Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Utskottet noterar inledningsvis att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården och om kontinuerlig fortbildning. Av Tidöavtalet framgår att behovet av medicinskt utbildad vårdpersonal ska kartläggas nationellt och att det ska framgå av kartläggningen vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. I enlighet med vad som aviserats i såväl Tidöavtalet som budgetpropositionen för 2023 har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Utskottet noterar även att det inom överenskommelsen God och nära vård 2023 avsätts medel för bl.a. en ändamålsenlig kompetensförsörjning för omställning till en nära vård samt till vidareutbildning av specialistsjuksköterskor. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:68 (M), 2022/23:94 (M), 2022/23:569 (S), 2022/23:598 (M), 2022/23:901 (C) yrkandena 18 och 22, 2022/23:905 (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42, 2022/23:1234 (V) yrkande 6, 2022/23:1520 (KD), 2022/23:1847 (M) och 2022/23:2061 (S) yrkande 17. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om våldsutsatthet noterar utskottet att Socialstyrelsen i mars 2023 fått i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Uppdraget ska delredovisas den 1 december 2023 och slutredovisas den 15 december 2024. Utskottet noterar även att Socialstyrelsen 2021 publicerade ett utbildningsmaterial om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld för den som arbetar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet med utbildningsmaterialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionen 2022/23:922 (SD) yrkandena 7–10 bör avslås.

Utskottet noterar att betänkandet Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd (SOU 2019:19) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 6. Motionen bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen beslutat om en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner, där hälso- och sjukvårdspersonal är en av flera kategorier som avses. I regeringens propositionsförteckning aviseras en proposition till den 25 april 2023. Propositionen avses att beredas i justitieutskottet under våren 2023. Vidare noterar utskottet att SKR tillhandahåller material om hot och våld i vården när det gäller att identifiera patienter med risk för våldsamt beteende och att möta hotfulla personer. Utskottet kan vidare konstatera att det genom överenskommelsen om en god och nära vård 2023, under området Goda förutsättningar för vårdens medarbetare, avsatts medel för att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 29, 30 och 35, 2022/23:927 (SD) yrkande 18, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1234 (V) yrkande 5, 2022/23:1634 (C) och 2022/23:2016 (S) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Utskottet kan konstatera att bestämmelser om legitimation och begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar vidare att betänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning (SOU 2019:28) bereds. När det gäller frågan om validering av vårdutbildning från länder utanför EU och EES eller Schweiz noterar utskottet att överenskommelsen om god om nära vård för 2023 innehåller insatser som ska tillvarata kompetensen hos personer med utländsk utbildning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:638 (C), 2022/23:743 (MP) yrkandena 1–3, 2022/23:905 (C) yrkande 40 och 2022/23:1150 (SD). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 8 och 12. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården och om kontinuerlig fortbildning. Av Tidöavtalet framgår att behovet av medicinskt utbildad vårdpersonal ska kartläggas nationellt och att det ska framgå av kartläggningen vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. I enlighet med vad som aviserats i såväl Tidöavtalet som budgetpropositionen för 2023 har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Utskottet noterar även att det inom överenskommelsen God och nära vård 2023 avsätts medel för bl.a. en ändamålsenlig kompetensförsörjning för omställning till en nära vård samt till vidareutbildning av specialistsjuksköterskor. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:68 (M), 2022/23:94 (M), 2022/23:569 (S), 2022/23:598 (M), 2022/23:901 (C) yrkandena 18 och 22, 2022/23:905 (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42, 2022/23:1234 (V) yrkande 6, 2022/23:1520 (KD), 2022/23:1847 (M) och 2022/23:2061 (S) yrkande 17. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om våldsutsatthet noterar utskottet att Socialstyrelsen i mars 2023 fått i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Uppdraget ska delredovisas den 1 december 2023 och slutredovisas den 15 december 2024. Utskottet noterar även att Socialstyrelsen 2021 publicerade ett utbildningsmaterial om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld för den som arbetar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet med utbildningsmaterialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionen 2022/23:922 (SD) yrkandena 7–10 bör avslås.

Utskottet noterar att betänkandet Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd (SOU 2019:19) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 6. Motionen bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen beslutat om en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner, där hälso- och sjukvårdspersonal är en av flera kategorier som avses. I regeringens propositionsförteckning aviseras en proposition till den 25 april 2023. Propositionen avses att beredas i justitieutskottet under våren 2023. Vidare noterar utskottet att SKR tillhandahåller material om hot och våld i vården när det gäller att identifiera patienter med risk för våldsamt beteende och att möta hotfulla personer. Utskottet kan vidare konstatera att det genom överenskommelsen om en god och nära vård 2023, under området Goda förutsättningar för vårdens medarbetare, avsatts medel för att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 29, 30 och 35, 2022/23:927 (SD) yrkande 18, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1234 (V) yrkande 5, 2022/23:1634 (C) och 2022/23:2016 (S) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Utskottet kan konstatera att bestämmelser om legitimation och begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar vidare att betänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning (SOU 2019:28) bereds. När det gäller frågan om validering av vårdutbildning från länder utanför EU och EES eller Schweiz noterar utskottet att överenskommelsen om god om nära vård för 2023 innehåller insatser som ska tillvarata kompetensen hos personer med utländsk utbildning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:638 (C), 2022/23:743 (MP) yrkandena 1–3, 2022/23:905 (C) yrkande 40 och 2022/23:1150 (SD). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 8 och 12. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9, 10, 11, 13 och 14. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 9, 10, 11, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården och om kontinuerlig fortbildning. Av Tidöavtalet framgår att behovet av medicinskt utbildad vårdpersonal ska kartläggas nationellt och att det ska framgå av kartläggningen vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. I enlighet med vad som aviserats i såväl Tidöavtalet som budgetpropositionen för 2023 har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Utskottet noterar även att det inom överenskommelsen God och nära vård 2023 avsätts medel för bl.a. en ändamålsenlig kompetensförsörjning för omställning till en nära vård samt till vidareutbildning av specialistsjuksköterskor. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:68 (M), 2022/23:94 (M), 2022/23:569 (S), 2022/23:598 (M), 2022/23:901 (C) yrkandena 18 och 22, 2022/23:905 (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42, 2022/23:1234 (V) yrkande 6, 2022/23:1520 (KD), 2022/23:1847 (M) och 2022/23:2061 (S) yrkande 17. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om våldsutsatthet noterar utskottet att Socialstyrelsen i mars 2023 fått i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Uppdraget ska delredovisas den 1 december 2023 och slutredovisas den 15 december 2024. Utskottet noterar även att Socialstyrelsen 2021 publicerade ett utbildningsmaterial om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld för den som arbetar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet med utbildningsmaterialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionen 2022/23:922 (SD) yrkandena 7–10 bör avslås.

Utskottet noterar att betänkandet Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd (SOU 2019:19) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 6. Motionen bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen beslutat om en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner, där hälso- och sjukvårdspersonal är en av flera kategorier som avses. I regeringens propositionsförteckning aviseras en proposition till den 25 april 2023. Propositionen avses att beredas i justitieutskottet under våren 2023. Vidare noterar utskottet att SKR tillhandahåller material om hot och våld i vården när det gäller att identifiera patienter med risk för våldsamt beteende och att möta hotfulla personer. Utskottet kan vidare konstatera att det genom överenskommelsen om en god och nära vård 2023, under området Goda förutsättningar för vårdens medarbetare, avsatts medel för att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 29, 30 och 35, 2022/23:927 (SD) yrkande 18, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1234 (V) yrkande 5, 2022/23:1634 (C) och 2022/23:2016 (S) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Utskottet kan konstatera att bestämmelser om legitimation och begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar vidare att betänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning (SOU 2019:28) bereds. När det gäller frågan om validering av vårdutbildning från länder utanför EU och EES eller Schweiz noterar utskottet att överenskommelsen om god om nära vård för 2023 innehåller insatser som ska tillvarata kompetensen hos personer med utländsk utbildning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:638 (C), 2022/23:743 (MP) yrkandena 1–3, 2022/23:905 (C) yrkande 40 och 2022/23:1150 (SD). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 12. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 10, 11, 13 och 14. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 10, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården och om kontinuerlig fortbildning. Av Tidöavtalet framgår att behovet av medicinskt utbildad vårdpersonal ska kartläggas nationellt och att det ska framgå av kartläggningen vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. I enlighet med vad som aviserats i såväl Tidöavtalet som budgetpropositionen för 2023 har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Utskottet noterar även att det inom överenskommelsen God och nära vård 2023 avsätts medel för bl.a. en ändamålsenlig kompetensförsörjning för omställning till en nära vård samt till vidareutbildning av specialistsjuksköterskor. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:68 (M), 2022/23:94 (M), 2022/23:569 (S), 2022/23:598 (M), 2022/23:901 (C) yrkandena 18 och 22, 2022/23:905 (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42, 2022/23:1234 (V) yrkande 6, 2022/23:1520 (KD), 2022/23:1847 (M) och 2022/23:2061 (S) yrkande 17. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om våldsutsatthet noterar utskottet att Socialstyrelsen i mars 2023 fått i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Uppdraget ska delredovisas den 1 december 2023 och slutredovisas den 15 december 2024. Utskottet noterar även att Socialstyrelsen 2021 publicerade ett utbildningsmaterial om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld för den som arbetar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet med utbildningsmaterialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionen 2022/23:922 (SD) yrkandena 7–10 bör avslås.

Utskottet noterar att betänkandet Belastningsregisterkontroll i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd (SOU 2019:19) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:1141 (SD) yrkande 6. Motionen bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen beslutat om en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner, där hälso- och sjukvårdspersonal är en av flera kategorier som avses. I regeringens propositionsförteckning aviseras en proposition till den 25 april 2023. Propositionen avses att beredas i justitieutskottet under våren 2023. Vidare noterar utskottet att SKR tillhandahåller material om hot och våld i vården när det gäller att identifiera patienter med risk för våldsamt beteende och att möta hotfulla personer. Utskottet kan vidare konstatera att det genom överenskommelsen om en god och nära vård 2023, under området Goda förutsättningar för vårdens medarbetare, avsatts medel för att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkandena 29, 30 och 35, 2022/23:927 (SD) yrkande 18, 2022/23:1141 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1234 (V) yrkande 5, 2022/23:1634 (C) och 2022/23:2016 (S) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Utskottet kan konstatera att bestämmelser om legitimation och begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar vidare att betänkandet Komplementär och alternativ medicin och vård – ny lagstiftning (SOU 2019:28) bereds. När det gäller frågan om validering av vårdutbildning från länder utanför EU och EES eller Schweiz noterar utskottet att överenskommelsen om god om nära vård för 2023 innehåller insatser som ska tillvarata kompetensen hos personer med utländsk utbildning. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:638 (C), 2022/23:743 (MP) yrkandena 1–3, 2022/23:905 (C) yrkande 40 och 2022/23:1150 (SD). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 8. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 10, 11 och 14. Läs betänkandet

Digital vård är en viktig del i vårdutvecklingen. Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare beslutat om tillkännagivanden till regeringen om bl.a. gemensamma standarder och en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård. Vidare noterar utskottet att frågan om att reformera den digitala infrastrukturen i vården tas upp i Tidöavtalet. Utskottet noterar i sammanhanget vad regeringen uttalat i budgetpropositionen för 2023 om att satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet bör främja utvecklingen av en mer enhetlig och nationell digital infrastruktur. Utskottet noterar också arbetet inom ramen för Vision e-hälsa 2025, överenskommelsen om etablering och införande av infrastruktur för säker digital kommunikation samt överenskommelsen om god och nära vård 2023. Utskottet vill också framhålla de pågående utredningarna om hälsodata (dir. 2022:41, dir. 2022:98 och dir. 2023:48). Därutöver vill utskottet peka på att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen innehåller nya bestämmelser om bl.a. vårdgivares och omsorgsgivares tillgång till och behandling av personuppgifter samt patienters inflytande. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:501 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 14, 2022/23:905 (C) yrkandena 47, 48 och 51, 2022/23:1911 (L) yrkande 3, 2022/23:2061 (S) yrkande 27 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 13, som bör avslås.

De nationella kvalitetsregistren har en viktig funktion att fylla. Utskottet noterar att det genom överenskommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2023 avsätts medel för den fortsatta utvecklingen av nationella kvalitetsregister. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:755 (MP) yrkande 2, 2022/23:756 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2089 (MP) yrkandena 5 och 6. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att det i överenskommelsen Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023 ingår att analysera hur 1177 kan användas som informationskanal till patienten. Utskottet noterar också det utvecklingsarbete som bedrivs inom Inera när det gäller 1177. Något tillkännagivande med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 10, 2022/23:1234 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 15 behövs inte. Motionerna bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att det utöver möjligheten till undersökningar och fysiska besök alltid ska finnas digitala kontakt- och kommunikationsvägar. Utskottet noterar utredningen Uppdrag om digitala vårdgivare inom primärvården (S 2022:H) och att syftet med utredningen är att öka integrationen mellan fysisk och digital vård och främja ökad kontinuitet och tillgänglighet. Utskottet noterar även den information som SKR tillhandahåller om den nationella digitala tjänsten Stöd och behandling, som finns tillgänglig via 1177. Genom tjänsten kan behandling ges mot exempelvis ångest och depression. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:681 (S), 2022/23:833 (C) yrkande 13, 2022/23:905 (C) yrkandena 2 och 20, 2022/23:2061 (S) yrkande 13 och 2022/23:2243 (SD).

I marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig. Med produkter avses alla typer av varor och tjänster, även digitala tjänster. Vidare noterar utskottet att SKR beslutat om riktlinjer för marknadsföring som gäller för vårdgivare inom all offentligfinansierad hälso- och sjukvård, såväl fysisk som digital. Enligt riktlinjerna ska marknadsföringen bl.a. vara måttfull och endast uppmuntra till vård som är medicinskt motiverad. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1566 (S), 2022/23:1725 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 14. Motionerna bör avslås.

Riksdagen har med anledning av utskottets förslag beslutat om två tillkännagivanden till regeringen dels om en översyn av patientdatalagen, dels om en långsiktig patientdatareform. Utskottet anser som tidigare att det är angeläget att lagstiftningen på området är ändamålsenlig och anpassad till de krav som dagens teknik ställer. Utskottet noterar som nämnts ovan att lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har trätt i kraft och att det finns pågående arbete när det gäller hälsodata genom flera utredningar om detta. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte heller behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:584 (M), 2022/23:905 (C) yrkandena 46 och 49, 2022/23:1234 (V) yrkande 14, 2022/23:1396 (KD), 2022/23:1412 (M), 2022/23:1603 (C) yrkandena 1 och 2. Motionerna bör avslås.

När det gäller frågan om föräldrars direktåtkomst till barns uppgifter i hälso- och sjukvården när barnet är 13–15 år noterar utskottet att frågan utreds. Utskottet anser att resultatet av det arbetet inte bör föregripas. Med hänsyn till detta avstyrks motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 15 och 2022/23:2061 (S) yrkande 28.

Utskottet konstaterar att frågan om införande av offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård omfattas av förslag som lämnats av Utredningen om ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) och att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:317 (SD), 2022/23:894 (C) yrkande 25 som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att hantering av skyddade personuppgifter i hälso- och sjukvården omfattas av föreskrifter från Socialstyrelsen och att myndigheten tillhandahåller information och kunskapsstöd om detta. Utskottet noterar att Riksrevisionen genom en rapport rekommenderar de myndigheter som tillhandahåller digitala tjänster riktade till privatpersoner att säkerställa att de digitala tjänsterna kan användas av individer med skyddade personuppgifter. Utskottet anser därför att riksdagen inte heller bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1686 (SD) och 2022/23:2277 (MP) yrkande 125. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 10, 11 och 13. Läs betänkandet

En god beredskap i hälso- och sjukvården har hög prioritet och utskottet välkomnar det arbete som pågår på området. Utskottet kan konstatera att regeringen har avsatt medel till regionerna för 2023 för bl.a. traumavård. Genom överenskommelsen mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar ges vidare möjlighet att skapa förutsättningar för regionerna att bedriva ett långsiktigt, uthålligt och effektivt arbete bl.a. i fråga om anställning av adekvat personal. Utskottet noterar även att Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i sina betänkanden SOU 2021:19 och SOU 2022:6 lämnat förslag som omfattar bl.a. planering av hälso- och sjukvård liksom regioners och kommuners skyldighet att följa anvisningar och hjälpa varandra vid en katastrof. Vidare har utredningen lämnat förslag om att kommuners och regioners avtal med privata aktörer behöver utvecklas vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och i krig samt att det bör finnas en tillräcklig författningsberedskap och kännedom om författningsförberedelser hos kommuner och regioner. Därtill kan nämnas det stöd som publicerats av Socialstyrelsen för regionernas, kommunernas och andra aktörers arbete med en mer robust vård och omsorg under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Slutligen noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 81, 2022/23:1120 (C) yrkande 11, 2022/23:1234 (V) yrkandena 3 och 4, 2022/23:2061 (S) yrkandena 21 och 34, 2022/23:2158 (SD) och 2022/23:2262 (MP) yrkandena 8–12. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 gjort en satsning på civilt försvar. Utskottet noterar även att staten och SKR har ingått överenskommelser om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar och om försörjningsberedskap för läkemedel.

Utskottet konstaterar vidare att förslag från regeringen som syftar till en förstärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården behandlats av utskottet och riksdagen under våren 2023 (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164) samt att ytterligare förslag från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar även det arbete som pågår genom Utredningen om författningsberedskap inför framtida pandemier. Slutligen kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med försörjningsberedskap i hälso- och sjukvården i EU genom Hera. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:315 (SD) yrkande 4, 2022/23:800 (S) yrkande 1, 2022/23:851 (C) yrkande 30, 2022/23:1234 (V) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1417 (SD), 2022/23:1438 (S), 2022/23:1537 (S), 2022/23:1685 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1853 (M) och 2022/23:1972 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Beredskap" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

En god beredskap i hälso- och sjukvården har hög prioritet och utskottet välkomnar det arbete som pågår på området. Utskottet kan konstatera att regeringen har avsatt medel till regionerna för 2023 för bl.a. traumavård. Genom överenskommelsen mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar ges vidare möjlighet att skapa förutsättningar för regionerna att bedriva ett långsiktigt, uthålligt och effektivt arbete bl.a. i fråga om anställning av adekvat personal. Utskottet noterar även att Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i sina betänkanden SOU 2021:19 och SOU 2022:6 lämnat förslag som omfattar bl.a. planering av hälso- och sjukvård liksom regioners och kommuners skyldighet att följa anvisningar och hjälpa varandra vid en katastrof. Vidare har utredningen lämnat förslag om att kommuners och regioners avtal med privata aktörer behöver utvecklas vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och i krig samt att det bör finnas en tillräcklig författningsberedskap och kännedom om författningsförberedelser hos kommuner och regioner. Därtill kan nämnas det stöd som publicerats av Socialstyrelsen för regionernas, kommunernas och andra aktörers arbete med en mer robust vård och omsorg under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Slutligen noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Sammantaget anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:905 (C) yrkande 81, 2022/23:1120 (C) yrkande 11, 2022/23:1234 (V) yrkandena 3 och 4, 2022/23:2061 (S) yrkandena 21 och 34, 2022/23:2158 (SD) och 2022/23:2262 (MP) yrkandena 8–12. Motionerna bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 gjort en satsning på civilt försvar. Utskottet noterar även att staten och SKR har ingått överenskommelser om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar och om försörjningsberedskap för läkemedel.

Utskottet konstaterar vidare att förslag från regeringen som syftar till en förstärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården behandlats av utskottet och riksdagen under våren 2023 (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164) samt att ytterligare förslag från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar även det arbete som pågår genom Utredningen om författningsberedskap inför framtida pandemier. Slutligen kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med försörjningsberedskap i hälso- och sjukvården i EU genom Hera. Utskottet anser sammantaget att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:315 (SD) yrkande 4, 2022/23:800 (S) yrkande 1, 2022/23:851 (C) yrkande 30, 2022/23:1234 (V) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1417 (SD), 2022/23:1438 (S), 2022/23:1537 (S), 2022/23:1685 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1853 (M) och 2022/23:1972 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Beredskap" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Socialstyrelsen tillsammans med Transportstyrelsen och Läkemedelsverket har lämnat författningsförslag i en rapport efter ett regeringsuppdrag. Här behandlas den gränsöverskridande ambulanssjukvården i Sverige, med syftet att uppnå en god, säker och kostnadseffektiv gränsöverskridande ambulanssjukvård. Rapporten bereds inom Regeringskansliet och resultatet av det arbetet bör inte föregripas. När det gäller frågan om ett nordiskt elektroniskt register över hälso- och sjukvårdspersonal är utskottet inte berett att ställa sig bakom det som anförs i motionen. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1120 (C) yrkande 16, 2022/23:1529 (KD), 2022/23:1673 (C) yrkande 140, 2022/23:1971 (S) och 2022/23:1973 (S). Motionerna bör därför avslås.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete om ambulanssjukvård m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. framgår att en asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning om det inte är uppenbart obehövligt. När det gäller frågan om EU-medborgares rätt till hälso- och sjukvård i Sverige noterar utskottet att Statskontorets slutrapport (2016:11) av uppdraget att följa upp lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar även SKR:s promemoria som tar upp några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:817 (M), 2022/23:905 (C) yrkande 16, 2022/23:1141 (SD) yrkande 7 och 2022/23:2141 (SD) yrkande 2. Motionerna bör avslås.

Reservationer

1.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1520 av Gudrun Brunegård (KD) och

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 17 och

avslår motionerna

2022/23:68 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:94 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:569 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

2022/23:598 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 18 och 22,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42,

2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6 och

2022/23:1847 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Det råder brist på personal med rätt kompetens inom stora delar av hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de viktigaste och högst prioriterade frågorna inom hälso- och sjukvården de kommande åren. Mot bakgrund av frågans storlek och betydelse bör regeringen ta initiativ till en nationell beredning för välfärdens kompetensförsörjning. Detta är nödvändigt eftersom frågorna skär in i flera politikområden och dessutom har bäring på frågor som hanteras av arbetsmarknadens parter. Vi anser vidare att det finns ett särskilt behov av fler avancerade specialistsjuksköterskor i primärvården, äldrevården och akutsjukvården. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

2.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (V, MP)

av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2022/23:68 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:94 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:569 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

2022/23:598 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 18 och 22,

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42,

2022/23:1520 av Gudrun Brunegård (KD),

2022/23:1847 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Det har länge varit efterfrågat av undersköterskor att få möjligheten att vidareutbilda sig till sjuksköterska. Många menar att erfarenheten och kompetensen är så god hos undersköterskor att det borde finnas en enklare väg för dem att gå än vad som gäller i dag. Regeringen bör ta fram en nationell plan för undersköterskors möjligheter att utbilda sig till sjuksköterska.

3.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 18 och 22 samt

2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 19, 24, 31, 32, 34, 36 och 42 samt

avslår motionerna

2022/23:68 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:94 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2022/23:569 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

2022/23:598 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2022/23:1520 av Gudrun Brunegård (KD),

2022/23:1847 av Sten Bergheden (M) och

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Sjukvården behöver kunna behålla fler erfarna medarbetare. Därför bör seniora undersköterskor, sjuksköterskor och läkare i hela landet ha möjlighet att utvecklas i arbetet även efter 60 års ålder. Av det skälet bör det etableras en permanent satsning på senior arbetskraft bl.a. i sjukvården genom en överenskommelse mellan regeringen och SKR. Det kan handla om tillgång till kompetens- och karriärutveckling som specialist- eller ledarutbildning, möjlighet att fungera som handledare för nyutbildade kollegor eller en tjänst som vårdlärare med ansvar för verksamhetsutveckling.

Inom skolans område har den obligatoriska rektorsutbildningen blivit ett viktigt verktyg för stärkta förutsättningar för bra ledarskap. Jag vill införa en liknande utbildning inom bl.a. hälso- och sjukvården i form av en nationell rekryteringsutbildning. Utbildningen ska innehålla teoretisk och praktisk kunskap och examinationsmoment.

Det är viktigt att principerna om stegvis vård tillämpas. Det innebär att hälso- och sjukvården erbjuder insatser som sträcker sig från råd om egenvård, assisterad självhjälp och gruppbehandlingar till individuella behandlingsinsatser utifrån patientens aktuella behov. I första hand är det därför viktigt att regeringen ser över hur det skyndsamt kan utbildas och fortbildas fler som kan erbjuda första linjens samtalsstöd vid psykisk ohälsa.

Avsaknaden av en reglering av utbildningar i grundläggande psykoterapi försvårar kompetensförsörjningen inom vården eftersom det blir svårt att rekrytera rätt person. Detta riskerar att resultera i undermålig behandling för patienten, och det skapar en otydlighet för en person som vill skaffa sig en sådan utbildning. Nationella vårdkompetensrådet bör få i uppdrag att kartlägga och utvärdera kompetensförsörjningen för samtliga yrkesgrupper som behandlar psykisk ohälsa inom primärvården, däribland de som genomgått grundläggande psykoterapeututbildning.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet. Läs betänkandet