Folkhälsa

Sverige har sedan 2006 en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som senast uppdaterades 2017. Enligt strategin är det övergripande målet för samhällets insatser att begränsa spridning av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner, samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och den enskilde. Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser. Utskottet ser positivt på att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som ska redovisas den 30 april 2023. I avvaktan på detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:856 (C) yrkandena 20 och 21 och 2022/23:1882 (C) yrkande 30. Motionerna bör avslås.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag om hur arbetet med att förebygga och förhindra smittspridning av hepatit C, samt i viss mån hepatit B, kan förbättras. Underlaget ska bidra till att uppnå WHO:s mål om att eliminera hepatit B och C i världen till 2030. Utskottet noterar vidare det arbete som regionerna bedriver inom det nationella programområdet för infektionssjukdomar. Enligt utskottet behöver riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:856 (C) yrkande 22 och de bör därför avslås.

Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har publicerat uppdaterade rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos. Rekommendationerna innehåller bl.a. vägledning om vilka grupper som bör erbjudas tuberkulosscreening och hälsokontroller. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkande 8 och 2022/23:926 (SD) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga smittskyddsfrågor anser utskottet att riksdagen bör ta några initiativ. Därmed bör motionerna 2022/23:1399 (M) och 2022/23:2221 (SD) yrkande 1 avslås.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Sverige har sedan 2006 en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som senast uppdaterades 2017. Enligt strategin är det övergripande målet för samhällets insatser att begränsa spridning av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner, samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och den enskilde. Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser. Utskottet ser positivt på att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som ska redovisas den 30 april 2023. I avvaktan på detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:856 (C) yrkandena 20 och 21 och 2022/23:1882 (C) yrkande 30. Motionerna bör avslås.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag om hur arbetet med att förebygga och förhindra smittspridning av hepatit C, samt i viss mån hepatit B, kan förbättras. Underlaget ska bidra till att uppnå WHO:s mål om att eliminera hepatit B och C i världen till 2030. Utskottet noterar vidare det arbete som regionerna bedriver inom det nationella programområdet för infektionssjukdomar. Enligt utskottet behöver riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:856 (C) yrkande 22 och de bör därför avslås.

Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har publicerat uppdaterade rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos. Rekommendationerna innehåller bl.a. vägledning om vilka grupper som bör erbjudas tuberkulosscreening och hälsokontroller. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkande 8 och 2022/23:926 (SD) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga smittskyddsfrågor anser utskottet att riksdagen bör ta några initiativ. Därmed bör motionerna 2022/23:1399 (M) och 2022/23:2221 (SD) yrkande 1 avslås.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Sverige har sedan 2006 en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som senast uppdaterades 2017. Enligt strategin är det övergripande målet för samhällets insatser att begränsa spridning av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner, samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och den enskilde. Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser. Utskottet ser positivt på att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som ska redovisas den 30 april 2023. I avvaktan på detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:856 (C) yrkandena 20 och 21 och 2022/23:1882 (C) yrkande 30. Motionerna bör avslås.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag om hur arbetet med att förebygga och förhindra smittspridning av hepatit C, samt i viss mån hepatit B, kan förbättras. Underlaget ska bidra till att uppnå WHO:s mål om att eliminera hepatit B och C i världen till 2030. Utskottet noterar vidare det arbete som regionerna bedriver inom det nationella programområdet för infektionssjukdomar. Enligt utskottet behöver riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:856 (C) yrkande 22 och de bör därför avslås.

Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har publicerat uppdaterade rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos. Rekommendationerna innehåller bl.a. vägledning om vilka grupper som bör erbjudas tuberkulosscreening och hälsokontroller. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkande 8 och 2022/23:926 (SD) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga smittskyddsfrågor anser utskottet att riksdagen bör ta några initiativ. Därmed bör motionerna 2022/23:1399 (M) och 2022/23:2221 (SD) yrkande 1 avslås.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Sverige har sedan 2006 en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som senast uppdaterades 2017. Enligt strategin är det övergripande målet för samhällets insatser att begränsa spridning av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner, samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och den enskilde. Riksdagen har tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser. Utskottet ser positivt på att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som ska redovisas den 30 april 2023. I avvaktan på detta anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:856 (C) yrkandena 20 och 21 och 2022/23:1882 (C) yrkande 30. Motionerna bör avslås.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag om hur arbetet med att förebygga och förhindra smittspridning av hepatit C, samt i viss mån hepatit B, kan förbättras. Underlaget ska bidra till att uppnå WHO:s mål om att eliminera hepatit B och C i världen till 2030. Utskottet noterar vidare det arbete som regionerna bedriver inom det nationella programområdet för infektionssjukdomar. Enligt utskottet behöver riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2022/23:856 (C) yrkande 22 och de bör därför avslås.

Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har publicerat uppdaterade rekommendationer för preventiva åtgärder mot tuberkulos. Rekommendationerna innehåller bl.a. vägledning om vilka grupper som bör erbjudas tuberkulosscreening och hälsokontroller. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:312 (SD) yrkande 8 och 2022/23:926 (SD) yrkande 3. Motionerna bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga smittskyddsfrågor anser utskottet att riksdagen bör ta några initiativ. Därmed bör motionerna 2022/23:1399 (M) och 2022/23:2221 (SD) yrkande 1 avslås.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret. I uppdraget ingår bl.a. att analysera förutsättningarna för att inkludera vaccinationer som inte omfattas av de nationella vaccinationsprogrammen i det nationella vaccinationsregistret. Utskottet noterar vidare att E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har tagit fram en förstudie om digitalt vaccinationskort. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 14 och 2022/23:2061 (S) yrkande 60. Motionerna bör avslås.

I maj 2022 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram underlag för ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Riksdagen har även tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen avseende avgiftsfritt vaccin mot pneumokocker för vissa grupper. Utskottet noterar att den ovan nämnda utredningen ska se över om de nationella vaccinationsprogrammen är ändamålsenliga och effektiva. Utredaren ska bl.a. göra en bedömning av förutsättningarna för och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd. Motionerna 2022/23:85 (V) yrkande 12 och 2022/23:2061 (S) yrkande 59 bör avslås. Av samma skäl anser utskottet inte att riksdagen bör ta något initiativ i fråga om kostnadsfria vacciner och screeningar för äldre. Motion 2022/23:856 (C) yrkande 24 bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga vaccinationsfrågor anser utskottet att riksdagen behöver ta något initiativ. Motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 5–7, 2022/23:495 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1359 (S) och 2022/23:1851 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Vaccinationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det finns även en sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur för det samlade folkhälsoarbetet som består av åtta målområden. Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har utvecklat en stödstruktur som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås. Länsstyrelserna har i uppdrag att stödja det regionala genomförandet av den nationella folkhälsopolitiken.

Regeringen presenterade 2016 en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utskottet noterar att ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026 ska tas fram inom ramen för strategin. Vidare genomför Forte en satsning för att öka kunskapen om preventiva åtgärder och dess effekter på folkhälsan. Avslutningsvis noterar utskottet Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma hur natur- och kulturlandskapet kan vara en möjlig arena för bl.a. fysisk aktivitet.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ när det gäller frågan om folkhälsoarbetets organisation. Motionerna 2022/23:315 (SD) yrkandena 2 och 10, 2022/23:318 (SD), 2022/23:2171 (MP) yrkande 10 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 45 och 73 bör avslås.

Av samma skäl behöver riksdagen enligt utskottet inte ta några initiativ i fråga om folkhälsofrämjande insatser. Motionerna 2022/23:856 (C) yrkandena 12, 14 och 19, 2022/23:861 (C) yrkande 22, 2022/23:1530 (KD), 2022/23:2061 (S) yrkande 61 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 9 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Folkhälsoarbetets organisation och folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret. I uppdraget ingår bl.a. att analysera förutsättningarna för att inkludera vaccinationer som inte omfattas av de nationella vaccinationsprogrammen i det nationella vaccinationsregistret. Utskottet noterar vidare att E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har tagit fram en förstudie om digitalt vaccinationskort. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1141 (SD) yrkande 14 och 2022/23:2061 (S) yrkande 60. Motionerna bör avslås.

I maj 2022 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram underlag för ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Riksdagen har även tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen avseende avgiftsfritt vaccin mot pneumokocker för vissa grupper. Utskottet noterar att den ovan nämnda utredningen ska se över om de nationella vaccinationsprogrammen är ändamålsenliga och effektiva. Utredaren ska bl.a. göra en bedömning av förutsättningarna för och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd. Motionerna 2022/23:85 (V) yrkande 12 och 2022/23:2061 (S) yrkande 59 bör avslås. Av samma skäl anser utskottet inte att riksdagen bör ta något initiativ i fråga om kostnadsfria vacciner och screeningar för äldre. Motion 2022/23:856 (C) yrkande 24 bör avslås.

Inte heller när det gäller övriga vaccinationsfrågor anser utskottet att riksdagen behöver ta något initiativ. Motionerna 2022/23:312 (SD) yrkandena 5–7, 2022/23:495 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1359 (S) och 2022/23:1851 (M) bör avslås.

Ur avsnittet "Vaccinationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Riksdagen har inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken antagit ett delmål om ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Utskottet ser positivt på att regeringen har tillsatt en kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram mål och indikatorer för arbetet med att främja en ökad fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga. Folkhälsomyndigheten har också tillsammans med Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige samt ett kompletterande uppdrag att påverka barns och ungas livsmedelskonsumtion i en mer hälsosam och hållbar riktning. Utskottet påminner i detta sammanhang om riksdagens tillkännagivande till regeringen om att se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet. Utskottet välkomnar att ovan nämnda myndighetsuppdrag har ett särskilt fokus på gruppen barn och unga. Vidare konstaterar utskottet att Socialstyrelsen har tagit fram Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. När det gäller fysisk aktivitet på recept (FaR) noterar utskottet att regeringen nyligen har beslutat om en satsning på att utveckla användningen av metoden.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver ta något initiativ i fråga om hälsosamma levnadsvanor. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Hälsosamma levnadsvanor" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen beslutade i maj 2022 om ett tillkännagivande till regeringen om samordning av arbetet inom allergiområdet. Utskottet ser positivt på att Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har fått i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Vidare noterar utskottet det arbete som bedrivs inom det nationella programområdet för lung- och allergisjukdomar. Riksdagen har även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om statligt ansvar för pollenmätningar. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna och de bör därmed avslås.

Reservationer

1.

Folkhälsoarbetets organisation, punkt 1 (V, MP)

av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 10 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 45 och 73 samt

avslår motionerna

2022/23:315 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 6 samt

2022/23:318 av Markus Wiechel (SD).

Ställningstagande

Vi anser att Sverige behöver en folkhälsolag. Det handlar om ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Vidare anser vi att ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner i folkhälsofrågor behöver tydliggöras och kopplingen till miljömålen stärkas. Därutöver bör ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” införas som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken. På det sättet tydliggörs vilka målen är, på vilket sätt de ska följas upp och vem som ansvarar för vad. Regeringen bör se över dessa frågor.

2.

Folkhälsofrämjande insatser, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Karin Sundin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 61 och

avslår motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 12, 14 och 19,

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 22,

2022/23:1530 av Cecilia Engström (KD) och

2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9.

Ställningstagande

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vi anser att regeringen bör vidta åtgärder för att uppnå detta jämlikhetsfokuserade mål genom en bred jämlikhetsskapande politik. Socialt förebyggande insatser, liksom den förebyggande hälso- och sjukvården, är enligt vår mening helt avgörande. Vi anser också att idrotts-, förenings- och friluftslivet ska stödjas och att deltagandet ska breddas. Fler vuxna bör också erbjudas hälsoundersökningar och få stöd i att utveckla mer hälsosamma levnadsvanor.

3.

Folkhälsofrämjande insatser, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 14 samt

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 61 och

avslår motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 19,

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 22,

2022/23:1530 av Cecilia Engström (KD) och

2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9.

Ställningstagande

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Jag anser att regeringen bör vidta åtgärder för att uppnå detta jämlikhetsfokuserade mål genom en bred jämlikhetsskapande politik. Vidare anser jag att regeringen bör höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete. Alla invånare ska kunna få högkvalitativt stöd, hjälp och råd från sin region för att kunna förhindra att de drabbas av undvikbara livsstilssjukdomar. Därutöver bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att stärka hälsokompetensen i utsatta områden.

4.

Folkhälsofrämjande insatser, punkt 2 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 12, 14 och 19 samt

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2022/23:1530 av Cecilia Engström (KD),

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 61 och

2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete. Alla invånare ska kunna få högkvalitativt stöd, hjälp och råd från sin region för att kunna förhindra att de drabbas av undvikbara livsstilssjukdomar. Vidare anser jag att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att stärka hälsokompetensen i utsatta områden. Det finns ett samband mellan ojämlikhet i hälsa och låg hälsokompetens.

Kultur och folkbildning är nycklar till en bättre folkhälsa. Satsningar på kultur inom vård och omsorg bör uppmuntras och stödjas. Jag anser därför att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om evidensbaserade metoder för kultur- och naturupplevelser i folkhälsoarbete, vård och omsorg.

Ur avsnittet "Allergifrågor" i betänkandet. Läs betänkandet