Socialförsäkringsfrågor

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12, 14 och 19. Läs betänkandet

Utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet ska enligt sina direktiv göra en bred översyn av regelverket för SGI. Utredaren ska bl.a. ta till vara möjligheten att utnyttja månadsvisa uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen vid fastställandet av SGI för att bl.a. möjliggöra en så hög automatiseringsgrad som möjligt och minska risken för felaktiga utbetalningar. Även SGI-skyddet ingår i utredarens uppdrag. Uppdraget, som även omfattar kulturarbetare, ska redovisas senast den 20 juni 2023. Vidare kan nämnas Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare, som tillsattes i juni 2020. I sitt delbetänkande 55 år och karensval (SOU 2020:65) föreslår utredningen att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen bör slopas för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) att inkomstunderlaget för SGI som huvudregel ska baseras på historiska inkomstuppgifter som ska baseras på fastställda deklarationsuppgifter. Vidare föreslås att grundkarensen i sjukförsäkringen bestäms till en dag med fortsatt möjlighet att välja karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. När det gäller sjuklöneansvaret ansåg utredningen att det bör ses över i särskild ordning. En övergång till månadsvisa utbetalningar av ersättningen för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare bör enligt utredningen ganska snabbt kunna utredas för att därefter ge Försäkringskassan förutsättningar att vid utgången av varje kalendermånad kunna besluta om ersättningens storlek för sjuklönekostnader för sjuklön. Förslagen omfattar även kulturarbetare.

Enligt utskottet saknas det anledning att föregripa det arbete som pågår när det gäller företagare. Motionerna 2022/23:1550 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2022/23:965 (SD) yrkandena 10 och 11, 2022/23:368 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:843 (C) yrkande 21, 2022/23:858 (C) yrkandena 18–20, 2022/23:2170 (MP) yrkande 10 och 2022/23:2176 (MP) yrkandena 5 i denna del och 6 avstyrks därmed.

Med det anförda avstryks även motioner om konstnärer och kulturskapares speciella situation. Motionerna 2022/23:2054 (S) yrkande 15, 2022/23:861 (C) yrkande 16 och 2022/23:2176 (MP) yrkande 5 i denna del avstyrks därmed.

När det gäller studerande som är sjukskrivna på deltid har det gjorts en del för att underlätta för gruppen. Därutöver har Utredningen om tryggare och effektivare studier i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) föreslagit att det ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven inom studiemedelssystemet, att utbildningsansvarigs ansvar för studieinriktad rehabilitering ska förtydligas och att studiemedel under sjukdom ska få lämnas i högst 52 veckor under en tvåårsperiod, men ska kunna lämnas under längre tid om det finns särskilda skäl. I det redan nämnda betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) föreslås att arbete, studier, uppdrag m.m. ska underlättas under tid med aktivitets- och sjukersättning samt att det ska vara möjligt att ha aktivitets- och sjukersättning partiellt vilande under tid med studier. Vidare görs, som nämns ovan, en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive reglerna för SGI-skydd, för att göra det enklare och mer förutsebart. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023.

Utskottet anser även inom detta område att resultatet av det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 12, 2022/23:1228 (V) yrkande 15, 2022/23:348 (C) yrkande 1, 2022/23:858 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:1607 av Stina Larsson (C).

Ur avsnittet "Trygghetssystem för företagare och studerande" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet ska enligt sina direktiv göra en bred översyn av regelverket för SGI. Utredaren ska bl.a. ta till vara möjligheten att utnyttja månadsvisa uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen vid fastställandet av SGI för att bl.a. möjliggöra en så hög automatiseringsgrad som möjligt och minska risken för felaktiga utbetalningar. Även SGI-skyddet ingår i utredarens uppdrag. Uppdraget, som även omfattar kulturarbetare, ska redovisas senast den 20 juni 2023. Vidare kan nämnas Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare, som tillsattes i juni 2020. I sitt delbetänkande 55 år och karensval (SOU 2020:65) föreslår utredningen att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen bör slopas för en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) att inkomstunderlaget för SGI som huvudregel ska baseras på historiska inkomstuppgifter som ska baseras på fastställda deklarationsuppgifter. Vidare föreslås att grundkarensen i sjukförsäkringen bestäms till en dag med fortsatt möjlighet att välja karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. När det gäller sjuklöneansvaret ansåg utredningen att det bör ses över i särskild ordning. En övergång till månadsvisa utbetalningar av ersättningen för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare bör enligt utredningen ganska snabbt kunna utredas för att därefter ge Försäkringskassan förutsättningar att vid utgången av varje kalendermånad kunna besluta om ersättningens storlek för sjuklönekostnader för sjuklön. Förslagen omfattar även kulturarbetare.

Enligt utskottet saknas det anledning att föregripa det arbete som pågår när det gäller företagare. Motionerna 2022/23:1550 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2022/23:965 (SD) yrkandena 10 och 11, 2022/23:368 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:843 (C) yrkande 21, 2022/23:858 (C) yrkandena 18–20, 2022/23:2170 (MP) yrkande 10 och 2022/23:2176 (MP) yrkandena 5 i denna del och 6 avstyrks därmed.

Med det anförda avstryks även motioner om konstnärer och kulturskapares speciella situation. Motionerna 2022/23:2054 (S) yrkande 15, 2022/23:861 (C) yrkande 16 och 2022/23:2176 (MP) yrkande 5 i denna del avstyrks därmed.

När det gäller studerande som är sjukskrivna på deltid har det gjorts en del för att underlätta för gruppen. Därutöver har Utredningen om tryggare och effektivare studier i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) föreslagit att det ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven inom studiemedelssystemet, att utbildningsansvarigs ansvar för studieinriktad rehabilitering ska förtydligas och att studiemedel under sjukdom ska få lämnas i högst 52 veckor under en tvåårsperiod, men ska kunna lämnas under längre tid om det finns särskilda skäl. I det redan nämnda betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) föreslås att arbete, studier, uppdrag m.m. ska underlättas under tid med aktivitets- och sjukersättning samt att det ska vara möjligt att ha aktivitets- och sjukersättning partiellt vilande under tid med studier. Vidare görs, som nämns ovan, en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive reglerna för SGI-skydd, för att göra det enklare och mer förutsebart. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023.

Utskottet anser även inom detta område att resultatet av det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 12, 2022/23:1228 (V) yrkande 15, 2022/23:348 (C) yrkande 1, 2022/23:858 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:1607 av Stina Larsson (C).

Ur avsnittet "Trygghetssystem för företagare och studerande" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 14 och 19. Läs betänkandet

Det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Enligt utskottet bör därför rehabiliteringsarbetet sättas in tidigt för att ge den enskilde möjlighet att komma tillbaka till arbete. Ett långvarigt utanförskap drabbar framför allt den enskilda individen och varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt. Som nämnts anger regeringen att den avser att sätta fokus på att stärka rehabiliteringskedjan och vidta ytterligare åtgärder för att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen (prop. 2022/23:1). Utskottet förutsätter därför att avstämningsmöten, även tidiga sådana, med bedömningar och kontakter med den försäkrade genomförs av Försäkringskassan, arbetsgivare och sjukskrivande läkare. Sådana avstämningsmöten bör vara ett centralt inslag för att den försäkrade ska kunna ges stöd och komma tillbaka till arbete.

När det gäller rehabiliteringskedjan har som nämnts nyligen införts vissa undantag som avser att skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Exempelvis har det införts lättnader när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden och för försäkrade som fyllt 62 år. För att öka flexibiliteten i sjukpenningen finns det numera även möjlighet att bevilja partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden. Effekten av de nya reglerna granskas för närvarande av en utredning (dir. 2022:64). Även Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkringskassan har i uppdrag att följa upp de nya reglerna. Uppdragen redovisas under 2023 och 2024.

Det har under 2022 införts vissa förtydligande regler i socialförsäkringsbalken när det gäller Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten. Bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukperioden görs nu mot förvärvsarbete ”i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten” som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Syftet är att reglerna ska bli mer begripliga och konkreta för individen. I en återrapport till regeringen den 31 maj 2022 redovisar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att de tillsammans med flera aktörer och arbetsmarknadens parter har tagit fram ett kunskapsmaterial som Försäkringskassan ska använda i samband vid bedömningen av arbetsförmågan mot förvärvsarbete. I materialet finns en beskrivning av 36 yrkesgrupper och varje yrkesgrupp innehåller yrken som ställer fysiska och psykiska krav på aktivitet. Utskottet noterar att kunskapsmaterialet nu har publicerats på Arbetsförmedlingens webbplats.

I övrigt kan nämnas att i betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) föreslås bl.a. att rehabiliteringspenning ska beviljas steglöst för inkomstförlust motsvarande den tidsåtgång som rehabiliteringen tar i anspråk, vissa undantag från rehabiliteringskedjans tidsgränser och att Försäkringskassan ska klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering inom 60 dagar.

Utskottet anser sammantaget att det finns anledning att avvakta det arbete som pågår och regeringens beredning. Enligt utskottet finns det därför inte skäl för riksdagen att nu ta något initiativ när det gäller sjukförsäkringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:703 (S), 2022/23:1177 (S), 2022/23:1151 (SD) yrkandena 6, 7, 26–28 och 30–32, 2022/23:1228 (V) yrkandena 5 och 7 i denna del, 11, 12 och 16 samt 2022/23:858 (C) yrkandena 4, 7, 8, 10, 11, 16 och 17 samt 2022/23:1110 (KD).

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12 och 19. Läs betänkandet

Försäkringskassan genomför inte några egna rehabiliteringsinsatser utan har till uppgift att samordna andra aktörer och parters aktiviteter för att den försäkrade så snart som möjligt ska kunna återgå till arbete. Försäkringskassan ska samverka med arbetsgivare, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som är involverade i rehabiliteringsprocessen.

I budgetpropositionen anger regeringen att Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning samt utreda behov av rehabiliteringsinsatser och genomföra samordningsinsatser har förbättrats, men att arbetet behöver fortsätta att utvecklas för att motverka sjukfrånvaro och förkorta pågående sjukskrivningar. Som nämnts har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven 2023 i uppdrag att se till att fler kvinnor och män ges nödvändigt stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Bland annat ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans verka för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning för att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska även bidra till att alla aktörer i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan ska samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Uppdragen ska redovisas senast den 12 april 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen sedan 2017 i uppdrag att genomlysa och utvärdera samordningsförbunden. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023 (rapport 2023:2).

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och har en central roll för arbetstagares rehabilitering vid sjukdom. Arbetsgivarens skyldigheter att upprätta en plan för återgång till arbete framgår av 30 kap. 6 § SFB. I förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång till arbete finns närmare bestämmelser om bidraget till arbetsgivare för delar av dennes kostnader för tjänster som en anordnare av företagshälsovård eller annan anordnare med likvärdig kompetens har utfört i form av ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Vid Inspektionen för socialförsäkringens granskning av reformen om förstärkt rehabilitering för återgång till arbete framkommer att Försäkringskassan sällan begär in arbetsgivarens planer för återgång till arbete. Inspektionen rekommenderar att Försäkringskassan bl.a. utvecklar arbetet med att följa upp och bedöma kvaliteten i de planer för återgång till arbete som myndigheten har tillgång till (rapport 2021:9). Försäkringskassan anger i sitt svar på granskningen att myndigheten omhändertar rekommendationen i sitt pågående utvecklingsarbete.

Socialstyrelsen tillgängliggör kunskap och verktyg så att hälso- och sjukvården på ett effektivt och systematiskt sätt ska kunna arbeta med sjukskrivningsfrågor. Bland annat förvaltar och vidareutvecklar Socialstyrelsen det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Under 2021 arbetade Socialstyrelsen med att uppdatera det diagnosspecifika stödet inom rörelseorganens sjukdomar och inom skador och olycksfall. Socialstyrelsen har också tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutstöd som gäller patienter med postcovid eller covid-19 som kan ge läkare och Försäkringskassan vägledning vad gäller bedömning av arbetsförmåga, rehabilitering och sjukskrivning. För närvarande genomför Socialstyrelsen ett arbete för att vidareutveckla det försäkringsmedicinska beslutstödet till ett bredare och mer fördjupat kunskapsstöd vid sjukskrivning som avser att belysa när sjukskrivning är lämpligt respektive inte lämpligt i samband med digitala läkarbesök.

Riksdagen har genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivandet (bet. 2019/20:SfU13, rskr. 2019/20:171). Utskottet noterar att regeringen i juni 2022 tillsatte en utredning om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (dir. 2022:63 och tilläggsdirektiv 2023:45). Uppdraget ska redovisas den 1 september 2023.

Utredningen Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess rekommenderar i sitt betänkande Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) bl.a. att det bör utredas hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter kan underlättas inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Utskottet konstaterar liksom tidigare år att det återstår en hel del arbete för att åstadkomma en effektiv rehabilitering av den försäkrade. Det kan nämnas att det pågår ett utvecklingsarbete på Försäkringskassan för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans arbete. I återrapporten den 15 mars 2023 konstaterar Statskontoret att Försäkringskassan har kommit en bit på väg, men att det återstår en hel del arbete för att Försäkringskassan ska kunna uppnå stabilitet (rapport 2023:6). Utskottet förutsätter att regeringen noga följer det arbete som pågår. Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning för riksdagen att nu ta något initiativ när det gäller rehabiliteringsverksamheten. Motionerna 2022/23:264 (S), 2022/23:1044 (S), 2022/23:1729 (S), 2022/23:961 (SD) yrkande 11, 2022/23:1151 (SD) yrkandena 9–14 och 25, 2022/23:1228 (V) yrkandena 8, 9, 17–19, 21 och 22, 2022/23:858 (C) yrkandena 6, 9, 12–15 och 26–28 samt 2022/23:905 (C) yrkande 27 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Rehabiliteringsverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Socialförsäkring och välfärd

Socialförsäkringen är utformad så att den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Samtidigt är arbetslinjen en central tanke, dvs. en strävan att alla som kan försörja sig genom eget arbete ska göra det.

Utskottet konstaterar att det har genomförts en del större reformer under senare år för att öka den ekonomiska tryggheten i sjukförsäkringen och skapa mer tid för den försäkrade att rehabiliteras tillbaka till arbete hos den egna arbetsgivaren. Bland annat har det införts lättnader i rehabiliteringskedjan och partiell sjukpenning vid ojämn förläggning av arbetstiden, vilket ökar tryggheten för den som kallas in till arbete vid behov. Den ekonomiska tryggheten har ökat genom att taket i sjukpenningen har höjts från åtta till tio prisbasbelopp samt att bostadstillägget och garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen har höjts.

De nyligen införda förändringarna behöver emellertid följas upp för att inte riskera att den försäkrade blir kvar i sjukskrivning. Den pågående utredningen som just avser att utvärdera förändringarna som införts i sjukförsäkringens regelverk (dir. 2022:64) är därför viktig. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024. Vidare har Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att kartlägga konsekvenserna på individnivå av förändringarna i sjukförsäkringen. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2023. Försäkringskassan har i uppdrag att analysera de nya bestämmelserna för försäkrade som fyllt 62 år och när det gäller bedömningen av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden. Uppdragen slutredovisas den 31 maj 2023 respektive den 14 juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att pågående arbete bör avvaktas. Utskottet avser att noga följa regeringens fortsatta arbete. Det sagda innebär att utskottet inte är berett att tillstyrka yrkandena i motionerna 2022/23:161 (S), 2022/23:572 (S), 2022/23:1557 (S), 2022/23:1334 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1228 (V) yrkandena 23 och 24. Motionerna avstyrks därför.

När det gäller frågan om konsekvenserna av höjda kommunala avgifter konstaterar utskottet att kommunen enligt lag har möjlighet att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster. För den enskilde finns det både ett högkostnadsskydd och en rätt att alltid tillförsäkras ett s.k. minimibelopp. Härigenom garanteras personer med låga inkomster ett visst ekonomiskt utrymme efter att bostadskostnader och kommunala avgifter är betalda. En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed få en höjd kommunal avgift. För att minska dessa konsekvenser har minimibeloppet höjts vid flera tillfällen när det har genomförts satsningar som stärker ekonomin för bl.a. personer med bostadstillägg, senast i augusti 2022 (bet. 2021/22:SfU26, rskr. 2021/22:386). Utskottet förutsätter att regeringen noga beaktar om det finns behov av att vidta åtgärder för att undvika dessa konsekvenser i samband med förslag om höjda ersättningar. Motion 2022/23:1228 (V) yrkande 29 avstyrks med det anförda.

När det gäller att öka möjligheterna för försäkrade att komma åter i arbete noterar utskottet att regeringen avser att lägga fokus på rehabilitering och att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen och att sätta in åtgärder för att motverka ohälsa (prop. 2022/23:1).

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert. Försäkringskassan ska även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång till arbete. Vidare ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt regleringsbreven för 2023 samverka för att fler kvinnor och män som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning ges individuellt anpassade stöd för återgång till arbete eller omställning till ett nytt arbete. Samverkan ska särskilt bidra till att förhindra att försäkrade förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) i anslutning till övergången mellan myndigheterna och resultaten för de personer som har deltagit ska följas upp. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 12 april 2024. I sammanhanget kan nämnas att utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet enligt sina direktiv ska göra en bred översyn av regelverket för SGI, inklusive SGI-skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2023. Därutöver kartlägger Inspektionen för socialförsäkringen förändringar i författningar, rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga styrning sedan den 1 juli 2008. Uppdraget, som även omfattar den sjukpenninggrundande inkomsten, ska redovisas senast den 1 november 2023 (dir. 2021:90 och dir. 2023:41).

Det kan även nämnas att Försäkringskassan startade ett förändringsarbete under 2021 för att göra tillämpningen av sjukförsäkringen enhetlig och stabil över tid. Statskontoret har haft i uppdrag att granska Försäkringskassans åtgärder. I slutrapporten Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen (2023:6) lyfter Statskontoret fram att Försäkringskassan bl.a. behöver vidareutveckla styrdokumenten för rättstillämpningen, stärka samordningsuppdraget och arbetet med en god förvaltningskultur samt vidareutveckla sin uppföljning för att stärka stabiliteten i rättstillämpningen. Utskottet ser positivt på Statskontorets granskning och förutsätter att angivna åtgärder och insatser tillvaratas så att de får genomslag i praktiken.

I övrigt noteras att regeringen den 26 januari 2023 beslutade att lägga ned Karensavdragsutredningen (S 2022:02). Regeringen uppgav vid ett besök i utskottet den 9 februari 2023 att frågan om karensavdrag kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska inhämta synpunkter och upplysningar från relevanta myndigheter och organisationer, och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska inrättas som stöd för arbetsgruppens arbete. Resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 december 2023.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12 och 14. Läs betänkandet

En särskild utredare har i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen (dir. 2021:116), den s.k. Arbetsskadeutredningen. Utredaren ska bl.a. analysera villkoren för rätten till livränta för att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada. Översynen ska också säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2023. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp har inrättats till stöd för arbetet i utredningen.

I dagens arbetsskadeförsäkring betalar samtliga arbetsgivare samma arbetsskadeavgift oavsett hur många eller hur omfattande arbetsskador som inträffar på arbetsplatsen. Arbetsgivare delar alltså solidariskt på de kostnader som uppstår. Finansieringen av arbetsskadeförsäkringen saknar därmed ekonomiska drivkrafter för en enskild arbetsgivare att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. I ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:21) till Arbetsskadeutredningen får utredaren därför i uppdrag att även analysera hur finansieringen av arbetsskadeförsäkringen i större utsträckning kan ta hänsyn till risker i enskilda arbetsmiljöer för att därigenom öka arbetsgivares ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för att förebygga arbetsskador och främja arbetstagares återgång till arbete. Vidare ska utredaren beakta och analysera om en ändrad finansiering av arbetsskadeförsäkringen kan medföra selektering bland olika grupper, i synnerhet i vilken mån detta kan påverka gruppen långtidsarbetslösas anställbarhet. Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av det arbete som pågår eller redan har genomförts när det gäller arbetsskadeförsäkringen avstyrks motionerna 2022/23:1034 (S), 2022/23:1153 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:858 (C) yrkandena 31–34 och 2022/23:1673 (C) yrkande 28.

Reservationer

1.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Mona Olin (SD), Nima Gholam Ali Pour (SD) och Daniel Persson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1148 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 8 samt

avslår motionerna

2022/23:161 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2022/23:572 av Annette Rydell (S),

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6,

2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP),

2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 13, 23, 24, 27 och 29,

2022/23:1334 av Karin Sundin m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1557 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:2123 av Boriana Åberg (M),

2022/23:2124 av Boriana Åberg (M) och

2022/23:2125 av Boriana Åberg (M).

Ställningstagande

Regeringen bör utvärdera reformen om merkostnadsersättning för vuxna och följa upp om de hjälpbehov som inkluderades i den tidigare handikappersättningen har kunnat tillgodoses genom andra insatser. Regeringen bör även se över möjligheten att justera den övre åldersgränsen för merkostnadsersättning. Merkostnadsersättningen bör anpassas till sysselsättning snarare än till en övre åldersgräns.

Vidare bör regeringen utreda en reformering och nationella riktlinjer för vård av närstående. Det bör utredas om det kan införas ett liknande system som för vård av barn med den skillnaden att för vuxna ska det handla om sjukdomstillstånd där den försäkrade är beroende av omsorg från andra.

Det bör även tillsättas en parlamentarisk kommitté som ska ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabilitering. Särskilt fokus bör läggas på att anpassa sjukförsäkringsprocessen för försäkrade med psykisk ohälsa och förbättra samverkan mellan aktörerna. Dessutom bör en extern utredning tillsättas för att granska regeringens styrning. Under 2014–2021 fick många försäkrade avslag på sin ansökan om sjukpenning på grund av regeringens mål i Försäkringskassans regleringsbrev om att minska antalet sjukskrivningar. En möjlighet till ekonomisk kompensation och omprövning bör utredas. Vidare bör målformuleringen i Försäkringskassans regleringsbrev vara att ett minskat antal sjukskrivningar ska uppnås genom ökad rehabilitering och bättre stöd.

Regeringen bör stärka kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan. Regeringen bör även skyndsamt följa upp de förslag som utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet (dir. 2021:90) kommer att lämna och se över möjligheterna att genomföra förslag som löser problemen med att försäkrade som lämnar sjukförsäkringen samtidigt bedöms som inte anställningsbara av Arbetsförmedlingen.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 13, 23, 24, 27 och 29 samt

avslår motionerna

2022/23:161 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2022/23:572 av Annette Rydell (S),

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6,

2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP),

2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:1148 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 8,

2022/23:1334 av Karin Sundin m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1557 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:2123 av Boriana Åberg (M),

2022/23:2124 av Boriana Åberg (M) och

Ur avsnittet "Arbetsskadeersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

En särskild utredare har i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen (dir. 2021:116), den s.k. Arbetsskadeutredningen. Utredaren ska bl.a. analysera villkoren för rätten till livränta för att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada. Översynen ska också säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2023. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp har inrättats till stöd för arbetet i utredningen.

I dagens arbetsskadeförsäkring betalar samtliga arbetsgivare samma arbetsskadeavgift oavsett hur många eller hur omfattande arbetsskador som inträffar på arbetsplatsen. Arbetsgivare delar alltså solidariskt på de kostnader som uppstår. Finansieringen av arbetsskadeförsäkringen saknar därmed ekonomiska drivkrafter för en enskild arbetsgivare att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. I ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:21) till Arbetsskadeutredningen får utredaren därför i uppdrag att även analysera hur finansieringen av arbetsskadeförsäkringen i större utsträckning kan ta hänsyn till risker i enskilda arbetsmiljöer för att därigenom öka arbetsgivares ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för att förebygga arbetsskador och främja arbetstagares återgång till arbete. Vidare ska utredaren beakta och analysera om en ändrad finansiering av arbetsskadeförsäkringen kan medföra selektering bland olika grupper, i synnerhet i vilken mån detta kan påverka gruppen långtidsarbetslösas anställbarhet. Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag.

Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av det arbete som pågår eller redan har genomförts när det gäller arbetsskadeförsäkringen avstyrks motionerna 2022/23:1034 (S), 2022/23:1153 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:858 (C) yrkandena 31–34 och 2022/23:1673 (C) yrkande 28.

Reservationer

1.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Mona Olin (SD), Nima Gholam Ali Pour (SD) och Daniel Persson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1148 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 8 samt

avslår motionerna

2022/23:161 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2022/23:572 av Annette Rydell (S),

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6,

2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP),

2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 13, 23, 24, 27 och 29,

2022/23:1334 av Karin Sundin m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1557 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:2123 av Boriana Åberg (M),

2022/23:2124 av Boriana Åberg (M) och

2022/23:2125 av Boriana Åberg (M).

Ställningstagande

Regeringen bör utvärdera reformen om merkostnadsersättning för vuxna och följa upp om de hjälpbehov som inkluderades i den tidigare handikappersättningen har kunnat tillgodoses genom andra insatser. Regeringen bör även se över möjligheten att justera den övre åldersgränsen för merkostnadsersättning. Merkostnadsersättningen bör anpassas till sysselsättning snarare än till en övre åldersgräns.

Vidare bör regeringen utreda en reformering och nationella riktlinjer för vård av närstående. Det bör utredas om det kan införas ett liknande system som för vård av barn med den skillnaden att för vuxna ska det handla om sjukdomstillstånd där den försäkrade är beroende av omsorg från andra.

Det bör även tillsättas en parlamentarisk kommitté som ska ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabilitering. Särskilt fokus bör läggas på att anpassa sjukförsäkringsprocessen för försäkrade med psykisk ohälsa och förbättra samverkan mellan aktörerna. Dessutom bör en extern utredning tillsättas för att granska regeringens styrning. Under 2014–2021 fick många försäkrade avslag på sin ansökan om sjukpenning på grund av regeringens mål i Försäkringskassans regleringsbrev om att minska antalet sjukskrivningar. En möjlighet till ekonomisk kompensation och omprövning bör utredas. Vidare bör målformuleringen i Försäkringskassans regleringsbrev vara att ett minskat antal sjukskrivningar ska uppnås genom ökad rehabilitering och bättre stöd.

Regeringen bör stärka kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan. Regeringen bör även skyndsamt följa upp de förslag som utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet (dir. 2021:90) kommer att lämna och se över möjligheterna att genomföra förslag som löser problemen med att försäkrade som lämnar sjukförsäkringen samtidigt bedöms som inte anställningsbara av Arbetsförmedlingen.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 13, 23, 24, 27 och 29 samt

avslår motionerna

2022/23:161 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2022/23:572 av Annette Rydell (S),

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6,

2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP),

2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:1148 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 8,

2022/23:1334 av Karin Sundin m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1557 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2022/23:2123 av Boriana Åberg (M),

2022/23:2124 av Boriana Åberg (M) och

Ur avsnittet "Arbetsskadeersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet