Pensioner

Pensionssystemet behöver vara långsiktigt, tryggt och förutsebart. Utskottet har tidigare betonat vikten av att upprätthålla grundprinciperna i och fördelarna med det system som infördes på 1990-talet, såsom livsinkomstprincipen och principen om att pensionerna finansieras via avgifter. Samtidigt har utskottet framhållit att det kan finnas behov av att i vissa delar förnya systemet för att det ska bli bättre på att leverera trygga pensioner.

Den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjdes den 1 januari 2020 från 61 till 62 år och den 1 januari 2023 till 63 år. Den 1 januari 2019 infördes även ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – i socialförsäkringsbalken. Riktåldern följer medellivslängdens utveckling och är avsedd att i framtiden styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem. Enligt utskottets mening är lagändringarna nödvändiga för att upprätthålla pensionsnivåerna på kort och lång sikt. Fler måste komma i arbete och arbetslivet behöver bli längre och mer hållbart. Ett längre arbetsliv innebär emellertid att det måste beaktas att alla inte kommer att kunna arbeta fram till riktåldern. Under 2022 genomfördes därför lagändringar som innebär lättnader i reglerna om sjukersättning för bl.a. bedömning av arbetsförmågan och av återstående rehabiliteringsmöjligheter för äldre försäkrade (prop. 2021/22:220, bet. 2021/22:SfU29, rskr. 2021/22:424).

För att upprätthålla drivkrafterna till arbete bör det enligt utskottet alltid löna sig att ha arbetat. Pensionen för den som har arbetat i många år och tjänat in pensionsgrundande inkomster bör således vara större än för den som inte gjort det (det s.k. respektavståndet). Även om pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv är det enligt utskottets uppfattning av betydelse för pensionerna, pensionssystemet och samhället i stort att avgiften i pensionssystemet ligger på rätt nivå. Utskottet noterar att Pensionsmyndigheten har publicerat rapporten Effekter av höjda avgifter till pensionssystemet (VER 2021-75) och att myndigheten den 1 mars 2023 avser att publicera en rapport om höjda pensioner inom ramen för nuvarande pensionssystem. När det gäller pensionsutbetalningarnas storlek bör nämnas att riksdagen i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten för 2022 biföll finansutskottets förslag till ett tillkännagivande om införande av en s.k. gas i pensionssystemet som gör det möjligt att använda överskott i systemet för att höja pensionerna (bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402–403).

Utskottet har tidigare pekat på nödvändigheten av den reformering av premiepensionssystemet i två steg som Pensionsgruppen tagit initiativ till (bet. 2018/19:SfU14). Ändringarna i det första steget trädde i kraft 2018 och innebar att fondavtalen som ingås mellan Pensionsmyndigheten och fondförvaltarna måste innehålla vissa villkor samt att fondförvaltarna behöver uppfylla vissa krav för att få ingå ett fondavtal (prop. 2017/18:247, bet. 2017/18:SfU30, rskr. 2017/18:347). I juni 2022 trädde lagstiftning om ett upphandlat fondtorg för premiepensionen och en ny nämndmyndighet som ska upphandla fonderna och förvalta fondtorget i kraft (prop. 2021/22:179, bet. 2021/22:SfU24, rskr. 2021/22:330). Efter ytterligare en lagändring förra året gäller numera ett hållbarhetsmål för Sjunde AP-fonden som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). Flera åtgärder har således vidtagits för att få till stånd ett mer kontrollerat fondtorg med fonder som håller förväntad kvalitet.

Som anförs i bl.a. utredningsbetänkandet SOU 2022:4 Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster speglar det svenska pensionssystemet förhållandena på arbetsmarknaden, vilket innebär att den ojämlikhet som råder där förs över till pensionerna. I budgetpropositionen för 2023 anges att regeringen har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och att den kommer att arbeta vidare långsiktigt för mer jämställda pensioner (prop. 2022/23:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8.1). Utskottet kommer att följa detta arbete noga. I detta sammanhang kan även noteras att Pensionsmyndigheten nyligen publicerade rapporten Åtgärder för jämställda och inkomstjämlika pensioner.

För Pensionsmyndigheten är det en central uppgift att verka för att samtliga pensionssparare och pensionärer ska få en samlad bild av hela sin pension. När det gäller insatser för att bidra till att individen fattar medvetna val om sin pension har myndigheten framhållit vikten av ett tydligare och mer konsekvent informationsarbete. Pensionsmyndigheten informerar om möjligheten för makar och registrerade partner att överföra premiepensionsrätt till den som tjänar mindre i äktenskapet eller partnerskapet under en kortare eller längre period. Myndigheten har också tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen.

Tjänstepensionen har stor betydelse för den framtida pensionens storlek. De som saknar tjänstepension har i medeltal ca 25 procent lägre pension än de som har en tjänstepension. Tjänstepension kan tas ut under 5, 10, 15 eller 20 år eller livsvarigt. När det gäller beskattningen av pensionärers extrainkomster och möjligheterna att göra uppehåll i pensionsutbetalningarna kan noteras att Tjänstepensionsbeskattningsutredningen har lämnat ett slutbetänkande där frågorna analyseras (SOU 2015:68). Utskottet konstaterar att tjänstepensionsrättigheterna bygger på avtal mellan arbetsmarknadens parter och endast undantagsvis bör ändras lagstiftningsvägen (prop. 1993/94:250 s. 136 och Ds 2016:19 s. 201).

Pensionsutfallet är som utskottet anfört ovan beroende av de villkor och förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Konstnärspolitiska utredningen tillsattes av regeringen i november 2016 och redovisade sitt uppdrag i mars 2018. I utredningsbetänkandet Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) lämnades förslag om konstnärers pensioner. Den omständigheten att konstnärers villkor har effekt på pensionen och att det är få konstnärer som har rätt till tjänstepension uppmärksammades även i regeringens skrivelse 2020/21:109. För att pensionssystemet ska vara förutsebart och långsiktigt hållbart är det enligt utskottets mening angeläget att systemet levererar trygga pensioner. Särlösningar för särskilda grupper i pensionssystemet bör dock enligt utskottets mening inte införas utan starka skäl.

Ur avsnittet "Pensionssystemet" i betänkandet. Läs betänkandet