Regelförenkling för företag

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mål för förenklingspolitiken

– Förenklingar för små företag

– Ett systematiskt regelförenklingsarbete

– Övrigt om regelförenklingar för företag.

Mål för förenklingspolitiken

Regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företagen att följa bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av näringspolitiken. Utskottet instämmer i motionärernas syn på vikten av att regelgivning och regeltillämpning håller en hög kvalitet, att företag får en god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter och att handläggningstiderna hålls på en rimlig nivå. Motionärerna förordar att regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även i detta avseende kan utskottet instämma. Utskottet vill med anledning av motionärernas förslag påminna om de fem nya mål för förenklingspolitiken som regeringen redovisade för riksdagen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16), varav exempelvis det första riktar in sig på att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Utskottet kan konstatera att dessa fem mål fortfarande gäller för arbetet för att förenkla regler för företagen. Utskottet noterar vidare inriktningen på regeringens politik för regelförenklingar för företag.

Utskottet vill avslutningsvis understryka vikten av en tydlig uppföljning av måluppfyllelsen för att avgöra i vilken utsträckning förenklingspolitiken når upp till de fastställda målen och kommer därför noggrant att följa regeringens arbete på området, inte minst genom den årliga resultatredovisning som regeringen avser att presentera i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Förenklingar för små företag

I några motioner föreslås olika åtgärder för att förenkla reglerna för små företag. När det gäller förslag mot bakgrund av utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. (SOU 2021:60) kan utskottet konstatera att utredningens förslag har varit ute på remiss och att ett nittiotal remissvar inkommit till regeringen. Utskottet noterar att de förslag om regelförenklingar som presenterades i utredningen samt remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet och förutsätter att regeringen beaktar såväl utredningens förslag som remissinstansernas synpunkter. Utskottet anser att riksdagen bör invänta den ordinarie beredningsprocessen och ser därför inget behov av att rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ett systematiskt regelförenklingsarbete

Vikten av en mer systematisk utvärdering av regler och uppföljning av regelförenklingar samt behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner lyfts i ett par motioner. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av utvärdering och uppföljning för att t.ex. säkerställa att regler är ändamålsenligt utformade. Utskottet konstaterar att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. i sitt slutbetänkande har lämnat flera förslag om en mer systematisk och löpande utvärdering av befintliga regelverk och att det ska göras en fullständig ex-post-facto-utvärdering av regler som anmälts enligt en föreslagen ny funktion med ett anmälningsförfarande som beskrivits i det föregående. Utredningen föreslår vidare att det införs ett krav i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (konskevensutredningsförordningen) på att dessa utredningar ska innehålla en redogörelse för hur och när den regel som föreslås ska utvärderas. Utskottet menar att det kan behövas åtgärder inom detta område men anser inte att riksdagen i detta läge bör rikta några tillkännagivanden till regeringen och därmed föregripa den pågående beredningen av utredningen förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om regelförenklingar för företag

När det gäller övriga övergripande frågor om regelförenkling för företag finns en rad motionsyrkanden där det förordas olika åtgärder för att minska företagens regelbörda. Det handlar t.ex. om önskemål om olika översyner, att regelverk anpassas till de förändringar som den tekniska utvecklingen och digitaliseringen för med sig och att fungerande regellättnader som införts under coronapandemin permanentas.

Med anledning av förslagen som behandlas i detta avsnitt vill utskottet inleda med att understryka betydelsen av att förenkla regler, förkorta handläggningstider och minska de administrativa kostnaderna för företagen för att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är enligt utskottets mening därför en betydelsefull del av näringspolitiken, och det är således angeläget att regelverken är ändamålsenligt utformade och att de tillämpas på ett så enkelt sätt som möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Utskottet vill i detta sammanhang åter hänvisa till de fem nya mål för förenklingspolitiken som beslutades av regeringen hösten 2021 och som redovisades för riksdagen i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3), i vilken arbetet med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken beskrivs. När utskottet behandlade skrivelsen våren 2022 kunde det konstatera att det fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om vilka övergripande strategier som bör vara styrande för förenklingsarbetet och vilka åtgärder som bör vidtas inom ramen för detta arbete. Även om det finns olika uppfattningar om vilka åtgärder som krävs kan utskottet konstatera att det finns en samsyn i utskottet om att det behövs fler insatser för att genom regelförenklingar bidra till näringspolitikens mål om att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Utskottet vill därför ännu en gång betona vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå målen samt återkommande lämnar en redogörelse till riksdagen med en bedömning av måluppfyllelsen och pågående regelförenklingsarbete. Utskottet noterar i detta avseende att det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken, inklusive de fem målen, i budgetpropositionen, och att regeringen i budgetpropositionen för 2023 lämnat en första redogörelse.

Ur avsnittet "Allmänt om regelförenkling för företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

I ett antal yrkanden föreslås tillkännagivanden om myndigheternas handläggningstider och tillståndsprocesser. Bland annat efterfrågas olika insatser för att korta ned handläggningstiderna samt förbättra, effektivisera och påskynda hanteringen av tillstånd och tillsyn. När det gäller olika förslag som rör handläggningstider vill utskottet inledningsvis framhålla att korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Långa handläggningstider kan medföra att investeringar försenas eller inte alls blir av, att nya företag inte startar eller att de väljer en annan etableringsort och att nya arbetstillfällen därmed uteblir. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om förenklingspolitikens tredje mål som riktar in sig på att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier. I samband med detta kan utskottet notera att regeringen gett ett förnyat förenklingsuppdrag till ett strategiskt urval av tio myndigheter, som har flest direkta kontakter med företag och som därmed täcker in de ärenden som har störst betydelse för företagen, för att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att nå det tredje målet om handläggningstider. Regeringens fjärde förenklingspolitiska mål handlar vidare om bemötande och service till företagen och att dessa ska vara företagsanpassade och väl fungerande. Som framgår av det föregående omfattar förvaltningslagen bestämmelser om att myndigheten ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Ärenden ska vidare handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen sedan 2017 en bestämmelse om dröjsmålstalan. Utskottet kan även notera att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. har lämnat förslag om att myndigheter bl.a. ska ha en handläggningsgaranti för sin verksamhet.

Utskottet vill påminna om att riksdagen upprepade gånger genom tillkännagivanden har lyft fram vikten av korta handläggningstider. Utskottet vill därför än en gång understryka vikten av att ärenden handläggs så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser.

När det gäller förslag som handlar om myndigheternas tillståndsprocesser vill utskottet understryka att moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för att bibehålla och stärka Sveriges och svenska företags konkurrenskraft. Utskottet noterar att flera utredningar lämnat förslag under det senaste året som på olika sätt berör tillståndsprocesser och att de nu bereds inom Regeringskansliet. Exempelvis har utredningen En modern och effektiv miljöprövning lämnat förslag som syftar till att tillsammans göra prövningsprocesserna snabbare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Även utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. innehåller flera förslag som är relevanta i sammanhanget; bl.a. föreslås att regeringen ska tillsätta en utredning om hur kommunallagen kan uppdateras och moderniseras så att det förtydligas hur kommunerna ska arbeta med genomförandet av målen för förenklingspolitiken samt med tillämpning av service- och rådgivningsskyldigheterna som följer av förvaltningslagens bestämmelser. Även departementspromemorian om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen innehåller förslag på lagändringar som ska förbättra prövningsprocessen, och den är också under beredning inom Regeringskansliet.

Utskottet kan i detta sammanhang även hänvisa till det flertal myndighetsuppdrag som finns inom området, t.ex. Naturvårdsverkets uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna och Domstolsverket ta fram en utvecklad vägledning om miljöprövningar och miljöbedömningar, som syftar till att möjliggöra en mer enhetlig prövning nationellt, öka effektiviteten i prövningen samt öka kunskapen om och förutsägbarheten i processens olika steg.

Avslutningsvis kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med åtgärder för att förbättra handläggningstider och tillståndsprocesser för företag, något utskottet kommer att följa med stort intresse. Utskottet ser dock ingen anledning att föregripa dessa processer och anser därför att riksdagen inte bör rikta några tillkännagivanden till regeringen med anledning av de aktuella förslagen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Handläggningstider och tillståndsprocesser" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagens uppgiftslämnande

– Myndigheternas främjandeuppdrag.

Företagens uppgiftslämnande

I flera motioner förordas att regeringen ska förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter, bl.a. genom att företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång till ett ställe. Med anledning av dessa förslag vill utskottet här även påminna om förenklingspolitikens femte mål om att andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter med det långsiktiga målet att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Utskottet vill även påminna om förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Förordningen omfattar 67 myndigheter och syftar till att underlätta företagens kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. Av förordningen framgår att myndigheter ska eftersträva att utveckla system för digitalt uppgiftslämnande och att en myndighet så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Utskottet kan även konstatera att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter har kommit i tillämpningen av digitalt inhämtande av uppgifter från företag, med fokus på en kartläggning av hur långt samtliga myndigheter som berörs av förordningen kommit i arbetet med att tillämpa förordningen samt följa upp myndigheternas samordning och samverkan med anledning av förordningen. Statskontoret ska även föreslå lämpliga åtgärder som regeringen kan vidta för att dels öka takten i genomförandet av förordningen hos berörda myndigheter, dels förbättra samordningen och samverkan mellan myndigheterna med fokus på uppgiftsinhämtning från företag. Utskottet kan vidare notera att regeringen i december 2022 beslutade om ett uppdrag till länsstyrelserna att bl.a. redovisa resultat av åtgärder för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande i enlighet med förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Uppdraget upprepades i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 25 februari 2024.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om riksdagens tillkännagivanden om dels digital samverkan mellan myndigheter, dels Serverat, eftersom en myndighetsgemensam digital infrastruktur är en viktig del av det fortsatta arbetet med förenklat uppgiftslämnande och myndighetsgemensamma tjänster.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2022:126) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång började gälla den 1 april 2022. Den digitala ingången inrättades i december 2020 och fr.o.m. den 12 december 2023 ska alla de förfaranden som omfattas av förordningen finnas tillgängliga via ingången.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett ramverk av lagar och pågående insatser i den riktning som motionärerna efterfrågar och att det även pågår uppföljning för att se om åtgärderna med syftet att minska företagens börda när det gäller uppgiftslämnande har avsedd effekt.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Myndigheternas främjandeuppdrag

En handfull motioner tar sikte på myndigheternas uppdrag att främja företagande genom olika typer av regelförenklingar. Utskottet kan med anledning av dessa förslag konstatera att statliga myndigheter sedan flera år tillbaka arbetar för att förenkla för företagare med hjälp av digitalisering. Vidare har 19 myndigheter särskilda uppdrag som omfattar handläggningstider, hur nöjda företagen är med sina kontakter med myndigheterna och myndigheternas samråd med företagen med syftet att förenkla för de företag som dessa myndigheter har kontakter med. Myndigheternas arbete inom detta uppdrag följs sedan upp av Tillväxtverket. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om förenklingspolitikens tredje och fjärde mål, nämligen att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier respektive att förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassade och väl fungerande. Här kan utskottet åter hänvisa till det förnyade förenklingsuppdraget till ett urval av tio myndigheter att följa upp myndigheternas arbete med de förenklingspolitiska målen om kortare och mer transparenta handläggningstider och om bemötande och service.

Det kan därtill tilläggas att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. har lämnat flera förslag på förenklingar av myndigheters tillämpning av regler. Här kan särskilt noteras utredningens bedömning att regeringen behöver besluta om tillkommande åtgärder för att styra förvaltningsmyndigheterna så att de lever upp till relevanta principer om god handläggning av ärenden och också arbetar systematiskt mot regeringens mål för förenklingspolitiken. Utredningen föreslår därför att regeringen i utvalda myndigheters regleringsbrev och instruktioner ska skriva in att de varje år ska presentera en plan för hur de ska arbeta med regelförenkling och regeltillämpning. Som tidigare nämnts är utredningen under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser sammantaget därmed inte något behov för riksdagen att rikta ännu ett tillkännagivande till regeringen i linje med det som förordas i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kontakter mellan företag och myndigheter" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Företagens uppgiftslämnande

– Myndigheternas främjandeuppdrag.

Företagens uppgiftslämnande

I flera motioner förordas att regeringen ska förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter, bl.a. genom att företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång till ett ställe. Med anledning av dessa förslag vill utskottet här även påminna om förenklingspolitikens femte mål om att andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter med det långsiktiga målet att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Utskottet vill även påminna om förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Förordningen omfattar 67 myndigheter och syftar till att underlätta företagens kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. Av förordningen framgår att myndigheter ska eftersträva att utveckla system för digitalt uppgiftslämnande och att en myndighet så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Utskottet kan även konstatera att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter har kommit i tillämpningen av digitalt inhämtande av uppgifter från företag, med fokus på en kartläggning av hur långt samtliga myndigheter som berörs av förordningen kommit i arbetet med att tillämpa förordningen samt följa upp myndigheternas samordning och samverkan med anledning av förordningen. Statskontoret ska även föreslå lämpliga åtgärder som regeringen kan vidta för att dels öka takten i genomförandet av förordningen hos berörda myndigheter, dels förbättra samordningen och samverkan mellan myndigheterna med fokus på uppgiftsinhämtning från företag. Utskottet kan vidare notera att regeringen i december 2022 beslutade om ett uppdrag till länsstyrelserna att bl.a. redovisa resultat av åtgärder för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande i enlighet med förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Uppdraget upprepades i regleringsbrevet för 2023 och ska redovisas senast den 25 februari 2024.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om riksdagens tillkännagivanden om dels digital samverkan mellan myndigheter, dels Serverat, eftersom en myndighetsgemensam digital infrastruktur är en viktig del av det fortsatta arbetet med förenklat uppgiftslämnande och myndighetsgemensamma tjänster.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2022:126) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång började gälla den 1 april 2022. Den digitala ingången inrättades i december 2020 och fr.o.m. den 12 december 2023 ska alla de förfaranden som omfattas av förordningen finnas tillgängliga via ingången.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett ramverk av lagar och pågående insatser i den riktning som motionärerna efterfrågar och att det även pågår uppföljning för att se om åtgärderna med syftet att minska företagens börda när det gäller uppgiftslämnande har avsedd effekt.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Myndigheternas främjandeuppdrag

En handfull motioner tar sikte på myndigheternas uppdrag att främja företagande genom olika typer av regelförenklingar. Utskottet kan med anledning av dessa förslag konstatera att statliga myndigheter sedan flera år tillbaka arbetar för att förenkla för företagare med hjälp av digitalisering. Vidare har 19 myndigheter särskilda uppdrag som omfattar handläggningstider, hur nöjda företagen är med sina kontakter med myndigheterna och myndigheternas samråd med företagen med syftet att förenkla för de företag som dessa myndigheter har kontakter med. Myndigheternas arbete inom detta uppdrag följs sedan upp av Tillväxtverket. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om förenklingspolitikens tredje och fjärde mål, nämligen att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier respektive att förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassade och väl fungerande. Här kan utskottet åter hänvisa till det förnyade förenklingsuppdraget till ett urval av tio myndigheter att följa upp myndigheternas arbete med de förenklingspolitiska målen om kortare och mer transparenta handläggningstider och om bemötande och service.

Det kan därtill tilläggas att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. har lämnat flera förslag på förenklingar av myndigheters tillämpning av regler. Här kan särskilt noteras utredningens bedömning att regeringen behöver besluta om tillkommande åtgärder för att styra förvaltningsmyndigheterna så att de lever upp till relevanta principer om god handläggning av ärenden och också arbetar systematiskt mot regeringens mål för förenklingspolitiken. Utredningen föreslår därför att regeringen i utvalda myndigheters regleringsbrev och instruktioner ska skriva in att de varje år ska presentera en plan för hur de ska arbeta med regelförenkling och regeltillämpning. Som tidigare nämnts är utredningen under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser sammantaget därmed inte något behov för riksdagen att rikta ännu ett tillkännagivande till regeringen i linje med det som förordas i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kontakter mellan företag och myndigheter" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Genomförande på miniminivå

– Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning.

Genomförande på miniminivå

Åtgärder för att undvika överimplementering av EU:s regelverk i Sverige genom att utveckla en norm om att EU-direktiv genomförs på miniminivå förordas i ett par motioner. Utskottet instämmer i motionärernas syn att nya bestämmelser inte ska införas i svensk rätt om det inte finns skäl för det eftersom sättet på vilket direktiven som antagits på EU-nivå genomförs i nationell lagstiftning påverkar Sverige och de svenska företagen. Enligt utskottets uppfattning ska regler vara ändamålsenliga och medföra så begränsad administration som möjligt för att svenska företags konkurrensvillkor inte ska avvika från de som gäller för övriga företag i EU. Utskottet kan konstatera att riksdagen våren 2019 tillkännagav för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Utskottet noterar med anledning av denna fråga att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anför att EU-regler behöver genomföras på ett sådant sätt att de svenska företagens konkurrenskraft bibehålls, och regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Enligt regeringen ska man undvika genomförande över den miniminivå som krävs i EU-regleringen, eller motiveras om det bedöms vara nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Utskottet noterar vidare att regeringen bereder frågan om att inrätta ett implementeringsråd som ska arbeta med att minska regelbördan för företag. Därtill kan utskottet konstatera att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. föreslår att regeringen ska fatta de beslut som behövs för att helt tillmötesgå riksdagens tillkännagivande, bl.a. med utgångspunkten att EU-rätt ska genomföras på den mininivå som framgår av EU-rätten. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inget behov av att rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

I några motioner föreslås åtgärder för att förbättra genomförandet av EU-lagstiftning i svenska regelverk. När det gäller föreslaget att ändra förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning så att det tydligt ställs krav på att regelgivaren när det föreslås regler som går utöver vad som krävs av EU-lagstiftning ska beskriva effekterna av de svenska reglerna vill utskottet anföra följande. Enligt den nuvarande lydelsen ska regelgivaren bedöma om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Enligt den bedömning som utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. gör är det oklart hur ofta den här typen av analys faktiskt genomförs eller redovisas, men det sker sannolikt sällan. Utredningen menar därför att regeringen behöver fatta de beslut som behövs för att styra verksamheten så att det krav som framgår av förordningen faktiskt följs. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis menar utskottet att det som anförs ovan är i linje med det som motionärerna efterfrågar. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i detta läge.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Genomförande av EU-lagstiftning" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Genomförande på miniminivå

– Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning.

Genomförande på miniminivå

Åtgärder för att undvika överimplementering av EU:s regelverk i Sverige genom att utveckla en norm om att EU-direktiv genomförs på miniminivå förordas i ett par motioner. Utskottet instämmer i motionärernas syn att nya bestämmelser inte ska införas i svensk rätt om det inte finns skäl för det eftersom sättet på vilket direktiven som antagits på EU-nivå genomförs i nationell lagstiftning påverkar Sverige och de svenska företagen. Enligt utskottets uppfattning ska regler vara ändamålsenliga och medföra så begränsad administration som möjligt för att svenska företags konkurrensvillkor inte ska avvika från de som gäller för övriga företag i EU. Utskottet kan konstatera att riksdagen våren 2019 tillkännagav för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Utskottet noterar med anledning av denna fråga att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anför att EU-regler behöver genomföras på ett sådant sätt att de svenska företagens konkurrenskraft bibehålls, och regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Enligt regeringen ska man undvika genomförande över den miniminivå som krävs i EU-regleringen, eller motiveras om det bedöms vara nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Utskottet noterar vidare att regeringen bereder frågan om att inrätta ett implementeringsråd som ska arbeta med att minska regelbördan för företag. Därtill kan utskottet konstatera att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. föreslår att regeringen ska fatta de beslut som behövs för att helt tillmötesgå riksdagens tillkännagivande, bl.a. med utgångspunkten att EU-rätt ska genomföras på den mininivå som framgår av EU-rätten. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inget behov av att rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om genomförande av EU-lagstiftning

I några motioner föreslås åtgärder för att förbättra genomförandet av EU-lagstiftning i svenska regelverk. När det gäller föreslaget att ändra förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning så att det tydligt ställs krav på att regelgivaren när det föreslås regler som går utöver vad som krävs av EU-lagstiftning ska beskriva effekterna av de svenska reglerna vill utskottet anföra följande. Enligt den nuvarande lydelsen ska regelgivaren bedöma om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Enligt den bedömning som utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. gör är det oklart hur ofta den här typen av analys faktiskt genomförs eller redovisas, men det sker sannolikt sällan. Utredningen menar därför att regeringen behöver fatta de beslut som behövs för att styra verksamheten så att det krav som framgår av förordningen faktiskt följs. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis menar utskottet att det som anförs ovan är i linje med det som motionärerna efterfrågar. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i detta läge.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Genomförande av EU-lagstiftning" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mål för förenklingspolitiken

– Förenklingar för små företag

– Ett systematiskt regelförenklingsarbete

– Övrigt om regelförenklingar för företag.

Mål för förenklingspolitiken

Regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företagen att följa bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av näringspolitiken. Utskottet instämmer i motionärernas syn på vikten av att regelgivning och regeltillämpning håller en hög kvalitet, att företag får en god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter och att handläggningstiderna hålls på en rimlig nivå. Motionärerna förordar att regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även i detta avseende kan utskottet instämma. Utskottet vill med anledning av motionärernas förslag påminna om de fem nya mål för förenklingspolitiken som regeringen redovisade för riksdagen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16), varav exempelvis det första riktar in sig på att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Utskottet kan konstatera att dessa fem mål fortfarande gäller för arbetet för att förenkla regler för företagen. Utskottet noterar vidare inriktningen på regeringens politik för regelförenklingar för företag.

Utskottet vill avslutningsvis understryka vikten av en tydlig uppföljning av måluppfyllelsen för att avgöra i vilken utsträckning förenklingspolitiken når upp till de fastställda målen och kommer därför noggrant att följa regeringens arbete på området, inte minst genom den årliga resultatredovisning som regeringen avser att presentera i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Förenklingar för små företag

I några motioner föreslås olika åtgärder för att förenkla reglerna för små företag. När det gäller förslag mot bakgrund av utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. (SOU 2021:60) kan utskottet konstatera att utredningens förslag har varit ute på remiss och att ett nittiotal remissvar inkommit till regeringen. Utskottet noterar att de förslag om regelförenklingar som presenterades i utredningen samt remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet och förutsätter att regeringen beaktar såväl utredningens förslag som remissinstansernas synpunkter. Utskottet anser att riksdagen bör invänta den ordinarie beredningsprocessen och ser därför inget behov av att rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ett systematiskt regelförenklingsarbete

Vikten av en mer systematisk utvärdering av regler och uppföljning av regelförenklingar samt behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner lyfts i ett par motioner. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av utvärdering och uppföljning för att t.ex. säkerställa att regler är ändamålsenligt utformade. Utskottet konstaterar att utredningen om förenklingar för mikroföretag m.m. i sitt slutbetänkande har lämnat flera förslag om en mer systematisk och löpande utvärdering av befintliga regelverk och att det ska göras en fullständig ex-post-facto-utvärdering av regler som anmälts enligt en föreslagen ny funktion med ett anmälningsförfarande som beskrivits i det föregående. Utredningen föreslår vidare att det införs ett krav i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (konskevensutredningsförordningen) på att dessa utredningar ska innehålla en redogörelse för hur och när den regel som föreslås ska utvärderas. Utskottet menar att det kan behövas åtgärder inom detta område men anser inte att riksdagen i detta läge bör rikta några tillkännagivanden till regeringen och därmed föregripa den pågående beredningen av utredningen förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om regelförenklingar för företag

När det gäller övriga övergripande frågor om regelförenkling för företag finns en rad motionsyrkanden där det förordas olika åtgärder för att minska företagens regelbörda. Det handlar t.ex. om önskemål om olika översyner, att regelverk anpassas till de förändringar som den tekniska utvecklingen och digitaliseringen för med sig och att fungerande regellättnader som införts under coronapandemin permanentas.

Med anledning av förslagen som behandlas i detta avsnitt vill utskottet inleda med att understryka betydelsen av att förenkla regler, förkorta handläggningstider och minska de administrativa kostnaderna för företagen för att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är enligt utskottets mening därför en betydelsefull del av näringspolitiken, och det är således angeläget att regelverken är ändamålsenligt utformade och att de tillämpas på ett så enkelt sätt som möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Utskottet vill i detta sammanhang åter hänvisa till de fem nya mål för förenklingspolitiken som beslutades av regeringen hösten 2021 och som redovisades för riksdagen i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3), i vilken arbetet med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken beskrivs. När utskottet behandlade skrivelsen våren 2022 kunde det konstatera att det fanns olika uppfattningar bland utskottets ledamöter om vilka övergripande strategier som bör vara styrande för förenklingsarbetet och vilka åtgärder som bör vidtas inom ramen för detta arbete. Även om det finns olika uppfattningar om vilka åtgärder som krävs kan utskottet konstatera att det finns en samsyn i utskottet om att det behövs fler insatser för att genom regelförenklingar bidra till näringspolitikens mål om att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Utskottet vill därför ännu en gång betona vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå målen samt återkommande lämnar en redogörelse till riksdagen med en bedömning av måluppfyllelsen och pågående regelförenklingsarbete. Utskottet noterar i detta avseende att det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken, inklusive de fem målen, i budgetpropositionen, och att regeringen i budgetpropositionen för 2023 lämnat en första redogörelse.

Ur avsnittet "Allmänt om regelförenkling för företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 10 och 12. Läs betänkandet