Arbetskraftsinvandring

Utskottet kan konstatera att Sverige under senare år har haft en omfattande invandring till s.k. lågkvalificerade yrken, där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i landet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring, särskilt inom just de lågkvalificerade yrkena.

Regeringen har den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv (dir. 2023:25) till Utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11, dir. 2022:90). Uppdraget att föreslå ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning utgår och samtidigt tillkommer att utredaren ska ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bl.a. krav på en heltäckande försäkring för hälso- och sjukvård samt krav på en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL. Det ska dock finnas möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Denna möjlighet gäller situationer när den arbetskraft som redan finns i Sverige inte räcker till för att fylla behoven inom yrken där lönen är lägre än det lönekrav som fastslås. Det kan röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet, men även om yrken som är säsongsbundna. Ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper kan exempelvis utformas genom att relevanta myndigheter, arbetsmarknadens parter eller andra aktörer tar fram ett beslutsunderlag om vilka behov på arbetsmarknaden som inte kan fyllas av arbetskraft i Sverige. Även såväl lönespannet inom en och samma yrkesgrupp som regionala skillnader i efterfrågan och utbud av arbetskraft behöver beaktas. Det lägre lönekravet ska vidare analyseras i förhållande till den svenska arbetsmarknadsmodellen inom vilken arbetsmarknadens parter ansvarar för lönebildningen.

Utredaren ska även överväga hur en ordning kan utformas som innebär att regeringen kan föreskriva att vissa yrkesgrupper exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det kan t.ex. handla om personliga assistenter och andra yrkesgrupper där missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring är omfattande. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet, såsom en skyldighet för arbetsgivare att till Migrationsverket anmäla anställningar som avslutats eller aldrig tillträtts.

I direktiv 2023:25 ligger det ursprungliga uppdraget kvar att analysera och ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Uppdraget ska i sin helhet redovisas senast den 24 januari 2024.

Sverige ska ha en ansvarsfull migrationspolitik och enligt utskottets mening innefattar det krafttag mot missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring och mot utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Utskottet kan konstatera att nya regler trädde i kraft den 1 juni 2022 som bl.a. innebär att ett anställningsavtal krävs för att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas, arbetsgivare får föreläggas att lämna en skriftlig uppgift till Migrationsverket om anställningsvillkoren och kan bli skyldiga att anmäla om villkoren försämras, ett försörjningskrav vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft uppställs och att brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.

Vidare har riksdagen nyligen beslutat att skärpa försörjningskravet som gäller som villkor för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:28). Lagändringen kommer att träda i kraft den dag regeringen beslutar. Enligt den tidigare regeln har det i praxis ansetts tillräckligt att ersättningen, oavsett sysselsättningsgrad, uppgår till minst 13 000 kronor per månad. Det nya kravet innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Kravet kommer att preciseras genom förordningsändringar. Utskottet uttalade i samband med sin behandling av ärendet att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet.

Utskottet kan konstatera att de ändringar i utlänningsförordningen som ska definiera försörjningskravet gäller arbetstillstånd enligt 6 kap. UtlL men däremot inte 6 c kap. UtlL, enligt vilket tillstånd för säsongsarbete regelmässigt beviljas. Tilläggsdirektiven till utredningen Ju 2022:11 omfattar dock att utredaren ska analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för tillstånd för säsongsanställda i 6 c kap. UtlL bör höjas. Regeringen anger i direktiven att även säsongsarbetares ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utskottet instämmer i detta men utgår från att det förändrade regelverket blir träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som det säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för svenska företag och inte slår undan benen för de gröna näringarna.

Det skärpta försörjningskravet har sin grund i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88). Utskottet noterar att utredningsbetänkandet omfattar även andra förslag i skärpande riktning som bereds vidare inom Regeringskansliet.

Utskottet, som anser att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer, kan sammanfattningsvis konstatera att ett omfattande reformarbete pågår på området för arbetskraftsinvandring i syfte att komma till rätta med dels missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring, dels utnyttjandet av utländska arbetstagare.

Med det anförda anser utskottet att det saknas anledning att ställa sig bakom förslag om kontroll över eller om utformningen av systemet för arbetskraftsinvandringen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:918 (SD) yrkandena 1, 2 och 5, 2022/23:1245 (V) yrkande 24 och 2022/23:2056 (S) yrkande 2. Utskottet ser inte heller behov av att föreslå ett tillkännagivande i frågan om kompetensförsörjning i de gröna näringarna och avstyrker därmed motionerna 2022/23:636 (C) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkandena 24 och 25 samt 2022/23:1672 (C) yrkande 2. Inte heller är utskottet berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa arbetsmarknadsprövning för arbetstillstånd. Motionerna 2022/23:1195 (S), 2022/23:1335 (S), 2022/23:2052 (S) yrkande 23, 2022/23:2056 (S) yrkande 3 och 2022/23:2135 (S) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet. Läs betänkandet