Socialtjänstens arbete

Inledningsvis konstaterar utskottet att betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som överlämnades till regeringen 2020 bereds i Regeringskansliet. I betänkandet finns förslag om en ny socialtjänstlag som ska ersätta den nuvarande lagen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1408 (M) yrkande 1 och 2022/23:2061 (S) yrkande 49. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller fler befogenheter för socialtjänsten, s.k. mellantvång vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna i den del som avser direktiv för ett samarbetsprojekt om kriminalitet och då särskilt föräldraansvar. I detta sammanhang noterar utskottet att propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke (prop. 2022/23:64) har överlämnats till riksdagen och hänvisats till socialutskottet. Därutöver noterar utskottet Utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Vad avser socialtjänstens arbete i de delar som rör socialtjänstpersonalens utbildning, kompetens samt karriär vill utskottet understryka det som nämns i Tidöavtalet om bl.a. brottsförebyggande insatser för att bryta nyrekrytering samt reformering av socionomutbildningen. Vidare konstaterar utskottet att i det ovannämnda betänkandet En hållbar socialtjänst föreslås bl.a. att en utredning ska tillsättas med uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. Därtill noterar utskottet att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under perioden 2020–2022 stödja huvudmän och yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. I fråga om tillsyn av socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som ser över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och ha möjlighet att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS (dir. 2022:65). Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till att beredningen av betänkandet En hållbar socialtjänst fortgår i Regeringskansliet anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 12, 2022/23:594 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 30, 2022/23:894 (C) yrkandena 2, 4, 5 och 36, 2022/23:924 (SD) yrkandena 3–9 och 11, 2022/23:1978 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 51. Motionerna bör avslås.

I fråga om hot och våld mot socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner där socialtjänstpersonal är en av flera kategorier som avses. Utskottet vill framhålla att regeringen vidtagit åtgärder för att stärka skyddet för offentliganställda, bl.a. genom att ge utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju 2022:02) tilläggsdirektiv. Utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Med beaktande av bl.a. det framförda är utskottet inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 2. Motionerna bör avslås.

Vad avser stöd till anhöriga till personer med missbruksproblem vill utskottet nämna det som framgår av Tidöavtalet om att stärka beroendevården. Utöver Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende noterar utskottet den utredning om svensk narkotikapolitik som regeringen har tillsatt där utredaren även ska lämna förslag på hur tillgängligheten till och kvaliteten i närstående- och anhöriginsatser kan förbättras (dir 2022:24). Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 49 och 2022/23:1927 (C) yrkande 5. Motionerna bör avslås.

Slutligen konstaterar utskottet, när det gäller statistik och uppföljning av socialtjänstens arbete, att individbaserad offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkande 127 och 2022/23:2017 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som överlämnades till regeringen 2020 bereds i Regeringskansliet. I betänkandet finns förslag om en ny socialtjänstlag som ska ersätta den nuvarande lagen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1408 (M) yrkande 1 och 2022/23:2061 (S) yrkande 49. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller fler befogenheter för socialtjänsten, s.k. mellantvång vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna i den del som avser direktiv för ett samarbetsprojekt om kriminalitet och då särskilt föräldraansvar. I detta sammanhang noterar utskottet att propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke (prop. 2022/23:64) har överlämnats till riksdagen och hänvisats till socialutskottet. Därutöver noterar utskottet Utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Vad avser socialtjänstens arbete i de delar som rör socialtjänstpersonalens utbildning, kompetens samt karriär vill utskottet understryka det som nämns i Tidöavtalet om bl.a. brottsförebyggande insatser för att bryta nyrekrytering samt reformering av socionomutbildningen. Vidare konstaterar utskottet att i det ovannämnda betänkandet En hållbar socialtjänst föreslås bl.a. att en utredning ska tillsättas med uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. Därtill noterar utskottet att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under perioden 2020–2022 stödja huvudmän och yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. I fråga om tillsyn av socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som ser över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och ha möjlighet att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS (dir. 2022:65). Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till att beredningen av betänkandet En hållbar socialtjänst fortgår i Regeringskansliet anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 12, 2022/23:594 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 30, 2022/23:894 (C) yrkandena 2, 4, 5 och 36, 2022/23:924 (SD) yrkandena 3–9 och 11, 2022/23:1978 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 51. Motionerna bör avslås.

I fråga om hot och våld mot socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner där socialtjänstpersonal är en av flera kategorier som avses. Utskottet vill framhålla att regeringen vidtagit åtgärder för att stärka skyddet för offentliganställda, bl.a. genom att ge utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju 2022:02) tilläggsdirektiv. Utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Med beaktande av bl.a. det framförda är utskottet inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 2. Motionerna bör avslås.

Vad avser stöd till anhöriga till personer med missbruksproblem vill utskottet nämna det som framgår av Tidöavtalet om att stärka beroendevården. Utöver Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende noterar utskottet den utredning om svensk narkotikapolitik som regeringen har tillsatt där utredaren även ska lämna förslag på hur tillgängligheten till och kvaliteten i närstående- och anhöriginsatser kan förbättras (dir 2022:24). Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 49 och 2022/23:1927 (C) yrkande 5. Motionerna bör avslås.

Slutligen konstaterar utskottet, när det gäller statistik och uppföljning av socialtjänstens arbete, att individbaserad offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkande 127 och 2022/23:2017 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som överlämnades till regeringen 2020 bereds i Regeringskansliet. I betänkandet finns förslag om en ny socialtjänstlag som ska ersätta den nuvarande lagen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1408 (M) yrkande 1 och 2022/23:2061 (S) yrkande 49. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller fler befogenheter för socialtjänsten, s.k. mellantvång vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna i den del som avser direktiv för ett samarbetsprojekt om kriminalitet och då särskilt föräldraansvar. I detta sammanhang noterar utskottet att propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke (prop. 2022/23:64) har överlämnats till riksdagen och hänvisats till socialutskottet. Därutöver noterar utskottet Utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Vad avser socialtjänstens arbete i de delar som rör socialtjänstpersonalens utbildning, kompetens samt karriär vill utskottet understryka det som nämns i Tidöavtalet om bl.a. brottsförebyggande insatser för att bryta nyrekrytering samt reformering av socionomutbildningen. Vidare konstaterar utskottet att i det ovannämnda betänkandet En hållbar socialtjänst föreslås bl.a. att en utredning ska tillsättas med uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. Därtill noterar utskottet att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under perioden 2020–2022 stödja huvudmän och yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. I fråga om tillsyn av socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som ser över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och ha möjlighet att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS (dir. 2022:65). Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till att beredningen av betänkandet En hållbar socialtjänst fortgår i Regeringskansliet anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 12, 2022/23:594 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 30, 2022/23:894 (C) yrkandena 2, 4, 5 och 36, 2022/23:924 (SD) yrkandena 3–9 och 11, 2022/23:1978 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 51. Motionerna bör avslås.

I fråga om hot och våld mot socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner där socialtjänstpersonal är en av flera kategorier som avses. Utskottet vill framhålla att regeringen vidtagit åtgärder för att stärka skyddet för offentliganställda, bl.a. genom att ge utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju 2022:02) tilläggsdirektiv. Utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Med beaktande av bl.a. det framförda är utskottet inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 2. Motionerna bör avslås.

Vad avser stöd till anhöriga till personer med missbruksproblem vill utskottet nämna det som framgår av Tidöavtalet om att stärka beroendevården. Utöver Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende noterar utskottet den utredning om svensk narkotikapolitik som regeringen har tillsatt där utredaren även ska lämna förslag på hur tillgängligheten till och kvaliteten i närstående- och anhöriginsatser kan förbättras (dir 2022:24). Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 49 och 2022/23:1927 (C) yrkande 5. Motionerna bör avslås.

Slutligen konstaterar utskottet, när det gäller statistik och uppföljning av socialtjänstens arbete, att individbaserad offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkande 127 och 2022/23:2017 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som överlämnades till regeringen 2020 bereds i Regeringskansliet. I betänkandet finns förslag om en ny socialtjänstlag som ska ersätta den nuvarande lagen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1408 (M) yrkande 1 och 2022/23:2061 (S) yrkande 49. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller fler befogenheter för socialtjänsten, s.k. mellantvång vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna i den del som avser direktiv för ett samarbetsprojekt om kriminalitet och då särskilt föräldraansvar. I detta sammanhang noterar utskottet att propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke (prop. 2022/23:64) har överlämnats till riksdagen och hänvisats till socialutskottet. Därutöver noterar utskottet Utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Vad avser socialtjänstens arbete i de delar som rör socialtjänstpersonalens utbildning, kompetens samt karriär vill utskottet understryka det som nämns i Tidöavtalet om bl.a. brottsförebyggande insatser för att bryta nyrekrytering samt reformering av socionomutbildningen. Vidare konstaterar utskottet att i det ovannämnda betänkandet En hållbar socialtjänst föreslås bl.a. att en utredning ska tillsättas med uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. Därtill noterar utskottet att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att under perioden 2020–2022 stödja huvudmän och yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. I fråga om tillsyn av socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som ser över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och ha möjlighet att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS (dir. 2022:65). Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till att beredningen av betänkandet En hållbar socialtjänst fortgår i Regeringskansliet anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 12, 2022/23:594 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 30, 2022/23:894 (C) yrkandena 2, 4, 5 och 36, 2022/23:924 (SD) yrkandena 3–9 och 11, 2022/23:1978 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 51. Motionerna bör avslås.

I fråga om hot och våld mot socialtjänsten konstaterar utskottet att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss för att stärka det straffrättsliga skyddet för bl.a. utövare av samhällsnyttiga funktioner där socialtjänstpersonal är en av flera kategorier som avses. Utskottet vill framhålla att regeringen vidtagit åtgärder för att stärka skyddet för offentliganställda, bl.a. genom att ge utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju 2022:02) tilläggsdirektiv. Utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Med beaktande av bl.a. det framförda är utskottet inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 2. Motionerna bör avslås.

Vad avser stöd till anhöriga till personer med missbruksproblem vill utskottet nämna det som framgår av Tidöavtalet om att stärka beroendevården. Utöver Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende noterar utskottet den utredning om svensk narkotikapolitik som regeringen har tillsatt där utredaren även ska lämna förslag på hur tillgängligheten till och kvaliteten i närstående- och anhöriginsatser kan förbättras (dir 2022:24). Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 49 och 2022/23:1927 (C) yrkande 5. Motionerna bör avslås.

Slutligen konstaterar utskottet, när det gäller statistik och uppföljning av socialtjänstens arbete, att individbaserad offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:894 (C) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkande 127 och 2022/23:2017 (S). Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Socialtjänstens arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Socialtjänsten i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt och ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet noterar att det i Tidöavtalet och i budgetpropositionen för 2023 aviseras att en stor bidragsreform behöver genomföras som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Detta kan ske bl.a. genom införandet av ett bidragstak som gör att den som kan arbeta aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än genom eget arbete. Till detta kan läggas det som nämns i Tidöavtalet om att begränsa rätten till försörjningsstöd för den som vistas olovligen i landet. Utskottet vill även nämna utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande (dir. 2022:124). Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:72 (M), 2022/23:924 (SD) yrkande 33, 2022/23:1198 (S), 2022/23:1400 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1408 (M) yrkande 2, 2022/23:1410 (M) yrkandena 1, 3 och 5, 2022/23:1690 (SD) och 2022/23:1721 (S). Motionerna bör avslås.

Utskottet anser inte heller att något initiativ bör tas med anledning av motionerna 2022/23:691 (S), 2022/23:881 (C) yrkande 57, 2022/23:894 (C) yrkande 18 och 2022/23:1673 (C) yrkande 98. Motionerna bör avslås.

I fråga om aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna där en del i bidragsreformen är att införa ett sådant krav för de som har försörjningsstöd. Utskottet konstaterar att en utredning också pågår med uppdrag att utforma ett förslag på hur aktivitetsplikt – deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd – kan införas i socialtjänstlagen (S2022/02323). Med beaktande av detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:65 (M), 2022/23:66 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 58, 2022/23:894 (C) yrkande 19, 2022/23:1406 (M) yrkande 3, 2022/23:1410 (M) yrkande 2 och 2022/23:2061 (S) yrkande 56 bör avslås.

När det gäller aktivitetsstimulans noterar utskottet att utredaren i den ovannämnda utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande ska göra en analys av ekonomiska drivkrafter till arbete inom försörjningsstödet och bl.a. följa upp jobbstimulansen och undersöka möjligheten att införa en jobbpremie. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:852 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 32. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Försörjningsstöd och bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Socialtjänsten i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt och ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet noterar att det i Tidöavtalet och i budgetpropositionen för 2023 aviseras att en stor bidragsreform behöver genomföras som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Detta kan ske bl.a. genom införandet av ett bidragstak som gör att den som kan arbeta aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än genom eget arbete. Till detta kan läggas det som nämns i Tidöavtalet om att begränsa rätten till försörjningsstöd för den som vistas olovligen i landet. Utskottet vill även nämna utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande (dir. 2022:124). Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:72 (M), 2022/23:924 (SD) yrkande 33, 2022/23:1198 (S), 2022/23:1400 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1408 (M) yrkande 2, 2022/23:1410 (M) yrkandena 1, 3 och 5, 2022/23:1690 (SD) och 2022/23:1721 (S). Motionerna bör avslås.

Utskottet anser inte heller att något initiativ bör tas med anledning av motionerna 2022/23:691 (S), 2022/23:881 (C) yrkande 57, 2022/23:894 (C) yrkande 18 och 2022/23:1673 (C) yrkande 98. Motionerna bör avslås.

I fråga om aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna där en del i bidragsreformen är att införa ett sådant krav för de som har försörjningsstöd. Utskottet konstaterar att en utredning också pågår med uppdrag att utforma ett förslag på hur aktivitetsplikt – deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd – kan införas i socialtjänstlagen (S2022/02323). Med beaktande av detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:65 (M), 2022/23:66 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 58, 2022/23:894 (C) yrkande 19, 2022/23:1406 (M) yrkande 3, 2022/23:1410 (M) yrkande 2 och 2022/23:2061 (S) yrkande 56 bör avslås.

När det gäller aktivitetsstimulans noterar utskottet att utredaren i den ovannämnda utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande ska göra en analys av ekonomiska drivkrafter till arbete inom försörjningsstödet och bl.a. följa upp jobbstimulansen och undersöka möjligheten att införa en jobbpremie. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:852 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 32. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Försörjningsstöd och bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Socialtjänsten i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt och ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet noterar att det i Tidöavtalet och i budgetpropositionen för 2023 aviseras att en stor bidragsreform behöver genomföras som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Detta kan ske bl.a. genom införandet av ett bidragstak som gör att den som kan arbeta aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än genom eget arbete. Till detta kan läggas det som nämns i Tidöavtalet om att begränsa rätten till försörjningsstöd för den som vistas olovligen i landet. Utskottet vill även nämna utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande (dir. 2022:124). Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:72 (M), 2022/23:924 (SD) yrkande 33, 2022/23:1198 (S), 2022/23:1400 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1408 (M) yrkande 2, 2022/23:1410 (M) yrkandena 1, 3 och 5, 2022/23:1690 (SD) och 2022/23:1721 (S). Motionerna bör avslås.

Utskottet anser inte heller att något initiativ bör tas med anledning av motionerna 2022/23:691 (S), 2022/23:881 (C) yrkande 57, 2022/23:894 (C) yrkande 18 och 2022/23:1673 (C) yrkande 98. Motionerna bör avslås.

I fråga om aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd vill utskottet framhålla överenskommelsen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna där en del i bidragsreformen är att införa ett sådant krav för de som har försörjningsstöd. Utskottet konstaterar att en utredning också pågår med uppdrag att utforma ett förslag på hur aktivitetsplikt – deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd – kan införas i socialtjänstlagen (S2022/02323). Med beaktande av detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:65 (M), 2022/23:66 (M), 2022/23:881 (C) yrkande 58, 2022/23:894 (C) yrkande 19, 2022/23:1406 (M) yrkande 3, 2022/23:1410 (M) yrkande 2 och 2022/23:2061 (S) yrkande 56 bör avslås.

När det gäller aktivitetsstimulans noterar utskottet att utredaren i den ovannämnda utredningen Åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande ska göra en analys av ekonomiska drivkrafter till arbete inom försörjningsstödet och bl.a. följa upp jobbstimulansen och undersöka möjligheten att införa en jobbpremie. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:852 (C) yrkande 6 och 2022/23:924 (SD) yrkande 32. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Försörjningsstöd och bistånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet