2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6, 7, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5, 6, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av företag.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5, 6, 7, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5, 6, 7, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Almi Företagspartner AB

– Lernia AB

– Postnord AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– Telia Company AB

– Visit Sweden AB:s övergripande förutsättningar

– Visit Sweden AB:s uppdrag och mål

– Statens ägande och förvaltning av vissa övriga företag.

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB är ett statligt helägt bolag med uppdrag att som ett komplement till den privata marknaden medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Bolagets verksamhet omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men beroende på regionala förutsättningar kan utbudet variera. Utöver ekonomiska mål och mål för hållbart värdeskapande har bolaget särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål. Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 2020 fattade beslut om ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi under 2020, vilket redogjorts för i det föregående, detta för att bolaget skulle kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital från företag som drabbats av coronapandemins konsekvenser. Utskottet noterar även att kraven på privat medfinansiering för Almis investeringar har ändrats så att Almi numera kan stå för en större andel av varje investering. Det har bl.a. underlättat följdinvesteringar i företag som med anledning av pandemin behövt tillföras kapital och gett Almi bättre förutsättningar att stötta befintliga portföljbolag och investera i nya företag.

Mot bakgrund av det anförda ser inte utskottet någon anledning att förorda tillkännagivanden om Almis uppdrag och mål så som föreslås i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia. Som även konstateras av motionärerna har riksdagen redan beslutat om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet har i det föregående redovisat att Lernia under 2020 efter ett riksdagsbeslut tog emot ett kapitaltillskott från staten om 150 miljoner kronor. Utskottet noterar även att bolaget har nya ekonomiska mål att förhålla sig till, vilket även det redovisats ovan. Mot bakgrund av förslaget i den nämnda motionen vill utskottet framhålla en grundläggande och viktig utgångspunkt när det gäller försäljning av statens aktier i ett bolag, nämligen att försäljningen måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Med detta sagt vill utskottet i framhålla att det i övrigt finns olika uppfattningar i utskottet om på vilka grunder Lernia ska bedriva sin verksamhet. Förslag i motioner som rör Lernias uppdrag och mål kommer att beredas i riksdagens arbetsmarknadsutskott under våren 2023.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något tillkännagivande om att förändra statens ägande i Lernia. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Postnord AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda hur de svenska och danska verksamheterna i Postnord kan separeras från varandra och hur bolaget därefter kan delas upp. I två andra motioner anförs att det finns problem med att staten genom Postnord verkar på konkurrensutsatta marknader och att bolaget bör få andra grunder att bedriva sin verksamhet på. Utskottet vill mot denna bakgrund framföra att Postnord har ett uppdrag som bl.a. innebär att bolaget ska bedriva en samhällsomfattande postservice som är knuten till bolagets tillstånd att bedriva postverksamhet. Postnord ägs i dag till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten, och rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. Utskottet vill i likhet med tidigare när det behandlat likalydande förslag framhålla att en väl fungerande posthantering är en viktig del i samhällets infrastruktur. Vidare är det av vikt med en stabil utveckling inom Postnordkoncernen så att en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet kan upprätthållas. Utskottet kan även konstatera att en särskild utredare har i uppgift att bl.a. se över möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Syftet är att klargöra hur posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad. Utskottet ser ingen anledning att på något sätt föregripa utredarens slutsatser genom att förorda att regeringen ska initiera genomgripande förändringar av Postnordkoncernen. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att ett enigt utskott hösten 2017 i ett yttrande till finansutskottet ställde sig bakom regeringens förslag om att tillföra kapital till Postnord.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det utgår från att bolagen i statens bolagsportfölj följer gällande konkurrenslagstiftning och lever upp till de krav som ingår i statens ägarpolicy för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner förordas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med ett förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2023 och att ett samhällsuppdrag bör vara beslutat till samma tidpunkt. Utskottet har behandlat och avstyrkt liknande förslag vid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2021. Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. påmint om att en viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Utskottet har också framhållit att kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet vidhåller sin uppfattning och ser inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5, 6, 7, 9, 10 och 11. Läs betänkandet