Hälso- och sjukvårdens organisation

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare kunnat konstatera att det pågår ett omfattande arbete på primärvårdsområdet. Här har nämnts bl.a. det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utskottet har vidare noterat att utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) bereds samt även de insatser som görs genom Överenskommelse om god och nära vård 2023 när det gäller utveckling av den nära vården med primärvården som nav. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för ett tillkännagivande till regeringen när det gäller motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 5 och 8, 2022/23:1234 (V) yrkandena 13 och 17 samt 2022/23:2061 (S) yrkandena 6 och 11. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om en småskalig primärvård noterar utskottet det arbete som sker genom en utredning med uppdraget att bl.a. underlätta etablering av småskaliga vårdverksamheter och att de integreras i övrig vård samt avveckla den s.k. nationella taxan (S 2022:F). Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 3 och 4 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 12 bör avstyrkas.

Utskottet vidhåller sin inställning att det inte behövs något tillkännagivande från riksdagen i fråga om fast läkarkontakt. Motion 2022/23:2061 (S) yrkandena 7–10 avstyrks.

När det gäller frågan om vårdgarantin i primärvården noterar utskottet det som regeringen anför i proposition 2021/22:72 om att denna fråga bör ses över samt att frågan därefter behandlats av tillitsdelegationen i slutbetänkandet som nu är under beredning (SOU 2022:22). Utskottet anser inte att något tillkännagivande med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 1 är nödvändigt Motionen bör avslås.

Utskottet noterar tillkännagivandet som riksdagen har lämnat till regeringen om förebyggande och rehabiliterande insatser i primärvården (bet. 2020/21:SoU2, rskr. 2020/21:61) liksom regeringens uttalande om att den avser att återkomma till riksdagen i frågan och att tillkännagivandet om primärvårdens grunduppdrag alltså inte är slutbehandlat (prop. 2021/22:260 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården s. 7 och i skr. 2022/23:75). Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 av (C) yrkandena 6 och 7, 2022/23:1234 (V) yrkande 15 och 2022/23:1683 (C). Motionerna avstyrks.

Inte heller när det gäller motion 2022/23:905 (C) yrkandena 22 och 26 bör riksdagen ta något initiativ. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Primärvård" i betänkandet. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15, 16 och 23. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att regionen enligt 7 kap. 3 § HSL ska organisera primärvården så att alla som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt. Sådant val ska sedan den 1 juli 2022 ske genom listning hos utföraren. Utskottet noterar det arbete som bedrivs genom SKR:s medverkan när det gäller vårdval och valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:688 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:882 (C) yrkande 24, 2022/23:905 (C) yrkande 25, 2022/23:1121. (C) yrkande 33, 2022/23:1234 (V) yrkandena 18 och 19, 2022/23:1673 (C) yrkande 40, 2022/23:2039 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 24 är inte nödvändigt. Motionerna avstyrks.

När det gäller frågan om möjligheten till valfrihet inom slutenvården noterar utskottet riksdagens tillkännagivande till regeringen om detta (bet. 2018/19:SoU8, rskr. 2018/19:233) samt att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anfört att frågan kan behöva analyseras ytterligare. Utskottet delar regeringens bedömning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 9. Motionen bör avslås.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:2061 (S) yrkandena 20, 22 och 23. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Vårdval och valfrihet" i betänkandet. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 16 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15 och 23. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Utskottet noterar det arbete som bedrivs genom de olika överenskommelserna mellan staten och SKR, exempelvis överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård för 2023 när det gäller personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Vidare kan nämnas det pågående arbetet med kunskapsstyrningssystemet inom vården. Till detta kan läggas det som nämns i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om ökad samverkan i regionala centrum. Utskottet vill i sammanhanget även nämna de lagändringar som genomförts eller beslutats under senare tid i fråga om primärvården och som redogörs för under rubriken Hälso- och sjukvårdens organisation. När det gäller frågor om medfinansiering av tilläggstjänster noterar utskottet Smers rapport 2014:1. I fråga om vård för vuxna med nedsatt beslutsförmåga noterar utskottet betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) och att betänkandet är under beredning i Regeringskansliet. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:573 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 28, 2022/23:901 (C) yrkande 23, 2022/23:905 (C) yrkandena 15, 57 och 58, 2022/23:1182 (S), 2022/23:1232 (V) yrkande 7, 2022/23:1234 (V) yrkandena 10 och 25, 2022/23:1286 (S), 2022/23:1979 (S) och 2022/23:2016 (S) yrkande 2.

När det gäller förslagen om en jämställd vård noterar utskottet dessutom det tillkännagivande till regeringen som riksdagen beslutade om i juni 2022 (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 64 och 66, 2022/23:922 (SD) yrkande 1, 2022/23:1673 (C) yrkandena 122 och 123 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 47 och 48.

Ur avsnittet "God och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis det som framgår av Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. om en nationell vårdförmedling och en plan för att eliminera bristen på vårdplatser och att detta följs upp i budgetpropositionen för 2023. Vidare noterar utskottet överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 med målet att alla patienter ska få vård i enlighet med den lagstadgade vårdgarantin. Utskottet noterar även Tillgänglighetsdelegationens förslag om en utökad vårdgaranti (SOU 2022:22) samt att regeringen gått vidare med delegationens förslag om ett nationellt vårdsöksystem, stöd och ekonomiska medel för produktions- och kapacitetsplanering samt stärkt statlig uppföljning av vårdens resultat utifrån en dialog med varje region som lämnades i delbetänkande SOU 2021:59. Utskottet noterar slutligen att utskottet liksom regeringen anser att de åtgärder som vidtagits och den fullgjorda återrapporteringen med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200) är slutbehandlat (bet. 2022/23:SoU8, rskr 2022/23:143). Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 11–13, 2022/23:1234 (V) yrkandena 7 och 8, 2022/23:1672 (C) yrkande 45, 2022/23:2016 (S) yrkande 1, 2022/23:2061 (S) yrkande 5, 2022/23:2089 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 57.

Ur avsnittet "Tillgänglighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar liksom tidigare insatserna på området psykisk hälsa och noterar överenskommelsen om psykisk hälsa och suicidprevention för 2023. Överenskommelsen innehåller insatser för att stärka första-linjens vård och barn- och ungdomspsykiatrin samt ett stärkt och utvecklat suicidpreventivt arbete. I det sammanhanget kan även nämnas en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som aviserats i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Här nämns frågan om att göra sjukvården mer flexibel för patienter som ska flyttas från barn- till vuxenvård. Därtill kan nämnas de utredningar regeringen beslutat om och som nu lämnat sina förslag vilka är under beredning: God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6), Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) och Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård SOU 2021:78. Dessa tar sikte på primärvårdens ansvar för såväl fysisk som psykisk hälsa liksom på hälsovårdsprogram för barn och unga och förslag om hur vården för barn och unga som mår psykiskt dåligt kan utvecklas. Vidare kan nämnas utredningen med uppdrag att se över vissa frågor inom det suicid-preventiva området (dir. 2023:3) som regeringen nyligen beslutat om. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 21 och 60, 2022/23:1102 (M), 2022/23:1618 (C) och 2022/23:2098 (MP) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Av samma skäl bör inte riksdagen heller ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:864 (C) yrkande 12, 2022/23:1229 (V) yrkandena 1, 3–5, 9 och 10, 2022/23:1499 (KD) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkandena 30 och 31 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om ett samlat ansvar för hälso- och sjukvården i beroendevården noterar utskottet att Samsjuklighetsutredningen nyligen har lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2023:5). Detta betänkande, liksom delbetänkandet (SOU 2021:93) bereds i Regeringskansliet. Vidare kan noteras det som framgår av Tidöavtalet om vård och behandling av personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas. Motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 43 och 2022/23:1927 (C) yrkande 4 avstyrks.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar liksom tidigare insatserna på området psykisk hälsa och noterar överenskommelsen om psykisk hälsa och suicidprevention för 2023. Överenskommelsen innehåller insatser för att stärka första-linjens vård och barn- och ungdomspsykiatrin samt ett stärkt och utvecklat suicidpreventivt arbete. I det sammanhanget kan även nämnas en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som aviserats i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Här nämns frågan om att göra sjukvården mer flexibel för patienter som ska flyttas från barn- till vuxenvård. Därtill kan nämnas de utredningar regeringen beslutat om och som nu lämnat sina förslag vilka är under beredning: God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6), Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) och Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård SOU 2021:78. Dessa tar sikte på primärvårdens ansvar för såväl fysisk som psykisk hälsa liksom på hälsovårdsprogram för barn och unga och förslag om hur vården för barn och unga som mår psykiskt dåligt kan utvecklas. Vidare kan nämnas utredningen med uppdrag att se över vissa frågor inom det suicid-preventiva området (dir. 2023:3) som regeringen nyligen beslutat om. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 21 och 60, 2022/23:1102 (M), 2022/23:1618 (C) och 2022/23:2098 (MP) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Av samma skäl bör inte riksdagen heller ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:864 (C) yrkande 12, 2022/23:1229 (V) yrkandena 1, 3–5, 9 och 10, 2022/23:1499 (KD) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkandena 30 och 31 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om ett samlat ansvar för hälso- och sjukvården i beroendevården noterar utskottet att Samsjuklighetsutredningen nyligen har lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2023:5). Detta betänkande, liksom delbetänkandet (SOU 2021:93) bereds i Regeringskansliet. Vidare kan noteras det som framgår av Tidöavtalet om vård och behandling av personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas. Motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 43 och 2022/23:1927 (C) yrkande 4 avstyrks.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 22. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar liksom tidigare insatserna på området psykisk hälsa och noterar överenskommelsen om psykisk hälsa och suicidprevention för 2023. Överenskommelsen innehåller insatser för att stärka första-linjens vård och barn- och ungdomspsykiatrin samt ett stärkt och utvecklat suicidpreventivt arbete. I det sammanhanget kan även nämnas en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som aviserats i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Här nämns frågan om att göra sjukvården mer flexibel för patienter som ska flyttas från barn- till vuxenvård. Därtill kan nämnas de utredningar regeringen beslutat om och som nu lämnat sina förslag vilka är under beredning: God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6), Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) och Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård SOU 2021:78. Dessa tar sikte på primärvårdens ansvar för såväl fysisk som psykisk hälsa liksom på hälsovårdsprogram för barn och unga och förslag om hur vården för barn och unga som mår psykiskt dåligt kan utvecklas. Vidare kan nämnas utredningen med uppdrag att se över vissa frågor inom det suicid-preventiva området (dir. 2023:3) som regeringen nyligen beslutat om. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 21 och 60, 2022/23:1102 (M), 2022/23:1618 (C) och 2022/23:2098 (MP) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Av samma skäl bör inte riksdagen heller ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:864 (C) yrkande 12, 2022/23:1229 (V) yrkandena 1, 3–5, 9 och 10, 2022/23:1499 (KD) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkandena 30 och 31 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om ett samlat ansvar för hälso- och sjukvården i beroendevården noterar utskottet att Samsjuklighetsutredningen nyligen har lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2023:5). Detta betänkande, liksom delbetänkandet (SOU 2021:93) bereds i Regeringskansliet. Vidare kan noteras det som framgår av Tidöavtalet om vård och behandling av personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom. Utskottet anser inte att resultatet av det pågående arbetet bör föregripas. Motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 43 och 2022/23:1927 (C) yrkande 4 avstyrks.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 21. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Regionen ska organisera hälso- och sjukvården så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett omfattande arbete på området utifrån vad som redan utretts och lett till lagstiftning, och vad som fortfarande bereds. Utskottet vill särskilt nämna följande.

Utskottet ser mycket positivt på det arbete som bedrivits genom utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) med uppdraget att stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har fått flera tilläggsuppdrag och har presenterat ett antal delbetänkanden, varav det första (SOU 2017:53) utgjorde grunden för lagstiftning om att vården ska ges nära befolkningen och om en förstärkt vårdgaranti. Det andra delbetänkandet (SOU 2018:39) utgjorde grunden för lagstiftning om en primärvårdsreform där primärvårdens uppdrag tydliggörs. En del av detta delbetänkande har vidare, tillsammans med förslag från utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), legat till grund för lagstiftning om fast läkarkontakt i relation till utföraren inom vårdvalet och bestämmelser om att sådana utförare inom vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska väljas genom listning.

I utredningens huvudbetänkande (SOU 2020:19) lämnas förslag som syftar till att stärka olika dimensioner av samverkan och skapa ett mer sammanhängande hälso- och sjukvårdssystem. Här finns exempelvis förslag till bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientkontrakt och att begreppet hemsjukvård ska ersättas med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att sådan hälso- och sjukvård är likställd övrig vård samt förslag om regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta betänkande bereds i Regeringskansliet liksom betänkandet med förslag som rör psykiatrin inom primärvården (SOU 2021:6). Utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har därmed slutredovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på de satsningar som ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023 i form av bl.a. utvecklingen av den nära vården med primärvården som nav.

Utskottet noterar även Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) som har till syfte att dels uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet, dels genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Utredningen delredovisade sitt uppdrag i maj 2021 och slutredovisade det i oktober 2021 och båda betänkandena (SOU 2021:34 och SOU 2021:78) bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis nämna Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. som innehåller ett antal direktiv för samarbetsprojekt om hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas frågor om statligt huvudmannaskap och styrning, uppföljning av statliga medel, ökad samverkan i flera regionala centrum och ökad tillgänglighet till vård samt en aviserad utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården.

Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:54 (V) yrkande 4, 2022/23:111 (M), 2022/23:545 (SD) yrkande 4, 2022/23:905 (C) yrkandena 54, 56 och 82, 2022/23:1229 (V) yrkande 2, 2022/23:1234 (V) yrkandena 9 och 12, 2022/23:1499 (KD) yrkande 1, 2022/23:1502 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 46, 2022/23:2061 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 90. Motionerna bör avslås.

Av de skäl som anförts ovan är utskottet inte heller berett att föreslå något initiativ med anledning av motion 2022/23:905 (C) yrkande 55.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:901 (C) yrkandena 1 och 7 samt 2022/23:905 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om ambulanssjukvården noterar utskottet satsningen på insatser som syftar till att utveckla ambulanssjukvården vilka ingår i Överenskommelse om god och nära vård 2023. Motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 16 bör därmed avslås.

Utskottet noterar kunskapsnätverket för samisk hälsa och Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030. Utskottet vill också påminna om riksdagens tillkännagivande till regeringen om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15, rskr. 2021/22:383). Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:320 (SD), 2022/23:545. (SD) yrkande 2, 2022/23:590 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 62, 2022/23:1841 (M) yrkande 3, 2022/23:2101 (MP) och 2022/23:2148 (SD) yrkande 7. Motionerna bör avslås.

När det gäller tolkstöd i hälso- och sjukvården för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap delar utskottet sjukvårdsministerns uppfattning att detta behöver ses över och att det i samband med en sådan översyn behöver tas hänsyn till de förutsättningar och behov som finns inom hälso- och sjukvården (ip. 2022/23:68). Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1559 (S), 2022/23:2235 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 59. Motionerna avstyrks.

Utskottet har nyligen i ett lagstiftningsärende behandlat frågan om privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård. Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:159 (S), 2022/23:1234 (V) yrkande 11 och 2022/23:2061 (S) yrkande 26. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Hälso-och sjukvårdens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet