Mervärdesskatt

Utskottet anser att mervärdesskatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i sitt betänkande 2022/23:SkU7 och det gäller alltjämt. Mot denna bakgrund ser utskottet inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om förändring av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet. Därmed avstyrks de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Skattesatser m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller förslaget om att införa omvänd skattskyldighet som huvudregel i mervärdesskattesystemet, konstaterar utskottet att de svenska reglerna ska vara utformade i enlighet med EU:s mervärdesskattedirektiv. I direktivet har möjligheten att införa omvänd skattskyldighet begränsats till vissa specifika områden. Möjligheten att införa omvänd skattskyldighet är alltså begränsad och utskottet är inte berett att föreslå en ändring av huvudregeln i mervärdesskattelagen. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1511 (KD).

Utskottet har senast i betänkande 2021/22:SkU16 anfört att det inte var berett att tillstyrka ett förslag om effektutvärdering av mervärdesskatteområdet. Utskottet är fortfarande av denna åsikt och avstyrker därför motion 2022/23:2192 (C) yrkande 28.

När det gäller frågan om hur transaktioner av virtuella varor ska hanteras mervärdesskattemässigt, ansåg utskottet i samma betänkande att det är en tillämpningsfråga, dvs. något som Skatteverket och förvaltningsdomstolarna har att ta ställning till. Utskottet har fortfarande denna inställning nu och avstyrker därför motion 2022/23:1675 (C).

Reservationer

1.

Skattesatser m.m., punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11 samt

avslår motionerna

2022/23:558 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

2022/23:711 av Helena Gellerman (L),

2022/23:785 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,

2022/23:872 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2022/23:1512 av Larry Söder (KD),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 128,

2022/23:1941 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2100 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och

2022/23:2251 av Runar Filper (SD).

Ställningstagande

Sverige tillämpar nedsättningar av mervärdesskattesatser samt fullständiga undantag där mervärdesskatten helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket har sin grund i EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdesskattelagstiftning efter. Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor där både investeringar och välfärdstjänster kan komma att utebli – trots att avsikten att utföra dessa funnits. Följden kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft. Därför behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Frågan om mervärdesskatt är emellertid komplex och det kan fortsättningsvis ändå finnas några få områden med behov av nedsättning av mervärdesskatt.

Systemet med differentierade mervärdesskattesatser medför dock vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.

Turism och besöksnäringen har flera exempel på ologiska skillnader i mervärdesskatt. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de mervärdesskattesatser som är kopplade till turism och besöksnäringen. Vi vill se en utredning av förutsättningarna för att ytterligare harmonisera mervärdesskattesatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt samtidigt som omfattningen av normalskattesatsen behöver utvärderas.

Vi värnar också kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för att folket ska delta aktivt i kulturutbudet, särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och dessa marginaler påverkas av höga kostnader för kulturella upplevelser. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt mervärdesskatt.

Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, erläggs med normalskattesats beskattas i stället e-böcker med nedsatt skattesats. På ett liknande sätt gäller normal skattesats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarbara skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det ovan anförda.

2.

Skattesatser m.m., punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 128 och

avslår motionerna

2022/23:558 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

2022/23:711 av Helena Gellerman (L),

2022/23:785 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,

2022/23:872 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11,

2022/23:1512 av Larry Söder (KD),

2022/23:1941 av Sten Bergheden (M),

2022/23:2100 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och

2022/23:2251 av Runar Filper (SD).

Ställningstagande

I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan också utvecklas genom möten med det oväntade och kan få andra perspektiv på vårt liv och vårt samhälle. Vi människor behöver kulturella upplevelser. Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras. Det rör bl.a. frågor som att underlätta kultursponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst och andra former av åtgärder som främjar privat finansiering. Åtgärder som dessa kan också bidra till att stärka kulturella och kreativa näringar och det fria kulturlivet som till stora delar har fått svåra konsekvenser av pandemin.

Ur avsnittet "Övriga mervärdesskattefrågor" i betänkandet. Läs betänkandet