Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 11, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att Socialstyrelsen har publicerat ett nationellt kunskapsstöd om assisterad befruktning med donerade könsceller som är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om den särskilda prövning som ska göras av dem som ansöker om donationsbehandling. Vidare noterar utskottet att SKR:s styrelse nyligen har beslutat att rekommendera regionerna att besluta om en reviderad rekommendation om regionernas erbjudande om assisterad befruktning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ när det gäller assisterad befruktning, och därför bör motionerna avslås.

Ur avsnittet "Assisterad befruktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 15 och 16. Läs betänkandet

Några motionsyrkanden tar upp frågan om abort i hemmet. Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om medicinsk abort i hemmet. Vidare konstaterar utskottet att statsministern i sin regeringsförklaring anförde att lagstiftningen ska ändras så att möjligheten att göra abort även i hemmet tillåts och att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet när det gäller positiva och negativa effekter av medicinska aborter utförda i hemmet. Avslutningsvis konstaterar utskottet att tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas, och motionerna 2022/23:2061 (S) yrkande 37 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 69 bör därmed avslås.

Inte heller när det gäller övriga frågor om abort finns det enligt utskottet någon anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionerna 2022/23:1312 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2089 (MP) yrkande 7 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 66 och 70 bör avslås.

Ur avsnittet "Abort" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 15 och 16. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp frågan om könsstympning. Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om könsstympning som bereds inom Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att ett antal myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor. Utskottet konstaterar också att ett mål i överenskommelsen om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2023 är att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad. Avslutningsvis konstaterar utskottet att förordningen om rättsintyg i anledning av brott har ändrats i syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott och att Rättsmedicinalverket bl.a. ska arbeta för att alla rättsläkare har goda kunskaper om könsstympning. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas, och motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 101 bör därmed avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om omskärelse, och därför bör motionerna 2022/23:959 (SD) yrkande 9, 2022/23:1134 (SD) och 2022/23:1141 (SD) yrkande 8 avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp olika frågor om oskuldskontroll. Utskottet konstaterar att utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet har i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ, och därför bör motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 69 och 70 samt 2022/23:1989 (M) yrkande 2 avslås.

Ur avsnittet "Könsstympning, omskärelse och oskuldskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller att vården av patienter med dessa sjukdomar bör organiseras på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2022/23:91 (M), 2022/23:801 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 8, 2022/23:863 (C) yrkande 8, 2022/23:905 (C) yrkande 68, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1151 (SD) yrkande 15, 2022/23:1305 (S), 2022/23:1329 (S) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1597 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 125, 2022/23:1788 (M), 2022/23:1841 (M) yrkande 1 och 2022/23:1849 (M) avslås.

När det gäller frågan om sällsynta sjukdomar vill utskottet inledningsvis påminna om att utskottet tidigare har riktat ett tillkännagivande till regeringen om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas och utskottet välkomnar detta arbete. Utskottet konstaterar vidare att det i Sverige inte finns någon nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta länge på en diagnos, och därmed på behandling och uppföljning. Vidare är sällsynta sjukdomar ofta förenade med komplexa behov. Det krävs enligt utskottet ett samlat grepp om vården och omsorgen för personer med sällsynta sjukdomar och ett brett regionalt, nationellt och internationellt samarbete. Utskottet anser därför att regeringen bör ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 19 bifallas, motionerna 2022/23:1310 (S) yrkande 2 och 2022/23:1452 (MP) bifallas delvis samt motion 2022/23:1310 (S) yrkandena 1 och 3 avslås.

När det gäller frågorna om barnmorska under förlossningen och mödrahälso- och förlossningsvård i övrigt anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2022/23:415 (S) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkandena 67, 71, 73 och 74, 2022/23:922 (SD) yrkande 2, 2022/23:957 (SD) yrkande 9, 2022/23:1234 (V) yrkandena 23 och 24, 2022/23:1358 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 124, 2022/23:1696 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:2061 (S) yrkande 16, 2022/23:2089 (MP) yrkande 2, 2022/23:2117 (M) yrkandena 2 och 3, 2022/23:2148 (SD) yrkandena 1–6 och 9–13 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 46, 49–56, 58 och 60–63 bör avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om cancervård, palliativ vård och dödshjälp. Motionerna 2022/23:73 (M), 2022/23:135 (M), 2022/23:316 (SD), 2022/23:545 (SD) yrkandena 1 och 3, 2022/23:579 (M), 2022/23:633 (C), 2022/23:856 (C) yrkande 15, 2022/23:1141 (SD) yrkande 17, 2022/23:1259 (MP), 2022/23:1670 (C), 2022/23:2061 (S) yrkande 33, 2022/23:2145 (SD) yrkandena 1–5 och 2022/23:2236 (KD) bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:131 (S), 2022/23:755 (MP) yrkande 1, 2022/23:905 (C) yrkande 72, 2022/23:1309 (S), 2022/23:1324 (S), 2022/23:1329 (S) yrkande 2, 2022/23:1673 (C) yrkande 126 och 2022/23:2148 (SD) yrkande 8 bör avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns inte. Motionerna 2022/23:732 (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 (V) yrkande 21, 2022/23:1291 (S), 2022/23:1361 (S), 2022/23:1433 (S), 2022/23:1483 (S) och 2022/23:1606 (C) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13 och 15. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp frågan om könsstympning. Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om könsstympning som bereds inom Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att ett antal myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor. Utskottet konstaterar också att ett mål i överenskommelsen om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2023 är att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad. Avslutningsvis konstaterar utskottet att förordningen om rättsintyg i anledning av brott har ändrats i syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott och att Rättsmedicinalverket bl.a. ska arbeta för att alla rättsläkare har goda kunskaper om könsstympning. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas, och motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 101 bör därmed avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i frågan om omskärelse, och därför bör motionerna 2022/23:959 (SD) yrkande 9, 2022/23:1134 (SD) och 2022/23:1141 (SD) yrkande 8 avslås.

Avslutningsvis tar några motionsyrkanden upp olika frågor om oskuldskontroll. Utskottet konstaterar att utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet har i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ, och därför bör motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 69 och 70 samt 2022/23:1989 (M) yrkande 2 avslås.

Ur avsnittet "Könsstympning, omskärelse och oskuldskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

När det gäller frågan om organdonation konstaterar utskottet inledningsvis att riksdagen i maj 2022 beslutade om nya regler för organdonation. Lagändringarna gäller främst medicinska insatser före och efter döden i syfte att möjliggöra donation. Utskottet konstaterar vidare att Socialstyrelsen ansvarar för nationell samordning och spridning av kunskap om frågor om donation och transplantation av organ och vävnader. Nationellt Donationscentrum ansvarar för nationell samordning, ger stöd till hälso- och sjukvården, sprider kunskap om donations- och transplantationsområdet till profession och allmänhet samt underlättar för fler att göra sin vilja till donation känd. Avslutningsvis konstaterar utskottet att delbetänkandet om Santiagokonventionen mot organhandel bereds inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionerna 2022/23:89 (M), 2022/23:134 (M), 2022/23:310 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:516 (SD) yrkandena 1–3, 2022/23:576 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2164 (SD) bör därmed avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om blodgivning. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att kostnadseffektivt och ändamålsenligt införa NAT-testning för screening av blodgivare i Sverige. Vidare har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om och erfarenheter av individbaserad riskbedömning vid blodgivning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i denna fråga, och därmed bör motionerna 2022/23:310 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:361 (C), 2022/23:905 (C) yrkandena 17 och 18, 2022/23:1301 (S), 2022/23:1372 (S) och 2022/23:1786 (M) avslås.

Reservationer

1.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Anna-Lena Blomkvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Carita Boulwén (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 13 samt

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2022/23:91 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:801 av Louise Thunström och Paula Holmqvist (båda S),

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 68,

2022/23:1305 av Marianne Fundahn (S),

2022/23:1329 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 1 och 3,

2022/23:1597 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan (båda S),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 125,

2022/23:1788 av Ulrika Heindorff (M),

2022/23:1841 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1 och

2022/23:1849 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Diabetesvården ska vara baserad på aktuell och beprövad kunskap, vara säker och lättillgänglig samt ge individen förutsättningar att ta ansvar för sin egenvård. Patientundersökningar gör gällande att kontinuiteten i besök och bristen på kompetens på vårdcentralerna innebär utmaningar när det gäller frågan om att nå en god och säker vård, och dessutom är förutsättningarna för en jämlik vård bristfällig. Inom Tidöavtalet som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna arbetar vi för att nå en jämlik vård men anser att regeringen inom det arbetet även bör beakta diabetesvården. Vidare ser vi behov av en nationell handlingsplan för långtidscovid och vi anser att regeringen bör se över denna fråga. Avslutningsvis anser vi att regeringen i arbetet med att stärka kvinnors hälsa, som också är en överenskommelse inom Tidöavtalet, utreder och hanterar orsakerna bakom kvinnors höga sjukfrånvaro där psykiatriska diagnoser ligger till grund.

2.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 68 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 125 och

avslår motionerna

2022/23:91 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:801 av Louise Thunström och Paula Holmqvist (båda S),

2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 13,

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 15,

2022/23:1305 av Marianne Fundahn (S),

2022/23:1329 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 1 och 3,

2022/23:1597 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan (båda S),

2022/23:1788 av Ulrika Heindorff (M),

2022/23:1841 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1 och

2022/23:1849 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se över frågan om att rusta hela vårdkedjan för att hjälpa patienter med endometrios i rätt tid och med adekvata insatser. Vidare bör regeringen se över hur tillgänglighet och kvalitet i specialistvård och behandling för barn med iso-BMI över gränsen för barnfetma kan stärkas och bli likvärdiga i hela landet. Avslutningsvis anser jag att regeringen bör se över frågan om snabb och adekvat behandling för psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik.

3.

Barnmorska under förlossningen, punkt 3 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Ulrika Westerlund (MP) och Karin Sundin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 16 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 49 och

bifaller delvis motion

2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organdonation och blodgivning" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

När det gäller frågan om organdonation konstaterar utskottet inledningsvis att riksdagen i maj 2022 beslutade om nya regler för organdonation. Lagändringarna gäller främst medicinska insatser före och efter döden i syfte att möjliggöra donation. Utskottet konstaterar vidare att Socialstyrelsen ansvarar för nationell samordning och spridning av kunskap om frågor om donation och transplantation av organ och vävnader. Nationellt Donationscentrum ansvarar för nationell samordning, ger stöd till hälso- och sjukvården, sprider kunskap om donations- och transplantationsområdet till profession och allmänhet samt underlättar för fler att göra sin vilja till donation känd. Avslutningsvis konstaterar utskottet att delbetänkandet om Santiagokonventionen mot organhandel bereds inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionerna 2022/23:89 (M), 2022/23:134 (M), 2022/23:310 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:516 (SD) yrkandena 1–3, 2022/23:576 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2164 (SD) bör därmed avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om blodgivning. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att kostnadseffektivt och ändamålsenligt införa NAT-testning för screening av blodgivare i Sverige. Vidare har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om och erfarenheter av individbaserad riskbedömning vid blodgivning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i denna fråga, och därmed bör motionerna 2022/23:310 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:361 (C), 2022/23:905 (C) yrkandena 17 och 18, 2022/23:1301 (S), 2022/23:1372 (S) och 2022/23:1786 (M) avslås.

Reservationer

1.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Anna-Lena Blomkvist (SD), Johnny Svedin (SD) och Carita Boulwén (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 13 samt

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2022/23:91 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:801 av Louise Thunström och Paula Holmqvist (båda S),

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 68,

2022/23:1305 av Marianne Fundahn (S),

2022/23:1329 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 1 och 3,

2022/23:1597 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan (båda S),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 125,

2022/23:1788 av Ulrika Heindorff (M),

2022/23:1841 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1 och

2022/23:1849 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Diabetesvården ska vara baserad på aktuell och beprövad kunskap, vara säker och lättillgänglig samt ge individen förutsättningar att ta ansvar för sin egenvård. Patientundersökningar gör gällande att kontinuiteten i besök och bristen på kompetens på vårdcentralerna innebär utmaningar när det gäller frågan om att nå en god och säker vård, och dessutom är förutsättningarna för en jämlik vård bristfällig. Inom Tidöavtalet som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna arbetar vi för att nå en jämlik vård men anser att regeringen inom det arbetet även bör beakta diabetesvården. Vidare ser vi behov av en nationell handlingsplan för långtidscovid och vi anser att regeringen bör se över denna fråga. Avslutningsvis anser vi att regeringen i arbetet med att stärka kvinnors hälsa, som också är en överenskommelse inom Tidöavtalet, utreder och hanterar orsakerna bakom kvinnors höga sjukfrånvaro där psykiatriska diagnoser ligger till grund.

2.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 8,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 68 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 125 och

avslår motionerna

2022/23:91 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:801 av Louise Thunström och Paula Holmqvist (båda S),

2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 13,

2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 15,

2022/23:1305 av Marianne Fundahn (S),

2022/23:1329 av Anna Wallentheim (S) yrkandena 1 och 3,

2022/23:1597 av Ingela Nylund Watz och Azadeh Rojhan (båda S),

2022/23:1788 av Ulrika Heindorff (M),

2022/23:1841 av Maria Stockhaus (M) yrkande 1 och

2022/23:1849 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se över frågan om att rusta hela vårdkedjan för att hjälpa patienter med endometrios i rätt tid och med adekvata insatser. Vidare bör regeringen se över hur tillgänglighet och kvalitet i specialistvård och behandling för barn med iso-BMI över gränsen för barnfetma kan stärkas och bli likvärdiga i hela landet. Avslutningsvis anser jag att regeringen bör se över frågan om snabb och adekvat behandling för psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk problematik.

3.

Barnmorska under förlossningen, punkt 3 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Ulrika Westerlund (MP) och Karin Sundin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 16 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 49 och

bifaller delvis motion

2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organdonation och blodgivning" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet