Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Riksrevisionen har granskat om migrationsdomstolarnas hantering av asylmål är effektiv samt om Domstolsverket och regeringen har gett domstolarna förutsättningar för en effektiv verksamhet. Utskottet, som vill understryka vikten av en rättssäker och effektiv process, ser allvarligt på de brister som Riksrevisionen påtalar när det gäller effektiviteten i handläggningen. Av Riksrevisionens granskning framgår att de fyra migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Utskottet noterar dock att Riksrevisionen bedömer att ökningen av handläggningstiderna mellan 2013 och 2020 i viss mån står i relation till ökningen av antalet asylmål vid respektive domstol. Utskottet kan även konstatera att den mest avgörande ökningen och skillnaden mellan migrationsdomstolarna när det gäller liggtid, dvs. icke aktiv handläggningstid, enligt Riksrevisionen främst har att göra med yttre omständigheter, snarare än bristande effektivitet hos domstolarna. Som exempel nämner Riksrevisionen ett ökat inflöde av asylmål och svårigheter att i tillräcklig utsträckning hålla muntliga förhandlingar.

Utskottet kan konstatera att migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål kan vara påfrestande för de asylsökande och innebär dessutom kostnader för samhället i form av utgifter för mottagandeverksamheten. Samtidigt har möjligheten att överlämna asylmål lett till ökad effektivitet. Lagändringar har även genomförts för att underlätta för domstolarna att samverka med varandra. Vidare kommer nya permanenta arbetsplatser och förhandlingssalar stå klara i Förvaltningsrätten i Göteborg under 2024, vilket kommer att ge domstolen förutsättningar att hålla fler muntliga förhandlingar.

Migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning och resursfördelning påverkas i hög grad av faktorer i omvärlden som är mycket svåra att förutse. Anslaget till migrationsdomstolarna har förstärkts vid flera tillfällen. I budgetpropositionen för 2023 föreslås också en ökning av anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål på grund av bl.a. långa handläggningstider (prop. 2022/23:1 utg.omr. 8 anslaget 1:4). Den s.k. förstärkningsstyrkan som domstolarna kan efterfråga hjälp från består numera av både domare och föredragande. Dessutom utökades förstärkningsstyrkan 2020 med både fler domare och fler handläggare, enligt Sveriges Domstolars årsredovisning 2020 (s. 21). Antalet inkomna asylmål minskade kraftigt under 2021 och var på nivåer som rådde före de kraftiga ökningarna som startade 2016 till följd av flyktingkrisen (Sveriges Domstolars årsredovisning 2021 s. 56).

Utskottet utgår från att myndigheternas anslag följs upp inom ramen för den årliga budgetprocessen och att Domstolsverket fortsätter effektivitetsarbetet och utvecklingen av prognosarbetet för att undvika en ojämn resursfördelning mellan migrationsdomstolarna och för att korta handläggningstiderna.

Motionerna 2022/23:14 (V) och 2022/23:24 (MP) yrkandena 1 och 2 om handläggningstider och budgetering avstyrks med det anförda.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservation

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (V, MP)

av Ida Gabrielsson (V) och Bassem Nasr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:14 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2022/23:24 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Asylmålen måste avgöras inom fyra månader enligt det mål som har fastställts. Dessutom måste de stora skillnader som noterats mellan landets fyra migrationsdomstolar minska. Eftersom regeringens resursförstärkningar av migrationsdomstolarna har varit kortsiktiga har domstolarna haft svårt att fullt ut utnyttja tillskotten till att förstärka ordinarie personalresurser. Regeringen bör således följa utvecklingsarbetet noga och budgetera långsiktigt så att målet om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader nås.

Långa handläggningstider innebär en stor psykisk påfrestning för enskilda. Lång väntetid före muntlig förhandling kan också innebära risker för rättssäkerheten, eftersom den asylsökandes möjlighet att minnas händelser i hemlandet påverkas. Mot denna bakgrund bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att komma med förslag om hur handläggningstiderna i asylmål kan kortas för att stärka rättssäkerheten.

Särskilt yttrande

Domstolarnas handläggningstider i asylmål, punkt 1 (SD)

Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) anför:

Sedan skrivelsen beslutades har Sverige fått en ny regering. Den nya regeringen har en omfattande reformagenda på området migrations- och asylpolitik. Hade ett regeringsskifte inte skett hade Sverigedemokraterna lämnat en motion med anledning av skrivelsen. Eftersom den regering som svarat på Riksrevisionens synpunkter har avgått avstår vi från att lämna förslag i ärendet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet