Immaterialrättsfrågor

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övrigt om upphovsrätt

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I tre motioner framhålls att upphovsrättslagen behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten. Motionärerna menar att upphovsrätten behöver bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen. Utskottet kan nu konstatera att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del är enligt kommittédirektiven att säkerställa att i vart fall privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125).

Enligt utskottet pågår således ett arbete som ligger i linje med motionärernas förslag. Utskottet anser inte att resultatet av detta arbete bör föregripas genom ett initiativ från riksdagens sida och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att det upphovsrättsliga regelverket är anpassat till den moderna digitala verkligheten. Syftet med EU:s nya direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden som antogs inom EU 2019 har varit att uppdatera det upphovsrättsliga regelverket till ett alltmer digitaliserat samhälle och göra det enklare att få tillgång till och dela upphovsrättsskyddat innehåll på internet samtidigt som upphovsmännens rätt till skälig ersättning för sina verk värnas.

Tre motioner berör frågor om utformningen av de regler som det nya EU-direktivet innehåller, det svenska genomförandet av direktivet samt behovet av utvärdering av genomförandet i svensk rätt. Som redovisats ovan beslutade riksdagen våren 2020 att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att verka för en revidering av direktivet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat men Regeringskansliet har uppgett att kommissionen inte avser att öppna upp för en revidering av direktivet. Kommissionen kommer dock att göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026 och direktivet kommer även att utvärderas i enlighet med det som gäller för EU:s arbete med bättre lagstiftning. Direktivets bestämmelser är nu genomförda i svensk rätt genom proposition 2021/22:278, som antogs av riksdagen den 30 november 2022. Utskottet avser mot denna bakgrund inte att förorda något nytt uttalande om revidering av direktivet och finner inte heller anledning att vidta någon åtgärd med anledning av genomförande av direktivet i svensk rätt.

Utskottet vill även påminna om att regeringen tillsatt en utredning som ska se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten i syfte att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk (dir. 2022:125). Regeringskansliet bereder också förslagen om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering som presenteras i utredningen om privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20) samt de förslag gällande ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet som presenterats i betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23).

Utskottet anser mot bakgrund av detta att det inte finns skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna. Motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.

I en motion anförs att regeringen bör utreda huruvida skyddstiderna för upphovsrättsskyddat material kan förkortas. I Sverige gäller upphovsrätten så länge upphovsmannen lever och i 70 år därefter. Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt liknande förslag och framhållit att denna bestämmelse har sin grund i EU-rätten och att det saknas förutsättningar för Sverige att ändra reglerna. Utskottet har inte någon annan uppfattning än den som utskottet och riksdagen tidigare gett uttryck för, och motionsyrkandet bör därför avslås.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att det i en motion saknas motivering när det gäller fyra yrkanden. Utskottet kan därför inte behandla dessa i sak och de bör därför avslås av riksdagen av detta skäl.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övrigt om upphovsrätt

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I tre motioner framhålls att upphovsrättslagen behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten. Motionärerna menar att upphovsrätten behöver bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen. Utskottet kan nu konstatera att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del är enligt kommittédirektiven att säkerställa att i vart fall privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125).

Enligt utskottet pågår således ett arbete som ligger i linje med motionärernas förslag. Utskottet anser inte att resultatet av detta arbete bör föregripas genom ett initiativ från riksdagens sida och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att det upphovsrättsliga regelverket är anpassat till den moderna digitala verkligheten. Syftet med EU:s nya direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden som antogs inom EU 2019 har varit att uppdatera det upphovsrättsliga regelverket till ett alltmer digitaliserat samhälle och göra det enklare att få tillgång till och dela upphovsrättsskyddat innehåll på internet samtidigt som upphovsmännens rätt till skälig ersättning för sina verk värnas.

Tre motioner berör frågor om utformningen av de regler som det nya EU-direktivet innehåller, det svenska genomförandet av direktivet samt behovet av utvärdering av genomförandet i svensk rätt. Som redovisats ovan beslutade riksdagen våren 2020 att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att verka för en revidering av direktivet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat men Regeringskansliet har uppgett att kommissionen inte avser att öppna upp för en revidering av direktivet. Kommissionen kommer dock att göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026 och direktivet kommer även att utvärderas i enlighet med det som gäller för EU:s arbete med bättre lagstiftning. Direktivets bestämmelser är nu genomförda i svensk rätt genom proposition 2021/22:278, som antogs av riksdagen den 30 november 2022. Utskottet avser mot denna bakgrund inte att förorda något nytt uttalande om revidering av direktivet och finner inte heller anledning att vidta någon åtgärd med anledning av genomförande av direktivet i svensk rätt.

Utskottet vill även påminna om att regeringen tillsatt en utredning som ska se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten i syfte att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk (dir. 2022:125). Regeringskansliet bereder också förslagen om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering som presenteras i utredningen om privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20) samt de förslag gällande ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet som presenterats i betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23).

Utskottet anser mot bakgrund av detta att det inte finns skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna. Motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.

I en motion anförs att regeringen bör utreda huruvida skyddstiderna för upphovsrättsskyddat material kan förkortas. I Sverige gäller upphovsrätten så länge upphovsmannen lever och i 70 år därefter. Utskottet har vid tidigare tillfällen avstyrkt liknande förslag och framhållit att denna bestämmelse har sin grund i EU-rätten och att det saknas förutsättningar för Sverige att ändra reglerna. Utskottet har inte någon annan uppfattning än den som utskottet och riksdagen tidigare gett uttryck för, och motionsyrkandet bör därför avslås.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att det i en motion saknas motivering när det gäller fyra yrkanden. Utskottet kan därför inte behandla dessa i sak och de bör därför avslås av riksdagen av detta skäl.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill först och främst framhålla att de immaterialrättsliga skydden är viktiga förutsättningar för att tillgängliggöra de kommersiella värdena av forskning och innovation. Väl fungerande immaterialrättsliga skydd är mycket betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Det är därför viktigt att arbeta aktivt för att öka kunskapen om, och förståelsen för värdet av immateriella tillgångar. I en motion anförs att regeringen bör verka för att förbättra skyddet av immateriella rättigheter, bekämpa immaterialrättsintrång, se över skyddet för mindre innovatörer, öka kunskapen om hanteringen av immateriella tillgångar, uppmuntra små och medelstora företag att ta tillvara sina immateriella rättigheter samt se över användningen av patentdata. I en annan motion föreslås att ett kunskapscenter för immaterialrättsliga frågor inrättas och att en myndighet utses som ska assistera svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsintrång.

När det gäller åtgärder för att stärka och främja kunskaper om immateriella rättigheter vill utskottet påminna om att Upphandlingsmyndigheten våren 2022 lanserade en arena för innovationsupphandling och att det inom ramen för det arbetet ingår ett uppdrag att höja berörda aktörers kunskaper om strategisk hantering av immateriella tillgångar. Inom ramen för EU:s handlingsplan för immateriella tillgångar har kommissionen dessutom aviserat att det kommer att inrättas ett europeiskt informationscenter som ska fungera som en s.k. one-stop shop för information om immaterialrätt. Vidare noterar utskottet att det pågår ett arbete med att se över och utveckla strukturen för de innovationskontor som finns på ett antal lärosäten i landet och som bl.a. har en rådgivande uppgift när det gäller att sprida kunskap om hanteringen av immateriella tillgångar på lärosätena. Utskottet vill också framhålla att PRV, Vinnova och Statens medieråd, på uppdrag av regeringen, arbetar med olika insatser för kunskapsutveckling och ett förbättrat offentligt stöd för hantering av immateriella tillgångar samt information till allmänheten om upphovs-rätten.

Utskottet kan också konstatera att en ökad spridning av kunskaper på det immaterialrättsliga området lyfts fram som ett prioriterat område i den långsiktiga nationella strategin för främjandet av en hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher som utredningen Kreativa Sverige! presenterat. Utredningens betänkande bereds för närvarande av Regerings-kansliet.

Mot bakgrund av det som utskottet har framfört ovan om det pågående arbetet med att stärka det offentliga stödet och främja kunskapshöjande insatser på det immaterialrättsliga området anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna.

I en av motionerna förordas även ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera de regler som trädde i kraft hösten 2020 med anledning av att riksdagen biföll propositionen Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång. Motionärerna anger att det är angeläget att reglerna utvärderas tre år efter att de trätt i kraft för att säkerställa att lagstiftningen får avsedd effekt och träffar den organiserade brottsligheten. Här vill utskottet framhålla att de lagändringar som avses i motionen innehåller s.k. kvalifikationsgrunder som anger vad som ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är att anse som grovt. Kvalifikationsgrunderna är utformade så att enskilda personers enstaka intrång inte ska träffas av de skärpta straffen. Mot bakgrund av detta finner utskottet ingen anledning att förorda ett tillkänna-givande i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som behandlas här.

Reservationer

1.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats, punkt 1 (SD, C)

av Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:939 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2022/23:976 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 16 och

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 34 och 36 samt

bifaller delvis motion

2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 7.

Ställningstagande

Den tekniska utvecklingen går snabbt och samhället blir allt mer digitaliserat. Det är viktigt att lagar och regelverk är anpassade till dagens verklighet och att föråldrad lagstiftning uppdateras när det behövs. Upphovsrätts-lagstiftningen är tyvärr i flera avseenden föråldrad och reglerar i mångt och mycket förhållanden som gällde för flera decennier sedan. Ett sådant exempel är den s.k. panoramafriheten som utgör en inskränkning i upphovsrätten som gör det möjligt att i fysiskt format publicera fotografier, filmer eller bilder av byggnader eller konstverk placerade i det offentliga. Efter beslut i Patent- och marknadsdomstolen finns det dock tveksamheter kring huruvida det är tillåtet att dela fotografier på offentlig konst digitalt utan att betala ersättning till konstnären. Enligt vår uppfattning bör fotografier, filmer och bilder av offentlig konst, vars syfte är att vara fritt tillgängligt för folket, även kunna spridas digitalt utan restriktioner. Möjligheten att sprida bilder på offentlig konst digitalt kan även underlätta för utvecklingen av digital turism. Vi anser därför att den s.k. panoramafriheten i upphovsrättslagen bör moderniseras och göras teknikneutral.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Övrigt om upphovsrätt, punkt 2 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Daniel Lönn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Övriga frågor som rör immaterialrätt" i betänkandet. Läs betänkandet