Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Beredskapslagring av vissa bränslen

– Torvutvinning

– Energideklaration av lätta fordon.

Beredskapslagring av vissa bränslen

Med anledning av motioner med förslag om beredskapslagring av vissa bränslen kan utskottet inledningsvis konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 förstärkte anslaget för insatser för el- och drivmedelsberedskap. Vidare har Energimyndigheten i uppdrag att samordna den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet och driver fram till 2025 programmet Utveckling av Sveriges drivmedelsberedskap. Målet är bl.a. att insatserna inom programmet ska leda till en förmåga att möta Sveriges totalförsvars och krisberedskapens behov när det gäller beredskapslagrens utformning och dimensionering samt att tillgodose dessa med relevanta drivmedel. Utskottet noterar även att den utredning som har i uppdrag att lämna förslag som ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig ska redovisa sitt uppdrag i augusti 2023. Utredaren har även i uppdrag att lämna förslag om en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen, däribland tvärsektoriella beroenden som exempelvis tillgången på transportinfrastruktur och drivmedel.

Med hänvisning till det pågående arbetet på området avstyrker utskottet motionerna.

Torvutvinning

Torv spelar en mindre roll i det svenska energisystemet. Användningen av fossila bränslen inom värmesektorn är begränsad, och torv är en marginell företeelse inom ramen för elcertifikatssystemet. Med hänvisning till det förhållandevis begränsade intresset för att utvinna torv för energiändamål och den relativt strikta miljölagstiftningen är det enligt utskottets uppfattning inte nödvändigt för riksdagen att agera för att åstadkomma en utfasning av torvutvinning så som föreslås i motionerna. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslag om att regeringen ska verka för att torv ska klassas som förnybar i EU, för en utökad utvinning av torv för energiändamål och för torv som beredskapsbränsle. När det gäller torv som fossilt eller förnybart bränsle anser sig utskottet inte ha tillräcklig grund för att uttala sig i frågan.

Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 avsatte medel för en satsning på återvätning av dikade torvmarker. Rätt genomfört är detta en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, den biologiska mångfalden, övergödning och landskapets motståndskraft.

Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Energideklaration av lätta fordon

När det gäller förslag om att införa energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning vill utskottet understryka att det i grunden är positivt att underlätta för konsumenter att göra smarta miljöval. Utskottet vill även hänvisa till att Energimyndigheten i sin redovisning av regeringsuppdraget om att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp bl.a. har föreslagit obligatorisk märkning av lätta fordon och utvecklade krav på information. Förslagen har remitterats under våren 2023. Med hänvisning till regeringens pågående beredning av myndighetens förslag avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 (S, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:1424 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116.

Ställningstagande

Energipolitiken i allmänhet och de elmarknadsrelaterade frågorna i synnerhet har legat högt på den politiska agendan de senaste åren. Med kraftigt stigande elpriser har allt fler hushåll och företag drabbats ekonomiskt på ett sätt som många inte har upplevt i modern tid. Att elektrifieringen dessutom ses som en nyckelfaktor för att möta hoten mot klimatet gör dessa frågor än mer angelägna.

Den elektrifiering av samhället som Sverige nu står inför kommer att medföra ett kraftigt ökat behov av el. En omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät kommer därför att behövas. Stora investeringar kommer att krävas i såväl ny elproduktion som i överföringskapacitet. Vi har därför en längre tid efterfrågat blocköverskridande samtal om energipolitiken. Sådana samtal bör syfta till att skapa långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar bl.a. för de omfattande investeringar som kommer att krävas i både elproduktion och i infrastruktur för kraftöverföring. Vi beklagar att regeringen inte har hörsammat detta och i vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2022/23:99) föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som inte grundar sig i en bred politisk överenskommelse. Vi menar att regeringen bör tänka om och snarast bjuda in till blocköverskridande energipolitiska samtal.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 – motiveringen (MP)

av Marielle Lahti (MP).

Ställningstagande

Jag är i grunden positiv till att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser jag att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs.

Min grunduppfattning är att elproduktionen bör vara baserad på 100 procent förnybara energikällor. Utvinning av energi genom fossila källor inklusive kärnkraft görs alltid på bekostnad av framtida generationer, och kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker både vid drift och när avfallet ska hanteras. Att samhällets ökade elbehov ska tillgodoses med denna typ av elproduktion kan enligt min uppfattning inte vara en bärande utgångspunkt för samtal om en långsiktigt hållbar energipolitik. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Övrigt om energipolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att framhålla vikten av att energiförsörjningssystemet byggs ut för att kunna möta en kraftigt ökad elanvändning när större delar av industrin och transportsektorn nu elektrifieras. I en av motionerna som behandlas i detta avsnitt framförs förslag om att riksdagen ska uppmana regeringen att kärnkraftverk inte ska stängas i förtid genom politiska beslut. I en annan motion föreslås å andra sidan att kärnkraften ska avvecklas till förmån för elproduktion som är baserad på förnybara energikällor.

För att det ska vara möjligt att lyckas med en kraftfull elektrifiering och därmed även att nå det övergripande klimatmålet anser utskottet att det är mycket viktigt att alla icke-fossila kraftproduktionsresurser ges möjlighet att bidra. Utskottet välkomnar därför att regeringen genom att föreslå ett nytt energipolitiskt mål i vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2022/23:99) avser att lägga grunden för en sådan utveckling. Det föreslagna målet beslutas av riksdagen senare under våren 2023. Utskottet noterar samtidigt att det nya målet samspelar med regeringens ambition när det gäller att inkludera och utöka kärnkraftens betydelse i den svenska energimixen. Enligt regeringen handlar det om att möjliggöra ny kärnkraft eftersom kärnkraften ska ha en avgörande roll både i fråga om att återupprätta en leveranssäker och trygg elförsörjning och för att åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utskottet kan även konstatera att det pågår översyner av de rättsliga förutsättningarna för såväl att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer som att se över och utveckla regelverk som rör tillståndsprocesser och strålsäkerhet. Utskottet kan även konstatera att regeringen utöver detta aviserat satsningar på forskning och innovation om kärnkraft, inklusive forskning inom strålsäkerhetsområdet och på att stärka kompetensen vid de myndigheter som är viktiga för kärnkraftens utveckling. Mot bakgrund av den energipolitik som regeringen för kan utskottet inte se att befintlig kärnkraft kommer att stängas genom politiska beslut, vilket det uttrycks en tillsynes obefogad oro över i en motion. Att helt avveckla kärnkraften, som det förordas i en annan motion, ser utskottet som orimligt och är inget förslag som bör ligga till grund för ett tillkännagivande från riksdagen.

Utskottet avser heller inte att ställa sig bakom övriga motionsförslag som bl.a. handlar om behovet av att etablera ny kärnkraft i Sverige samt att denna typ av kraftproduktion i både stor och liten skala bör uppföras i vissa utpekade delar av landet. Detta trots att utskottet överlag står bakom motionärernas intentioner om att säkra en trygg elförsörjning i hela landet och förstärka planerbar kraft genom att etablera ny kärnkraft och höja effekten i befintliga anläggningar. I motionerna finns även förslag om att det helstatligt ägda bolaget Vattenfall i olika avseenden bör styras för att främja kärnkraftsproduktion av el. Med anledning av dessa förslag vill utskottet påminna om att Vattenfall och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag. Det betyder att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där staten som aktieägare formellt utövar sitt inflytande, bl.a. annat genom att utse styrelsen.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kärnkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Blocköverskridande energisamtal

– Övrigt om energipolitikens inriktning.

Blocköverskridande energisamtal

Långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar baserade på breda energipolitiska överenskommelser lägger en stabil grund på vilken beslut om nödvändiga och omfattande investeringar i kraftproduktion och överföringskapacitet kan fattas.

Utskottet ser således i grunden positivt på att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser utskottet att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs. Alternativt väljer viktiga aktörer att inte redovisa en tydlig hållning i en så pass central fråga som kärnkraftens framtid i Sverige. Att stå utan tydliga besked i det här avseendet redan innan eventuella samtal inleds innebär att viktigt momentum går förlorat.

Enligt utskottets uppfattning krävs det tydliga besked om stöd till reformer som gör att även kärnkraften kan bidra till en fördubblad energiproduktion innan blocköverskridande samtal kan anses ha något reellt värde. Ska blocköverskridande energipolitiska samtal vara meningsfulla måste det finnas en gemensam syn på vad samtalen syftar till, och enligt utskottets uppfattning måste det vara att främja ett fossilfritt energisystem genom att bygga ny kärnkraft i Sverige, men också genom mer vind- och solkraft liksom kraftvärme baserad på – så långt det är möjligt – fossilfria bränslen och att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar för dessa kraftslag. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Eftersom de nu redovisade grundläggande förutsättningarna till viss del saknas för att blocköverskridande energipolitiska samtal ska bli fruktbara, finner utskottet inte skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslaget i motionen

om sådana samtal.

Utskottet anser att det av samma skäl saknas anledning för riksdagen att i ett tillkännagivande uppmana regeringen att ta sådana initiativ.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Övrigt om energipolitikens inriktning

I de motioner som behandlas i detta avsnitt förordas olika tillkännagivanden som rör strategier och åtgärder inom ramen för energipolitikens inriktning. Förslagen handlar bl.a. om att regeringen bör ta fram såväl olika produktionsmål som att vidta vissa åtgärder för att minska samhällets beroende av fossil energi och ta fram strategier för en stabil elförsörjning. Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet först och främst framhålla att den elektrifiering av samhället som nu pågår gör att det svenska energisystemet står inför en stor förändring. Nya och förändrade elanvändningsmönster kommer att skapa en kraftigt ökad efterfrågan på el och elproduktionen måste därmed öka väsentligt jämfört med i dag. För att kunna möta samhällets ökade behov av el krävs därför en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät. För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. Det är utskottets bestämda uppfattning. Utskottet vill därför framhålla vikten av att politiska beslut i god tid skapar rätt förutsättningar för att denna omställning ska vara möjlig. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i vårändringsbudgeten för 2023 har föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som ska ersätta det nuvarande nationella målet för elproduktionens sammansättning. Det föreslagna målet innebär att elproduktionens sammansättning 2040 bör vara 100 procent fossilfri elproduktion och är viktigt för att fossilbaserad elproduktion fasas ut samtidigt som teknikneutralitet i produktionssätten förtydligas. Om riksdagen antar målet senare under våren 2023 skapas viktiga grundförutsättningar för att kärnkraft ska kunna vara en viktig del i utbyggnaden av i det svenska energisystemet. I anslutning till detta vill utskottet framhålla att regeringen även tagit en rad andra initiativ när det gäller att se över regelverk som rör såväl olika tillståndsfrågor som strålsäkerhetsaspekter. Detta för att kärnkraften ska kunna bidra till en tryggad elförsörjning i hela landet.

Härutöver vill utskottet framhålla betydelsen av energieffektivitet och en resurseffektiv användning av all energi i samhället. Samma sak gäller forsknings-, innovations- och utvecklingsarbetet om runt centrala delar i ett framtida energisystem såsom energilagring, efterfrågeflexibilitet och energiinfrastruktur. I några av de motioner som behandlas i detta avsnitt berörs frågor om energipolitikens koppling till och påverkan på industrins konkurrenskraft, och då kanske särskilt den elintensiva basindustrins behov. Utskottet vill därför understryka att omställningen av det svenska energisystemet måste ta hänsyn till bibehållen och ökad konkurrenskraft i den svenska industrin och det svenska näringslivet i stort. I ett flertal motioner framförs även förslag om att regeringen bör ta fram strategier för energilagring. Här vill utskottet framhålla att Svenska kraftnät tillsammans med ett flertal myndigheter har i uppdrag att utveckla förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet, energilagring och styrning av småskalig elproduktion. Alla delar i detta uppdrag är ännu inte slutredovisade och utskottet kommer med intresse att följa de slutsatser som uppdraget mynnar ut i.

Utskottet kan vidare konstatera att det på EU-nivå tagits fram en rad initiativ när det gäller att minska EU:s beroende av fossil energi. Ett sådant initiativ som utskottet i detta sammanhang vill framhålla är den s.k. RePowerEU-planen som är framtagen med avsikt att så fort som möjligt fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland. Planen, som berörs i några av de aktuella motionerna, handlar bl.a. om att öka energieffektiviteten, att främja produktion av renare energi och att diversifiera EU:s energiförsörjning. Inom ramen för planen har bl.a. vissa ändringar i det s.k. förnybartdirektivet föreslagits som ska bidra till att uppfylla REPowerEU-planens syfte. Utskottet kan konstatera att detta arbete tillsammans med andra delar i planen för närvarande pågår på EU-nivå.

Ur avsnittet "Energipolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 13 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Åtgärder för snabbare utbyggnad av vindkraft

– Övrigt om vindkraft.

Åtgärder för snabbare utbyggnad av vindkraft

I en motion förordas tillkännagivanden om att regeringen bör införa snabbspår i tillståndsprocesserna för att kunna ersätta gamla vindkraftverk med nya effektivare verk, samt att de ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord för avgörande bör godkännas. När det gäller tillståndsprocesserna för vindkraft kan utskottet konstatera att flera utredningar i närtid lämnat förslag till regeringen på åtgärder som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer. Många av dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet avser inte att föregripa beredningsprocesserna genom att förorda något tillkännagivande om att införa ett snabbspår för vissa typer av tillståndsansökningar. Utöver detta kan utskottet konstatera att en utredare nyligen överlämnat ett betänkande med förslag om kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften. Det sistnämnda betänkandet remissbehandlas för närvarande.

När det vidare gäller regeringens handläggning av tillståndsansökningar som rör havsbaserad vindkraft ser utskottet vikten av att den sker skyndsamt där det är möjligt. Utskottet har dock förståelse för att ärendena kan vara komplexa och innefatta många olika frågeställningar som behöver beaktas. Utskottet vill samtidigt understryka att det inte ankommer på riksdagen att göra några uttalanden om huruvida regeringen bör eller inte bör godkänna några tillståndsansökningar. Utskottet utgår från att regeringen handlägger ansökningarna skyndsamt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts.

Motionsyrkandena avstyrks.

Övrigt om vindkraft

I en motion som utskottet tar ställning till i detta avsnitt finns ett förslag om att ta fram ett statligt produktionsmål för havsbaserad vindkraft. Utskottet vill framhålla att all fossilfri elproduktion är nödvändig för att klara en kraftigt ökad efterfrågan på el framöver, samtidigt som utskottet konstaterar att regeringens ambition är att alla kraftslag ska verka på konkurrensneutrala villkor. Utskottet tar därför avstånd från att ställa sig bakom något tillkännagivande om ett produktionsmål för havsbaserad vindkraft.

När det vidare gäller motionsförslag som rör tillståndsprocesser för etablering av ny vindkraft kan utskottet konstatera att flera utredningar i närtid överlämnat förslag till regeringen som på flera sätt rör vindkraftsetableringar. Till exempel har den s.k. Klimaträttsutredningen haft i uppdrag att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag och överlämnade våren 2022 betänkandet Rätt för klimatet (SOU 2022:21) till regeringen. Även den s.k. Miljöprövningsutredningen har överlämnat förslag till regeringen under våren 2022. Det skedde i betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Det övergripande syftet med utredningen var dels att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar genom horisontella förändringar i miljöprövningen, dels åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utskottet noterar att regeringen genomfört vissa förslag medan andra för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli effektivare och tydligare. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utredningen kommer att pågå fram till juni 2024.

I ett par motioner finns även förslag om stöd till kommunernas vindkraftsplanering. Utskottet kan konstatera att de förslag som utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft lämnade i april 2023 i betänkandet Värdet av vinden, Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utredningens förslag syftar till att kompensera dem som påverkas av vindkraftsutbyggnad och stärka kommunernas incitament att medverka till sådan utbyggnad.

Som synes pågår både utredningar och beredningsarbete när det gäller en rad olika aspekter på hur vindkraften kan byggas ut. Utskottet avser inte att föregripa detta arbete genom att förorda några tillkännagivanden i linjen med det som föreslås i motionerna.

Samtliga motionsyrkande avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Solenergi i form av solkraft har spelat en begränsad roll i det svenska kraftsystemet. Under det senaste året har dock utbyggnaden av solceller ökat i Sverige. Även solelproduktionen väntas öka kraftigt de kommande åren, om än från låga nivåer. Tillväxttakten är hög och ändringar i skatteregler har gynnat utbyggnaden av solceller.

Utskottet vill inledningsvis framhålla de initiativ som såväl nuvarande som tidigare regeringar har tagit på området och som bl.a. syftar till att underlätta investeringar i solel och solceller. Regeringen har bl.a. även aviserat att kraven på bygglov för integrerade solceller ska ses över och gett Energimyndigheten i uppdrag att under 2023 redovisa resultat och effekter av de medel som fördelats för solceller och energilagring. Utskottet vill i sammanhanget även understryka att konkurrensneutralitet bör råda mellan olika energislag.

Utskottet vill även hänvisa till att det s.k. förnybartdirektivet fastställer mål för hur stor andel av unionens energianvändning som ska utgöras av energi från förnybara energikällor senast 2030. Direktivet innehåller även bestämmelser med tydliga gränser för hur lång tid en tillståndsprövning för anläggningar för förnybara energikällor får ta. Som en del av REPowerEU-planen har kommissionen under 2022 föreslagit att målet för förnybara energikällor ska höjas från 32 till 45 procent 2030. Som framkommer ovan har kommissionen även föreslagit en ändring av den rådsförordning som fastställer en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Förslaget innebär att anläggningar för förnybar energi kommer att antas vara av överordnat allmänintresse, vilket bl.a. skulle möjliggöra snabbare tillståndsprocesser. För närvarande pågår ett arbete med att godkänna den preliminära politiska överenskommelse som Europaparlamentet och ministerrådet nådde under våren 2023. Utskottet följer det pågående arbetet.

När det gäller förslag som berör frågan om solceller och störningsfria optimerare vill utskottet påminna om att Elsäkerhetsverket har tillförts medel för att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompabilitet. Myndigheten har även i uppdrag att verka för att utforma harmoniserade EU-standarder för produkter som ingår i solenergianläggningar för att minska risken för elektromagnetiska störningar.

När det sedan gäller yrkanden med förslag om solceller på offentliga byggnader vill utskottet påminna om det förslag om ändring i direktivet om byggnaders energiprestanda som kommissionen lämnade under våren 2022. Förslaget innebär bl.a. att alla offentliga och kommersiella byggnader som har en golvyta som är större än 250 kvadratmeter senast vid utgången av 2027 ska ha en solenergianläggning installerad samt att alla nya bostadshus ska ha en solenergianläggning installerad senast den 31 december 2029. TTE-rådet har enats om en allmän inriktning för direktivet och förhandlingarna förs vidare under våren 2023.

Med hänvisning till det arbete som pågår på området avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Solenergi" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vätgas och elektrobränslen

– Biogas.

Vätgas och elektrobränslen

I november 2021 redovisade Energimyndigheten ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag till en övergripande strategi för vätgasens och elektrobränslenas roll i energisystemet. Regeringen har därefter – i mars 2023 – gett myndigheten i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Detta uppdrag syftar bl.a. till att stärka samarbetet inom fossilfri vätgas och öka Sveriges möjligheter att dra nytta av arbetet inom vätgas i EU. Uppdraget omfattar majoriteten av de åtgärder som föreslogs i redovisningen av uppdraget om en nationell strategi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak. Utskottet ser fram emot Energimyndighetens redovisning och den del av uppdraget som gäller hur vätgasen och infrastrukturen för vätgas kan utvecklas ur ett systemperspektiv, och som ska lämnas i februari 2024.

Med anledning av motionsyrkanden med förslag bl.a. om vätgasens möjliga potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar och till klimatnytta samt om energilagring vill utskottet i detta sammanhang hänvisa till vad statsrådet Ebba Busch tidigare i år har uttalat angående den elektrifieringsstrategi som i februari 2022 presenterades av den dåvarande regeringen. Statsrådet konstaterade att elektrifieringen är ett högt prioriterat område för regeringen, att ett antal av åtgärderna har vidtagits i form av myndighetsuppdrag och att det inom Regeringskansliet pågår analys av vilka åtgärder i strategin som kan vara relevanta att ta vidare. Utskottet anser att regeringens arbete bör inväntas.

Utskottet vill även påminna om det s.k. gasmarknadspaket som kommissionen presenterade i december 2021 och som bl.a. syftar till att minska användningen av naturgas för att uppnå klimatmål. Vid rådsmötet i mars 2023 antog Energirådet en allmän riktlinje om gasmarknadspaketet. Vidare pågår för närvarande på EU-nivå arbete med den s.k. REPowerEU-planens olika förslag.

När det gäller frågan om en riktad satsning på vätgas inom ramen för det s.k. Industriklivet är utskottets uppfattning att den typ av statliga investeringsstöd som kan beviljas inom ramen för Industriklivet har störst möjlighet att bidra till samhällsekonomiskt attraktiva lösningar om de har en teknikneutral utformning och inte på förhand predestineras till en viss teknik eller ett visst energislag, i det här fallet vätgas. Utskottet vill även hänvisa till den satsning som nu pågår inom Industriklivet på ett underjordiskt vätgaslager i pilotskala i anslutning till det s.k. Hybritprojektet.

När det sedan gäller en motion med förslag dels om ett vätgascentrum i Skaraborg och ett utvecklingsprojekt om vätgas på Kinnekullebanan vill utskottet återigen upprepa sin tidigare uppfattning om att riksdagen inte bör uttala sig om geografiskt avgränsade projekt. Motsvarande förslag har avstyrkts av utskottet vid flera tidigare tillfällen, senast våren 2022.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det pågår ett intensivt arbete med frågor som rör vätgas och olika elektrobränslen, både på EU-nivå och i Sverige. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta åtgärder med anledning av förslagen i motioner om vätgas och elektrobränslen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Biogas

Utskottet är i grunden positivt till fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Såväl produktionen som användningen av biogas bidrar till flera olika samhällsnyttor.

Den s.k. Biogasmarknadsutredningen, som redovisade sitt uppdrag i december 2019, syftade bl.a. till att stärka den svenskproducerade biogasens konkurrenskraft i förhållande till sådan importerad biogas som har fått del av statliga subventioner i både produktions- och användarledet. Utredningens förslag utmynnade bl.a. i att regeringen föreslog en satsning på ett stöd till svensk biogasproduktion som innebar förbättrade förutsättningar för den svenska biogasproduktionen. Biogasmarknadsutredningen lämnade ytterligare förslag, bl.a. om särskilda premier för förvätskning och uppgradering av biogas, samt uppmärksammade att det på sikt även behövs finansiella stöd. Därtill pekade utredningen på att det kan finnas skäl att rikta stöd till biogasproduktion som använder sig av annan teknik än rötning, exempelvis förgasning. Utskottet vill påminna om att förslagen i dessa delar endast är översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare. Med hänvisning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att riksdagen uttalar stöd för ett genomförande av de förslag som Biogasmarknadsutredningen har presenterat i linje med vad som föreslås i motionsyrkandena.

När det gäller yrkanden som den s.k. gröngasprincipen finner utskottet att det i motionerna inte närmare motiveras på vilket sätt den bör utvecklas. Gröngasprincipen är en skattemässig konstruktion som på ett administrativt sätt underlättar samdistribution i rörledning av skattepliktig naturgas och skattebefriad biogas.

Som framgår ovan kan biogasanläggningar och tankstationer för biogas även få investeringsstöd från det s.k. Klimatklivet, och investeringar som syftar till att minska industrins utsläpp av växthusgaser kan få stöd inom ramen för det s.k. Industriklivet. Utöver det kan nämnas att Energimyndigheten under perioden 2018–2022 utlyste medel för etablering av ett innovationskluster för flytande biogas. Syftet var att främja omställningen till fossilfrihet för tunga transporter.

Sammantaget kan utskottet konstatera att såväl produktion som användning av biogas stimuleras på olika sätt. Med hänvisning till det som anförts ovan anser utskottet att motionerna kan avstyrkas.

Ur avsnittet "Energigaser och elektrobränslen" i betänkandet. Läs betänkandet

I några av motionerna efterfrågas utredningar om förutsättningarna för biodrivmedelstillverkning i Sverige. Vidare tas frågor om möjligheterna att ge driftsstöd till sådan produktion upp. Här hänvisar utskottet till att den s.k. Bioekonomiutredningen nyligen lämnat delbetänkandet Förnybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15) till regeringen och att ett slutbetänkande ska lämnas senast 31 oktober 2023. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att ta fram förslag till en nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål, och vid behov åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Innan regeringen har tagit ställning till utredarens förslag bör motionsyrkanden om ytterligare utredningsinsatser på temat ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida. Detsamma gäller de yrkanden som avser olika typer av stöd till biodrivmedelsanläggningar. Det finns många styrmedel som kan vara aktuella i sammanhanget och det finns därför inga skäl för utskottet att i detta läge specifikt peka ut vissa styrmedel som särskilt ändamålsenliga.

Utskottet vill vidare framhålla att lagstiftning som läggs fast på EU-nivå påverkar förutsättningarna för produktion och användning av vissa energislag i Sverige, däribland biodrivmedel. I motionerna finns olika förslag som rör de regler som finns i det s.k. förnybartdirektivet som på flera sätt påverkar förutsättningarna för användning och produktion av biodrivmedel i Sverige. Utskottet kan konstatera att förnybartdirektivet för närvarande är föremål för en översyn på EU-nivå och utskottet utgår från att regeringen i detta arbete verkar för att ta tillvara svenska intressen. Utskottet avser inte att förorda några tillkännagivanden på området.

Utskottet vill slutligen påminna om att Energimyndigheten har i uppdrag att ta fram underlag för en utvärdering av skattereduktionen för rena och höginblandade flytande biodrivmedel. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025.

Med detta avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Biobränslen och biodrivmedel" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Solenergi i form av solkraft har spelat en begränsad roll i det svenska kraftsystemet. Under det senaste året har dock utbyggnaden av solceller ökat i Sverige. Även solelproduktionen väntas öka kraftigt de kommande åren, om än från låga nivåer. Tillväxttakten är hög och ändringar i skatteregler har gynnat utbyggnaden av solceller.

Utskottet vill inledningsvis framhålla de initiativ som såväl nuvarande som tidigare regeringar har tagit på området och som bl.a. syftar till att underlätta investeringar i solel och solceller. Regeringen har bl.a. även aviserat att kraven på bygglov för integrerade solceller ska ses över och gett Energimyndigheten i uppdrag att under 2023 redovisa resultat och effekter av de medel som fördelats för solceller och energilagring. Utskottet vill i sammanhanget även understryka att konkurrensneutralitet bör råda mellan olika energislag.

Utskottet vill även hänvisa till att det s.k. förnybartdirektivet fastställer mål för hur stor andel av unionens energianvändning som ska utgöras av energi från förnybara energikällor senast 2030. Direktivet innehåller även bestämmelser med tydliga gränser för hur lång tid en tillståndsprövning för anläggningar för förnybara energikällor får ta. Som en del av REPowerEU-planen har kommissionen under 2022 föreslagit att målet för förnybara energikällor ska höjas från 32 till 45 procent 2030. Som framkommer ovan har kommissionen även föreslagit en ändring av den rådsförordning som fastställer en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Förslaget innebär att anläggningar för förnybar energi kommer att antas vara av överordnat allmänintresse, vilket bl.a. skulle möjliggöra snabbare tillståndsprocesser. För närvarande pågår ett arbete med att godkänna den preliminära politiska överenskommelse som Europaparlamentet och ministerrådet nådde under våren 2023. Utskottet följer det pågående arbetet.

När det gäller förslag som berör frågan om solceller och störningsfria optimerare vill utskottet påminna om att Elsäkerhetsverket har tillförts medel för att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompabilitet. Myndigheten har även i uppdrag att verka för att utforma harmoniserade EU-standarder för produkter som ingår i solenergianläggningar för att minska risken för elektromagnetiska störningar.

När det sedan gäller yrkanden med förslag om solceller på offentliga byggnader vill utskottet påminna om det förslag om ändring i direktivet om byggnaders energiprestanda som kommissionen lämnade under våren 2022. Förslaget innebär bl.a. att alla offentliga och kommersiella byggnader som har en golvyta som är större än 250 kvadratmeter senast vid utgången av 2027 ska ha en solenergianläggning installerad samt att alla nya bostadshus ska ha en solenergianläggning installerad senast den 31 december 2029. TTE-rådet har enats om en allmän inriktning för direktivet och förhandlingarna förs vidare under våren 2023.

Med hänvisning till det arbete som pågår på området avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Solenergi" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Blocköverskridande energisamtal

– Övrigt om energipolitikens inriktning.

Blocköverskridande energisamtal

Långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar baserade på breda energipolitiska överenskommelser lägger en stabil grund på vilken beslut om nödvändiga och omfattande investeringar i kraftproduktion och överföringskapacitet kan fattas.

Utskottet ser således i grunden positivt på att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser utskottet att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs. Alternativt väljer viktiga aktörer att inte redovisa en tydlig hållning i en så pass central fråga som kärnkraftens framtid i Sverige. Att stå utan tydliga besked i det här avseendet redan innan eventuella samtal inleds innebär att viktigt momentum går förlorat.

Enligt utskottets uppfattning krävs det tydliga besked om stöd till reformer som gör att även kärnkraften kan bidra till en fördubblad energiproduktion innan blocköverskridande samtal kan anses ha något reellt värde. Ska blocköverskridande energipolitiska samtal vara meningsfulla måste det finnas en gemensam syn på vad samtalen syftar till, och enligt utskottets uppfattning måste det vara att främja ett fossilfritt energisystem genom att bygga ny kärnkraft i Sverige, men också genom mer vind- och solkraft liksom kraftvärme baserad på – så långt det är möjligt – fossilfria bränslen och att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar för dessa kraftslag. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Eftersom de nu redovisade grundläggande förutsättningarna till viss del saknas för att blocköverskridande energipolitiska samtal ska bli fruktbara, finner utskottet inte skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslaget i motionen

om sådana samtal.

Utskottet anser att det av samma skäl saknas anledning för riksdagen att i ett tillkännagivande uppmana regeringen att ta sådana initiativ.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Övrigt om energipolitikens inriktning

I de motioner som behandlas i detta avsnitt förordas olika tillkännagivanden som rör strategier och åtgärder inom ramen för energipolitikens inriktning. Förslagen handlar bl.a. om att regeringen bör ta fram såväl olika produktionsmål som att vidta vissa åtgärder för att minska samhällets beroende av fossil energi och ta fram strategier för en stabil elförsörjning. Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet först och främst framhålla att den elektrifiering av samhället som nu pågår gör att det svenska energisystemet står inför en stor förändring. Nya och förändrade elanvändningsmönster kommer att skapa en kraftigt ökad efterfrågan på el och elproduktionen måste därmed öka väsentligt jämfört med i dag. För att kunna möta samhällets ökade behov av el krävs därför en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät. För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. Det är utskottets bestämda uppfattning. Utskottet vill därför framhålla vikten av att politiska beslut i god tid skapar rätt förutsättningar för att denna omställning ska vara möjlig. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i vårändringsbudgeten för 2023 har föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som ska ersätta det nuvarande nationella målet för elproduktionens sammansättning. Det föreslagna målet innebär att elproduktionens sammansättning 2040 bör vara 100 procent fossilfri elproduktion och är viktigt för att fossilbaserad elproduktion fasas ut samtidigt som teknikneutralitet i produktionssätten förtydligas. Om riksdagen antar målet senare under våren 2023 skapas viktiga grundförutsättningar för att kärnkraft ska kunna vara en viktig del i utbyggnaden av i det svenska energisystemet. I anslutning till detta vill utskottet framhålla att regeringen även tagit en rad andra initiativ när det gäller att se över regelverk som rör såväl olika tillståndsfrågor som strålsäkerhetsaspekter. Detta för att kärnkraften ska kunna bidra till en tryggad elförsörjning i hela landet.

Härutöver vill utskottet framhålla betydelsen av energieffektivitet och en resurseffektiv användning av all energi i samhället. Samma sak gäller forsknings-, innovations- och utvecklingsarbetet om runt centrala delar i ett framtida energisystem såsom energilagring, efterfrågeflexibilitet och energiinfrastruktur. I några av de motioner som behandlas i detta avsnitt berörs frågor om energipolitikens koppling till och påverkan på industrins konkurrenskraft, och då kanske särskilt den elintensiva basindustrins behov. Utskottet vill därför understryka att omställningen av det svenska energisystemet måste ta hänsyn till bibehållen och ökad konkurrenskraft i den svenska industrin och det svenska näringslivet i stort. I ett flertal motioner framförs även förslag om att regeringen bör ta fram strategier för energilagring. Här vill utskottet framhålla att Svenska kraftnät tillsammans med ett flertal myndigheter har i uppdrag att utveckla förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet, energilagring och styrning av småskalig elproduktion. Alla delar i detta uppdrag är ännu inte slutredovisade och utskottet kommer med intresse att följa de slutsatser som uppdraget mynnar ut i.

Utskottet kan vidare konstatera att det på EU-nivå tagits fram en rad initiativ när det gäller att minska EU:s beroende av fossil energi. Ett sådant initiativ som utskottet i detta sammanhang vill framhålla är den s.k. RePowerEU-planen som är framtagen med avsikt att så fort som möjligt fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland. Planen, som berörs i några av de aktuella motionerna, handlar bl.a. om att öka energieffektiviteten, att främja produktion av renare energi och att diversifiera EU:s energiförsörjning. Inom ramen för planen har bl.a. vissa ändringar i det s.k. förnybartdirektivet föreslagits som ska bidra till att uppfylla REPowerEU-planens syfte. Utskottet kan konstatera att detta arbete tillsammans med andra delar i planen för närvarande pågår på EU-nivå.

Ur avsnittet "Energipolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6 och 17. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlas motioner som innehåller olika förslag som berör inriktningen för forskning och innovation på energiområdet och vissa särskilda satsningar. Utskottet noterar att flera av de förslag om olika energiforskningsinsatser som tas upp i motionerna antingen redan bedrivs eller skulle kunna få stöd inom ramen för den nuvarande inriktningen för energiforskningen. Det gäller exempelvis förslag om forskning om vätgas, den havsbaserade vindkraftens påverkan på den omgivande miljön och om förnybart flygbränsle och satsningar på grönt flyg.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har framfört att en ny energiforskningsproposition ska läggas fram som innebär en omläggning av energiforskningen, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats. Som framgår ovan lades den nuvarande inriktningen för energiforskningen fast av riksdagen våren 2017. Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus för insatserna ska vara områden som har förutsättningar för tillväxt och för export. Eftersom forskning och innovationer är mycket betydelsefulla, inte minst för den fortsatta omställningen av energisystemet, ser utskottet fram emot att regeringen återkommer med förslag om inriktningen för energiforskningen.

I avvaktan på förslag om en omläggning av energiforskningen och eftersom dagens inriktning på energiforskningen redan kan anses inkludera flera av de åtgärder som efterfrågas i motionerna avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Energiforskning" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Beredskapslagring av vissa bränslen

– Torvutvinning

– Energideklaration av lätta fordon.

Beredskapslagring av vissa bränslen

Med anledning av motioner med förslag om beredskapslagring av vissa bränslen kan utskottet inledningsvis konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 förstärkte anslaget för insatser för el- och drivmedelsberedskap. Vidare har Energimyndigheten i uppdrag att samordna den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet och driver fram till 2025 programmet Utveckling av Sveriges drivmedelsberedskap. Målet är bl.a. att insatserna inom programmet ska leda till en förmåga att möta Sveriges totalförsvars och krisberedskapens behov när det gäller beredskapslagrens utformning och dimensionering samt att tillgodose dessa med relevanta drivmedel. Utskottet noterar även att den utredning som har i uppdrag att lämna förslag som ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig ska redovisa sitt uppdrag i augusti 2023. Utredaren har även i uppdrag att lämna förslag om en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen, däribland tvärsektoriella beroenden som exempelvis tillgången på transportinfrastruktur och drivmedel.

Med hänvisning till det pågående arbetet på området avstyrker utskottet motionerna.

Torvutvinning

Torv spelar en mindre roll i det svenska energisystemet. Användningen av fossila bränslen inom värmesektorn är begränsad, och torv är en marginell företeelse inom ramen för elcertifikatssystemet. Med hänvisning till det förhållandevis begränsade intresset för att utvinna torv för energiändamål och den relativt strikta miljölagstiftningen är det enligt utskottets uppfattning inte nödvändigt för riksdagen att agera för att åstadkomma en utfasning av torvutvinning så som föreslås i motionerna. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslag om att regeringen ska verka för att torv ska klassas som förnybar i EU, för en utökad utvinning av torv för energiändamål och för torv som beredskapsbränsle. När det gäller torv som fossilt eller förnybart bränsle anser sig utskottet inte ha tillräcklig grund för att uttala sig i frågan.

Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 avsatte medel för en satsning på återvätning av dikade torvmarker. Rätt genomfört är detta en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, den biologiska mångfalden, övergödning och landskapets motståndskraft.

Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Energideklaration av lätta fordon

När det gäller förslag om att införa energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning vill utskottet understryka att det i grunden är positivt att underlätta för konsumenter att göra smarta miljöval. Utskottet vill även hänvisa till att Energimyndigheten i sin redovisning av regeringsuppdraget om att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp bl.a. har föreslagit obligatorisk märkning av lätta fordon och utvecklade krav på information. Förslagen har remitterats under våren 2023. Med hänvisning till regeringens pågående beredning av myndighetens förslag avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 (S, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:1424 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116.

Ställningstagande

Energipolitiken i allmänhet och de elmarknadsrelaterade frågorna i synnerhet har legat högt på den politiska agendan de senaste åren. Med kraftigt stigande elpriser har allt fler hushåll och företag drabbats ekonomiskt på ett sätt som många inte har upplevt i modern tid. Att elektrifieringen dessutom ses som en nyckelfaktor för att möta hoten mot klimatet gör dessa frågor än mer angelägna.

Den elektrifiering av samhället som Sverige nu står inför kommer att medföra ett kraftigt ökat behov av el. En omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät kommer därför att behövas. Stora investeringar kommer att krävas i såväl ny elproduktion som i överföringskapacitet. Vi har därför en längre tid efterfrågat blocköverskridande samtal om energipolitiken. Sådana samtal bör syfta till att skapa långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar bl.a. för de omfattande investeringar som kommer att krävas i både elproduktion och i infrastruktur för kraftöverföring. Vi beklagar att regeringen inte har hörsammat detta och i vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2022/23:99) föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som inte grundar sig i en bred politisk överenskommelse. Vi menar att regeringen bör tänka om och snarast bjuda in till blocköverskridande energipolitiska samtal.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 – motiveringen (MP)

av Marielle Lahti (MP).

Ställningstagande

Jag är i grunden positiv till att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser jag att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs.

Min grunduppfattning är att elproduktionen bör vara baserad på 100 procent förnybara energikällor. Utvinning av energi genom fossila källor inklusive kärnkraft görs alltid på bekostnad av framtida generationer, och kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker både vid drift och när avfallet ska hanteras. Att samhällets ökade elbehov ska tillgodoses med denna typ av elproduktion kan enligt min uppfattning inte vara en bärande utgångspunkt för samtal om en långsiktigt hållbar energipolitik. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Övrigt om energipolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 16. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Beredskapslagring av vissa bränslen

– Torvutvinning

– Energideklaration av lätta fordon.

Beredskapslagring av vissa bränslen

Med anledning av motioner med förslag om beredskapslagring av vissa bränslen kan utskottet inledningsvis konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 förstärkte anslaget för insatser för el- och drivmedelsberedskap. Vidare har Energimyndigheten i uppdrag att samordna den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet och driver fram till 2025 programmet Utveckling av Sveriges drivmedelsberedskap. Målet är bl.a. att insatserna inom programmet ska leda till en förmåga att möta Sveriges totalförsvars och krisberedskapens behov när det gäller beredskapslagrens utformning och dimensionering samt att tillgodose dessa med relevanta drivmedel. Utskottet noterar även att den utredning som har i uppdrag att lämna förslag som ska syfta till att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig ska redovisa sitt uppdrag i augusti 2023. Utredaren har även i uppdrag att lämna förslag om en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen, däribland tvärsektoriella beroenden som exempelvis tillgången på transportinfrastruktur och drivmedel.

Med hänvisning till det pågående arbetet på området avstyrker utskottet motionerna.

Torvutvinning

Torv spelar en mindre roll i det svenska energisystemet. Användningen av fossila bränslen inom värmesektorn är begränsad, och torv är en marginell företeelse inom ramen för elcertifikatssystemet. Med hänvisning till det förhållandevis begränsade intresset för att utvinna torv för energiändamål och den relativt strikta miljölagstiftningen är det enligt utskottets uppfattning inte nödvändigt för riksdagen att agera för att åstadkomma en utfasning av torvutvinning så som föreslås i motionerna. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslag om att regeringen ska verka för att torv ska klassas som förnybar i EU, för en utökad utvinning av torv för energiändamål och för torv som beredskapsbränsle. När det gäller torv som fossilt eller förnybart bränsle anser sig utskottet inte ha tillräcklig grund för att uttala sig i frågan.

Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2023 avsatte medel för en satsning på återvätning av dikade torvmarker. Rätt genomfört är detta en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, den biologiska mångfalden, övergödning och landskapets motståndskraft.

Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Energideklaration av lätta fordon

När det gäller förslag om att införa energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning vill utskottet understryka att det i grunden är positivt att underlätta för konsumenter att göra smarta miljöval. Utskottet vill även hänvisa till att Energimyndigheten i sin redovisning av regeringsuppdraget om att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp bl.a. har föreslagit obligatorisk märkning av lätta fordon och utvecklade krav på information. Förslagen har remitterats under våren 2023. Med hänvisning till regeringens pågående beredning av myndighetens förslag avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 (S, C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:1424 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116.

Ställningstagande

Energipolitiken i allmänhet och de elmarknadsrelaterade frågorna i synnerhet har legat högt på den politiska agendan de senaste åren. Med kraftigt stigande elpriser har allt fler hushåll och företag drabbats ekonomiskt på ett sätt som många inte har upplevt i modern tid. Att elektrifieringen dessutom ses som en nyckelfaktor för att möta hoten mot klimatet gör dessa frågor än mer angelägna.

Den elektrifiering av samhället som Sverige nu står inför kommer att medföra ett kraftigt ökat behov av el. En omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät kommer därför att behövas. Stora investeringar kommer att krävas i såväl ny elproduktion som i överföringskapacitet. Vi har därför en längre tid efterfrågat blocköverskridande samtal om energipolitiken. Sådana samtal bör syfta till att skapa långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar bl.a. för de omfattande investeringar som kommer att krävas i både elproduktion och i infrastruktur för kraftöverföring. Vi beklagar att regeringen inte har hörsammat detta och i vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2022/23:99) föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som inte grundar sig i en bred politisk överenskommelse. Vi menar att regeringen bör tänka om och snarast bjuda in till blocköverskridande energipolitiska samtal.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 2 – motiveringen (MP)

av Marielle Lahti (MP).

Ställningstagande

Jag är i grunden positiv till att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser jag att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs.

Min grunduppfattning är att elproduktionen bör vara baserad på 100 procent förnybara energikällor. Utvinning av energi genom fossila källor inklusive kärnkraft görs alltid på bekostnad av framtida generationer, och kärnkraften medför i sig stora säkerhetsrisker både vid drift och när avfallet ska hanteras. Att samhällets ökade elbehov ska tillgodoses med denna typ av elproduktion kan enligt min uppfattning inte vara en bärande utgångspunkt för samtal om en långsiktigt hållbar energipolitik. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Övrigt om energipolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 15. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Blocköverskridande energisamtal

– Övrigt om energipolitikens inriktning.

Blocköverskridande energisamtal

Långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar baserade på breda energipolitiska överenskommelser lägger en stabil grund på vilken beslut om nödvändiga och omfattande investeringar i kraftproduktion och överföringskapacitet kan fattas.

Utskottet ser således i grunden positivt på att breda energipolitiska samtal kommer till stånd. Å andra sidan anser utskottet att sådana samtal ofta saknar mening om några av de som säger sig vilja ta sig an de mest centrala klimat- och energipolitiska utmaningarna har låst sig vid ett antal ingångsvärden som inte ger förutsättningar att kunna nå överenskommelser som kommer att ha verklig effekt när det gäller att nå ambitiösa klimatmål samtidigt som konkurrenskraften och försörjningstryggheten säkerställs. Alternativt väljer viktiga aktörer att inte redovisa en tydlig hållning i en så pass central fråga som kärnkraftens framtid i Sverige. Att stå utan tydliga besked i det här avseendet redan innan eventuella samtal inleds innebär att viktigt momentum går förlorat.

Enligt utskottets uppfattning krävs det tydliga besked om stöd till reformer som gör att även kärnkraften kan bidra till en fördubblad energiproduktion innan blocköverskridande samtal kan anses ha något reellt värde. Ska blocköverskridande energipolitiska samtal vara meningsfulla måste det finnas en gemensam syn på vad samtalen syftar till, och enligt utskottets uppfattning måste det vara att främja ett fossilfritt energisystem genom att bygga ny kärnkraft i Sverige, men också genom mer vind- och solkraft liksom kraftvärme baserad på – så långt det är möjligt – fossilfria bränslen och att skapa långsiktiga investeringsförutsättningar för dessa kraftslag. Mindre svårt kanske det är att enas om behovet av ett väl utbyggt och välfungerande elnät för att lyckas med elektrifieringen, även om den samhällsviktiga infrastrukturutbyggnaden sannolikt kommer att möta betydande utmaningar när det gäller finansieringsfrågor och det praktiska genomförandet även fortsättningsvis.

Eftersom de nu redovisade grundläggande förutsättningarna till viss del saknas för att blocköverskridande energipolitiska samtal ska bli fruktbara, finner utskottet inte skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslaget i motionen

om sådana samtal.

Utskottet anser att det av samma skäl saknas anledning för riksdagen att i ett tillkännagivande uppmana regeringen att ta sådana initiativ.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Övrigt om energipolitikens inriktning

I de motioner som behandlas i detta avsnitt förordas olika tillkännagivanden som rör strategier och åtgärder inom ramen för energipolitikens inriktning. Förslagen handlar bl.a. om att regeringen bör ta fram såväl olika produktionsmål som att vidta vissa åtgärder för att minska samhällets beroende av fossil energi och ta fram strategier för en stabil elförsörjning. Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet först och främst framhålla att den elektrifiering av samhället som nu pågår gör att det svenska energisystemet står inför en stor förändring. Nya och förändrade elanvändningsmönster kommer att skapa en kraftigt ökad efterfrågan på el och elproduktionen måste därmed öka väsentligt jämfört med i dag. För att kunna möta samhällets ökade behov av el krävs därför en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapacitet och elnät. För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. Det är utskottets bestämda uppfattning. Utskottet vill därför framhålla vikten av att politiska beslut i god tid skapar rätt förutsättningar för att denna omställning ska vara möjlig. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i vårändringsbudgeten för 2023 har föreslagit ett nytt energipolitiskt mål som ska ersätta det nuvarande nationella målet för elproduktionens sammansättning. Det föreslagna målet innebär att elproduktionens sammansättning 2040 bör vara 100 procent fossilfri elproduktion och är viktigt för att fossilbaserad elproduktion fasas ut samtidigt som teknikneutralitet i produktionssätten förtydligas. Om riksdagen antar målet senare under våren 2023 skapas viktiga grundförutsättningar för att kärnkraft ska kunna vara en viktig del i utbyggnaden av i det svenska energisystemet. I anslutning till detta vill utskottet framhålla att regeringen även tagit en rad andra initiativ när det gäller att se över regelverk som rör såväl olika tillståndsfrågor som strålsäkerhetsaspekter. Detta för att kärnkraften ska kunna bidra till en tryggad elförsörjning i hela landet.

Härutöver vill utskottet framhålla betydelsen av energieffektivitet och en resurseffektiv användning av all energi i samhället. Samma sak gäller forsknings-, innovations- och utvecklingsarbetet om runt centrala delar i ett framtida energisystem såsom energilagring, efterfrågeflexibilitet och energiinfrastruktur. I några av de motioner som behandlas i detta avsnitt berörs frågor om energipolitikens koppling till och påverkan på industrins konkurrenskraft, och då kanske särskilt den elintensiva basindustrins behov. Utskottet vill därför understryka att omställningen av det svenska energisystemet måste ta hänsyn till bibehållen och ökad konkurrenskraft i den svenska industrin och det svenska näringslivet i stort. I ett flertal motioner framförs även förslag om att regeringen bör ta fram strategier för energilagring. Här vill utskottet framhålla att Svenska kraftnät tillsammans med ett flertal myndigheter har i uppdrag att utveckla förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet, energilagring och styrning av småskalig elproduktion. Alla delar i detta uppdrag är ännu inte slutredovisade och utskottet kommer med intresse att följa de slutsatser som uppdraget mynnar ut i.

Utskottet kan vidare konstatera att det på EU-nivå tagits fram en rad initiativ när det gäller att minska EU:s beroende av fossil energi. Ett sådant initiativ som utskottet i detta sammanhang vill framhålla är den s.k. RePowerEU-planen som är framtagen med avsikt att så fort som möjligt fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland. Planen, som berörs i några av de aktuella motionerna, handlar bl.a. om att öka energieffektiviteten, att främja produktion av renare energi och att diversifiera EU:s energiförsörjning. Inom ramen för planen har bl.a. vissa ändringar i det s.k. förnybartdirektivet föreslagits som ska bidra till att uppfylla REPowerEU-planens syfte. Utskottet kan konstatera att detta arbete tillsammans med andra delar i planen för närvarande pågår på EU-nivå.

Ur avsnittet "Energipolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6 och 13. Läs betänkandet