Ekonomisk familjepolitik

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10 och 12. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare konstaterat att det nuvarande barnbidragssystemet i grunden fungerar väl. Administrationskostnaden är låg och barnfamiljernas ekonomi har förbättrats genom höjningar av barnbidraget och det förlängda barnbidraget, senast från den 1 mars 2018 med 200 kronor per barn och månad. Utskottet kan även konstatera att det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget är avsett för barnfamiljerna (95 kap. 2 § SFB). Som anförts ovan följer utskottet noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. I nuläget anser utskottet emellertid inte att det finns skäl att utreda möjligheterna till ett särskilt tillägg i barnbidraget för ensamstående vårdnadshavare eller att införa en behovsprövning av barnbidraget.

Av gällande rätt följer att den som har ensam vårdnad om ett barn får barnbidraget. Förslaget om att delvis frysa barnbidraget för en ensamstående förälder i avvaktan på att en vårdnadstvist blir avgjord skulle kunna innebära att vårdnadshavaren försätts i en svår ekonomisk situation. Utskottet kan med hänsyn till detta inte ställa sig bakom förslaget om att barnbidrag ska reserveras vid vårdnadstvister.

Inom barnbidragssystemet lämnas flerbarnstillägg för att ge stöd till hushåll som har ett större försörjningsansvar med anledning av att de har flera barn. Tillägget är en del av barnbidraget och lämnas till familjer med två eller fler barn. Flerbarnstillägget riktar sig i större utsträckning till familjen som helhet än det allmänna och förlängda barnbidraget som lämnas för ett specifikt barn. Ett förslag om att avskaffa flerbarnstillägget för det andra barnet läggs fram i utredningsbetänkandet Träffsäkert (SOU 2021:101). Enligt utskottet bör riksdagen inte föregripa arbetet med utredningens förslag. Utskottet ställer sig således inte bakom förslag till tillkännagivanden om att utreda, fasa ut eller avskaffa flerbarnstillägget.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:229 (M), 2022/23:232 (M), 2022/23:243 (SD), 2022/23:250 (SD), 2022/23:259 (SD), 2022/23:356 (C), 2022/23:392 (S), 2022/23:820 (M), 2022/23:1152 (SD) yrkandena 5 och 6 samt 2022/23:1509 (KD).

Ur avsnittet "Barnbidrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Familjepolitikens inriktning

Den ekonomiska familjepolitiken stärker barnhushållens ekonomi och bidrar till ökad jämställdhet och flexibilitet. Den ökar möjligheterna att kombinera familjeliv och arbetsliv. Under senare år har flera steg tagits för att förbättra barnfamiljers ekonomiska standard genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostadsbidraget. Som framgår av detta betänkande pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Utskottet kan återigen konstatera att det är viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna och följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Utskottet anser emellertid inte att det finns behov för riksdagen att göra tillkännagivanden om höjda inkomstgränser eller indexering av beloppsgränser för familjeförmånerna. Detsamma gäller i fråga om förslag om en översyn av den ekonomiska familjepolitiken.

I en motion efterfrågas en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når sitt mål. I betänkande 2022/23:SfU3 behandlar utskottet regeringens resultatredovisning och bedömning av måluppfyllelsen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3, rskr. 2022/23:84). Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande om en strategi för att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bättre når målen.

I samma motion föreslås även att vissa ersättningar inom den ekonomiska familjepolitiken ska kunna trappas ned för att möjliggöra en omställning när rätten till en ersättning upphör. Utskottet har förståelse för att ekonomiska svårigheter kan uppstå när t.ex. ett barn flyttar hemifrån och rätten till studie- och bostadsbidrag därmed upphör. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslag om att under en övergångsperiod fortsätta att lämna ut ett bidrag trots att grundförutsättningen för rätten till bidraget i fråga har upphört.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:125 (S), 2022/23:857 (C) yrkande 1, 2022/23:1227 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 29 och 30 samt 2022/23:2055 (S) yrkande 3.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet har bidragit till att andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög och till en högre levnadsstandard för barnfamiljer. Försäkringen har samtidigt inneburit en möjlighet för barn att få vårdas av och skapa nära band till sina föräldrar.

Föräldraförsäkringen har byggts ut, gjorts mer generös och genomgått en rad förändringar över tid. Under senare år har flera olika förslag om ändringar av reglerna om föräldrapenning lagts fram, bl.a. i utredningsbetänkandena Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46). Förslagen innebär bl.a. att föräldrapenning ska få lämnas under högst 460 dagar sammanlagt för föräldrarna fram till dess att barnet fyllt tio år. Till och med barnets treårsdag ska föräldrapenning få lämnas under högst 390 dagar. Förslagen rör även reserverade dagar och överlåtelse av rätten till föräldrapenning till en person som inte är förälder – frågor som behandlas närmare nedan. I ett annat utredningsbetänkande, Minska gapet – Åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), lämnas ytterligare förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av att förslag i ovannämnda utredningsbetänkanden bereds inom Regeringskansliet är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag som rör åldersgränser för uttag av föräldrapenning, ersättningsnivåer, jämställdhetsbonus eller en översyn av föräldraförsäkringen.

Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. I regleringsbrevet anges att Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Pensionsmyndigheten har tagit fram informationsmaterial till nyblivna föräldrar om vikten av att dela på föräldraledigheten och hur de kan agera för att få en mer jämställd fördelning av den intjänade pensionen. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inte något behov för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsuppdrag. I nuläget är utskottet inte heller villigt att ställa sig bakom förslag som gäller adoptionsbidraget.

Med det anförda avstyrks motionerna 2022/23:261 (S), 2022/23:857 (C) yrkandena 2, 4 och 8, 2022/23:1152 (SD) yrkandena 10, 11 och 19, 2022/23:1227 (V) yrkande 9 och 2022/23:1673 (C) yrkandena 31 och 33.

Reserverade dagar, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar och företagare

I enlighet med utskottets förslag i betänkande 2021/22:SfU18 beslutade riksdagen förra året att rikta fyra tillkännagivanden till regeringen (rskr. 2021/22:282). Tillkännagivandena avser reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå, överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående, dubbeldagar i föräldraförsäkringen och föräldraförsäkringen för företagare. Det förstnämnda tillkännagivandet är slutbehandlat medan övriga tillkännagivanden bereds inom Regeringskansliet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12, bet. 2022/23:SfU3 och skr. 2022/23:75).

I budgetbetänkandet 2022/23:SfU3 uttalade utskottet att det ser positivt på att regeringens inriktning när det gäller den ekonomiska familjepolitiken bl.a. är att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt. I budgetpropositionen nämner regeringen särskilt fler dubbeldagar och utökade möjligheter till överlåtelse av föräldrapenning. I promemorian Större flexibilitet i föräldrapenningen – utökade möjligheter att använda dubbeldagar (S2023/01375) föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Promemorian som har tagits fram inom Socialdepartementet remissbehandlas under våren 2023.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning och föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 10. Läs betänkandet