Företag, kapital och fastighet

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.

Utskottet finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande eller på annat sätt förorda förändringar av bolagsskatten.

Sedan den 1 januari 2022 gäller en ny lag om riskskatt för kreditinstitut, som innebär att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ökar. I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag i december 2021 riktade riksdagen bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om att den senast den 1 oktober 2022 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut. Tillkännagivandet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Med hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en ändring av riskskatten.

Skatteundandragande, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större samhällsproblem. Långa entreprenörskedjor och bristande reglering när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att det finns aktörer inom flera branscher som har satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft och kringgå skattelagstiftningen. Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i vissa branscher och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Regeringen tillsatte vidare i september 2021 en nationell delegation för att motverka arbetslivskriminalitet som har fått i uppdrag att stödja myndigheterna. Den s.k. Byggnadskommissionen överlämnade i januari 2022 sin slutrapport Från svart till vitt–Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen. I slutrapporten föreslås en rad åtgärder för att upptäcka och motverka arbetslivskriminalitet bl.a. minskad sekretess mellan myndigheter, ändrad sekretess för företagens skattekonton och bättre samarbete mellan företag. Vidare har delegationen mot arbetslivskriminalitet överlämnat två betänkanden i juni 2002 resp. i februari 2023 om undersökning av det arbete mot arbetslivskriminalitet som bedrivs i Norge, Danmark och Finland (En definition, en inledande bedömning av omfattningen, lärdomar från Norge, SOU 2022:36 och Arbetslivskriminalitet – arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland SOU 2023:8).

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda ändrade bestämmelser om fast driftställe för att utländska företag som är verksamma i Sverige ska omfattas av bestämmelserna.

Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskapsutredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter och lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna. Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna innebär att det vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska göras avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling gäller sedan den 1 april 2020 en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling (bet. 2019/20:SfU15). För att underlätta för svenska företag att investera mer i ny teknik och högt kunskapsinnehåll har nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling förstärkts ytterligare fr.om. den 1 juli 2021. För att stötta företagens möjlighet att bedriva forskning har regeringen i budgetpropositionen för 2023 aviserat att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ytterligare ska förstärkas genom att taket för avdraget höjs fr.om. den 1 juli 2023.

Ur avsnittet "Företagande; allmänna skattefrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Det primära syftet med investeringssparkontot är att ge fysiska personer möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Utskottet konstaterar därför att det är angeläget att skattereglerna är utformade så att de underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper.

Utskottet konstaterar vidare att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Vid börsintroduktioner kan nyemitterade aktier som är noterade endast föras in direkt på ett investeringssparkonto om de förvärvas från investeringsföretaget, dvs. företaget som tillhandahåller investeringssparkontot. Det innebär i praktiken att det bara är sparare med investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen som kan få sina aktier direkt in på ett investeringssparkonto. Motsvarande förhållande gäller i vissa fall vid nyemission av aktier i redan noterade bolag. Även sparare som inte har ett investeringssparkonto hos emissionsinstitutet kan dock normalt delta i börsintroduktioner och nyemissioner. Aktierna får i dessa fall först föras över till en aktiedepå eller ett värdepapperskonto för att därefter föras in på spararens investeringssparkonto. Vid en sådan överföring anses dock aktierna skattemässigt avyttrade, varför eventuell kapitalvinst ska tas upp och kapitalförlust dras av. Eftersom dagens regler således innebär att sparare kan behandlas olika vid börsintroduktioner och nyemissioner beroende på vilket emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen eller nyemissionen och vilket investeringsföretag som tillhandahåller investeringssparkontot anser utskottet att reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto bör ses över i detta avseende.

Utskottet föreslår därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Utskottet tillstyrker därmed motionsförslaget om att det ska införas en ny punkt i lagen om investeringssparkonto för att möjliggöra att fler kan delta i nyemissioner.

Utskottet finner inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto och avstyrker därför motionsförslaget om att avgiftsunderlaget för investeringssparkontot ska återställas till den ursprungliga nivån.

Ur avsnittet "Investeringssparkonto" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna för skogskonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag var bl.a. att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen togs hänsyn till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.

Utredningen föreslår bl.a. att det införs en ny avsättningsmöjlighet, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag.

I samband med behandlingen av regeringens proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning samt att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet delade regeringens bedömningar.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna för att möjliggöra att ersättning från naturvårdsavtal och engångsersättningar för markintrång kan periodiseras.

Utskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Skogskonton m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor, och att det därför är viktigt att sådana förändringar sker varsamt och över tid.

Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Kapitalbeskattning" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2021/22:SkU14). Utskottet framhöll då att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden infördes också nyligen mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning.

Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet sedan den 1 januari 2021 slopad eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning.

Utskottet avstyrker därför motionsförslagen i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.

Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken.

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Tillkännagivandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Med hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.

Ur avsnittet "Avdrag för sponsring av idrott" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Sverige inte har något formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika att ha två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen).

Utskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.

Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet görs (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.

För att ge företagen incitament att öka och tidigarelägga sina investeringar och skapa förutsättningar för återhämtningen av ekonomin gäller sedan den 1 januari 2022 en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021. Rätt till skattereduktionen har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet, om de innehar eller har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare förändringar av bestämmelserna om investeraravdraget.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2022/23:793 av Peter Ollén (M),

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

2022/23:1738 av Laila Naraghi (S),

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Den 1 januari 2022 infördes en ny riskskatt för kreditinstitut med syfte att bl.a. skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. En oavsiktlig effekt är att även kommunal finansieringssamverkan når över tröskeln för att betala skatten. Eftersom effekten är oavsiktlig föreslår vi att undantag införs så att Kommuninvest inte omfattas av riskskatten.

2.

Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2022/23:793 av Peter Ollén (M),

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

2022/23:1738 av Laila Naraghi (S),

2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11,

2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till regeringens åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten (bet. 2021/22:SkU14). Jag delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Jag föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.

3.

Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga skatter" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet