Ny mervärdesskattelag

Utskottet har förståelse för att det finns många fördelar för föreningar och andra organisationer inom civilsamhället att samordna vissa delar av organisationernas arbete. Utskottet konstaterar samtidigt att konkurrensrekvisitet i den föreslagna lagstiftningen har utformats enligt samma lydelse som mervärdesskattedirektivet, som sätter gränser för hur nationell mervärdesskattelagstiftning kan utformas. Regeringens ambition har varit att det därmed inte ska uppkomma situationer där undantaget för mervärdesskatt på tjänster inom fristående grupper blir mer begränsade och ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet.

Vid bedömningen av om undantaget kan befaras vålla verklig snedvridning av konkurrensen behöver hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. typ av tjänst, särskilda anpassningar till gruppmedlemmarnas verksamhet och andra marknadsförhållanden. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det enligt EU-domstolens praxis vid tolkning av reglerna om undantag i mervärdesskattedirektivet också ska tas hänsyn till syftet med undantagsbestämmelsen och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt. Vidare noterar utskottet att regeringen i författningskommentaren till bestämmelsen anger att den föreslagna lydelsen kan innebära en materiell ändring i vissa fall.

Utskottet anser sammantaget att bestämmelsens utformning i regeringens förslag är väl avvägd samt att tillkännagivandet är tillgodosett. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna i detta avsnitt.

Reservation

Undantaget för tjänster inom fristående grupper, punkt 2 (V, C, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Lindahl (C) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1470 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4,

2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V),

2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) och

2022/23:2323 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

Ställningstagande

Ideella föreningar som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål. Tusentals medlemmar arbetar gratis för olika former av samhällsnytta inom den ideella verksamheten. Folkrörelsernas och civilsamhällets oerhört viktiga insatser ska stödjas. Trots detta har en situation uppstått som gör att många ideella organisationer måste betala mervärdesskatt. Det kan t.ex. handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar; det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra instanser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Det är dessa tjänster som i vissa fall kan komma att omfattas av mervärdesskatt. Utifrån tolkning av mervärdesskattelagstiftningen har det ifrågasatts om de interna köpen av stöd räknas som en del av det allmännyttiga uppdraget. I flera fall har det bedömts som att stödet hade kunnat köpas på marknaden och för flera stora organisationer blir det därför momsbelagt att tillhandahålla stöd till sina medlemsorganisationer, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten, vilket i sin tur leder till ett mer effektivt utnyttjande av resurser. En enig riksdag tillkännagav för ett år sedan för regeringen att den skyndsamt bör utreda hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Därefter har frågan beaktats i den aktuella propositionen om NML, med resultatet att NML numera har samma lydelse som EU:s mervärdesskattedirektiv, vilket regeringen menar är till fyllest. Vi är av en annan uppfattning. Regeringen har inte utrett frågan om att se över internmomsen utan endast anpassat den nya NML enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Detta har ingen praktisk betydelse eftersom myndigheter har vägt in EU:s direktiv även tidigare. Innebörden av detta är att de organisationer som egentligen borde vara skattebefriade även fortsättningsvis kan behöva lägga stora summor på att betala moms för sin internfakturering. Medel som är menade att stödja organisationernas ideella verksamhet och utveckling går i stället direkt tillbaka till staten i form av skatt. Frågan om internmoms mellan föreningar ska inte behöva vara så krånglig att den ska behöva avgöras i rättslig instans. Att tillämpa undantaget från att betala internmoms borde vara möjligt så länge som ingen verklig snedvridning av konkurrensen sker. Konkurrensrekvisitet i den svenska mervärdesskattelagstiftningen måste tydliggöras i den riktningen. Mot bakgrund av detta bör regeringen på nytt ta tag i frågan och tillsätta en utredning med uppgift att föreslå en lagstiftning som tillgodoser förra årets tillkännagivande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Undantaget för tjänster inom fristående grupper" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet