Skatteförfarande

Det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Skatteverket har i sitt regleringsbrev fått uppdraget att vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Vidare ska Skatteverket redovisa hur uppgifter från det automatiska informationsutbytet har använts och resultatet av genomförda åtgärder.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att avskaffa preliminärskatt för företagen eller att utreda hanteringen av preliminärskatt i syfte att ändra på regelverk om förtida inbetalning för företagen.

Utskottet konstaterar att reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå ger möjlighet till en snabbare kontroll och att lämna information vidare till andra myndigheter utan att behöva invänta de årliga avstämningarna vid deklarationstillfället.

Utskottet kan också konstatera att Skatteverket har lyckats med att utveckla sin verksamhet utifrån målgruppernas behov, något som bekräftas av medborgarna då Skatteverket regelmässigt toppat olika förtroenderankningar av svenska myndigheter. Framgångarna bygger både på en förändrad organisation och på tjänsteutveckling, med e-deklarationen som ett konkret exempel. Därutöver har Skatteverket också lyckats bra med att kommunicera nyttan med sina tjänster.

Utskottet förutsätter att regeringen ser till att skattesystemet utvecklas i takt med den internationella och digitala ekonomin så att Sveriges konkurrenskraft kan bevaras.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motioner i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Skatte- och avgiftskontroll m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Skatteverket har tidigare fått i uppdrag att undersöka en enklare hantering av bokföring, deklaration och kommunikation för småföretagare och om man kan införa en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats. I den rapport som Skatteverket lämnade då bedömdes att den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisningen och deklarationen integreras i billiga och enkla program. Utskottet finner vidare att Skatteverket kontinuerligt arbetar med utveckling och med att införa ny teknik när så är möjligt för att förenkla.

Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar, vara borgenär åt staten och utreda skattebrott. Syftet med deklarationen är bl.a. att få in underlag för att kunna utföra detta arbete. Att utöka Skatteverkets uppgifter och att ytterligare komplicera deklarationen med fler områden är inte en inriktning som utskottet önskar. Något tillkännagivande med de angivna inriktningarna är därför inte nödvändigt. Utskottet avstyrker motionerna.

Ur avsnittet "Deklaration" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finns i dag inga indikationer på att regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter är i behov av de förändringar som föreslås. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionerna.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Förseningsavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är angeläget att lösa förekommande gränshinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan de nordiska länderna och även mellan andra länder.

Sverige ingår varje år ett stort antal internationella överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. De förekommer under flera olika benämningar, t.ex. traktater, konventioner, protokoll, skatteavtal och informationsutbytesavtal.

När det gäller det nordiska skatteavtalet är gränshinderarbetet en viktig del av regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Arbetet drivs av Gränshinderrådet som inledde sin verksamhet i januari 2014 och är ett organ som skapats i syfte att befrämja den fria rörligheten inom Norden för enskilda personer och för företag. Uppdragsgivare är regeringarna i de nordiska länderna. Gränshinderarbetet har tre fokusområden: att undanröja existerande gränshinder, att förebygga att nya gränshinder uppstår och att informera om gällande lagar och regler. I och med Gränshinderrådets förnyade mandat fr.o.m. 2018 är det kvantitativa målet att undanröja åtta till tolv gränshinder per år inom arbetsmarknads-, social-, utbildnings- och näringslivsområdena. Utskottet kan därmed konstatera att det pågår ett fortlöpande arbete med att lösa sådana gränshinder som motionärerna tar upp. Det pågår också ett kontinuerligt arbete inom Regeringskansliet med internationella överenskommelser och med att uppdatera dessa.

Utskottet finner inte skäl att aktualisera en översyn av det nordiska skatteavtalet utöver de arbeten och diskussioner som redan pågår och inte heller att göra något tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna i övrigt anför. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Skatteavtal" i betänkandet. Läs betänkandet

Både myndigheter och domstolar ska följa den lagstiftning och de rättsprinciper som finns på respektive område. De ska se till att ärenden och mål blir tillräckligt utredda och att rättsprinciper som t.ex. proportionalitetsprincipen, officialprincipen, legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen följs.

Ytterligare en aspekt är vikten av domstolarnas och domarnas oberoende som anges i framför allt 11 kap. 1–5 §§ regeringsformen. Tanken är att domaren ska vara självständig och oberoende i sitt dömande, fri från yttre påverkan. En oavhängig och opartisk domstol utgör en garanti för rättssäkerhet och ett skydd mot korruption. Oberoendet gäller både internt – i förhållande till domstolschefen och andra anställda i domstolen – och externt – i förhållande till andra statsorgan.

Utskottet anser att det är viktigt att de principer som är kärnan i rättssäkerhetsbegreppet, såsom förutsebarhet, legalitet, likabehandling, effektiva rättsmedel och domstolsförhandling inom skälig tid, är en del av skattelagstiftningen och respekteras av myndigheter och domstolar. Något skäl att ifrågasätta Skatteverkets eller domstolarnas oberoende eller skyldighet att vara objektiva i sin hantering av ärenden och mål har inte framkommit. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och den offentliga debatten på detta område och gör de ändringar i lagstiftningen som skulle kunna behövas om brister eller möjlighet till förbättringar trots allt upptäcks någonstans i rättskedjan.

Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret lämnade i slutet av 2020 sitt slutbetänkande. Utredningen tillsattes som ett svar på riksdagens tillkännagivanden om problematiken med företrädaransvaret. Utredningen har i sitt slutbetänkande lämnat tre förslag till ändringar i lagstiftningen. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att göra ytterligare uttalanden i denna fråga eller att föregripa det pågående arbetet inom Regeringskansliet.

Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna och avstyrker samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att debiteringen av kommunal skatt bör variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner. En sådan ordning skulle bidra till ett ökat uppgiftslämnande och framstår som näst intill omöjlig att kontrollera. Ett eventuellt behov av en justering av kommunernas och regionernas skatteunderlag bör kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom det kommunala utjämningssystemet. Utskottet anser inte heller att definitionen av hemortskommun enligt skatteförfandelagen behöver förändras på det sätt som några motionärer föreslår.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Ur avsnittet "Betalning av skatt vid delårsboende" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har flera gånger, senast i betänkande 2021/22:SkU17 Skatteförfarande och folkbokföring, ställt sig bakom principen att uttaget av skatt och avgifter bör vara synligt för var och en så att alla blir medvetna om skatteuttagets nivå. Utskottet ser därför positivt på att företag och myndigheter informerar om uttaget av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked och i andra sammanhang. Utskottet delar även motionärernas synpunkt att skattebetalarna bör vara välinformerade om vad skatterna används till.

I sammanhanget kan det också påpekas att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare i t.ex. lönebesked ger sina anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter. Utskottet är positivt till att detta förfaringssätt blir vanligt på arbetsmarknaden. Det finns heller inte något som hindrar att företag synliggör moms och punktskatter i sina prisuppgifter.

Även om utskottet följaktligen anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att det tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna denna information till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.

När det gäller definitionen av skatt och avgift är gränsdragningen klar rent teoretiskt. I praktiken är gränsen dock mer flytande, och detta beror på att lagstiftaren inte varit konsekvent i terminologin. Begreppen skatt och avgift har ingen rättslig betydelse så länge den aktuella pålagan har beslutats enligt regeringsformens normgivningsregler. Oklarheten kring begreppen har snarare en moralisk betydelse eftersom skatter och avgifter är betungande ingrepp i den enskildes ekonomi och medborgaren ska veta vad det är han eller hon betalar för. Utskottet anser att skattesystemet i stort fungerar väl och ser därför inte något behov av ett tillkännagivande med de inriktningar som motionärerna begärt.

Utskottet avstyrker motionerna.

Ur avsnittet "Synliga skatter och avgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Kassaregisterlagen infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare. På så sätt skyddas även seriösa företagare som bedriver verksamhet som är en del av kulturarvet. Bestämmelsernas syfte är dock inte i första hand att bevara vårt kulturarv även om det i sig är något som är viktigt.

Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska medges. Förutom möjligheten att medge undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL meddela generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister. Regleringen i skatteförfarandelagen ger alltså möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.

Utskottet förutsätter att Skatteverket, som hanterar det praktiska arbetet med kassaregister, utvärderar och meddelar regeringen om man ser behov av förändrad lagstiftning. Vidare förutsätter utskottet att regeringen kontinuerligt följer upp och utvärderar gällande lagstiftning och den rapport som Skatteverket nyligen presenterade och vid behov genomför de förändringar som behövs för att reglerna om kassaregister ska fungera på bästa sätt. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Certifierade kassaregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Stödet vid korttidsarbete har varit en viktig åtgärd för att lindra effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19 för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomi. Kommittén om stöd vid korttidsarbete har nyligen sett över stödet ur olika aspekter och dess betänkande bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser inte att denna beredning bör föregripas. Därmed är utskottet inte berett att tillstyrka motion 2022/23:2062 yrkande 1.

Utskottet konstaterar att svenska företag i dag möter betydligt högre energipriser än tidigare och välkomnar regeringen förslag till en utökning av möjligheterna för företag att få skatteuppehåll under en period av tillfällig svårighet och likviditetsbrist. Med förslaget som lämnats i en extra ändringsbudget för 2023 får företag ännu större möjligheter till likviditetsstöd genom anstånd med skatte- och avgiftsbetalningar. Utskottet anser därför inte att möjligheterna till tillfälliga anstånd i nuläget behöver förändras eller utredas på det sätt som föreslagits i motion 2022/23:1121 yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Det finns i dag inga indikationer på att skattekontosystemet är i behov av den förändring som föreslås i motion 2022/23:1938. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motionen som avstyrks.

Mot bakgrund av de positiva effekter som delningsekonomin kan medföra på olika områden är det viktigt att öka legitimiteten, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten på detta område. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle det medföra att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna. Utskottet kan konstatera att det pågår ett kontinuerligt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete. Skatteverket arbetar kontinuerligt med enhetligheten i beskattningen och rättssäkerheten för medborgarna. Detta gäller även inom delningsekonomin som inte får bli en möjlighet till skatteundandragande på grund av otydliga regler. Regeringen har också tillsatt en utredning som särskilt inriktat sig på enskilda näringsidkare och möjlighet till schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. Aktörer som är verksamma inom delningsekonomin lyftes särskilt fram i direktiven som en målgrupp som skulle kunna dra nytta av en modell för schablonbeskattning. Utredningen har haft i uppdrag att se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Syftet med översynen är att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Utredningen har lämnat sitt betänkande som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att kontinuerligt arbeta med att se över och förbättra förutsättningarna för alla typer av nya verksamheter med anledning av utvecklingen inom delningsekonomin.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:999 yrkandena 9 och 10 samt 2022/23:1062 yrkande 34.

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25 och

avslår motionerna

2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–4,

2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2022/23:770 av Anna af Sillén (M),

2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2022/23:1492 av Bo Broman (SD) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna och vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bl.a. låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning och kostnadseffekt samt en mer rättvisande redovisning. Redovisningen av skatteutgifter är en jämförelse mellan faktiska skattesatser och respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och vilka problem de avser bekämpa i samhällsekonomin. Den har även ett pedagogiskt syfte att visa hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten, men vi menar att redovisningen kan förbättras i fråga om samhällsekonomiska effekter i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar, men även för inkomst- och mervärdesbeskattning. De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet, i form av diagram och pedagogisk förklaring. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset.

Ur avsnittet "Övriga frågor om förfarande" i betänkandet. Läs betänkandet