Migrationsfrågor

Invandringen har under en längre tid varit omfattande, och det finns betydande utmaningar med integrationen. Antalet förstagångsansökningar om asyl 2022 uppgick till 14 816 jämfört med 11 480 2021 och 13 124 2020. Därutöver inkom 2022 52 000 ansökningar från ukrainska skyddssökande. För att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett europeiskt asylsystem som bygger på en stark gränskontroll och ett screeningförfarande. Samtidigt ska asylrätten upprätthållas och utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas temporärt.

I ett antal motioner föreslås olika inriktningar för hur den framtida migrationspolitiken bör se ut. Å ena sidan föreslås det bl.a. att vissa grundprinciper ska gälla och att Sverige främst ska ta emot asylsökande i händelse av krig i något av våra grannländer. Å andra sidan föreslås att Sverige ska återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige.

Utskottet noterar att det inom EU pågår förhandlingar om det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat föreslås en förordning om asyl- och migrationshantering, en förordning om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och en förordning om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet. Det föreslås också ett EU-gemensamt ramverk för vidarebosättning. Det finns mot denna bakgrund inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om principen om första säkra land eller om fler lagliga vägar.

Reglerna om ställning som varaktigt bosatt infördes med anledning av direktiv (2003/109/EG) om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Enligt artikel 8 i direktivet ska medlemsstaterna till en varaktigt bosatt utfärda ett uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Tillståndet ska enligt direktivet gälla i minst fem år. I dag ges en utlänning med ställning som varaktigt bosatt permanent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Utskottet noterar att det för närvarande pågår en revidering av direktivet. Detta arbete bör avvaktas, och riksdagen bör därför inte nu göra ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta.

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, undantag från kraven samt ett bemyndigande när det gäller utformningen och kontrollen av kraven (2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). En utredning har därefter fått i uppdrag att lämna förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap (dir. 2022:79). Utredningen ska titta på hur kraven ska utformas och kontrolleras samt vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Utskottet anser att beredningen av de kommande författningsförslagen bör avvaktas. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att göra ytterligare ett tillkännagivande om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet noterar att regeringen avser att utreda en möjlighet att utvisa en utländsk medborgare på grund av bristande vandel. En sådan utredning ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Utredningen ska också ta fram författningsförslag för att i den utsträckning det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande i frågan om utvisning på grund av bristande vandel.

Frågan om förvarstagning regleras i utlänningslagen. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att ta barn i förvar under vissa förutsättningar, men det finns särskilda tidsfrister. Barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar. Migrationsverket fattar enligt uppgifter på myndighetens hemsida mycket sällan beslut om att ta ett barn i förvar. Utskottet anser att det inte finns skäl att införa ett förbud mot att ta barn i förvar. Vidare anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ändring av regelverket för omprövning av förvar. Av Migrationsverkets årsredovisning för 2021 framgår att verket under året vidtog säkerhetshöjande åtgärder vid förvaren, bl.a. utökad kameraövervakning. Dessutom infördes en central operatörsplats som hanterar inkommande larm och ser till att de undersöks och återställs. När det gäller säkerheten på förvarsanläggningarna, bl.a. myndigheternas möjlighet till visitation, förutsätter utskottet som tidigare att regeringen följer frågan och vidtar åtgärder om det konstateras att det finns behov. Mot denna bakgrund finns enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om förvar och andra tvångsåtgärder. Inte heller anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om statistik över migration.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motionerna 2022/23:2056 (S) yrkandena 5 och 13, 2022/23:914 (SD), 2022/23:915 (SD) yrkande 1, 2022/23:916 (SD) yrkandena 5 och 7, 2022/23:239 (M), 2022/23:1567 (KD), 2022/23:181 (MP) yrkande 16 i denna del samt 2022/23:1462 (MP) yrkande 2.

Utskottet noterar att en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att ha ansökt om ett sådant tillstånd döms till böter. Vidare är det straffbelagt att dölja en utlänning eller genom någon annan åtgärd uppsåtligen hjälpa utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige om detta görs i vinstsyfte. Fängelse i högst två år kan utdömas. Det är även straffbelagt att ha en utlänning utan tillstånd anställd. Utskottet, som inte finner skäl att utvidga det straffbara området eller skärpa straffbestämmelserna, avstyrker motionerna 2022/23:916 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1908 (M) yrkande 3.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 9. Läs betänkandet

Invandringen har under en längre tid varit omfattande, och det finns betydande utmaningar med integrationen. Antalet förstagångsansökningar om asyl 2022 uppgick till 14 816 jämfört med 11 480 2021 och 13 124 2020. Därutöver inkom 2022 52 000 ansökningar från ukrainska skyddssökande. För att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett europeiskt asylsystem som bygger på en stark gränskontroll och ett screeningförfarande. Samtidigt ska asylrätten upprätthållas och utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas temporärt.

I ett antal motioner föreslås olika inriktningar för hur den framtida migrationspolitiken bör se ut. Å ena sidan föreslås det bl.a. att vissa grundprinciper ska gälla och att Sverige främst ska ta emot asylsökande i händelse av krig i något av våra grannländer. Å andra sidan föreslås att Sverige ska återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige.

Utskottet noterar att det inom EU pågår förhandlingar om det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat föreslås en förordning om asyl- och migrationshantering, en förordning om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och en förordning om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet. Det föreslås också ett EU-gemensamt ramverk för vidarebosättning. Det finns mot denna bakgrund inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om principen om första säkra land eller om fler lagliga vägar.

Reglerna om ställning som varaktigt bosatt infördes med anledning av direktiv (2003/109/EG) om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Enligt artikel 8 i direktivet ska medlemsstaterna till en varaktigt bosatt utfärda ett uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Tillståndet ska enligt direktivet gälla i minst fem år. I dag ges en utlänning med ställning som varaktigt bosatt permanent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Utskottet noterar att det för närvarande pågår en revidering av direktivet. Detta arbete bör avvaktas, och riksdagen bör därför inte nu göra ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta.

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, undantag från kraven samt ett bemyndigande när det gäller utformningen och kontrollen av kraven (2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). En utredning har därefter fått i uppdrag att lämna förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap (dir. 2022:79). Utredningen ska titta på hur kraven ska utformas och kontrolleras samt vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Utskottet anser att beredningen av de kommande författningsförslagen bör avvaktas. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att göra ytterligare ett tillkännagivande om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet noterar att regeringen avser att utreda en möjlighet att utvisa en utländsk medborgare på grund av bristande vandel. En sådan utredning ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Utredningen ska också ta fram författningsförslag för att i den utsträckning det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande i frågan om utvisning på grund av bristande vandel.

Frågan om förvarstagning regleras i utlänningslagen. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att ta barn i förvar under vissa förutsättningar, men det finns särskilda tidsfrister. Barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar. Migrationsverket fattar enligt uppgifter på myndighetens hemsida mycket sällan beslut om att ta ett barn i förvar. Utskottet anser att det inte finns skäl att införa ett förbud mot att ta barn i förvar. Vidare anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ändring av regelverket för omprövning av förvar. Av Migrationsverkets årsredovisning för 2021 framgår att verket under året vidtog säkerhetshöjande åtgärder vid förvaren, bl.a. utökad kameraövervakning. Dessutom infördes en central operatörsplats som hanterar inkommande larm och ser till att de undersöks och återställs. När det gäller säkerheten på förvarsanläggningarna, bl.a. myndigheternas möjlighet till visitation, förutsätter utskottet som tidigare att regeringen följer frågan och vidtar åtgärder om det konstateras att det finns behov. Mot denna bakgrund finns enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om förvar och andra tvångsåtgärder. Inte heller anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om statistik över migration.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motionerna 2022/23:2056 (S) yrkandena 5 och 13, 2022/23:914 (SD), 2022/23:915 (SD) yrkande 1, 2022/23:916 (SD) yrkandena 5 och 7, 2022/23:239 (M), 2022/23:1567 (KD), 2022/23:181 (MP) yrkande 16 i denna del samt 2022/23:1462 (MP) yrkande 2.

Utskottet noterar att en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att ha ansökt om ett sådant tillstånd döms till böter. Vidare är det straffbelagt att dölja en utlänning eller genom någon annan åtgärd uppsåtligen hjälpa utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige om detta görs i vinstsyfte. Fängelse i högst två år kan utdömas. Det är även straffbelagt att ha en utlänning utan tillstånd anställd. Utskottet, som inte finner skäl att utvidga det straffbara området eller skärpa straffbestämmelserna, avstyrker motionerna 2022/23:916 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1908 (M) yrkande 3.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 9. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att förhandlingarna om en ny asyl- och migrationspakt fortsatt präglas av låsta positioner kring de övergripande och centrala delarna i förslagen. Det har funnits svårigheter att nå framsteg när det gäller t.ex. ansvarsfördelning och solidaritet. Denna låsning har även haft en inverkan på förhandlingarna i stort, eftersom ett flertal medlemsstater motsätter sig att gå vidare med att anta andra rättsakter med hänvisning till att alla förslag bör antas som ett paket. Utskottet ser positivt på att man under det franska ordförandeskapet gjorde framsteg och att rådet den 22 juni 2022 godkände mandat för förhandlingarna med Europaparlamentet om förslagen om en screening- och Eurodacförordning. Detta var en del av det franska ordförandeskapets s.k. stegvisa ansats som ligger i linje med den övergripande inriktningen som anges i det 18-månadersprogram som de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapen tillsammans har lagt fram. I ett första steg ska delar av förslagen som rör kontroller och registrering vid yttre gräns (t.ex. just förslagen till screeningförordning och Eurodacförordning) ingå, och dessa ska balanseras med stöd- och solidaritetsåtgärder för de medlemsstater som ansvarar för EU:s yttre gräns och utsätts för migrationstryck. Syftet med den stegvisa ansatsen är bl.a. att öka förtroendet mellan medlemsstaterna och visa på systemets fördelar för att på detta sätt skapa förutsättningar för kompromisser om de övriga delarna av pakten. I programmet anges när det gäller den interna dimensionen att det är nödvändigt med en överenskommelse som bygger på en balans mellan ansvar och solidaritet. Vidare anges att trion kommer att stödja insatser för att undvika förlust av människoliv och säkerställa internationellt skydd för dem som behöver det. Arbetet med att fördjupa unionens samarbete med ursprungs- och transitländer för att bekämpa irreguljär migration och människohandel, säkerställa faktiska återvändanden och ett fullständigt genomförande av avtal och arrangemang om återtagande, genom att använda nödvändiga påtryckningsmedel kommer att fortsätta.

Regeringen avser under det svenska ordförandeskapet att, i linje med 18-månadersprogrammet, arbeta för att säkerställa ett mer operativt, effektivt och samordnat samarbete med tredjeländer och effektivt genomförande av migrationsrelaterade åtgärder inom ramen för EU:s yttre åtgärder. Detta ska ske genom att t.ex. följa upp EU:s arbete med prioriterade tredjeländer och aktuella politiska frågor där återvändande är en central del. Sverige avser att ta vid där det tjeckiska ordförandeskapet slutade och fortsätta förhandlingarna om bl.a. asylprocedurförordningen, förordningen om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet, direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Regeringen avser vidare att driva en diskussion om en revidering av viseringssuspenderingsmekanismen inom ramen för en bredare diskussion om viseringspolitikens framtid.

Regeringen delar kommissionens och Europaparlamentets målsättning att förhandlingsarbetet om asyl- och migrationspakten ska slutföras under 2024.

Utskottet kan konstatera att regeringen arbetar aktivt inom ramen för förhandlingarna om reformeringen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Enligt utskottets mening är en långsiktigt hållbar migrationspolitik i Sverige beroende av ett gemensamt europeiskt asylsystem som bygger på balans mellan ansvar och solidaritet och en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom EU med att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet, till regeringens pågående arbete och till genomförda åtgärder anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att nu göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2022/23:915 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:248 (V) yrkandena 1–6, 8–11 och 16–18.

Ur avsnittet "EU:s asyl- och migrationspolitik" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att förhandlingarna om en ny asyl- och migrationspakt fortsatt präglas av låsta positioner kring de övergripande och centrala delarna i förslagen. Det har funnits svårigheter att nå framsteg när det gäller t.ex. ansvarsfördelning och solidaritet. Denna låsning har även haft en inverkan på förhandlingarna i stort, eftersom ett flertal medlemsstater motsätter sig att gå vidare med att anta andra rättsakter med hänvisning till att alla förslag bör antas som ett paket. Utskottet ser positivt på att man under det franska ordförandeskapet gjorde framsteg och att rådet den 22 juni 2022 godkände mandat för förhandlingarna med Europaparlamentet om förslagen om en screening- och Eurodacförordning. Detta var en del av det franska ordförandeskapets s.k. stegvisa ansats som ligger i linje med den övergripande inriktningen som anges i det 18-månadersprogram som de franska, tjeckiska och svenska ordförandeskapen tillsammans har lagt fram. I ett första steg ska delar av förslagen som rör kontroller och registrering vid yttre gräns (t.ex. just förslagen till screeningförordning och Eurodacförordning) ingå, och dessa ska balanseras med stöd- och solidaritetsåtgärder för de medlemsstater som ansvarar för EU:s yttre gräns och utsätts för migrationstryck. Syftet med den stegvisa ansatsen är bl.a. att öka förtroendet mellan medlemsstaterna och visa på systemets fördelar för att på detta sätt skapa förutsättningar för kompromisser om de övriga delarna av pakten. I programmet anges när det gäller den interna dimensionen att det är nödvändigt med en överenskommelse som bygger på en balans mellan ansvar och solidaritet. Vidare anges att trion kommer att stödja insatser för att undvika förlust av människoliv och säkerställa internationellt skydd för dem som behöver det. Arbetet med att fördjupa unionens samarbete med ursprungs- och transitländer för att bekämpa irreguljär migration och människohandel, säkerställa faktiska återvändanden och ett fullständigt genomförande av avtal och arrangemang om återtagande, genom att använda nödvändiga påtryckningsmedel kommer att fortsätta.

Regeringen avser under det svenska ordförandeskapet att, i linje med 18-månadersprogrammet, arbeta för att säkerställa ett mer operativt, effektivt och samordnat samarbete med tredjeländer och effektivt genomförande av migrationsrelaterade åtgärder inom ramen för EU:s yttre åtgärder. Detta ska ske genom att t.ex. följa upp EU:s arbete med prioriterade tredjeländer och aktuella politiska frågor där återvändande är en central del. Sverige avser att ta vid där det tjeckiska ordförandeskapet slutade och fortsätta förhandlingarna om bl.a. asylprocedurförordningen, förordningen om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet, direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Regeringen avser vidare att driva en diskussion om en revidering av viseringssuspenderingsmekanismen inom ramen för en bredare diskussion om viseringspolitikens framtid.

Regeringen delar kommissionens och Europaparlamentets målsättning att förhandlingsarbetet om asyl- och migrationspakten ska slutföras under 2024.

Utskottet kan konstatera att regeringen arbetar aktivt inom ramen för förhandlingarna om reformeringen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Enligt utskottets mening är en långsiktigt hållbar migrationspolitik i Sverige beroende av ett gemensamt europeiskt asylsystem som bygger på balans mellan ansvar och solidaritet och en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom EU med att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet, till regeringens pågående arbete och till genomförda åtgärder anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att nu göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2022/23:915 (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:248 (V) yrkandena 1–6, 8–11 och 16–18.

Ur avsnittet "EU:s asyl- och migrationspolitik" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Genom en ändring i regleringsbrevet för Migrationsverket 2020 fick myndigheten ett uppdrag att fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, samt att redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet. I augusti 2021 redovisade Migrationsverket en plan för jämställdhetsintegrering 2022–2025. Jämställdhetsperspektivet har tydligare integrerats i olika delar av myndighetens verksamhet. Under 2022 arbetade myndigheten med att implementera befintligt stödmaterial och rutiner om könsrelaterat våld. Kompetensutvecklingsinsatser genomfördes för att komma till rätta med brister som framkommit i en kvalitetsuppföljning av prövningen av asylärenden där könsstympning åberopats som skyddsskäl. I Migrationsverkets redovisning den 20 februari 2023 av uppdrag enligt regleringsbrevet för 2022 anges att flera åtgärder som hade en direkt påverkan på sökande kvinnor, män, flickor och pojkar genomfördes under 2022. Det gäller exempelvis ett rättsligt ställningstagande som ger kvinnor och flickor från Afghanistan rätt till flyktingstatus på grund av kön. Dessutom ges det numera möjlighet att fördela stödet lika mellan de vuxna i familjer när återetableringsstöd betalas ut vid återvändande samt att ge kvinnor och män i asylsökande familjer var sitt bankkort i större utsträckning än tidigare.

Enligt Migrationsverkets årsredovisning 2022 fortsatte Migrationsverket en dialog med civilsamhällesorganisationerna inom hbtqi-området, vilket bidrog till fördjupad förståelse av målgruppens förutsättningar och behov. Detta ledde bl.a. till nya kvalitetsinitiativ i myndighetens samarbete med internationella partner.

Vad gäller skyddet för barn i asylärenden kan konstateras att det i dag särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. När frågor om tillstånd enligt utlänningslagen ska bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet ska barnet höras om det inte är olämpligt. Den hänsyn ska tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar. Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande uttalat att reglerna i utlänningslagen ska tolkas i ljuset av artikel 12 i barnkonventionen och att det bara ska anses olämpligt att höra ett barn om barnet själv uppger att hon eller han inte vill bli hörd (RS/010/2020). Vidare ska barns skäl prövas separat och inte enbart som en del av föräldrarnas ärenden (prop. 2013/14:216 s. 27). Barnkonventionen gäller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. Utskottet kan som tidigare år konstatera att barnkonventionen får en allt större betydelse i rättstillämpningen på migrationsområdet. Bland annat har Migrationsöverdomstolen i avgörandet MIG 2020:24 funnit att en utvisning stod i strid med barnkonventionen. I Migrationsverkets årsredovisning 2022 anges att de kvalitetsuppföljningar som genomförts har gett goda förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete på området genom fördjupad kompetensutveckling. Utbildningar om barnrättsperspektiv och att samtala med barn genomfördes under året. Migrationsverket fortsatte också dialogen med frivilligorganisationerna genom forumet FOG.

När det gäller handläggningstider i asylärenden anges i Migrationsverkets årsredovisning 2022 att dessa blev markant kortare under 2022 jämfört med 2021. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden inom asyl var under 2022 174 dagar jämfört med 258 dagar 2021. Dessutom kan utskottet konstatera att medel tillfördes för prövning i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 8 s. 26, bet. 2022/23:SfU4, rskr. 2022/23:74). Anslaget 1:1 Migrationsverket ökades med 535 miljoner kronor 2023 för att korta handläggningstiderna.

Utskottet noterar vidare att regeringen avser att göra en översyn av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet. I översynen ska bl.a. ingå att fastställa kriterier för offentliga biträden, tolkar och nämndemän samt bedömning i ärenden om bl.a. konvertiter och hbtq-personer. I översynen ska även prövas frågan om en inspektion eller extern tillsynsfunktion på migrationsområdet.

Mot bakgrund av ovanstående anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:126 (S), 2022/23:1294 (S), 2022/23:915 (SD) yrkande 4, 2022/23:1230 (V) yrkandena 6, 7 och 9–15, 2022/23:1382 (KD) samt 2022/23:181 (MP) yrkande 16 i denna del.

I en motion föreslås begränsningar kring främlingspass och resedokument. Utskottet noterar härvid att bestämmelserna om främlingspass och resedokument nyligen har skärpts (prop. 2020/21:159, bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). En ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Utskottet bedömer som tidigare att det inte på samma sätt som gäller för svenska pass är förenligt med internationella konventioner att införa en begränsning av det antal resedokument som kan beviljas inom en viss tidsperiod. Det finns en risk att en begränsning av antalet resedokument inte blir meningsfull, eftersom resedokument i dag endast utfärdas i de fall det är obligatoriskt enligt konventionerna. Utskottet noterar också att ett resedokument enligt 2 kap. 8 § UtlF ska utfärdas med en giltighetstid om högst två år. Om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare resedokument ska giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare resedokument inom samma tid har varit föremål för missbruk. Ett främlingspass får, antingen när det utfärdas eller senare, förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde. Ett främlingspass ska enligt utlänningsförordningen utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Motion 2022/23:916 (SD) yrkande 6 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Asylprocessen" i betänkandet. Läs betänkandet

Invandringen har under en längre tid varit omfattande, och det finns betydande utmaningar med integrationen. Antalet förstagångsansökningar om asyl 2022 uppgick till 14 816 jämfört med 11 480 2021 och 13 124 2020. Därutöver inkom 2022 52 000 ansökningar från ukrainska skyddssökande. För att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett europeiskt asylsystem som bygger på en stark gränskontroll och ett screeningförfarande. Samtidigt ska asylrätten upprätthållas och utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas temporärt.

I ett antal motioner föreslås olika inriktningar för hur den framtida migrationspolitiken bör se ut. Å ena sidan föreslås det bl.a. att vissa grundprinciper ska gälla och att Sverige främst ska ta emot asylsökande i händelse av krig i något av våra grannländer. Å andra sidan föreslås att Sverige ska återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige.

Utskottet noterar att det inom EU pågår förhandlingar om det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat föreslås en förordning om asyl- och migrationshantering, en förordning om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och en förordning om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet. Det föreslås också ett EU-gemensamt ramverk för vidarebosättning. Det finns mot denna bakgrund inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om principen om första säkra land eller om fler lagliga vägar.

Reglerna om ställning som varaktigt bosatt infördes med anledning av direktiv (2003/109/EG) om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Enligt artikel 8 i direktivet ska medlemsstaterna till en varaktigt bosatt utfärda ett uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. Tillståndet ska enligt direktivet gälla i minst fem år. I dag ges en utlänning med ställning som varaktigt bosatt permanent uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Utskottet noterar att det för närvarande pågår en revidering av direktivet. Detta arbete bör avvaktas, och riksdagen bör därför inte nu göra ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta.

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, undantag från kraven samt ett bemyndigande när det gäller utformningen och kontrollen av kraven (2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). En utredning har därefter fått i uppdrag att lämna förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap (dir. 2022:79). Utredningen ska titta på hur kraven ska utformas och kontrolleras samt vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Utskottet anser att beredningen av de kommande författningsförslagen bör avvaktas. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att göra ytterligare ett tillkännagivande om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet noterar att regeringen avser att utreda en möjlighet att utvisa en utländsk medborgare på grund av bristande vandel. En sådan utredning ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Utredningen ska också ta fram författningsförslag för att i den utsträckning det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande i frågan om utvisning på grund av bristande vandel.

Frågan om förvarstagning regleras i utlänningslagen. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att ta barn i förvar under vissa förutsättningar, men det finns särskilda tidsfrister. Barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar. Migrationsverket fattar enligt uppgifter på myndighetens hemsida mycket sällan beslut om att ta ett barn i förvar. Utskottet anser att det inte finns skäl att införa ett förbud mot att ta barn i förvar. Vidare anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ändring av regelverket för omprövning av förvar. Av Migrationsverkets årsredovisning för 2021 framgår att verket under året vidtog säkerhetshöjande åtgärder vid förvaren, bl.a. utökad kameraövervakning. Dessutom infördes en central operatörsplats som hanterar inkommande larm och ser till att de undersöks och återställs. När det gäller säkerheten på förvarsanläggningarna, bl.a. myndigheternas möjlighet till visitation, förutsätter utskottet som tidigare att regeringen följer frågan och vidtar åtgärder om det konstateras att det finns behov. Mot denna bakgrund finns enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om förvar och andra tvångsåtgärder. Inte heller anser utskottet att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om statistik över migration.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motionerna 2022/23:2056 (S) yrkandena 5 och 13, 2022/23:914 (SD), 2022/23:915 (SD) yrkande 1, 2022/23:916 (SD) yrkandena 5 och 7, 2022/23:239 (M), 2022/23:1567 (KD), 2022/23:181 (MP) yrkande 16 i denna del samt 2022/23:1462 (MP) yrkande 2.

Utskottet noterar att en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att ha ansökt om ett sådant tillstånd döms till böter. Vidare är det straffbelagt att dölja en utlänning eller genom någon annan åtgärd uppsåtligen hjälpa utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige om detta görs i vinstsyfte. Fängelse i högst två år kan utdömas. Det är även straffbelagt att ha en utlänning utan tillstånd anställd. Utskottet, som inte finner skäl att utvidga det straffbara området eller skärpa straffbestämmelserna, avstyrker motionerna 2022/23:916 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1908 (M) yrkande 3.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att utredningen Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande tillsattes 2021 (dir. 2021:7). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av sanktionsmöjligheter vid misskötsel i Migrationsverkets boenden och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska också ta ställning till hur de kategorier av utlänningar som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. bör avgränsas och definieras och när dessa personer ska upphöra att omfattas av lagen. Utredningen ska även utvärdera konsekvenserna av 2016 års förändringar om att vuxna utlänningar upphör att omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. när ett avvisnings- eller utvisningsbeslut får laga kraft. Om det bedöms lämpligt ska utredningen föreslå nödvändiga författningsändringar eller andra åtgärder. Enligt ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:16) ska utredningen bl.a. lämna förslag om att det ska vara ett villkor att bo på asylboende för att få dagersättning. I delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64) föreslås åtgärder vid misskötsamhet som nedsättning av dagersättningen och omplacering till ett annat asylboende. I delbetänkandet föreslås också åtgärder för att fler ska bo på asylboende, t.ex. genom att boende på asylboende ska vara ett villkor för dagersättning och särskilt bidrag samt för att få arbeta under asylprocessen. Uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2023. Utskottet noterar att regeringen avser att besluta om ett tilläggsdirektiv för den pågående utredningen om ett ordnat mottagande till asylsökande (Ju2021:12) för att bl.a. avskaffa EBO-bestämmelserna. Utskottet kan också konstatera att en utredning ska få i uppdrag att överväga för- och nackdelar med ett system som innebär att asylsökanden bär en större del av kostnaden för mottagandet i form av en fast avgift. Utskottet anser att det inte finns anledning att föregå pågående arbete eller beredningen av lämnade förslag. Det finns därför enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om mottagandet av asylsökande.

Mot bakgrund av det som anförts avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2056 (S) yrkande 6, 2022/23:1716 (S), 2022/23:1425 (S), 2022/23:915 (SD) yrkandena 5 och 6, 2022/23:1230 (V) yrkande 21 och 2022/23:1648 (C).

Sedan Europeiska rådet den 4 mars 2022 beslutade att aktivera det s.k. massflyktsdirektivet (2001/55/EG) med anledning av Rysslands invasion av Ukraina har miljontals människor drivits på flykt. Under 2022 inkom drygt 52 000 ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet till Migrationsverket. Utskottet noterar att nya regler i bl.a. lagen om mottagande av asylsökande m.fl. nyligen trätt i kraft (prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31, rskr. 2021/22:435). De nya reglerna innebär att Migrationsverket utifrån bl.a. kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar får anvisa en kommun att anordna boende för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i syfte att få en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) angav som svar på en skriftlig fråga den 15 februari 2023 att det kontinuerligt pågår diskussioner om hur Sverige på bästa sätt kan stötta Ukraina och människor som flyr kriget, och att Sverige bidrar på många sätt. Statsrådet framhöll vidare att de som saknar egna medel har rätt till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag enligt samma regler som gäller för asylsökande. I regleringsbrevet för 2023 har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med information om svensk arbetsmarknad. Syftet är att personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i enlighet med massflyktsdirektivet ska få sin kompetens kartlagd, få information om svensk arbetsmarknad och få råd, tips och stöd att söka jobb i Sverige. Myndigheten ska också underlätta för arbetsgivare att anställa personerna.

Vidare framgår av ett pressmeddelande från Justitiedepartementet den 2 mars 2023 att regeringen beslutat att ge Förenta Nationernas migrationsorganisation (IOM) i uppdrag att undersöka situationen för ukrainska medborgare som har beviljats tillfälligt skydd. Det handlar om att få bättre förståelse för de utmaningar som gruppen har inklusive eventuella hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Därutöver kan utskottet konstatera att utbildningsminister Persson som svar på en skriftlig fråga den 22 februari 2023 bl.a. angav att frågan om en rätt till sfi bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller folkbokföring noterar utskottet att en utlänning med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt gällande rätt inte ska folkbokföras om utlänningen kan antas komma att vistas i Sverige under kortare tid än tre år. Det kan dock göras undantag om utlänningen har beviljats flyktingstatusförklaring, resedokument eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring.

Utskottet, som kan konstatera att det har gått mer än ett år sedan massflyktsdirektivet aktiverades, delar motionärernas bedömning att mottagandet av ukrainare på flykt behöver utvärderas och eventuellt anpassas. Utskottet utgår dock från att regeringen löpande följer situationen för ukrainska skyddsbehövande i Sverige och vid behov överväger åtgärder. Det behövs därför inte i nuläget något tillkännagivande om mottagandet av ukrainare på flykt. Motion 2022/23:2056 (S) yrkande 12, som får anses delvis tillgodosedd, avstyrks därför.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och de som får ett avslag ska lämna landet. Enligt utskottet är återvändandet en viktig del i migrationspolitiken för att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra att människor vistas olagligt i Sverige, vilket även kan innebära risker för den enskilde. Det är avgörande att personer som fått lagakraftvunna avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd eller av andra skäl inte har rätt att vistas i Sverige ska lämna landet. De som återvänder ska i första hand göra det självmant, men det finns en möjlighet för Migrationsverket att lämna över ett avvisnings- eller utvisningsärende till Polismyndigheten om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas.

Efter riksdagens tillkännagivanden om förlängd preskriptionstid för avlägsnandebeslut och testning av en utlänning för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut tillsatte regeringen i juni 2022 en utredning som ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Utredningen ska bl.a. ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid‑19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Vidare ska utredningen ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet och om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen också ett uppdrag till Migrationsverket, där myndigheten ska redovisa hur särskilda boenden för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, s.k., återvändandecenter, skulle kunna införas. Uppdraget redovisades i januari 2023.

Vidare har regeringen i regleringsbrevet för 2022 gett Migrationsverket i uppdrag att intensifiera återvändandearbetet. Enligt Migrationsverkets årsredovisning 2022 hade Migrationsverket dock inte möjlighet att intensifiera arbetet med återvändande genom exempelvis mer frekventa återvändandesamtal, eftersom medarbetare behövde omfördelas med anledning av det stora antalet skyddssökande från Ukraina. Migrationsverket utvecklade dock arbetet med återvändande bl.a. genom kompetenshöjande insatser och ändringar i ärendehanteringssystemet.

Dessutom har regeringen i Migrationsverkets regleringsbrev för 2023 angett att Skatteverket kan ha uppgifter i sin verksamhet som kan bidra till att effektivisera arbetet med återvändande. Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska därför ta fram en kartläggning och analys av hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete. Uppdraget ska redovisas senast den 4 september 2023.

Därutöver har regeringen gett ett uppdrag att effektivisera återvändandeverksamheten och ta fram mätbara mål för olika kategorier av återvändandeärenden (Ju2022/02227). Enligt detta uppdrag ska Migrationsverket och Polismyndigheten gemensamt öka antalet verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut med 50 procent under 2023 jämfört med 2021. I en gemensam redovisning från Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården anges att Polismyndigheten och Migrationsverket under 2022 arbetade med en revidering av innevarande ansvarsfördelning, vilken klargör respektive myndighets ansvar när det gäller utlänningsärenden och specifikt verkställighets- och förvarsfrågor. Polismyndigheten och Kriminalvården tog 2022 fram och undertecknade en samverkansöverenskommelse om utrikes transporter.

Utskottet noterar också att riksdagen har tillkännagett för regeringen att fler återtagandeavtal bör ingås (bet. 2021/22:SfU16, rskr. 2021/22:196).

Av ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 13 februari 2023 framgår att regeringen kommer att arbeta för att fler stater ska återta sina medborgare även när de inte återvänder frivilligt. Det kommer bl.a. att ske genom en intensifierad politisk dialog med berörda tredjeländer. Kravet på ett fungerande återvändande ska även beaktas inom andra relevanta politikområden såsom viseringspolitiken. Regeringen avser att villkora delar av biståndet med att mottagarländer tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem som inte har rätt att vistas i Sverige.

I ett meddelande om samarbete om återvändande och återtagande tar kommissionen upp att EU hittills har ingått 18 avtal och sex överenskommelser om återtagande. Förhandlingar om återtagandeavtal pågår med Nigeria, Tunisien, Marocko och Kina.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om att bl.a. stärka verksamheten med återvändandet, anta en ny strategi för återvändande eller förbättra samarbetet med tredjeländer om återtagande.

I dag gäller att frågan om uppehållstillstånd ska tas upp till ny prövning om utlänningen åberopar sådana nya omständigheter som kan antas utgöra ett bestående hinder mot verkställigheten som t.ex. dödsstraff, kroppsstraff och tortyr. Det krävs dock att de nya omständigheterna inte kunnat åberopas tidigare eller att utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare. Utskottet anser inte att det nu finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden varken om att begränsa möjligheten att ansöka om prövning av verkställighetshinder eller om att införa möjligheter till ny prövning vid praktiska verkställighetshinder. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom förslaget om regularisering eller att utvisa utlänningar till ett säkert tredjeland när det föreligger verkställighetshinder.

Enligt 5 kap. 12 § UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Utskottet kan konstatera att det vid en kollision mellan de båda lagarna finns utrymme för att ge ett tidsbegränsat uppehållstillstånd så länge barnets vård- och skyddsbehov kvarstår. Som tidigare år, senast i betänkande 2021/22:SfU20, kan utskottet inte ställa sig bakom ett förslag om att socialnämnden ska ges en roll som överprövningsinstans när det gäller beslut som har fattats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Ur avsnittet "Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att en särskild utredare haft i uppdrag att ta fram förslag om att godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska gälla som krav för svenskt medborgarskap. I delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) föreslås att det ska införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att få svenskt medborgarskap t.ex. genom godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov i svenska och samhällskunskap. Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition med förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap, som föreslagits i ovan nämnda utredningsbetänkande. Det finns mot denna bakgrund enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om detta. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom ett förslag om ett moratorium för beviljande av medborgarskap till dess att språkkravet trätt i kraft.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:917 (SD) och 2022/23/23:2122 (M).

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Kalle Olsson (S), Åsa Eriksson (S) och Ola Möller (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 5 och 13 samt

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 16 i denna del,

2022/23:239 av Viktor Wärnick (M),

2022/23:514 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,

2022/23:914 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD),

2022/23:915 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkande 1,

2022/23:916 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7,

2022/23:1462 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2,

2022/23:1567 av Hans Eklind (KD),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 145 och 149,

2022/23:1676 av Helena Vilhelmsson (C),

2022/23:1708 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 3,

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 92.

Ställningstagande

Det bör ställas kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Regeringen bör därför utan dröjsmål utarbeta ett lagförslag när den pågående utredningen lämnat förslag om hur kraven på språk- och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras samt vilka undantag som ska gälla.

När det gäller frågan om utvisning på grund av bristande vandel är det inte rimligt att likställa gängkriminella brottslingar med prostituerade brottsutsatta, eftersom människor under tvång kan utnyttjas för t.ex. sexuella ändamål. Begreppet bristande vandel måste anses som förlegat, och det bör därför alltid krävas brottsliga handlingar för att en utlänning ska kunna nekas uppehållstillstånd eller utvisas enligt utlänningslagen.

2.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (SD)

av Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD), Nima Gholam Ali Pour (SD) och Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:914 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD),

2022/23:915 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkande 1 och

2022/23:916 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 1, 2, 5 och 7 samt

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 16 i denna del,

2022/23:239 av Viktor Wärnick (M),

2022/23:514 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,

2022/23:1462 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2,

2022/23:1567 av Hans Eklind (KD),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 145 och 149,

2022/23:1676 av Helena Vilhelmsson (C),

2022/23:1708 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 3,

2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 5 och 13 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 92.

Ställningstagande

För att få till stånd korrekta konsekvensanalyser behövs tydlig och omfattande statistik för all migration.

Sveriges flyktingpolitik bör baseras på principen om första säkra asylland. Sverige bör således främst ta emot asylsökande när ett krig brutit ut i ett grannland eller i det omedelbara närområdet, t.ex. Ukraina. Beredskap bör byggas för detta.

Huvudprincipen om tidsbegränsade uppehållstillstånd bör gälla även utlänningar som beviljas ställning som varaktigt bosatt, och därför bör dessa inte som i dag beviljas permanent uppehållstillstånd utan endast tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Därutöver bör förvarstagning endast omprövas i de fall omständigheterna förändras och inte mot bakgrund av den tid en utlänning hållits i förvar.

Vidare måste principen om den reglerade invandringen värnas. Därför bör bestämmelserna om straff för illegal vistelse skärpas i Sverige. Det är därutöver inte rimligt att den som döljer en utlänning utan vinstsyfte inte kan straffas. Den som döljer en utlänning eller genom någon annan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige eller en annan medlemsstat bör därför kunna dömas för brott även om det inte görs i vinstsyfte. Straffet för detta brott bör även skärpas.

3.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (C)

av Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 145 och 149 samt

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 16 i denna del,

2022/23:239 av Viktor Wärnick (M),

2022/23:514 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,

Ur avsnittet "Medborgarskap" i betänkandet. Läs betänkandet