Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.

Många som befinner sig i prostitution och annan sexuell utsatthet har en mycket utsatt livssituation. Socialtjänsten har ansvar för att identifiera personer som befinner sig i sexuell utsatthet och prostitution samt erbjuda dessa stöd och möjlighet att ta sig ur detta, alternativt hänvisa vidare till en lämplig relevant vård- eller omsorgsinsats eller annan instans.

När det gäller förebyggande arbete noterar utskottet att förslagen i betänkandet Hållbar socialtjänstlag – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) och i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) berör de förslag som förs fram i flera motioner. Bland annat lämnas förslag om förebyggande arbete som ska vara tidigt och uppsökande, rätt till insatser och behandling, förtydligat ansvarsuppdrag för kommuner, om barnrättsperspektiv och stärkt brottsofferstöd. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 1 och 6, 2022/23:863 (C) yrkande 66, 2022/23:864 (C) yrkande 43, 2022/23:894 (C) yrkande 24, 2022/23:1673 (C) yrkande 116, 2022/23:2260 (MP) yrkandena 11 och 13, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 87 och 89 avstyrks därmed.

Vidare noterar utskottet att länsstyrelsernas samordningsfunktion stöder och bidrar till införandet av effektiva metoder. Brottsförebyggande rådet har också i samråd med bl.a. Socialstyrelsen publicerat ett riktat metodstöd till berörda aktörer för att förebygga våld mot kvinnor och flickor. Därmed avstyrks även motion 2022/23:54 (V) yrkandena 2 och 5.

När det gäller program och riktlinjer m.m. anser utskottet att det är angeläget att arbetet mot prostitution och sexuell utsatthet m.m. bedrivs långsiktigt och strategiskt samt att nationella insatser utvecklas. Utskottet ser positivt på regeringens pågående arbete med handlingsplanen mot prostitution och människohandel som är en del i regeringens bredare satsning för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Utskottet konstaterar att regeringen nyligen inlett ett arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett nytt åtgärdsprogram. I sammanhanget noteras även det ovan nämnda betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). I fråga om exitprogram konstaterar utskottet att det pågår en utredning om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (dir. 2022:115). Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår inte föregripas. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 3 och 7–9 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 8 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Prostitution, sexuell utsatthet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 16. Läs betänkandet

Många som befinner sig i prostitution och annan sexuell utsatthet har en mycket utsatt livssituation. Socialtjänsten har ansvar för att identifiera personer som befinner sig i sexuell utsatthet och prostitution samt erbjuda dessa stöd och möjlighet att ta sig ur detta, alternativt hänvisa vidare till en lämplig relevant vård- eller omsorgsinsats eller annan instans.

När det gäller förebyggande arbete noterar utskottet att förslagen i betänkandet Hållbar socialtjänstlag – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) och i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) berör de förslag som förs fram i flera motioner. Bland annat lämnas förslag om förebyggande arbete som ska vara tidigt och uppsökande, rätt till insatser och behandling, förtydligat ansvarsuppdrag för kommuner, om barnrättsperspektiv och stärkt brottsofferstöd. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 1 och 6, 2022/23:863 (C) yrkande 66, 2022/23:864 (C) yrkande 43, 2022/23:894 (C) yrkande 24, 2022/23:1673 (C) yrkande 116, 2022/23:2260 (MP) yrkandena 11 och 13, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 87 och 89 avstyrks därmed.

Vidare noterar utskottet att länsstyrelsernas samordningsfunktion stöder och bidrar till införandet av effektiva metoder. Brottsförebyggande rådet har också i samråd med bl.a. Socialstyrelsen publicerat ett riktat metodstöd till berörda aktörer för att förebygga våld mot kvinnor och flickor. Därmed avstyrks även motion 2022/23:54 (V) yrkandena 2 och 5.

När det gäller program och riktlinjer m.m. anser utskottet att det är angeläget att arbetet mot prostitution och sexuell utsatthet m.m. bedrivs långsiktigt och strategiskt samt att nationella insatser utvecklas. Utskottet ser positivt på regeringens pågående arbete med handlingsplanen mot prostitution och människohandel som är en del i regeringens bredare satsning för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Utskottet konstaterar att regeringen nyligen inlett ett arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett nytt åtgärdsprogram. I sammanhanget noteras även det ovan nämnda betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). I fråga om exitprogram konstaterar utskottet att det pågår en utredning om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (dir. 2022:115). Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår inte föregripas. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 3 och 7–9 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 8 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Prostitution, sexuell utsatthet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 16. Läs betänkandet

När det gäller förebyggande arbete och samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck konstaterar utskottet följande. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen bedriver enligt den tidigare nämnda nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med riktade åtgärdsprogram. Strategin inbegriper även hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare gäller som nämnts ett nationellt våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor. Som också nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. I övrigt noterar utskottet att Jämställdhetsmyndigheten fr.o.m. 2023 utger statsbidrag för brottsförebyggande arbete till kommuner, regioner och ideella organisationer, vilket utskottet anser bör kunna bidra till att stärka detta arbete. Utskottet noterar också att Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentrum för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck samt samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle om våld mot kvinnor. Vidare noteras att länsstyrelserna har i uppdrag att bidra till ökat stöd för utvecklingsarbete och samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom har fem centrala myndigheter i flerårigt uppdrag att gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper. Därutöver noteras Socialstyrelsens uppdrag att utveckla socialtjänstens arbete och tillhandahålla kompetensstöd samt Inspektionen för vård och omsorg uppdrag att förstärka och utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med särskilt fokus på insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. I sammanhanget noteras även betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). I detta betänkande lämnas bl.a. förslag om att socialnämnden i sitt brottsofferstöd ska beakta om personer som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation och efter en individuell behovsprövning ska kunna erbjudas en kontaktperson. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också framhålla det som nämns av samarbetspartierna i Tidöavtalet om breddad och skärpt lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck, att stödet till utsatta ska förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras samt om möjligheten att döma ut vistelseförbud. Utskottet noterar att de förslag som lämnats i departementspromemorian (Ds 2022:9) om utvidgat utreseförbud för barn bereds inom Regeringskansliet. Vidare pågår en utredning om åtgärder mot kontroll av flickors och kvinnors sexualitet som bl.a. ska se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras (Ju 2021:6) samt en utredning om översyn av kontaktförbudslagstiftningen för att stärka skyddet även för barn (dir. 2022:114 och tilläggsdir. 2023:36).

Utskottet noterar vidare att det i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) föreslås en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet samt ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. I det redan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) lämnas förslag om att de särskilda bestämmelserna om brottsofferstöd även ska gälla för barn. Betänkandena bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om att uppgifter om barnet inte ska få lämnas ut till vårdnadshavaren om det finns en akut risk för att barnet utsätts för brott noteras det nämnda betänkandet om en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att det ska införas bestämmelser om att insatser ska få tillhandahållas utan behovsprövning till barn som fyllt 15 år och oberoende av vårdnadshavarens samtycke. Vidare lämnas förslag om att det ska införas en möjlighet att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Utskottet uppmärksammar att regeringens proposition om en sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke har behandlats i socialutskottet och att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag som förts fram i propositionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2022/23:64, bet. 2022/23:SoU26, rskr. 2022/23:191).

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns behov av att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:121 (S), 2022/23:924 (SD) yrkande 29, 2022/23:959 (SD) yrkande 7 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 91, 93 och 95–98 avstyrks därför.

När det gäller föräldraskapsstöd konstaterar utskottet inledningsvis att samarbetspartierna i Tidöavtalet aviserat en satsning på föräldrastödsprogram samt att regeringen i budgetpropositionen framfört att föräldrars kunskap om barns rättigheter och stöd i föräldraskapet är angeläget och att den avser att stärka föräldraskapsstödet och att öka antalet föräldraskapsstödsprogram. I övrigt noterar utskottet att MFoF har i uppdrag att ta fram kriterier för fördelning av statsbidrag till kommuner, regioner och andra berörda aktörer för ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Vidare har MFoF gett ut en myndighetsgemensam vägledning för yrkesverksamma och MUCF genomför informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma m.fl. som arbetar och möter barn och unga. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 30 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 102 avstyrks.

I fråga om kartläggning och statistik noterar utskottet att i det nämnda betänkande En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) lämnas förslag om en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet och ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. Vidare noteras förslagen i det nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) om en kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och att det ska införas en ny lag om socialtjänstdataregister för förbättrad kartläggning och statistik. Som angetts bereds betänkandena inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det inte finns anledning att föregripa det arbete som pågår. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 31 och 2022/23:959 (SD) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

När det gäller förebyggande arbete och samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck konstaterar utskottet följande. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen bedriver enligt den tidigare nämnda nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med riktade åtgärdsprogram. Strategin inbegriper även hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare gäller som nämnts ett nationellt våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor. Som också nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. I övrigt noterar utskottet att Jämställdhetsmyndigheten fr.o.m. 2023 utger statsbidrag för brottsförebyggande arbete till kommuner, regioner och ideella organisationer, vilket utskottet anser bör kunna bidra till att stärka detta arbete. Utskottet noterar också att Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentrum för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck samt samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle om våld mot kvinnor. Vidare noteras att länsstyrelserna har i uppdrag att bidra till ökat stöd för utvecklingsarbete och samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom har fem centrala myndigheter i flerårigt uppdrag att gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper. Därutöver noteras Socialstyrelsens uppdrag att utveckla socialtjänstens arbete och tillhandahålla kompetensstöd samt Inspektionen för vård och omsorg uppdrag att förstärka och utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med särskilt fokus på insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. I sammanhanget noteras även betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). I detta betänkande lämnas bl.a. förslag om att socialnämnden i sitt brottsofferstöd ska beakta om personer som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation och efter en individuell behovsprövning ska kunna erbjudas en kontaktperson. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också framhålla det som nämns av samarbetspartierna i Tidöavtalet om breddad och skärpt lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck, att stödet till utsatta ska förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras samt om möjligheten att döma ut vistelseförbud. Utskottet noterar att de förslag som lämnats i departementspromemorian (Ds 2022:9) om utvidgat utreseförbud för barn bereds inom Regeringskansliet. Vidare pågår en utredning om åtgärder mot kontroll av flickors och kvinnors sexualitet som bl.a. ska se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras (Ju 2021:6) samt en utredning om översyn av kontaktförbudslagstiftningen för att stärka skyddet även för barn (dir. 2022:114 och tilläggsdir. 2023:36).

Utskottet noterar vidare att det i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) föreslås en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet samt ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. I det redan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) lämnas förslag om att de särskilda bestämmelserna om brottsofferstöd även ska gälla för barn. Betänkandena bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om att uppgifter om barnet inte ska få lämnas ut till vårdnadshavaren om det finns en akut risk för att barnet utsätts för brott noteras det nämnda betänkandet om en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att det ska införas bestämmelser om att insatser ska få tillhandahållas utan behovsprövning till barn som fyllt 15 år och oberoende av vårdnadshavarens samtycke. Vidare lämnas förslag om att det ska införas en möjlighet att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Utskottet uppmärksammar att regeringens proposition om en sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke har behandlats i socialutskottet och att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag som förts fram i propositionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2022/23:64, bet. 2022/23:SoU26, rskr. 2022/23:191).

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns behov av att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:121 (S), 2022/23:924 (SD) yrkande 29, 2022/23:959 (SD) yrkande 7 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 91, 93 och 95–98 avstyrks därför.

När det gäller föräldraskapsstöd konstaterar utskottet inledningsvis att samarbetspartierna i Tidöavtalet aviserat en satsning på föräldrastödsprogram samt att regeringen i budgetpropositionen framfört att föräldrars kunskap om barns rättigheter och stöd i föräldraskapet är angeläget och att den avser att stärka föräldraskapsstödet och att öka antalet föräldraskapsstödsprogram. I övrigt noterar utskottet att MFoF har i uppdrag att ta fram kriterier för fördelning av statsbidrag till kommuner, regioner och andra berörda aktörer för ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Vidare har MFoF gett ut en myndighetsgemensam vägledning för yrkesverksamma och MUCF genomför informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma m.fl. som arbetar och möter barn och unga. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 30 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 102 avstyrks.

I fråga om kartläggning och statistik noterar utskottet att i det nämnda betänkande En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) lämnas förslag om en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet och ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. Vidare noteras förslagen i det nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) om en kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och att det ska införas en ny lag om socialtjänstdataregister för förbättrad kartläggning och statistik. Som angetts bereds betänkandena inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det inte finns anledning att föregripa det arbete som pågår. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 31 och 2022/23:959 (SD) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 6. Läs betänkandet

När det gäller förebyggande arbete och samordning mot hedersrelaterat våld och förtryck konstaterar utskottet följande. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen bedriver enligt den tidigare nämnda nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med riktade åtgärdsprogram. Strategin inbegriper även hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare gäller som nämnts ett nationellt våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor. Som också nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. I övrigt noterar utskottet att Jämställdhetsmyndigheten fr.o.m. 2023 utger statsbidrag för brottsförebyggande arbete till kommuner, regioner och ideella organisationer, vilket utskottet anser bör kunna bidra till att stärka detta arbete. Utskottet noterar också att Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentrum för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck samt samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle om våld mot kvinnor. Vidare noteras att länsstyrelserna har i uppdrag att bidra till ökat stöd för utvecklingsarbete och samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle för mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom har fem centrala myndigheter i flerårigt uppdrag att gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper. Därutöver noteras Socialstyrelsens uppdrag att utveckla socialtjänstens arbete och tillhandahålla kompetensstöd samt Inspektionen för vård och omsorg uppdrag att förstärka och utveckla tillsynen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med särskilt fokus på insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. I sammanhanget noteras även betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). I detta betänkande lämnas bl.a. förslag om att socialnämnden i sitt brottsofferstöd ska beakta om personer som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation och efter en individuell behovsprövning ska kunna erbjudas en kontaktperson. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också framhålla det som nämns av samarbetspartierna i Tidöavtalet om breddad och skärpt lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck, att stödet till utsatta ska förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras samt om möjligheten att döma ut vistelseförbud. Utskottet noterar att de förslag som lämnats i departementspromemorian (Ds 2022:9) om utvidgat utreseförbud för barn bereds inom Regeringskansliet. Vidare pågår en utredning om åtgärder mot kontroll av flickors och kvinnors sexualitet som bl.a. ska se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras (Ju 2021:6) samt en utredning om översyn av kontaktförbudslagstiftningen för att stärka skyddet även för barn (dir. 2022:114 och tilläggsdir. 2023:36).

Utskottet noterar vidare att det i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) föreslås en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet samt ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. I det redan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) lämnas förslag om att de särskilda bestämmelserna om brottsofferstöd även ska gälla för barn. Betänkandena bereds inom Regeringskansliet.

I fråga om att uppgifter om barnet inte ska få lämnas ut till vårdnadshavaren om det finns en akut risk för att barnet utsätts för brott noteras det nämnda betänkandet om en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att det ska införas bestämmelser om att insatser ska få tillhandahållas utan behovsprövning till barn som fyllt 15 år och oberoende av vårdnadshavarens samtycke. Vidare lämnas förslag om att det ska införas en möjlighet att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Utskottet uppmärksammar att regeringens proposition om en sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke har behandlats i socialutskottet och att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag som förts fram i propositionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2022/23:64, bet. 2022/23:SoU26, rskr. 2022/23:191).

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns behov av att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:121 (S), 2022/23:924 (SD) yrkande 29, 2022/23:959 (SD) yrkande 7 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 91, 93 och 95–98 avstyrks därför.

När det gäller föräldraskapsstöd konstaterar utskottet inledningsvis att samarbetspartierna i Tidöavtalet aviserat en satsning på föräldrastödsprogram samt att regeringen i budgetpropositionen framfört att föräldrars kunskap om barns rättigheter och stöd i föräldraskapet är angeläget och att den avser att stärka föräldraskapsstödet och att öka antalet föräldraskapsstödsprogram. I övrigt noterar utskottet att MFoF har i uppdrag att ta fram kriterier för fördelning av statsbidrag till kommuner, regioner och andra berörda aktörer för ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Vidare har MFoF gett ut en myndighetsgemensam vägledning för yrkesverksamma och MUCF genomför informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma m.fl. som arbetar och möter barn och unga. Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 30 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 102 avstyrks.

I fråga om kartläggning och statistik noterar utskottet att i det nämnda betänkande En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) lämnas förslag om en särskild struktur och organisation för att stödja arbetet och ett kunskapsstöd för yrkesverksamma i kommuner och regioner. Vidare noteras förslagen i det nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) om en kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och att det ska införas en ny lag om socialtjänstdataregister för förbättrad kartläggning och statistik. Som angetts bereds betänkandena inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det inte finns anledning att föregripa det arbete som pågår. Motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 31 och 2022/23:959 (SD) yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Att stoppa våld i en nära relation är en oerhört angelägen uppgift som kräver såväl långsiktiga förebyggande insatser som omedelbara skyddande och uppföljande insatser för de våldsutsatta. Enligt utskottet behöver samhället i stort få en ökad förståelse och kunskap om våld i nära relationer så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Utskottet noterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt det nationella våldsförebyggande programmet på området mäns våld mot kvinnor. Som redan nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026.

I övrigt noterar utskottet det ovan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att socialtjänsten ska bedriva ett förebyggande och kunskapsbaserat arbete med övergripande planering. När det gäller att erbjuda en samlad ingång eller ett frigörelsestöd föreslås i betänkandet att socialnämnden ska erbjuda ett brottsofferstöd för att stödja de som utsatts för brott och deras närstående. I betänkandet lämnas även förslag om stöd för systematisk uppföljning som förbättrar kvaliteten och om en ny lag om socialtjänstdataregister som avser att förbättra den offentliga statistiken. När det gäller eftervåld och skyddet för husdjur konstaterar utskottet att det under senare år har införts möjligheter enligt offentlighets- och sekretesslagen för socialtjänsten att bryta sekretessen och lämna uppgifter till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten till förmån för djuret. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 24, 2022/23:958 (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 (C) yrkande 3, 2022/23:1677 (C), 2022/23:2268 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 112, 113 och 126. Motionerna avstyrks med det anförda.

När det gäller förebyggande arbete och kompetens bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas som angetts förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering samt om kvalitet och samverkan. Det föreslås även att socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning för att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör enligt utskottet riksdagen inte ta några initiativ. Motionerna 2022/23:86 (V) yrkande 2, 2022/23:881 (C) yrkande 34, 2022/23:883 (C) yrkande 11, 2022/23:905 (C) yrkande 61, 2022/23:924 (SD) yrkande 25, 2022/23:958 (SD) yrkande 6, 2022/23:1673 (C) yrkandena 56, 87 och 97, 2022/23:1890 (C) och 2022/23:2218 (S) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det har införts ett statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna som ska börja gälla fr.o.m. 2024 och som avser att ersätta tidigare gällande ordning. Avsikten är att samla befintliga statsbidrag inom brottsofferområdet, förbättra förutsättningarna för organisationerna genom att fördela en del av bidraget som organisationsbidrag samt förlänga tiden för att få bidraget och låta det löpa på två år i stället för ett år. Enligt utskottet bör motionerna 2022/23:695 (S), 2022/23:922 (SD) yrkandena 4–6 och 2022/23:1052 (S) avstyrkas.

I fråga om våld mot äldre bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänstlag (SOU 2020:47). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och utveckling av den nationella statistiken. Även förslagen som lämnas i betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) bereds. I det betänkandet föreslås en ny äldreomsorgslag som ska ge styrning och stöd för kommuner m.fl. för att utveckla kvalitet och särskilda bestämmelser om säkerhet och trygghet samt om en personcentrerad vård och omsorg med samordning och samverkan. Utskottet anser att regeringens beredning av betänkandena inte bör föregripas. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkande 26 och 2022/23:927 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Mot den ovan angivna bakgrunden finns det enligt utskottet inte heller anledning att ta några initiativ när det gäller forskning och åtgärder för att motverka våld mot äldre. Motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 35, 2022/23:901 (C) yrkande 41 och 2022/23:1673 (C) yrkande 80 avstyrks därför.

När det gäller våld mot barn noteras även här betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi samt att Folkhälsomyndigheten ska samordna, stödja och följa upp detta arbete. Även Trygghetsberedningens delbetänkande Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) bereds inom Regeringskansliet. I det betänkandet lämnas förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram och sprida kunskap när det gäller våld mot barn och unga i nära relationer samt att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. När det gäller stödlinjer för barn vill utskottet framhålla att Bris stödlinje 116 111 har förstärkts med 20 miljoner kronor med start 2023 (bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har som nämnts ovan riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:543 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:593 (M), 2022/23:864 (C) yrkande 45, 2022/23:2044 (S) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 81 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Att stoppa våld i en nära relation är en oerhört angelägen uppgift som kräver såväl långsiktiga förebyggande insatser som omedelbara skyddande och uppföljande insatser för de våldsutsatta. Enligt utskottet behöver samhället i stort få en ökad förståelse och kunskap om våld i nära relationer så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Utskottet noterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt det nationella våldsförebyggande programmet på området mäns våld mot kvinnor. Som redan nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026.

I övrigt noterar utskottet det ovan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att socialtjänsten ska bedriva ett förebyggande och kunskapsbaserat arbete med övergripande planering. När det gäller att erbjuda en samlad ingång eller ett frigörelsestöd föreslås i betänkandet att socialnämnden ska erbjuda ett brottsofferstöd för att stödja de som utsatts för brott och deras närstående. I betänkandet lämnas även förslag om stöd för systematisk uppföljning som förbättrar kvaliteten och om en ny lag om socialtjänstdataregister som avser att förbättra den offentliga statistiken. När det gäller eftervåld och skyddet för husdjur konstaterar utskottet att det under senare år har införts möjligheter enligt offentlighets- och sekretesslagen för socialtjänsten att bryta sekretessen och lämna uppgifter till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten till förmån för djuret. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 24, 2022/23:958 (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 (C) yrkande 3, 2022/23:1677 (C), 2022/23:2268 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 112, 113 och 126. Motionerna avstyrks med det anförda.

När det gäller förebyggande arbete och kompetens bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas som angetts förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering samt om kvalitet och samverkan. Det föreslås även att socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning för att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör enligt utskottet riksdagen inte ta några initiativ. Motionerna 2022/23:86 (V) yrkande 2, 2022/23:881 (C) yrkande 34, 2022/23:883 (C) yrkande 11, 2022/23:905 (C) yrkande 61, 2022/23:924 (SD) yrkande 25, 2022/23:958 (SD) yrkande 6, 2022/23:1673 (C) yrkandena 56, 87 och 97, 2022/23:1890 (C) och 2022/23:2218 (S) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det har införts ett statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna som ska börja gälla fr.o.m. 2024 och som avser att ersätta tidigare gällande ordning. Avsikten är att samla befintliga statsbidrag inom brottsofferområdet, förbättra förutsättningarna för organisationerna genom att fördela en del av bidraget som organisationsbidrag samt förlänga tiden för att få bidraget och låta det löpa på två år i stället för ett år. Enligt utskottet bör motionerna 2022/23:695 (S), 2022/23:922 (SD) yrkandena 4–6 och 2022/23:1052 (S) avstyrkas.

I fråga om våld mot äldre bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänstlag (SOU 2020:47). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och utveckling av den nationella statistiken. Även förslagen som lämnas i betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) bereds. I det betänkandet föreslås en ny äldreomsorgslag som ska ge styrning och stöd för kommuner m.fl. för att utveckla kvalitet och särskilda bestämmelser om säkerhet och trygghet samt om en personcentrerad vård och omsorg med samordning och samverkan. Utskottet anser att regeringens beredning av betänkandena inte bör föregripas. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkande 26 och 2022/23:927 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Mot den ovan angivna bakgrunden finns det enligt utskottet inte heller anledning att ta några initiativ när det gäller forskning och åtgärder för att motverka våld mot äldre. Motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 35, 2022/23:901 (C) yrkande 41 och 2022/23:1673 (C) yrkande 80 avstyrks därför.

När det gäller våld mot barn noteras även här betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi samt att Folkhälsomyndigheten ska samordna, stödja och följa upp detta arbete. Även Trygghetsberedningens delbetänkande Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) bereds inom Regeringskansliet. I det betänkandet lämnas förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram och sprida kunskap när det gäller våld mot barn och unga i nära relationer samt att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. När det gäller stödlinjer för barn vill utskottet framhålla att Bris stödlinje 116 111 har förstärkts med 20 miljoner kronor med start 2023 (bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har som nämnts ovan riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:543 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:593 (M), 2022/23:864 (C) yrkande 45, 2022/23:2044 (S) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 81 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Att stoppa våld i en nära relation är en oerhört angelägen uppgift som kräver såväl långsiktiga förebyggande insatser som omedelbara skyddande och uppföljande insatser för de våldsutsatta. Enligt utskottet behöver samhället i stort få en ökad förståelse och kunskap om våld i nära relationer så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Utskottet noterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt det nationella våldsförebyggande programmet på området mäns våld mot kvinnor. Som redan nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026.

I övrigt noterar utskottet det ovan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att socialtjänsten ska bedriva ett förebyggande och kunskapsbaserat arbete med övergripande planering. När det gäller att erbjuda en samlad ingång eller ett frigörelsestöd föreslås i betänkandet att socialnämnden ska erbjuda ett brottsofferstöd för att stödja de som utsatts för brott och deras närstående. I betänkandet lämnas även förslag om stöd för systematisk uppföljning som förbättrar kvaliteten och om en ny lag om socialtjänstdataregister som avser att förbättra den offentliga statistiken. När det gäller eftervåld och skyddet för husdjur konstaterar utskottet att det under senare år har införts möjligheter enligt offentlighets- och sekretesslagen för socialtjänsten att bryta sekretessen och lämna uppgifter till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten till förmån för djuret. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 24, 2022/23:958 (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 (C) yrkande 3, 2022/23:1677 (C), 2022/23:2268 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 112, 113 och 126. Motionerna avstyrks med det anförda.

När det gäller förebyggande arbete och kompetens bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas som angetts förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering samt om kvalitet och samverkan. Det föreslås även att socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning för att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör enligt utskottet riksdagen inte ta några initiativ. Motionerna 2022/23:86 (V) yrkande 2, 2022/23:881 (C) yrkande 34, 2022/23:883 (C) yrkande 11, 2022/23:905 (C) yrkande 61, 2022/23:924 (SD) yrkande 25, 2022/23:958 (SD) yrkande 6, 2022/23:1673 (C) yrkandena 56, 87 och 97, 2022/23:1890 (C) och 2022/23:2218 (S) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det har införts ett statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna som ska börja gälla fr.o.m. 2024 och som avser att ersätta tidigare gällande ordning. Avsikten är att samla befintliga statsbidrag inom brottsofferområdet, förbättra förutsättningarna för organisationerna genom att fördela en del av bidraget som organisationsbidrag samt förlänga tiden för att få bidraget och låta det löpa på två år i stället för ett år. Enligt utskottet bör motionerna 2022/23:695 (S), 2022/23:922 (SD) yrkandena 4–6 och 2022/23:1052 (S) avstyrkas.

I fråga om våld mot äldre bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänstlag (SOU 2020:47). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och utveckling av den nationella statistiken. Även förslagen som lämnas i betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) bereds. I det betänkandet föreslås en ny äldreomsorgslag som ska ge styrning och stöd för kommuner m.fl. för att utveckla kvalitet och särskilda bestämmelser om säkerhet och trygghet samt om en personcentrerad vård och omsorg med samordning och samverkan. Utskottet anser att regeringens beredning av betänkandena inte bör föregripas. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkande 26 och 2022/23:927 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Mot den ovan angivna bakgrunden finns det enligt utskottet inte heller anledning att ta några initiativ när det gäller forskning och åtgärder för att motverka våld mot äldre. Motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 35, 2022/23:901 (C) yrkande 41 och 2022/23:1673 (C) yrkande 80 avstyrks därför.

När det gäller våld mot barn noteras även här betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi samt att Folkhälsomyndigheten ska samordna, stödja och följa upp detta arbete. Även Trygghetsberedningens delbetänkande Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) bereds inom Regeringskansliet. I det betänkandet lämnas förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram och sprida kunskap när det gäller våld mot barn och unga i nära relationer samt att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. När det gäller stödlinjer för barn vill utskottet framhålla att Bris stödlinje 116 111 har förstärkts med 20 miljoner kronor med start 2023 (bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har som nämnts ovan riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:543 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:593 (M), 2022/23:864 (C) yrkande 45, 2022/23:2044 (S) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 81 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 11 och 12. Läs betänkandet

Att stoppa våld i en nära relation är en oerhört angelägen uppgift som kräver såväl långsiktiga förebyggande insatser som omedelbara skyddande och uppföljande insatser för de våldsutsatta. Enligt utskottet behöver samhället i stort få en ökad förståelse och kunskap om våld i nära relationer så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Utskottet noterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt det nationella våldsförebyggande programmet på området mäns våld mot kvinnor. Som redan nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026.

I övrigt noterar utskottet det ovan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att socialtjänsten ska bedriva ett förebyggande och kunskapsbaserat arbete med övergripande planering. När det gäller att erbjuda en samlad ingång eller ett frigörelsestöd föreslås i betänkandet att socialnämnden ska erbjuda ett brottsofferstöd för att stödja de som utsatts för brott och deras närstående. I betänkandet lämnas även förslag om stöd för systematisk uppföljning som förbättrar kvaliteten och om en ny lag om socialtjänstdataregister som avser att förbättra den offentliga statistiken. När det gäller eftervåld och skyddet för husdjur konstaterar utskottet att det under senare år har införts möjligheter enligt offentlighets- och sekretesslagen för socialtjänsten att bryta sekretessen och lämna uppgifter till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten till förmån för djuret. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 24, 2022/23:958 (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 (C) yrkande 3, 2022/23:1677 (C), 2022/23:2268 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 112, 113 och 126. Motionerna avstyrks med det anförda.

När det gäller förebyggande arbete och kompetens bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas som angetts förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering samt om kvalitet och samverkan. Det föreslås även att socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning för att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör enligt utskottet riksdagen inte ta några initiativ. Motionerna 2022/23:86 (V) yrkande 2, 2022/23:881 (C) yrkande 34, 2022/23:883 (C) yrkande 11, 2022/23:905 (C) yrkande 61, 2022/23:924 (SD) yrkande 25, 2022/23:958 (SD) yrkande 6, 2022/23:1673 (C) yrkandena 56, 87 och 97, 2022/23:1890 (C) och 2022/23:2218 (S) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det har införts ett statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna som ska börja gälla fr.o.m. 2024 och som avser att ersätta tidigare gällande ordning. Avsikten är att samla befintliga statsbidrag inom brottsofferområdet, förbättra förutsättningarna för organisationerna genom att fördela en del av bidraget som organisationsbidrag samt förlänga tiden för att få bidraget och låta det löpa på två år i stället för ett år. Enligt utskottet bör motionerna 2022/23:695 (S), 2022/23:922 (SD) yrkandena 4–6 och 2022/23:1052 (S) avstyrkas.

I fråga om våld mot äldre bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänstlag (SOU 2020:47). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och utveckling av den nationella statistiken. Även förslagen som lämnas i betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) bereds. I det betänkandet föreslås en ny äldreomsorgslag som ska ge styrning och stöd för kommuner m.fl. för att utveckla kvalitet och särskilda bestämmelser om säkerhet och trygghet samt om en personcentrerad vård och omsorg med samordning och samverkan. Utskottet anser att regeringens beredning av betänkandena inte bör föregripas. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkande 26 och 2022/23:927 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Mot den ovan angivna bakgrunden finns det enligt utskottet inte heller anledning att ta några initiativ när det gäller forskning och åtgärder för att motverka våld mot äldre. Motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 35, 2022/23:901 (C) yrkande 41 och 2022/23:1673 (C) yrkande 80 avstyrks därför.

När det gäller våld mot barn noteras även här betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi samt att Folkhälsomyndigheten ska samordna, stödja och följa upp detta arbete. Även Trygghetsberedningens delbetänkande Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) bereds inom Regeringskansliet. I det betänkandet lämnas förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram och sprida kunskap när det gäller våld mot barn och unga i nära relationer samt att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. När det gäller stödlinjer för barn vill utskottet framhålla att Bris stödlinje 116 111 har förstärkts med 20 miljoner kronor med start 2023 (bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har som nämnts ovan riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:543 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:593 (M), 2022/23:864 (C) yrkande 45, 2022/23:2044 (S) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 81 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Att stoppa våld i en nära relation är en oerhört angelägen uppgift som kräver såväl långsiktiga förebyggande insatser som omedelbara skyddande och uppföljande insatser för de våldsutsatta. Enligt utskottet behöver samhället i stort få en ökad förståelse och kunskap om våld i nära relationer så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Utskottet noterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt det nationella våldsförebyggande programmet på området mäns våld mot kvinnor. Som redan nämnts avser regeringen att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026.

I övrigt noterar utskottet det ovan nämnda betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas förslag om att socialtjänsten ska bedriva ett förebyggande och kunskapsbaserat arbete med övergripande planering. När det gäller att erbjuda en samlad ingång eller ett frigörelsestöd föreslås i betänkandet att socialnämnden ska erbjuda ett brottsofferstöd för att stödja de som utsatts för brott och deras närstående. I betänkandet lämnas även förslag om stöd för systematisk uppföljning som förbättrar kvaliteten och om en ny lag om socialtjänstdataregister som avser att förbättra den offentliga statistiken. När det gäller eftervåld och skyddet för husdjur konstaterar utskottet att det under senare år har införts möjligheter enligt offentlighets- och sekretesslagen för socialtjänsten att bryta sekretessen och lämna uppgifter till djurskyddskontrollmyndigheterna eller Polismyndigheten till förmån för djuret. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:924 (SD) yrkande 24, 2022/23:958 (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 (C) yrkande 3, 2022/23:1677 (C), 2022/23:2268 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 112, 113 och 126. Motionerna avstyrks med det anförda.

När det gäller förebyggande arbete och kompetens bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänst (SOU 2020:47) inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnas som angetts förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering samt om kvalitet och samverkan. Det föreslås även att socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning för att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör enligt utskottet riksdagen inte ta några initiativ. Motionerna 2022/23:86 (V) yrkande 2, 2022/23:881 (C) yrkande 34, 2022/23:883 (C) yrkande 11, 2022/23:905 (C) yrkande 61, 2022/23:924 (SD) yrkande 25, 2022/23:958 (SD) yrkande 6, 2022/23:1673 (C) yrkandena 56, 87 och 97, 2022/23:1890 (C) och 2022/23:2218 (S) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det har införts ett statsbidrag till kvinno- och tjejjourerna som ska börja gälla fr.o.m. 2024 och som avser att ersätta tidigare gällande ordning. Avsikten är att samla befintliga statsbidrag inom brottsofferområdet, förbättra förutsättningarna för organisationerna genom att fördela en del av bidraget som organisationsbidrag samt förlänga tiden för att få bidraget och låta det löpa på två år i stället för ett år. Enligt utskottet bör motionerna 2022/23:695 (S), 2022/23:922 (SD) yrkandena 4–6 och 2022/23:1052 (S) avstyrkas.

I fråga om våld mot äldre bereds som nämnts betänkandet Hållbar socialtjänstlag (SOU 2020:47). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om en förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst med övergripande planering och utveckling av den nationella statistiken. Även förslagen som lämnas i betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) bereds. I det betänkandet föreslås en ny äldreomsorgslag som ska ge styrning och stöd för kommuner m.fl. för att utveckla kvalitet och särskilda bestämmelser om säkerhet och trygghet samt om en personcentrerad vård och omsorg med samordning och samverkan. Utskottet anser att regeringens beredning av betänkandena inte bör föregripas. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkande 26 och 2022/23:927 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Mot den ovan angivna bakgrunden finns det enligt utskottet inte heller anledning att ta några initiativ när det gäller forskning och åtgärder för att motverka våld mot äldre. Motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 35, 2022/23:901 (C) yrkande 41 och 2022/23:1673 (C) yrkande 80 avstyrks därför.

När det gäller våld mot barn noteras även här betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) som bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås en samlad nationell strategi samt att Folkhälsomyndigheten ska samordna, stödja och följa upp detta arbete. Även Trygghetsberedningens delbetänkande Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) bereds inom Regeringskansliet. I det betänkandet lämnas förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram och sprida kunskap när det gäller våld mot barn och unga i nära relationer samt att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsstöd för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. När det gäller stödlinjer för barn vill utskottet framhålla att Bris stödlinje 116 111 har förstärkts med 20 miljoner kronor med start 2023 (bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Vidare har som nämnts ovan riksdagen nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om en nollvision för våld i nära relationer (bet. 2022/23:AU7, rskr. 2022/23:166). Sammantaget anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ. Motionerna 2022/23:543 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:593 (M), 2022/23:864 (C) yrkande 45, 2022/23:2044 (S) yrkandena 1, 4 och 5 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 81 avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att arbete pågår med att bereda de förslag som har lämnats i utredningsbetänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112), promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (Ds 2020:16) och promemorian Utkast till lagrådsremiss Ett fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat boende (S2022/03649). Betänkandet och promemoriorna har remissbehandlats och regeringen gör bedömningen att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2023 (skr. 2022/23:75 s. 218).

Förslagen i utredningsbetänkandet och promemoriorna gäller frågor som väcks i flera av motionerna, nämligen lagreglering, tillstånds- och kvalitetskrav samt barn i skyddat boende. I fråga om barn i skyddat boende bör även uppmärksammas att två tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen efter förslag från utskottet alltjämt är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte anledning att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2022/23:364 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:881 (C) yrkandena 38–43, 2022/23:883 (C) yrkandena 9 och 10, 2022/23:894 (C) yrkandena 20, 21 och 38–40, 2022/23:924 (SD) yrkande 28, 2022/23:1673 (C) yrkandena 54 och 55, 2022/23:1976 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 55.

När det gäller frågan om avgift för skyddat boende noterar utskottet att en kommun enligt 8 kap. 1 § SoL får ta ut skälig ersättning för stöd- och hjälpinsatser som inte är av behandlingskaraktär. Varje kommun beslutar själv om en avgift ska tas ut eller inte. Om den enskilde saknar medel för att betala avgiften kan socialnämnden bevilja försörjningsstöd för kostnaden. Utskottet är inte berett att föreslå att insatsen skyddat boende ska undantas från de stöd- och hjälpinsatser som kommunen får ta ut skälig ersättning för eller i övrigt ta initiativ i frågor om avgift för skyddat boende. Därmed avstyrks motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 124.

Ur avsnittet "Skyddat boende" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att arbete pågår med att bereda de förslag som har lämnats i utredningsbetänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112), promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (Ds 2020:16) och promemorian Utkast till lagrådsremiss Ett fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat boende (S2022/03649). Betänkandet och promemoriorna har remissbehandlats och regeringen gör bedömningen att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2023 (skr. 2022/23:75 s. 218).

Förslagen i utredningsbetänkandet och promemoriorna gäller frågor som väcks i flera av motionerna, nämligen lagreglering, tillstånds- och kvalitetskrav samt barn i skyddat boende. I fråga om barn i skyddat boende bör även uppmärksammas att två tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen efter förslag från utskottet alltjämt är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte anledning att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2022/23:364 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:881 (C) yrkandena 38–43, 2022/23:883 (C) yrkandena 9 och 10, 2022/23:894 (C) yrkandena 20, 21 och 38–40, 2022/23:924 (SD) yrkande 28, 2022/23:1673 (C) yrkandena 54 och 55, 2022/23:1976 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 55.

När det gäller frågan om avgift för skyddat boende noterar utskottet att en kommun enligt 8 kap. 1 § SoL får ta ut skälig ersättning för stöd- och hjälpinsatser som inte är av behandlingskaraktär. Varje kommun beslutar själv om en avgift ska tas ut eller inte. Om den enskilde saknar medel för att betala avgiften kan socialnämnden bevilja försörjningsstöd för kostnaden. Utskottet är inte berett att föreslå att insatsen skyddat boende ska undantas från de stöd- och hjälpinsatser som kommunen får ta ut skälig ersättning för eller i övrigt ta initiativ i frågor om avgift för skyddat boende. Därmed avstyrks motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 124.

Ur avsnittet "Skyddat boende" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Många som befinner sig i prostitution och annan sexuell utsatthet har en mycket utsatt livssituation. Socialtjänsten har ansvar för att identifiera personer som befinner sig i sexuell utsatthet och prostitution samt erbjuda dessa stöd och möjlighet att ta sig ur detta, alternativt hänvisa vidare till en lämplig relevant vård- eller omsorgsinsats eller annan instans.

När det gäller förebyggande arbete noterar utskottet att förslagen i betänkandet Hållbar socialtjänstlag – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) och i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) berör de förslag som förs fram i flera motioner. Bland annat lämnas förslag om förebyggande arbete som ska vara tidigt och uppsökande, rätt till insatser och behandling, förtydligat ansvarsuppdrag för kommuner, om barnrättsperspektiv och stärkt brottsofferstöd. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 1 och 6, 2022/23:863 (C) yrkande 66, 2022/23:864 (C) yrkande 43, 2022/23:894 (C) yrkande 24, 2022/23:1673 (C) yrkande 116, 2022/23:2260 (MP) yrkandena 11 och 13, 2022/23:2277 (MP) yrkandena 87 och 89 avstyrks därmed.

Vidare noterar utskottet att länsstyrelsernas samordningsfunktion stöder och bidrar till införandet av effektiva metoder. Brottsförebyggande rådet har också i samråd med bl.a. Socialstyrelsen publicerat ett riktat metodstöd till berörda aktörer för att förebygga våld mot kvinnor och flickor. Därmed avstyrks även motion 2022/23:54 (V) yrkandena 2 och 5.

När det gäller program och riktlinjer m.m. anser utskottet att det är angeläget att arbetet mot prostitution och sexuell utsatthet m.m. bedrivs långsiktigt och strategiskt samt att nationella insatser utvecklas. Utskottet ser positivt på regeringens pågående arbete med handlingsplanen mot prostitution och människohandel som är en del i regeringens bredare satsning för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Utskottet konstaterar att regeringen nyligen inlett ett arbete med att ta fram en ny långsiktig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor med ett nytt åtgärdsprogram. I sammanhanget noteras även det ovan nämnda betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). I fråga om exitprogram konstaterar utskottet att det pågår en utredning om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (dir. 2022:115). Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår inte föregripas. Motionerna 2022/23:54 (V) yrkandena 3 och 7–9 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 8 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Prostitution, sexuell utsatthet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Personer som lever med skyddade personuppgifter är en utsatt grupp som inte sällan får göra stora uppoffringar på grund av våld och hot. Utskottet vill särskilt betona vikten av att skyddet för gruppen säkerställs och att de får samhällets stöd.

Utskottet kan konstatera att det i Tidöavtalet anges att insatserna för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska få full kännedom om sina rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd ska öka. Utskottet konstaterar även att Jämställdhetsmyndigheten har lämnat två rapporter med anledning av ett uppdrag om att höja kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter (rapporterna 2022:10 och 2023:04). I rapporterna lämnas bl.a. förslag om rutiner och riktlinjer för myndigheter och andra aktörer samt om kontaktperson för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Även frågan om ekonomisk utsatthet för den som lever med skyddade personuppgifter uppmärksammas av Jämställdhetsmyndigheten. När det gäller bostadssituationen för samma grupp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela ekonomiskt stöd till ett antal kommuners arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Dessutom innehåller utredningsbetänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) förslag som tar sikte på det akuta bostadsbehovet för kvinnor med barn som flyr från en våldsam relation.

Mot bakgrund av att frågor om kontaktperson, riktlinjer och ekonomisk utsatthet för personer som lever med skyddade personuppgifter uppmärksammas i Jämställdhetsmyndighetens rapporter och med hänsyn till att utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet finner utskottet i nuläget inte skäl att ta något initiativ med anledning av förslagen om skyddade personuppgifter. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:1311 (S) yrkande 2 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 120–123.

Ur avsnittet "Skyddade personuppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Förebyggande insatser riktade mot våldsutövare är en central del av arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor. Den nuvarande nationella strategin och det tillhörande åtgärdsprogrammet har ett fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Flera åtgärder har också vidtagits under senare tid, t.ex. genom de lagändringar som trädde i kraft i augusti 2021 för att förebygga våld i nära relationer (prop. 2020/21:163, bet. 2020/21:SoU26, rskr. 2020/21:350).

Regeringen inledde nyligen arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026 och har aviserat att en ny nationell strategi ska tas fram. Som redogjorts för ovan pågår därutöver ett arbete med flera av de frågor som berörs i motionerna – såsom samordning, informationsutbyte mellan myndigheter, kunskapsstöd och andra proaktiva åtgärder – utifrån ett nationellt våldsförebyggande program och ett aktuellt myndighetsuppdrag om förbättrad upptäckt av våld. När det gäller frågan om informationsutbyte bör även framhållas att det i Tidöavtalet anges att myndigheter som huvudregel ska kunna dela all relevant information med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Mot denna bakgrund bör motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 10, 2022/23:883 (C) yrkandena 8 och 30, 2022/23:924 (SD) yrkandena 26 och 27, 2022/23:958 (SD) yrkandena 2–4, 2022/23:1673 (C) yrkandena 53 och 75 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 74–76 avslås.

Reservationer

1.

Förebyggande arbete, punkt 1 (V)

av Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:54 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 66,

2022/23:864 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 43,

2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 24,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116,

2022/23:2260 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 87 och 89.

Ställningstagande

Socialtjänsten har ansvar för att identifiera sexuell utsatthet och prostitution samt erbjuda stöd, alternativt hänvisa vidare till en lämplig relevant vård- eller omsorgsinsats eller annan instans. För att säkerställa att det finns sociala insatser för att hjälpa och stödja personer som har sex mot ersättning och att de är likvärdiga i hela landet bör kommunernas ansvar förtydligas och utbudet av stödinsatser utvecklas. Utbudet av behandlingar när det gäller prostitution och människohandel för sexuella ändamål och enskilda bör öka och även inkludera specialiserad traumabehandling. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta. Vidare bör regeringen ge kommunerna ett tydligare ansvarsuppdrag för sociala stödinsatser för att hjälpa och stödja personer som har sex mot ersättning och befinner sig i utsatthet och prostitution.

2.

Förebyggande arbete, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 66,

2022/23:864 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 43,

2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 24 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116 och

avslår motionerna

2022/23:54 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 6,

2022/23:2260 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 87 och 89.

Ställningstagande

I dag har organisationer som erbjuder stöd och skydd till offer för prostitution svårt att planera sin verksamhet eftersom de saknar besked om verksamhetens långsiktiga planering. Regeringen behöver säkerställa att organisationerna får ett stabilt och långsiktigt finansiellt stöd. Regeringen bör också ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att se över socialtjänstens och psykiatrins arbete med barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering och ge en lämplig myndighet i uppdrag att utveckla nya metoder och insatser för målgruppen. När samhället ska hjälpa ett barn som utsatts för sexuella övergrepp händer det att kommersiell sexuell exploatering behandlas som ett självskadebeteende. Det leder till att barn omhändertas och att deras frihet begränsas, vilket inte kan anses rimligt. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram föreskrifter och allmänna råd om personer som är offer för prostitution eller andra former av kommersiell sexuell exploatering för att de ska kunna få rätt bemötande och stöd.

3.

Förebyggande arbete, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2260 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 87 och 89 samt

avslår motionerna

2022/23:54 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 6,

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 66,

2022/23:864 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 43,

2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 24 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116.

Ställningstagande

För att förbättra samhällets stöd till personer som har utsatts för sexuellt våld bör regeringen ta initiativ till att det inrättas särskilda mottagningar för vuxna med eller utan beroende eller missbruksproblematik som utsatts för sexuellt våld. I samband härmed bör brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar ses över och vid behov utökas. Vidare bör regeringen ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla rutinfrågor till elevhälsan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin om kommersiell sexuell exploatering. Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag med information om bl.a. utsatta barns rättigheter och bemötande av gruppen.

Ur avsnittet "Våldsutövare" i betänkandet. Läs betänkandet