Punktskatt och tull

Utskottet noterar att Trafikanalys efter en analys av hur introduktionen av tunga fordon med låga utsläpp skulle kunna främjas, föreslog att en miljölastbilspremie skulle införas och anförde att en förhöjd skatt på lastbilar med sämre klimategenskaper inte bedömdes vara möjligt på marknadsmässig grund. En miljölastbilspremie infördes också 2020. Utskottet är därmed inte berett att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon.

Utskottet konstaterar vidare att reglerna för återbetalning av skatt för husbilar (personbil klass II) vid avställning ändrades 2021 bl.a. för att den nya testmetoden för att mäta fordons bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (WLTP) generellt leder till högre uppmätta utsläppsvärden och att effekten på beskattningen av WLTP på husbilar blev betydligt större än vad som kunde antas när bonus malus-systemet infördes. På så sätt kan husbilsägare reducera den effektiva fordonsskatten som man betalar under ett år. Utskottet är därmed inte berett att rikta ett tillkännagivande till regeringen om utredning av en ny och förenklad beräkningsmodell för fordonsskatt för fordon i kategorin personbil klass II. Utskottet är inte heller berett att rikta ett tillkännagivande till regeringen om sänkt fordonsskatt för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar i Euroklass 6d-Temp eller nyare.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Fordonsskatt m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett reviderat Eurovinjettdirektiv antogs av medlemsstaterna i februari 2022 som bl.a. innebär att systemet med tidsbaserade vägavgifter (vinjetter), med vissa undantag, kommer att fasas ut för tunga fordon i det transeuropeiska transportnätets stomnät inom åtta år efter det att direktivet trätt i kraft. Medlemsstater som tillämpar ett gemensamt system med vinjetter, såsom Eurovinjettfördraget, kommer att ha ytterligare två år på sig att anpassa eller avskaffa systemet.

Vidare konstaterar utskottet att betänkandet Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system (SOU 2022:13), där utredningen förordar ett avståndsbaserat system som alternativ till det nuvarande tidsbaserade systemet, för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte någon anledning att föregå denna beredning. Utskottet ser därför inte skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om avståndsbaserad vägslitageskatt eller avståndsbaserad skatt på lätt trafik.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motioner.

Ur avsnittet "Vägskatt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen sedan 2011 kan bemyndiga en kommun att utfärda föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. 2011 års vägtullsutredning har bl.a. analyserat förutsättningarna och vilka villkor som bör gälla för riksdagens delegation av föreskriftsrätt till kommuner när det gäller trängselskatt. Utredningen har också tagit ställning till vilket organ som ska få intäkterna från trängselskatten och till vilket organ delegationen bör ges.

När det gäller utformningen av trängselskatten noterar utskottet att miljöbilsundantaget i trängselskatten avskaffades 2009 eftersom antalet undantagna personbilar och andelen passager med sådana bilar riskerade att underminera trängselskattens primära syfte, dvs. minskad trängsel. Utskottet noterar vidare att nivån på trängselskatten har ändrats senast 2020 då den höjdes och differentierades på låg- och högsäsong. I fråga om tillämpningsområdet för trängselskatt i Stockholm när Norra länken i olika delar färdigställs har utskottet tidigare konstaterat att regeringens förslag har föregåtts av ingående analyser av olika tänkbara scenarier i fråga om tillämpningsområdet för trängselskatt i Stockholm (bet. 2016/17:SkU24).

Utskottet utgår från att regeringen noga följer hur trafikmönstren i Stockholm utvecklas och överväger om ändringar behöver genomföras. Utskottet konstaterar också att regeringen nyligen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på ändring av placeringen av en betalstation med anledning av utbyggnaden av den nya stadsdelen Hagastaden, i syfte att upprätthålla trängselskattesystemets funktion (prop. 2022/23:80).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om trängselskattens utformning och tillämpningsområde samt om regional beslutanderätt om trängselskatt.

Ur avsnittet "Trängselskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Sverige har tagit en ledande roll både globalt och på EU-nivå för att minska flygets påverkan på klimatet. Sverige har bl.a. drivit på för att FN:s luftfartsorgan ICAO ska anta ett långsiktigt klimatmål för den internationella luftfarten i linje med Parisavtalet. Vidare ska regeringen under 2023 lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som beskriver planerade åtgärder för utsläppsminskningar och i vilken grad beslutade och planerade åtgärder förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Utskottet ser mot den angivna bakgrunden inte någon anledning att rikta tillkännagivanden till regeringen om att flygskatten ska granskas kritiskt eller avskaffas. Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.

Ur avsnittet "Flygets beskattning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har nyligen i yttrande 2022/23:SkU1y tillstyrkt förslag om att avskaffa avfallsförbränningsskatten och avstyrkt motionsförslag om att behålla den. Utskottet delade regeringens bedömning att avfallsförbränningsskatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot sina syften samtidigt som detta riskerar att få en negativ påverkan på effektsituationen. Riksdagen biföll förslaget till riksdagsbeslut (rskr. 2022/23:51) och skatten slopades den 1 januari 2023. Utskottet finner därmed inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över avfallsförbränningsskattens nuvarande utformning.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen har låtit utreda avfallsskatten (och avfallsförbränningsskatten) och att utredningens betänkande för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att denna beredning ska föregripas.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner.

Ur avsnittet "Skatt på avfall m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll lyfts pris- och beskattningsåtgärder fram som viktiga och effektiva medel för att sänka tobakskonsumtionen, speciellt bland unga. Riksdagen beslutade nyligen att skatten på alkohol, tobak och nikotinhaltiga produkter skulle höjas den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024, efter att utskottet tillstyrkt förslaget (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet har inte ändrat inställning i frågan och finner därmed inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om ändrad beskattning av tobak och nikotinhaltiga produkter.

Beskattningen av alkohol innebär en avvägning mellan behovet av att minimera alkoholens skadeverkningar och risken för att höga skattesatser leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet. Enligt de bestämmelser som gäller inom EU ges vissa möjligheter för medlemsstaterna att tillämpa differentierade alkoholskatter, t.ex. nedsatta skattesatser för öl bryggt av små oberoende bryggerier. Utskottet har, som nämnts ovan, nyligen tillstyrkt föreslagna höjningar av skatten på alkohol. Vidare avstyrkte utskottet förslag om att regeringen bör utreda eller utnyttja den möjlighet som alkoholskattedirektivet ger att ha lägre skattesatser för små bryggerier (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet vidhåller även dessa ställningstaganden och finner därmed inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om ändrad beskattning av alkohol.

Mot denna bakgrund avstyrks samtliga motioner på detta område.

Ur avsnittet "Skatt på alkohol och tobak m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska. I slutrapporteringen från uppdraget kommer en sammanfattande analys att göras av vilka metoder som kan vara framkomliga och effektiva för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Utskottet anser att denna analys inte ska föregripas. Vidare har utskottet vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden om en punktskatt på bl.a. socker, senast i betänkande 2021/22:SkU15.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund de aktuella motionerna.

Ur avsnittet "Sockerskatt" i betänkandet. Läs betänkandet

Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Utskottet ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt som möjligt i de fall där Tullverket inte har befogenhet att ingripa. Vidare fick Tullverket den 1 augusti 2021 utökade möjligheter att ingripa mot brott som ligger utanför myndighetens ordinarie verksamhet, såsom utförsel av misstänkt stöldgods. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp och utvärdera hur det nya regelverket fungerar och göra ytterligare ändringar i lagstiftningen om så skulle krävas för att komma till rätta med problematiken.

Vidare noterar utskottet att regeringen under 2021 tillsatte en utredning som bl.a. ska se över de regler som styr Tullverkets befogenheter att genomföra kontroller och arbeta brottsbekämpande. Utredningen fick under 2022 och 2023 även tilläggsdirektiv som bl.a. innebär att utredaren ska analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt smugglingslagen och lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Utredningen lämnade 2022 ett delbetänkande som bereds inom Regeringskansliet där det bl.a. föreslås att en tulltjänsteman ska ges i stort sett samma generella rätt som en polis och en kustbevakningstjänsteman att stoppa fordon och andra transportmedel, att tulltjänstemän ska ges utökad rätt att undersöka och öppna försändelser, ändringar i befogenheter att upptäcka och utreda brott etc.

Utskottet konstaterar också att kommissionens handlingsplan för att förbättra förutsättningarna för EU:s tullunion innehåller åtgärder för effektivare riskhantering på tullområdet för att möjliggöra effektivare kontroller och förstärkning och underlättande av regelefterlevnad. Inom ramen för denna handlingsplan har kommissionen meddelat att den avser att presentera en reform av EU:s tullagstiftning med syftet att skapa en tullunion som agerar som en enda enhet för att förhindra skadlig handel och skydda den inre marknaden från olagliga produkter, samtidigt som den underlättar laglig handel oavsett var varorna passerar EU:s gränser.

Det bedrivs således ett aktivt arbete på både nationell nivå och EU-nivå för att förstärka tullmyndigheternas kontrollverksamhet och möjlighet att skydda den inre marknaden från olagliga produkter. Utskottet finner inte skäl att förekomma detta arbete.

Mot bakgrund av det som anförts ovan avstyrker utskottet samtliga yrkanden som behandlas i avsnittet.

Ur avsnittet "Tullverkets befogenheter och verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen sedan 2011 kan bemyndiga en kommun att utfärda föreskrifter om skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. 2011 års vägtullsutredning har bl.a. analyserat förutsättningarna och vilka villkor som bör gälla för riksdagens delegation av föreskriftsrätt till kommuner när det gäller trängselskatt. Utredningen har också tagit ställning till vilket organ som ska få intäkterna från trängselskatten och till vilket organ delegationen bör ges.

När det gäller utformningen av trängselskatten noterar utskottet att miljöbilsundantaget i trängselskatten avskaffades 2009 eftersom antalet undantagna personbilar och andelen passager med sådana bilar riskerade att underminera trängselskattens primära syfte, dvs. minskad trängsel. Utskottet noterar vidare att nivån på trängselskatten har ändrats senast 2020 då den höjdes och differentierades på låg- och högsäsong. I fråga om tillämpningsområdet för trängselskatt i Stockholm när Norra länken i olika delar färdigställs har utskottet tidigare konstaterat att regeringens förslag har föregåtts av ingående analyser av olika tänkbara scenarier i fråga om tillämpningsområdet för trängselskatt i Stockholm (bet. 2016/17:SkU24).

Utskottet utgår från att regeringen noga följer hur trafikmönstren i Stockholm utvecklas och överväger om ändringar behöver genomföras. Utskottet konstaterar också att regeringen nyligen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på ändring av placeringen av en betalstation med anledning av utbyggnaden av den nya stadsdelen Hagastaden, i syfte att upprätthålla trängselskattesystemets funktion (prop. 2022/23:80).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om trängselskattens utformning och tillämpningsområde samt om regional beslutanderätt om trängselskatt.

Ur avsnittet "Trängselskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet