Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Regionalisering av fastighetsskatt

– Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Regionalisering av fastighetsskatt

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt förordas olika former för regionalisering av fastighetsskatt. Utskottet har vid flera tillfällen under den förra valperioden, senast våren 2022 (bet. 2021/22:NU11), avstyrkt liknande motioner som rör återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Utskottets principiella ställningstagande när det gäller dessa frågor har varit att de nuvarande principerna för statens budgethantering ska gälla. Detta innebär att statliga inkomster från ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning som är baserade på naturresurser inte ska kopplas till statliga utgifter inom samma område.

Utskottet konstaterar samtidigt att riksdagen, på förslag av finansutskottet, tillkännagav för regeringen att den bör tillsätta en utredning som ser över det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15, rskr. 2020/21:129). Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2022 beslutade att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen (dir. 2022:36). Syftet med uppdraget är att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024. Det är således utskottets uppfattning att resultatet av kommitténs översyn bör avvaktas och utskottet ser därför inte något skäl till ett tillkännagivande enligt förslagen i motionerna i nuläget.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt efterfrågas olika åtgärder för återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser. Förslagen rör ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft, fördelning av vinster från svenska naturresurser, lokal elbonus för förnybar el, likväl som andelsägande för närboende till vindkraft. Utskottet kan notera att det under förra valperioden behandlade och avstyrkte förslag liknande flera av dem som förordas i motionsyrkandena. Utskottet hänvisade då bl.a. till att utredningen En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) bereddes inom Regeringskansliet. Utskottet såg därmed inget skäl till ett tillkännagivande enligt förslagen i motionerna.

Utskottet kan nu notera att regeringen våren 2022 överlämnade en proposition (prop. 2021/22:210) till riksdagen om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Propositionen behandlades av miljö- och jordbruksutskottet som föreslog att riksdagen skulle avslå regeringens proposition (bet. 2021/22:MJU28), vilket kammaren biföll. Miljö- och jordbruksutskottet bedömde att regeringens lagförslag inte bidrog till att lösa problematiken med att säkra Sveriges växande elbehov samt att göra tillståndsprocesserna för vindkraftsetableringar effektivare och mer förutsägbara. Utskottet kan därtill notera att regeringen i april 2022 tillsatte en ny utredning om stärkta incitament för utbyggd vindkraft (dir. 2022:27). Uppdraget innebär bl.a. att en särskild utredare ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft, vilka ska redovisas senast i mars 2023. Utskottet anser således att resultatet av utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft bör avvaktas.

När det gäller kommunalekonomisk utjämning kan utskottet åter konstatera att riksdagen, på förslag av finansutskottet, tillkännagav för regeringen att den bör tillsätta en utredning som ser över det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15, rskr. 2020/21:129). Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2022 beslutade att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen (dir. 2022:36). Syftet med uppdraget är att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar. Det är således utskottets uppfattning att även resultatet av denna översyn bör avvaktas. Sammanfattningsvis ser utskottet därför inget skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i motionerna i nuläget.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Övergripande om regional utveckling, punkt 2 (S)

av Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:805 av Fredrik Lundh Sammeli (S),

bifaller delvis motion

2022/23:1986 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S) och

avslår motionerna

2022/23:38 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkandena 1–4,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 29,

2022/23:1167 av Lars Isacsson m.fl. (S),

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 20 och

2022/23:1344 av Peter Hultqvist m.fl. (S).

Ställningstagande

För alla statliga myndigheter och verk finns ett tydligt uppdrag om att regionalpolitisk hänsyn ska tas vid lokalisering och omorganisation. Detta tydliga uppdrag är dock inte så lätt att återfinna i regleringsbrev och direktiv. Det är således vår uppfattning att staten oftare bör använda möjligheten att markera tydligare i regleringsbrev och direktiv när det gäller det regionalpolitiska ansvaret. Därtill är det regionala utvecklingsansvaret inte tydligt avgränsat, vilket försvårar för samarbete mellan regioner och myndigheter. Vi kan dessutom konstatera att arbetet för att uppnå riksdagens mål för den regionala utvecklingspolitiken involverar många aktörer och sektorer, på olika nivåer. Vi anser därför att statens regionalpolitiska ansvar bör ses över.

Ur avsnittet "Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande och uppdrag om landsbygdsperspektivet

– Övrigt om tillväxt och företagande.

Främjande och uppdrag om landsbygdsperspektivet

I två motioner förordas att regeringen ska ge myndigheter ett främjandeuppdrag om att de särskilt bör beakta landsbygdsperspektivet och landsbygdsföretagare. I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt föreslås därtill åtgärder som syftar till att gynna den regionala utvecklingen i hela landet. Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för uppfattningen om att förutsättningarna för att bo, verka och leva i hela landet behöver förbättras. Det är således centralt att stärka utvecklingskraften i städer och tätorter samt i glesbygder och på landsbygder. Utskottet kan emellertid notera att det i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) anförs att regeringen under 2021 beslutade om nya mål för förenklingspolitiken och redovisade målen för riksdagen. Därtill beslutades i september 2022 om ett förenklingsuppdrag som omfattar tio myndigheter. Vidare noterar utskottet att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska lämna en årlig redogörelse till riksdagen om förenklingsarbetet (bet. 1998/99:NU6, rskr. 1998/99:170). Utskottet kan även konstatera att det av förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) framgår att myndigheterna, inom ramen för sina verksamhetsområden, ska medverka i det regionala utvecklingsarbetet i samverkan med regionerna och Gotlands kommun. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Utskottet vill därtill påminna om att det under förra valperioden, senast våren 2022, behandlade motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet. 2021/22:NU11). Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning till bl.a. att den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133) identifierar ett fyrtiotal myndigheter samt länsstyrelserna, universiteten och högskolorna som verksamheter av särskild betydelse för möjligheterna att uppnå den regionala utvecklingspolitikens mål. Därtill behandlade utskottet våren 2022 regeringens skrivelse 2021/22:3 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga samt ett flertal motionsyrkanden om regelförenkling för företag (bet. 2021/22:NU16). När det gäller motionsyrkanden om myndigheternas arbete med regelförenkling avstyrktes dessa med hänvisning till pågående insatser.

Sammanfattningsvis ser utskottet därför inget skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden i enlighet med vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Övrigt om tillväxt och företagande

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt förordas olika åtgärder som syftar till att gynna den regionala utvecklingen. Förslagen rör förutsättningar för att utveckla och driva företag på landsbygden, insatser för att säkra kompetensförsörjningen samt öka antalet arbetstillfällen på landsbygden, likväl som för att stödja den lokala ekonomin. Därtill föreslås i ett antal motioner åtgärder och insatser för att främja utvecklingen i särskilda delar av Sverige.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet inledningsvis påminna om målet för den regionala utvecklingspolitiken: utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19). Utskottet kan notera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 19 Regional utveckling anför att utvecklingskraften i städer och tätorter samt i glesbygder och på landsbygder ska stärkas. Därtill ska villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige förbättras och kostnaderna för resande ska minska. Utskottet vill även påminna om att det under förra valperioden, senast våren 2022, behandlade ett flertal motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet. 2021/22:NU11). Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till att regeringen hade aviserat att den skulle ta fram en handlingsplan för den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Utskottet kan nu konstatera att regeringen i maj 2022 beslutade om Handlingsplan för det statliga genomförandet 2022–2024 av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (N2021/02993).

När det gäller kompetensförsörjning noterar utskottet att Tillväxtverket i rapporten Slutrapport av uppdraget att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018–2021, från januari 2022, redovisar det regeringsuppdrag myndigheten hade under perioden 2018–2020 (dnr Ä 2018–3). Här noterar Tillväxtverket att kompetensförsörjningsområdet nu är mer tydligt och centralt i de regionala utvecklingsstrategierna än tidigare. Utskottet vill i sammanhanget även påpeka att det av myndighetens rapport Regionalt utvecklingsarbete 2021 (dnr Ä 2021–7242) framgår att regionerna bedriver ett fortsatt omfattande arbete med kompetensförsörjning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen anger att kompetensförsörjning och kompetensutveckling är ett strategiskt område för det regionala utvecklingsarbetet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19).

När det gäller förslag på åtgärder och insatser för att främja utvecklingen i särskilda delar av Sverige vill utskottet uttrycka sin förståelse för att enskilda ledamöter vill uppmärksamma problem eller framgångsrika insatser i vissa geografiskt avgränsade områden. Utskottet kan därtill åter konstatera att det av förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) framgår att myndigheterna, inom ramen för sina verksamhetsområden, ska medverka i det regionala utvecklingsarbetet i samverkan med regionerna och Gotlands kommun. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Utskottet noterar också att Tillväxtverket har i uppdrag att analysera merkostnaderna generellt för transport av varor för företag i stödområdet för transportbidraget, och att uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023. Utgångspunkten i utskottets prövning av motioner av detta slag har dock sedan hösten 2007 varit det övergripande målet för den regionala tillväxtpolitiken, dvs. utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Utskottet ser inte heller denna gång något skäl att frångå sin principiella hållning att de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av landet i första hand ska prövas inom ramen för de möjligheter som riksdagen och regeringen anförtror de regionala organen samt i förekommande fall olika myndigheter.

Ur avsnittet "Tillväxt och företagande" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Främjande och uppdrag om landsbygdsperspektivet

– Övrigt om tillväxt och företagande.

Främjande och uppdrag om landsbygdsperspektivet

I två motioner förordas att regeringen ska ge myndigheter ett främjandeuppdrag om att de särskilt bör beakta landsbygdsperspektivet och landsbygdsföretagare. I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt föreslås därtill åtgärder som syftar till att gynna den regionala utvecklingen i hela landet. Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för uppfattningen om att förutsättningarna för att bo, verka och leva i hela landet behöver förbättras. Det är således centralt att stärka utvecklingskraften i städer och tätorter samt i glesbygder och på landsbygder. Utskottet kan emellertid notera att det i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) anförs att regeringen under 2021 beslutade om nya mål för förenklingspolitiken och redovisade målen för riksdagen. Därtill beslutades i september 2022 om ett förenklingsuppdrag som omfattar tio myndigheter. Vidare noterar utskottet att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska lämna en årlig redogörelse till riksdagen om förenklingsarbetet (bet. 1998/99:NU6, rskr. 1998/99:170). Utskottet kan även konstatera att det av förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) framgår att myndigheterna, inom ramen för sina verksamhetsområden, ska medverka i det regionala utvecklingsarbetet i samverkan med regionerna och Gotlands kommun. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Utskottet vill därtill påminna om att det under förra valperioden, senast våren 2022, behandlade motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet. 2021/22:NU11). Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning till bl.a. att den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133) identifierar ett fyrtiotal myndigheter samt länsstyrelserna, universiteten och högskolorna som verksamheter av särskild betydelse för möjligheterna att uppnå den regionala utvecklingspolitikens mål. Därtill behandlade utskottet våren 2022 regeringens skrivelse 2021/22:3 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga samt ett flertal motionsyrkanden om regelförenkling för företag (bet. 2021/22:NU16). När det gäller motionsyrkanden om myndigheternas arbete med regelförenkling avstyrktes dessa med hänvisning till pågående insatser.

Sammanfattningsvis ser utskottet därför inget skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden i enlighet med vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Övrigt om tillväxt och företagande

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i detta avsnitt förordas olika åtgärder som syftar till att gynna den regionala utvecklingen. Förslagen rör förutsättningar för att utveckla och driva företag på landsbygden, insatser för att säkra kompetensförsörjningen samt öka antalet arbetstillfällen på landsbygden, likväl som för att stödja den lokala ekonomin. Därtill föreslås i ett antal motioner åtgärder och insatser för att främja utvecklingen i särskilda delar av Sverige.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet inledningsvis påminna om målet för den regionala utvecklingspolitiken: utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19). Utskottet kan notera att regeringen i budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 19 Regional utveckling anför att utvecklingskraften i städer och tätorter samt i glesbygder och på landsbygder ska stärkas. Därtill ska villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige förbättras och kostnaderna för resande ska minska. Utskottet vill även påminna om att det under förra valperioden, senast våren 2022, behandlade ett flertal motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet. 2021/22:NU11). Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till att regeringen hade aviserat att den skulle ta fram en handlingsplan för den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Utskottet kan nu konstatera att regeringen i maj 2022 beslutade om Handlingsplan för det statliga genomförandet 2022–2024 av Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (N2021/02993).

När det gäller kompetensförsörjning noterar utskottet att Tillväxtverket i rapporten Slutrapport av uppdraget att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018–2021, från januari 2022, redovisar det regeringsuppdrag myndigheten hade under perioden 2018–2020 (dnr Ä 2018–3). Här noterar Tillväxtverket att kompetensförsörjningsområdet nu är mer tydligt och centralt i de regionala utvecklingsstrategierna än tidigare. Utskottet vill i sammanhanget även påpeka att det av myndighetens rapport Regionalt utvecklingsarbete 2021 (dnr Ä 2021–7242) framgår att regionerna bedriver ett fortsatt omfattande arbete med kompetensförsörjning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen anger att kompetensförsörjning och kompetensutveckling är ett strategiskt område för det regionala utvecklingsarbetet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19).

När det gäller förslag på åtgärder och insatser för att främja utvecklingen i särskilda delar av Sverige vill utskottet uttrycka sin förståelse för att enskilda ledamöter vill uppmärksamma problem eller framgångsrika insatser i vissa geografiskt avgränsade områden. Utskottet kan därtill åter konstatera att det av förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) framgår att myndigheterna, inom ramen för sina verksamhetsområden, ska medverka i det regionala utvecklingsarbetet i samverkan med regionerna och Gotlands kommun. När det är lämpligt ska myndigheterna i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. Utskottet noterar också att Tillväxtverket har i uppdrag att analysera merkostnaderna generellt för transport av varor för företag i stödområdet för transportbidraget, och att uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023. Utgångspunkten i utskottets prövning av motioner av detta slag har dock sedan hösten 2007 varit det övergripande målet för den regionala tillväxtpolitiken, dvs. utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Utskottet ser inte heller denna gång något skäl att frångå sin principiella hållning att de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av landet i första hand ska prövas inom ramen för de möjligheter som riksdagen och regeringen anförtror de regionala organen samt i förekommande fall olika myndigheter.

Ur avsnittet "Tillväxt och företagande" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

I två motioner förordas tillkännagivanden om lanthandlarnas roll som ombud för statliga bolag. När det gäller förslagen om att förenkla villkoren för att bli ombud för statliga tjänster samt höja ersättningsnivåerna till ombuden vill utskottet understryka att beslut om ersättningar fattas av de enskilda bolagen och därmed ytterst är en styrelse- och ledningsfråga eftersom ansvaret för verksamheten ligger på bolagens ledningar. Utskottet ser därför ingen anledning att tillstyrka dessa motionsyrkanden.

I tre motioner förordas tillkännagivanden om stöd för kommersiell service på landsbygden, respektive kompletterande samhällsstöd till lanthandlare. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att det på en övergripande nivå inte har någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av tillgången till kommersiell service i hela landet. En levande landsbygd är en förutsättning för en långsiktig utveckling och tillväxt i hela Sverige.

Utskottet kan med anledning av nämnda motioner notera att det pågår insatser som syftar till att förbättra servicen på landsbygden. För att främja en god tillgång till kommersiell service kan exempelvis ekonomiskt stöd beviljas enligt förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. Därtill infördes det särskilda driftstödet till butiker i sårbara och utsatta områden 2016 baserat på förslaget i utredningen Service i glesbygds slutbetänkande (SOU 2015:35). Utskottet kan vidare notera redovisningen i budgetpropositionen för 2023 där det anges att under 2018–2021 har i genomsnitt 273 butiker årligen beviljats stöd jämfört med i genomsnitt 183 butiker 2016 och 2017. Därtill gav regeringen i april 2021 Tillväxtverket i uppdrag att till den 30 juni 2021 ta fram ett metodstöd för regionala serviceprogram 2022–2030 (N2021/01349). Avslutningsvis noterar utskottet även att regeringen i december 2022 meddelade att den beslutat om ett extra servicebidrag till dagligvarubutiker i serviceglesa områden på 25 miljoner kronor 2023. Utskottet ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av de här aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kommersiell service" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det inte har någon annan uppfattning än motionärerna om att de statliga myndigheterna har en viktig roll i att underlätta för människor att kunna bo och verka på landsbygden. Utskottet kan emellertid konstatera att regeringen efter riksdagens tillkännagivanden 2016 (bet. 2015/16:NU17, rskr. 2015/16:201 och bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208) om att den statliga närvaron bör öka i hela landet har fattat ett antal regeringsbeslut om lokalisering där hela eller delar av myndigheters verksamheter i Stockholms län har omlokaliserats till andra delar av landet. I sammanhanget kan utskottet notera att regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2) angav att den, med anledning av riksdagens tillkännagivanden om att den statliga närvaron bör öka i hela landet, mellan 2015 och 2019 har fattat 21 regeringsbeslut om lokalisering av hela eller delar av myndigheters verksamheter som berör 20 olika myndigheter. Därtill trädde förordningen om statliga myndigheters lokalisering i kraft i juni 2019.

Utskottet kan vidare konstatera att Riksrevisionen i december 2021 meddelade att myndigheten genomför en granskning av om regeringens beslut om lokalisering av myndigheter till orter utanför Stockholm har genomförts på ett effektivt och långsiktigt ändamålsenligt sätt. Riksrevisionens rapport väntas bli publicerad i februari 2023 och utskottet kommer således att få skäl att återkomma till frågan om myndigheters lokalisering i samband med hanteringen av regeringens skrivelse med anledning av granskningen.

Utskottet ser därför inte att det finns skäl för riksdagen att i nuläget rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen med anledning av de åtgärder som förordas i de aktuella motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Lokalisering av statliga myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet