Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning

Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen i granskningsrapporten är att systemet med spårbyte överlag tycks nå rätt målgrupp. Enligt Riksrevisionens bedömning kan dock spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Bedömningen grundas främst på att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontrollverksamhet men får även stöd i den analyserande statistiken. Det framgår av rapporten att handläggningstiden för spårbytesärenden i regel uppgår till flera månader och i vissa fall över ett år utöver den tid som asylprocessen har tagit, och att en asylsökande i praktiken kan arbeta under hela denna period även om lönen och övriga arbetsvillkor är sämre än vad som krävs för ett arbetstillstånd. Också när Migrationsverket har avslagit en ansökan om spårbyte för att villkoren inte är uppfyllda är det möjligt att arbeta utan arbetstillstånd tills beslutet har vunnit laga kraft. En arbetsgivare kan utnyttja situationen genom att t.ex. erbjuda lägre lön och sämre arbetsvillkor än vad som brukar förekomma på svensk arbetsmarknad.

Av rapporten framgår vidare att en fjärdedel av spårbytarna kommer från fem länder som tillsammans står för endast 6 procent av alla asylsökande, samtidigt som det är relativt få asylsökande från dessa länder som bedöms ha tillräckliga skyddsskäl. Enligt Riksrevisionen kan detta utgöra indikationer på att asylsökande har kommit till Sverige i annat syfte än att söka skydd. Det framgår även att asylsökande i sina kontakter med Migrationsverket kan vara helt öppna med att de i första hand har kommit till Sverige för att arbeta eller söka arbete.

Utskottet instämmer i den bedömning som Riksrevisionen och även regeringen gör, dvs. att spårbyte kan utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Enligt utskottets mening är stärkta kontroller inte tillräckligt för att komma till rätta med alla de problem som är förknippade med systemet med spårbyte. Vidare innebär ordningen med spårbyte en sammanblandning av systemen för asyl- och arbetskraftsinvandring och utgör ett avsteg från principen om att asylprocessen ska ha en tydlig början och ett tydligt slut.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:2340 (V), 2022/23:2344 (MP) och 2022/23:2345 (C) yrkandena 1 och 2.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservation

Spårbyte, punkt 1 (V, C, MP)

av Annika Hirvonen (MP), Jonny Cato (C) och Frida Tånghag (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2340 av Frida Tånghag m.fl. (V),

2022/23:2344 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) och

2022/23:2345 av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

För människor som bor och har skaffat sig arbete i Sverige men som har fått avslag på sin asylansökan innebär spårbyte en bra möjlighet att bo kvar och bidra till det svenska samhället. Ofta har asylprocessen pågått i flera år och den asylsökande har hunnit påbörja en etablering i Sverige. Systemet med spårbyte gynnar såväl samhället som individen.

Samtidigt kan det dock konstateras att systemet med spårbyte är förknippat med ett antal brister, bl.a. i form av fusk kopplat till systemet, vilket framgår av Riksrevisionens rapport. Riksrevisionen riktar en rad rekommendationer till regeringen och Migrationsverket för att åtgärda bristerna. Fusk och utnyttjande ska alltid stävjas och bristerna i systemet med spårbyte bör åtgärdas i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Regeringen bör behålla systemet med spårbyte och återkomma med förslag om stärkta kontroller inom systemet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet