Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten

Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Det pågår ett fortsatt arbete inom Regeringskansliet och inom Skatteverket med att ytterligare höja kvaliteten i folkbokföringen.

Utskottet förutsätter att regeringen löpande följer upp och utvärderar effekterna av de lagändringar i fråga om folkbokföring som nyligen har trätt i kraft och de som snart kommer att träda i kraft. Utskottet finner inte skäl att föregripa det arbetet som nu pågår.

Vidare anser utskottet att de delar av regelverket som hanterar bl.a. vid vilken tidpunkt en person ska vara folkbokförd i Sverige eller ska avregistreras på grund av utflyttning och vilka uppgifter som ska registreras t.ex. om medborgarskap får anses väl avvägda och funktionella.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2315 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:41 punkterna 1–5.

Ställningstagande

Två tunga remissinstanser har avgörande invändningar mot utredningens förslag som ligger till grund för regeringens proposition (SOU 2021:57). Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och Sveriges advokatsamfund tillstyrker inte förslagen eftersom det saknas en noggrann analys och närmare överväganden i fråga om hur förslaget om analys- och urvalsdatabasen inverkar på enskildas personliga integritet. IMY konstaterar att uppgiftssamlingen kommer att innehålla en stor mängd uppgifter om ett stort antal personer, och den kommer att innebära en kartläggning av enskilda. Den behandling av personuppgifter som sker genom dataanalyser och urval utgör således, som utredningen konstaterat, ett betydande integritetsintrång som omfattas av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Advokatsamfundet anser i likhet med IMY att det saknas en tillräcklig sådan analys i propositionen av vilka konsekvenser förslaget om analys- och urvalsdatabasen får för enskildas personliga integritet. Jag delar remissinstansernas kritik och anser inte att de överväganden som görs i propositionen motsvarar den konsekvensanalys som IMY och Sveriges advokatsamfund har efterfrågat. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition.

2.

Uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen, punkt 2 (V, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2315 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi delar regeringens uppfattning om att Skatteverket kan ha behov av fler möjligheter att göra dataanalyser i syfte att rätta till felaktigheter i folkbokföringen. Som vi tidigare betonat anser vi att det är viktigt med ordning och reda i folkbokföringen bl.a. i syfte att komma till rätta med organiserad kriminell verksamhet som riktas mot välfärdssystemen. Dock menar vi att regeringens förslag är problematiskt eftersom det inte tydligt reglerar i lag vilka uppgifter som ska behandlas i analys- och urvalsdatabasen. Detta får konsekvensen att en mängd känsliga personuppgifter som rör många människor kommer att behandlas av Skatteverket. Vi menar att det redan nu är en nödvändighet att begränsa och specificera vilka uppgifter som kan komma att behandlas. Förslaget brister i proportionalitet och riskerar att leda till betydande intrång i den personliga integriteten. De bestämmelser som enligt regeringen syftar till att minska detta intrång avhjälper inte enligt oss denna grundläggande brist. Regeringen bör återkomma med ett förslag till lagstiftning som tydligt klargör vilka slags uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen.

3.

Folkräkning m.m., punkt 3 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:123 av Anna Vikström (S) och

avslår motionerna

2022/23:292 av Jan Ericson (M),

2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 10 och

2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 27.

Ställningstagande

Det är av stor vikt ur ett samhällsperspektiv att stärka kontroll och kvalitet i folkbokföringsverksamheten. Det är en prioriterad fråga att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten och ta tillbaka kontrollen över välfärden. Det är en central del att det är ordning och reda i våra register eftersom fel får spridningseffekter i hela samhället och kan användas i välfärdsbrottslighet, organiserad brottslighet och för att utnyttja välfärdssamhället. Det är helt oacceptabelt – register ska inte användas för att upprätthålla ett skuggsamhälle. Skatteverket skulle kunna ges möjligheten att förelägga en juridisk person, näringsidkare eller person att lämna sådana uppgifter som behövs för kontroll och komplettering av uppgifter i folkbokföringsdatabasen, så kallat tredjemansföreläggande. Ett förtydligande behövs när det gäller utbetalningar i välfärdssystemen, då Skatteverket i normalfallet inte kan anmäla en misstänkt felaktig utbetalning som möjliggjorts genom en annan persons felaktiga folkbokföring, något som kommuner upplever som frustrerande. Ett offentligt ägarregister över bostadsrätter kan ge Skatteverkets folkbokföringsverksamhet möjlighet att tillsammans med de uppgifter som finns i folkbokföringsdatabasen välja ut ärenden för folkbokföringskontroll, då det finns personer som äger bostadsrätt men väljer att behålla sin hyresrätt och fortsätter vara folkbokförd på den och hyr ut olovligen. Det är sammantaget viktigt att gå vidare med att skapa bättre förutsättningar för att utveckla samverkan mellan kommuner, folkbokföringsverksamheten och andra myndigheter i syfte att åstadkomma ordning och reda i folkbokföringen.

Ur avsnittet "Övriga frågor om folkbokföring" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Arbetsmarknadsutskottet har tidigare avstyrkt yrkande om att regeringen bör ge aktuella myndigheter i uppdrag att variabeln funktionsnedsättning ska ingå i de stora befolkningsundersökningarna med motiveringen att de prioriteringar som görs på arbetsmarknadsområdet för personer med funktionsnedsättning är väl lämpade för att stärka situationen för gruppen och skapa arbetstillfällen (bet. 2021/22:AU6, rskr. 2021/22:46). Utskottet gör ingen annan bedömning.

Utskottet konstaterar att riksdagen så sent som i april 2022 riktade tillkännagivande till regeringen om att den ska genomföra en folkräkning respektive att använda biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU17, rskr. 2021/22:255). Vidare har riksdagen i juni 2022 beslutat i enlighet med regeringens förslag att ge Skatteverket utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och slopa möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28).

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas yrkande, som avstyrks.

Ur avsnittet "Folkräkning m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som utskottet och riksdagen tidigare gett uttryck för, och därför bör motionsyrkandet avslås.

Ur avsnittet "Folkbokföring av barn på två adresser m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Utskottet inser att det dock i vissa fall kan vara motiverat med inskränkningar i denna princip för att skydda enskilda personer eller tjänstemän. Det är också viktigt att lagstiftningen följer med i den utveckling som sker i samhället, bl.a. på it-området, för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan offentlighet och sekretess.

Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det stärktes 2016 genom att ett nytt brott infördes i brottsbalken, olovlig identitetsanvändning (bet. 2015/16:JuU29, rskr. 2015/16:240). Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade.

Riksdagens konstitutionsutskott uttalade i betänkande 2020/21:KU19 bl.a. att en ordning nu har införts som innebär att IMY vart fjärde år ska lämna en redovisning till regeringen av utvecklingen när det gäller integriteten på it-området och att regeringen har meddelat att den har för avsikt att på grundval av redovisningen en gång per mandatperiod överlämna en skrivelse till riksdagen. En första sådan skrivelse har lämnats till riksdagen i juni 2021. Även skyddet mot hot för vissa yrkeskategorier stärktes den 1 januari 2020 genom regler om ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (bet. 2019/20:JuU8, rskr. 2019/20:43). Dessa förändringar stärker skyddet för hotade och förföljda personer och även vissa utsatta yrkesgrupper. Vidare gjorde justitieutskottet ett tillkännagivande med krav på regeringen att återkomma med ytterligare förändringar för fler yrkesgrupper som arbetar i viktiga samhällsfunktioner.

Utskottet noterar att det pågår ett omfattande arbete med att skydda den personliga integriteten samtidigt som offentlighetsprincipen bevaras. Utskottet anser att de nya lagstiftningar som nyligen trätt i kraft måste få möjlighet att tillämpas och utvärderas i fråga om hur de fungerar i praktiken. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer upp och utvärderar utvecklingen av de nya regelverken och också följer upp riksdagens tillkännagivande på detta område.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner i avsnittet.

Ur avsnittet "Skydd för folkbokföringsuppgifter m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Arbetsmarknadsutskottet har tidigare avstyrkt yrkande om att regeringen bör ge aktuella myndigheter i uppdrag att variabeln funktionsnedsättning ska ingå i de stora befolkningsundersökningarna med motiveringen att de prioriteringar som görs på arbetsmarknadsområdet för personer med funktionsnedsättning är väl lämpade för att stärka situationen för gruppen och skapa arbetstillfällen (bet. 2021/22:AU6, rskr. 2021/22:46). Utskottet gör ingen annan bedömning.

Utskottet konstaterar att riksdagen så sent som i april 2022 riktade tillkännagivande till regeringen om att den ska genomföra en folkräkning respektive att använda biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU17, rskr. 2021/22:255). Vidare har riksdagen i juni 2022 beslutat i enlighet med regeringens förslag att ge Skatteverket utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och slopa möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28).

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas yrkande, som avstyrks.

Ur avsnittet "Folkräkning m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet