Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens. Missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten.

Ett av de krav som uppställs för att en utlänning ska beviljas arbetstillstånd är att inkomsten är av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd. Enligt praxis innebär detta försörjningskrav att lönen, oavsett sysselsättningsgrad, måste uppgå till 13 000 kronor per månad.

Utskottet instämmer i bedömningen i propositionen att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till lägre lön än en svensk arbetstagare skulle få. När det gäller kollektivavtal anser utskottet att dessa är en bra garant för goda arbetsvillkor, men de avhjälper inte problemet med att arbetstagare kommer till Sverige för en deltidstjänst och av den anledningen får låg lön. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker motionerna 2022/23:15 (V) yrkande 2, 2022/23:17 (C) och 2022/23:25 (MP) om avslag på propositionen.

Utskottet anser att det med hänsyn till behovet av kompetensförsörjning kan finnas fördelar med att behålla möjligheten till deltidsanställningar. Utskottet konstaterar också att det i utredningsbetänkandet som propositionens förslag grundas på, Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88), anges att en reglering av sysselsättningsgraden inte är ändamålsenlig för att motverka missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Motion 2022/23:15 (V) yrkande 1 om krav på heltidsanställning avstyrks.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Ida Gabrielsson (V), Jonny Cato (C) och Bassem Nasr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:15 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2,

2022/23:17 av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) och

2022/23:25 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) samt

avslår proposition 2021/22:284.

Ställningstagande

Arbetskraftsinvandringen har varit en tillgång för Sverige och behövs för att klara kompetensförsörjningen. Inom det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring finns dock problem med missbruk och utnyttjande. För att komma till rätta med problemen har regeringen föreslagit att ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare införs. Förslaget är emellertid inte ändamålsenligt och kommer inte att lösa problemen. Riksdagen bör därför avslå propositionen.

2.

Krav på heltidsanställning, punkt 2 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:15 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är inte rimligt att bevilja tillstånd för arbetskraftsinvandring för personer som ska arbeta deltid. Om behovet av att anställa ny personal inte är större än att det kan täckas av en deltidstjänst kan det rimligen tillgodoses utan att anställa en person från ett tredjeland. Regeringen bör återkomma med förslag om krav på heltidsanställning för uppehållstillstånd för arbete.

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (SD)

Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) anför:

Efter att propositionen överlämnades har Sverige fått en ny regering. Den nya regeringen har en omfattande reformagenda för migrationspolitiken, vilket även omfattar arbetskraftsinvandringen. Om ett regeringsskifte inte hade skett skulle Sverigedemokraterna ha lämnat en följdmotion med anledning av propositionen, men eftersom den nya regeringen planerar reformer på området avstår vi från detta.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens. Missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten.

Ett av de krav som uppställs för att en utlänning ska beviljas arbetstillstånd är att inkomsten är av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd. Enligt praxis innebär detta försörjningskrav att lönen, oavsett sysselsättningsgrad, måste uppgå till 13 000 kronor per månad.

Utskottet instämmer i bedömningen i propositionen att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till lägre lön än en svensk arbetstagare skulle få. När det gäller kollektivavtal anser utskottet att dessa är en bra garant för goda arbetsvillkor, men de avhjälper inte problemet med att arbetstagare kommer till Sverige för en deltidstjänst och av den anledningen får låg lön. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker motionerna 2022/23:15 (V) yrkande 2, 2022/23:17 (C) och 2022/23:25 (MP) om avslag på propositionen.

Utskottet anser att det med hänsyn till behovet av kompetensförsörjning kan finnas fördelar med att behålla möjligheten till deltidsanställningar. Utskottet konstaterar också att det i utredningsbetänkandet som propositionens förslag grundas på, Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88), anges att en reglering av sysselsättningsgraden inte är ändamålsenlig för att motverka missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Motion 2022/23:15 (V) yrkande 1 om krav på heltidsanställning avstyrks.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Ida Gabrielsson (V), Jonny Cato (C) och Bassem Nasr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:15 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2,

2022/23:17 av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) och

2022/23:25 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) samt

avslår proposition 2021/22:284.

Ställningstagande

Arbetskraftsinvandringen har varit en tillgång för Sverige och behövs för att klara kompetensförsörjningen. Inom det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring finns dock problem med missbruk och utnyttjande. För att komma till rätta med problemen har regeringen föreslagit att ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare införs. Förslaget är emellertid inte ändamålsenligt och kommer inte att lösa problemen. Riksdagen bör därför avslå propositionen.

2.

Krav på heltidsanställning, punkt 2 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:15 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är inte rimligt att bevilja tillstånd för arbetskraftsinvandring för personer som ska arbeta deltid. Om behovet av att anställa ny personal inte är större än att det kan täckas av en deltidstjänst kan det rimligen tillgodoses utan att anställa en person från ett tredjeland. Regeringen bör återkomma med förslag om krav på heltidsanställning för uppehållstillstånd för arbete.

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (SD)

Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Mona Olin (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) anför:

Efter att propositionen överlämnades har Sverige fått en ny regering. Den nya regeringen har en omfattande reformagenda för migrationspolitiken, vilket även omfattar arbetskraftsinvandringen. Om ett regeringsskifte inte hade skett skulle Sverigedemokraterna ha lämnat en följdmotion med anledning av propositionen, men eftersom den nya regeringen planerar reformer på området avstår vi från detta.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet