförts om utredningen om en modern och effektiv miljöprövning, nämligen att utredningens betänkande är under beredning inom Regeringskansliet. Därtill kan utskottet notera att riksdagen våren 2021 – på förslag av ett enigt justitieutskott – biföll regeringens proposition Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312). De nya bestämmelserna innebär att reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden görs mer flexibla och ändamålsenliga genom att den i större utsträckning bestäms efter det enskilda målets eller ärendets karaktär. Utskottet vill även påminna att det i SGU:s uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser har ingått bedömning av behovet av ändringar i nuvarande lagstiftning. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process. Vidare noterar utskottet förslagen från utredningen av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål också bereds inom Regeringskansliet. Sammanfattningsvis ser utskottet därmed inte skäl att riksdagen i nuläget riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

När det gäller geotermala fält och geotermalt vatten är det utskottets uppfattning att riksdagen inte bör föregå resultaten från pågående projekt för djupgeotermi. Utskottet ser således inte något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Mineral och miljö

De motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt gäller dels sanering och efterbehandling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet, dels högre miljökrav, moderniserad minerallagstiftning och säkrande av miljöskyddade områden.

När det gäller sanering och efterbehandling noterar utskottet att riksdagen under våren 2022 ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i miljöbalken i propositionen Ordning och reda på avfallet. Propositionen innehöll bl.a. förslag om avfallshantering och återställningsåtgärder. Kammaren biföll miljö- och jordbruksutskottets förslag och förändringar i miljöbalken träder i kraft den 1 juli 2023. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionen. Vidare noterar utskottet länsstyrelsernas pågående uppdrag att utvärdera det nuvarande samrådsförfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken (N2021/02286). Utskottet vill i sammanhanget även betona att det övergripande målet för strategin Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige är att bidra till att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Förslagen som utskottet tar ställning till i detta avsnitt rör stärkta förutsättningar för SGU och Bergsstaten, kartläggning av mineraliseringar, samt privatpersoners möjlighet att vaska guld och leta mineral i mindre skala.

Utskottet kan åter konstatera att SGU i sin instruktion har att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruvsektorn. Därtill vill utskottet påminna om att regeringen i februari 2018 uppdrog åt SGU att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen. Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). Utskottet noterar även att det i slutredovisningen av SGU:s uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metall från sekundära resurser föreslås ett antal ytterligare uppdrag för myndigheten. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process.

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning och omfattning

– Mineral och miljö

– Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Reviderad mineralstrategi

I en motion förordas ett tillkännagivande om att revidera mineralstrategin. Utskottet vill inledningsvis påminna om att det tidigare har noterat att den mineralstrategi som antogs av den borgerliga regeringen 2013 och reviderades 2015 omfattade ett flertal åtgärder som har genomförts enligt plan. Strategins genomförande slutfördes av den efterföljande regeringen under 2017. Med detta sagt kan utskottet emellertid konstatera att samhällsutvecklingen har medfört ett ökat behov av metaller för bl.a. fossilfria energitekniker som vindkraft och solenergi samt för omställningen av transportsektorn med laddinfrastruktur, batterier och elbilar. Innan de nyligen avslutade utredningarna, om dels prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, dels en modern och effektiv miljöprövning, beretts inom Regeringskansliet ser utskottet dock inte att det är lämplighet i att förorda någon ny mineralstrategi på en övergripande nivå.

Utöver detta vill utskottet även framhålla det arbete om mineralförsörjningen som för närvarande pågår på EU-nivå, inom vilket kommissionen presenterat en ny EU-rättsakt om råvaror av avgörande betydelse.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Minerallagens utformning och omfattning

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt framförs förslag om minerallagens utformning och omfattning. Förslagen rör lagstiftningens robusthet och funktionalitet, modernisering samt utvidgning till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att regelverket för gruvnäringen ska fungera även vid kriser. Utskottet ser dock att relevanta insatser pågår. Här vill utskottet påminna om det som tidigare anförts om utredningen om en modern och effektiv miljöprövning, nämligen att utredningens betänkande är under beredning inom Regeringskansliet. Därtill kan utskottet notera att riksdagen våren 2021 – på förslag av ett enigt justitieutskott – biföll regeringens proposition Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312). De nya bestämmelserna innebär att reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden görs mer flexibla och ändamålsenliga genom att den i större utsträckning bestäms efter det enskilda målets eller ärendets karaktär. Utskottet vill även påminna att det i SGU:s uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser har ingått bedömning av behovet av ändringar i nuvarande lagstiftning. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process. Vidare noterar utskottet förslagen från utredningen av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål också bereds inom Regeringskansliet. Sammanfattningsvis ser utskottet därmed inte skäl att riksdagen i nuläget riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

När det gäller geotermala fält och geotermalt vatten är det utskottets uppfattning att riksdagen inte bör föregå resultaten från pågående projekt för djupgeotermi. Utskottet ser således inte något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Mineral och miljö

De motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt gäller dels sanering och efterbehandling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet, dels högre miljökrav, moderniserad minerallagstiftning och säkrande av miljöskyddade områden.

När det gäller sanering och efterbehandling noterar utskottet att riksdagen under våren 2022 ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i miljöbalken i propositionen Ordning och reda på avfallet. Propositionen innehöll bl.a. förslag om avfallshantering och återställningsåtgärder. Kammaren biföll miljö- och jordbruksutskottets förslag och förändringar i miljöbalken träder i kraft den 1 juli 2023. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionen. Vidare noterar utskottet länsstyrelsernas pågående uppdrag att utvärdera det nuvarande samrådsförfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken (N2021/02286). Utskottet vill i sammanhanget även betona att det övergripande målet för strategin Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige är att bidra till att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Förslagen som utskottet tar ställning till i detta avsnitt rör stärkta förutsättningar för SGU och Bergsstaten, kartläggning av mineraliseringar, samt privatpersoners möjlighet att vaska guld och leta mineral i mindre skala.

Utskottet kan åter konstatera att SGU i sin instruktion har att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruvsektorn. Därtill vill utskottet påminna om att regeringen i februari 2018 uppdrog åt SGU att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen. Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). Utskottet noterar även att det i slutredovisningen av SGU:s uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metall från sekundära resurser föreslås ett antal ytterligare uppdrag för myndigheten. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process.

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning och omfattning

– Mineral och miljö

– Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Reviderad mineralstrategi

I en motion förordas ett tillkännagivande om att revidera mineralstrategin. Utskottet vill inledningsvis påminna om att det tidigare har noterat att den mineralstrategi som antogs av den borgerliga regeringen 2013 och reviderades 2015 omfattade ett flertal åtgärder som har genomförts enligt plan. Strategins genomförande slutfördes av den efterföljande regeringen under 2017. Med detta sagt kan utskottet emellertid konstatera att samhällsutvecklingen har medfört ett ökat behov av metaller för bl.a. fossilfria energitekniker som vindkraft och solenergi samt för omställningen av transportsektorn med laddinfrastruktur, batterier och elbilar. Innan de nyligen avslutade utredningarna, om dels prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, dels en modern och effektiv miljöprövning, beretts inom Regeringskansliet ser utskottet dock inte att det är lämplighet i att förorda någon ny mineralstrategi på en övergripande nivå.

Utöver detta vill utskottet även framhålla det arbete om mineralförsörjningen som för närvarande pågår på EU-nivå, inom vilket kommissionen presenterat en ny EU-rättsakt om råvaror av avgörande betydelse.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Minerallagens utformning och omfattning

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt framförs förslag om minerallagens utformning och omfattning. Förslagen rör lagstiftningens robusthet och funktionalitet, modernisering samt utvidgning till att omfatta geotermala fält och geotermalt vatten.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att regelverket för gruvnäringen ska fungera även vid kriser. Utskottet ser dock att relevanta insatser pågår. Här vill utskottet påminna om det som tidigare anförts om utredningen om en modern och effektiv miljöprövning, nämligen att utredningens betänkande är under beredning inom Regeringskansliet. Därtill kan utskottet notera att riksdagen våren 2021 – på förslag av ett enigt justitieutskott – biföll regeringens proposition Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312). De nya bestämmelserna innebär att reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden görs mer flexibla och ändamålsenliga genom att den i större utsträckning bestäms efter det enskilda målets eller ärendets karaktär. Utskottet vill även påminna att det i SGU:s uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser har ingått bedömning av behovet av ändringar i nuvarande lagstiftning. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process. Vidare noterar utskottet förslagen från utredningen av relevant lagstiftning för att uppnå Sveriges klimatmål också bereds inom Regeringskansliet. Sammanfattningsvis ser utskottet därmed inte skäl att riksdagen i nuläget riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet.

När det gäller geotermala fält och geotermalt vatten är det utskottets uppfattning att riksdagen inte bör föregå resultaten från pågående projekt för djupgeotermi. Utskottet ser således inte något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Mineral och miljö

De motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt gäller dels sanering och efterbehandling av mark i samband med avslutad gruvverksamhet, dels högre miljökrav, moderniserad minerallagstiftning och säkrande av miljöskyddade områden.

När det gäller sanering och efterbehandling noterar utskottet att riksdagen under våren 2022 ställde sig bakom regeringens förslag om ändringar i miljöbalken i propositionen Ordning och reda på avfallet. Propositionen innehöll bl.a. förslag om avfallshantering och återställningsåtgärder. Kammaren biföll miljö- och jordbruksutskottets förslag och förändringar i miljöbalken träder i kraft den 1 juli 2023. Utskottet ser därmed inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionen. Vidare noterar utskottet länsstyrelsernas pågående uppdrag att utvärdera det nuvarande samrådsförfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken (N2021/02286). Utskottet vill i sammanhanget även betona att det övergripande målet för strategin Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige är att bidra till att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning

Förslagen som utskottet tar ställning till i detta avsnitt rör stärkta förutsättningar för SGU och Bergsstaten, kartläggning av mineraliseringar, samt privatpersoners möjlighet att vaska guld och leta mineral i mindre skala.

Utskottet kan åter konstatera att SGU i sin instruktion har att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser. Myndigheten ska också främja hållbar tillväxt och företagande inom gruvsektorn. Därtill vill utskottet påminna om att regeringen i februari 2018 uppdrog åt SGU att kartlägga möjligheterna för utvinning i Sverige av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för bl.a. miljö- och klimatomställningen. Uppdraget redovisades i mars 2020 i rapporten Innovationskritiska metaller och mineral i Bergslagen (RR 2020:02). Utskottet noterar även att det i slutredovisningen av SGU:s uppdrag att öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metall från sekundära resurser föreslås ett antal ytterligare uppdrag för myndigheten. Eftersom rapporten bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa denna process.

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet