Inkomstskatt

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och ser positivt på den förstärkning av det gröna avdraget vid installation av solceller som började gälla den 1 januari 2023. Det är viktigt att förslag som under en övergångsperiod kan ge hushåll extra incitament att minska sin elförbrukning utreds och tas fram. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2023 förslag om ett nytt stöd de kommande tre åren för att främja energieffektivisering i småhus genom en höjning av anslaget Insatser för energieffektivisering. Därför anser inte utskottet att det finns skäl att lämna ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för detta inom ramen för rotavdraget. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10.

Utskottet konstaterar att skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Därför avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 19 och 2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1. Utskottet konstaterar att det vid höjningen av det gemensamma taket för rot- och rutavdragen den 1 januari 2021 ansågs att taket för rotavdraget även i fortsättningen skulle uppgå till högst 50 000 kronor. Detta motiverades med att man på detta sätt undviker risken att en enskild som använder sig av rotavdraget för större byggnadsarbeten ska förbruka hela sitt utrymme för skattereduktion på hushållsarbete genom köp av rotarbeten. Utskottet gör ingen annan bedömning och avstyrker motion 2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD).

Utskottet konstaterar att rutavdraget utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021. Utskottet konstaterar att rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Vidare har taket för rutavdraget höjts. Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Utskottet noterar att en utredning tillsatts som bl.a. ska motverka fusk och arbetslivskriminalitet inom bl.a. regelverket för rut- och rotavdraget. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en breddning och förstärkning av rut- och rotavdraget. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2, 2022/23:827 av Lars Beckman (M), 2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C), 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6, 2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C) och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:1628 av Martina Johansson (C).

Ur avsnittet "Husavdrag (rut- och rotavdrag)" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det arbete som utförs av civilsamhällets organisationer är viktigt, inte minst i kristider. Utskottet konstaterar att avdragsrätten för gåvor utökades så sent som den 1 januari 2022.

Utskottet noterar att regeringen i budgetproposition för 2023 bl.a. föreslog att ytterligare medel skulle avsättas till civilsamhällets arbete för att bryta ofrivillig ensamhet. Under perioden 2023–2025 beräknas 75 miljoner kronor årligen anslås till ändamålet, och fr.o.m. 2026 beräknas ökningen till 25 miljoner kronor årligen. Samtidigt breddas målgruppen från äldre personer till att omfatta även andra utsatta grupper där ensamheten kan vara betydande. Vidare föreslogs att 20 miljoner kronor avsätts 2023 för att möjliggöra finansiering av Bris nationella stödlinje. Regeringen beräknar 20 miljoner kronor från 2024. Utskottet ser positivt på de stöd som ska lämnas under 2023.

Utskottet noterar att det vid införandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anfördes att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.1 och 6.16.3.5).

Utskottet är därmed inte berett att stödja förslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Gåvoskatteavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen i budgetproposition för 2023 uppger att den kommer att föreslå ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar. Vidare uppger regeringen att den avser att reformera de skatter eller övriga regleringar som bidragit till att driva upp de svenska kostnadsnivåerna, inte minst när det gäller transportkostnaderna. Samtidigt ska regeringen främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen uppger även att andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas.

Utskottet konstaterar att det i samband med beslutet om att anta regeringens förslag till budgetproposition för 2023 även beslutades om proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller. Beslutet innebar att subventionsgraden för solceller inom ramen för skattereduktionen för installation av grön teknik höjdes från 15 procent till 20 procent den 1 januari 2023.

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för förvärvsinkomster (prop. 2020/21:37). Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning (prop. 2021/22:33). Vidare konstaterar utskottet att en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 (prop. 2019/20:175), att ändringar i reglerna för expertskatt gäller sedan den 1 januari 2021 (prop. 2020/21:37) och att reglerna för nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar ändrades den 1 juli 2022 (prop. 2021/22:173). Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att bl.a. inkomstskatten för fysiska personer har sänkts till följd av den gröna skatteväxlingen.

Slutligen noterar utskottet att finansminister Elisabeth Svantesson den 2 november 2022 i sitt svar på skriftlig fråga 2022/23:15 om genom vilka åtgärder finansministern vill minska de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen bl.a. anförde att skatten under den kommande mandatperioden för framför allt låg- och medelinkomsttagare ska sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin.

Utskottet noterar att den gröna skatteväxlingen fortsätter och anser inte att det finns anledning att lämna något tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Grön skatteväxling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär reglerna om personal-optioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera. Utskottet konstaterar att det av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överenskommelse, Tidöavtalet, framgår att reformarbetet för företagande och produktivitet ska inriktas mot att bl.a. förenkla och underlätta ägarskiften inom såväl familjeföretag som till personal. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner. Utskottet noterar även att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna. Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker motion 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6.

Utskottet konstaterar att en justerad schablon för att beräkna värdet av bilförmån (prop. 2020/21:156) gäller sedan den 1 juli 2021 och att reglerna för nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar har ändrats den 1 juli 2022, vilket bl.a. innebär att miljöstyrningen koncentreras till bilar med låga utsläpp. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39.

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Utskottet konstaterar att det nyligen, den 1 januari 2022, infördes nya regler för cykelförmån som innebär vissa lättnader i beskattningen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4, 5 och 7, 2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14, 2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD), 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13, 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 10.

Utskottet konstaterar att sedan den 1 januari 2022 gäller förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag som innebär att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp den ersättning som han eller hon har fått och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6 och 2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst (HFD 2017 ref. 41 och HFD 2019 not. 31). Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Den 1 januari 2022 trädde ändringar i reglerna för personaloptioner i kraft (prop. 2021/22:25, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46) som bl.a. innebär att reglerna utvidgades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Förmån av personaloption ska inte tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. I stället beskattas en sådan förmån i inkomstslaget kapital när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom att utnyttja personaloptionen. Enligt regeringen är syftet med reglerna att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Regeringen anser att detta behov också finns i fråga om rekrytering av styrelseledamöter och anser därför att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas så att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. Utskottet ser positivt på det faktum att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kan omfattas av reglerna om personaloptioner samtidigt som utskottet konstaterar att reglerna innebär ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att stödja förslag om en förändring av beskattningen av styrelsearvoden och avstyrker motion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 9.

Ur avsnittet "Förmåner m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att vi ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts. Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17 och 2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33.

Utskottet konstaterar att en företagare som bedriver näringsverksamhet i enskild firma inte räknas som anställd i skattehänseende och inte heller beskattas för inkomst av tjänst. Företagaren får bara i den enskilda näringsverksamheten dra av de utgifter som behövs för att driva verksamheten och kostnaderna för företagarens egen friskvård betraktas som utgifter för privata levnadskostnader och är inte avdragsgilla. Motionerna 2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34 avstyrks.

Ur avsnittet "Personalvårdsförmåner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det förslag om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor som regeringen presenterade i samband med budgetpropositionen för 2023 har genomförts. Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla det nuvarande reseavdraget i sin nuvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte infördes (bet. 2022/23:SkU1y).

Utskottet ansåg i likhet med regeringen att en skattelättnad för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor fyller en viktig funktion och att det är motiverat att göra skattelättnaden mer gynnsam än i dag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att beloppen för avdrag för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil skulle höjas för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka. Utskottet gör ingen annan bedömning i dag. Utskottet noterar att reglerna för reseavdraget numera innebär att de regler om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgift, förbättrar Skatteverkets kontrollmöjligheter och minskar risken för fel och fusk i det nuvarande systemet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S), 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21.

Ur avsnittet "Reseavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet konstaterar att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin har gällt för beskattningsåren 2021 och 2022. Utskottet är inte berett att föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:534 av Saila Quicklund (M) yrkande 1, 2022/23:643 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 och 2022/23:1936 av Sten Bergheden (M).

Ur avsnittet "Avdrag för arbetsredskap m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt med bra förutsättningar för vidare utbildning av redan yrkesverksamma personer. Utskottet konstaterar att det den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar vidare att avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldiga är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utskottet konstaterar även att det av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 och 2022/23:1934 av Sten Bergheden (M).

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att göra det möjligt att återbetala studiemedel genom bruttolöneavdrag och inte heller att se över möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M) och 2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ur avsnittet "Omställningsavdrag m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en viss förenkling för mindre företag och andra aktörer med liten verksamhet har genomförts genom höjningen av omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår (prop. 2021/22:110, bet. 2021/22:SkU22, rskr. 2021/22:266). Förslaget medför att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade till och deklarera mervärdesskatt. Utskottet konstaterar att enklare skatteregler för enskilda näringsidkare nyligen utretts av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande (SOU 2020:50 Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare och SOU 2021:55 Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen) som lämnade sina betänkanden i september 2020 respektive i juli 2021. Betänkandena har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motion 2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33.

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan skattereformen genomfördes i början av 1990-talet och att också omvärlden har förändrats sedan dess.

Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform. Bland annat presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem, LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, SNS publicerade i oktober 2020 forskningsrapporten En ny bostadsbeskattning och Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.

Utskottet står bakom regeringens inriktning av skattepolitiken.

Utskottet är inte berett att nu förorda en översyn av skattesystemet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:147 av Lawen Redar (S), 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14, 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35, 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5, 2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14, 2022/23:1163 av Joakim Järrebring, 2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10, 2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S), 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2, 2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S), 2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17, 2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S), 2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2, 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3, 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.

Reservationer

1.

Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m., punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Sofie Eriksson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,

2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),

2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),

2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade i den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Trots att det inför budgetprocessen 2023 fanns ett färdigt remitterat förslag om att ta bort funkisskatten, valde regeringen och Sverigedemokraterna att låta den finnas kvar – detta i en inflationsekonomi, när det är viktigt att prioritera grupper med små marginaler. Vi vill att skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. Regeringen bör se över detta.

2.

Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,

2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,

2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),

2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),

2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.

Ställningstagande

Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skattesänkning på ca 10 000 kronor med den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540 700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget skulle skiktgränsen bli ca 598 500 kronor för 2023. I en inflationsekonomi krävs återhållsamhet för att inte spä på inflationen och därmed urholka reallönerna ytterligare. Detta gäller alla inkomstskikt, men särskilt de med högst inkomster. Om några ska prioriteras i en inflationsekonomi är det de med lägst marginaler. Om det finns det en stor enighet bland internationella bedömare. Uppräkningen av skiktgränsen för 2023 bör pausas. Regeringen bör se över detta.

Ur avsnittet "Skattereform" i betänkandet. Läs betänkandet