Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Utskottet vill framhålla att rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden är en demokratifråga. I detta ligger att personer med funktionsnedsättning precis som alla andra människor ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och känna sig trygga och säkra. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering.

Det är angeläget att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt verkställs i samhället. Utskottet noterar att Sverige har lämnat en rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om de åtgärder som vidtagits för att verkställa Sveriges skyldigheter enligt konventionen. Nästa steg är att kommittén bjuder in Sverige till en s.k. dialog.

En viktig del i styrningen av funktionshinderspolitiken är att det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta ska följas upp och att resultatet av insatserna ska kunna bedömas. Det är därför positivt att regeringen har beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031.

Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 19, 2022/23:882 (C) yrkande 2 och 2022/23:1232 (V) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen, enligt regeringsförklaringen den 18 oktober 2022, avser att fortsätta att fokusera på att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden. Utskottet välkomnar detta. Som nämnts ser utskottet även positivt på strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. Genom strategin har ett stort antal myndigheter fått i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning. Vidare konstaterar utskottet att SCB har fått olika uppdrag när det gäller statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning (S2021/06168). Uppdragen pågår till den 31 januari 2024. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ när det gäller motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 1, 2022/23:1232 (V) yrkande 24 och 2022/23:2061 (S) yrkande 66. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 18. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 14. Läs betänkandet

I september 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt SFB ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap (S 2021:05, dir. 2021:76). Utskottet noterar att utredningen i mars 2023 presenterade betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 (V) yrkande 16. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet finner inte heller, mot bakgrund av de utredningsförslag som regeringen för närvarande bereder, anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 14 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att genom ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) ge denna i uppdrag att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande. Som nämnts ovan lämnade utredningen sitt betänkande till regeringen i mars 2023. Riksdagens tillkännagivande behöver därför beaktas i den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 6, 2022/23:1232 (V) yrkande 21 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller övriga motionsförslag om rätten till personlig assistans vill utskottet inledningsvis understryka att alla som har rätt till stöd ska få det och att det är av största vikt att den personliga assistansen och assistansersättningen utmärks av hög kvalitet och rättssäkerhet. Utskottet konstaterar att den s.k. tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning togs bort den 1 april 2018. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ser utskottet positivt på att det den 1 januari 2023 infördes ett schablonavdrag för föräldraansvar, s.k. föräldraavdrag, i LSS. I samband med behandlingen av regeringens förslag till lagändring riktade riksdagen tillkännagivanden till regeringen om att det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag och att det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416). Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom detta område finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2022/23:739 (MP) yrkande 2, 2022/23:882 (C) yrkande 7, 2022/23:1232 (V) yrkande 15 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp förändringar av ledsagning för synskadade och blinda (S2022/04549). Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från gällande rätt, likvärdighet och jämlikhet och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad möjlighet för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I avvaktan på detta arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:812 (S), 2022/23:882 (C) yrkande 21, 2022/23:1232 (V) yrkandena 19 och 20 samt 2022/23:1516 (KD) bör avslås.

Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten som kommuner har möjlighet, men inte skyldighet, att erbjuda till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Utskottet anser att detta är en viktig verksamhet för att ge målgruppen möjlighet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor och även få rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande om systemet med personligt ombud (rskr. 2021/22:188) har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar (S2022/03075). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.

När det gäller koordinatorstöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning noterar utskottet att regeringen med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt för anhöriga (rskr. 2021/22:264) avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om detta behandlas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:741 (MP), 2022/23:882 (C) yrkande 27, 2022/23:1232 (V) yrkande 27 och 2022/23:1427 (S) bör avslås.

Det är angeläget att äldre med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd av berörda aktörer så att deras rättigheter och levnadsvillkor tillgodoses. Utskottet är dock inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 29, 2022/23:901 (C) yrkande 39 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Utskottet noterar i detta sammanhang att Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit förändringar i schablonersättningen vid en eventuell övergång till ett statligt huvudmannaskap, då arbetsgivarna skulle få ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter (SOU 2023:9). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:1232 (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen i juli 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för nationella riktlinjer för området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel eller avgränsade delar av området (S2022/01683 [delvis], S2022/03182 [delvis]). Utskottet noterar att uppdraget redovisades till regeringen i februari 2023. I rapporten drar Socialstyrelsen slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Myndigheten anser däremot att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet (S2019/01378/FST).

Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 23, 2022/23:1232 (V) yrkandena 8–10, 2022/23:1376 (S), 2022/23:1622 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 70. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet ser positivt på att 2020 års tolktjänstutredning har överlämnat betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) till regeringen. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på detta arbete anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:961 (SD) yrkande 8 och 2022/23:2061 (S) yrkande 68 bör avslås.

Vidare noterar utskottet att regeringen har beslutat om lagrådsremissen Ledarhundar där det bl.a. föreslås en ny lag för ledarhundsverksamheten. Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen om detta i maj 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2022/23:87 (M) bör avslås. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:961 (SD) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

Enligt utskottets mening är det grundläggande att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter till en aktiv fritid oavsett var i landet de bor. Det är därför positivt att MFD har haft i uppdrag att kartlägga vad som görs lokalt och regionalt för att främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid och att myndigheten därefter har publicerat tips till kommuner och regioner på hur de kan främja en aktiv fritid. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1232 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1310 (S) yrkande 4 om stöd till funktionshindersorganisationer. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering, hjälpmedel, tolktjänst m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 19. Läs betänkandet

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen i juli 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för nationella riktlinjer för området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel eller avgränsade delar av området (S2022/01683 [delvis], S2022/03182 [delvis]). Utskottet noterar att uppdraget redovisades till regeringen i februari 2023. I rapporten drar Socialstyrelsen slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Myndigheten anser däremot att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet (S2019/01378/FST).

Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 23, 2022/23:1232 (V) yrkandena 8–10, 2022/23:1376 (S), 2022/23:1622 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 70. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet ser positivt på att 2020 års tolktjänstutredning har överlämnat betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) till regeringen. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på detta arbete anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:961 (SD) yrkande 8 och 2022/23:2061 (S) yrkande 68 bör avslås.

Vidare noterar utskottet att regeringen har beslutat om lagrådsremissen Ledarhundar där det bl.a. föreslås en ny lag för ledarhundsverksamheten. Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen om detta i maj 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2022/23:87 (M) bör avslås. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:961 (SD) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

Enligt utskottets mening är det grundläggande att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter till en aktiv fritid oavsett var i landet de bor. Det är därför positivt att MFD har haft i uppdrag att kartlägga vad som görs lokalt och regionalt för att främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid och att myndigheten därefter har publicerat tips till kommuner och regioner på hur de kan främja en aktiv fritid. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1232 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1310 (S) yrkande 4 om stöd till funktionshindersorganisationer. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering, hjälpmedel, tolktjänst m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 17 och 19. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Utskottet vill framhålla att rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden är en demokratifråga. I detta ligger att personer med funktionsnedsättning precis som alla andra människor ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och känna sig trygga och säkra. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering.

Det är angeläget att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt verkställs i samhället. Utskottet noterar att Sverige har lämnat en rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om de åtgärder som vidtagits för att verkställa Sveriges skyldigheter enligt konventionen. Nästa steg är att kommittén bjuder in Sverige till en s.k. dialog.

En viktig del i styrningen av funktionshinderspolitiken är att det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta ska följas upp och att resultatet av insatserna ska kunna bedömas. Det är därför positivt att regeringen har beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031.

Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 19, 2022/23:882 (C) yrkande 2 och 2022/23:1232 (V) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen, enligt regeringsförklaringen den 18 oktober 2022, avser att fortsätta att fokusera på att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden. Utskottet välkomnar detta. Som nämnts ser utskottet även positivt på strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. Genom strategin har ett stort antal myndigheter fått i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning. Vidare konstaterar utskottet att SCB har fått olika uppdrag när det gäller statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning (S2021/06168). Uppdragen pågår till den 31 januari 2024. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ när det gäller motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 1, 2022/23:1232 (V) yrkande 24 och 2022/23:2061 (S) yrkande 66. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

I mars 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Med anledning av riksdagens tillkännagivande gav regeringen i juli 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för nationella riktlinjer för området rehabilitering, habilitering och hjälpmedel eller avgränsade delar av området (S2022/01683 [delvis], S2022/03182 [delvis]). Utskottet noterar att uppdraget redovisades till regeringen i februari 2023. I rapporten drar Socialstyrelsen slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Myndigheten anser däremot att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet (S2019/01378/FST).

Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 23, 2022/23:1232 (V) yrkandena 8–10, 2022/23:1376 (S), 2022/23:1622 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2061 (S) yrkande 70. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet ser positivt på att 2020 års tolktjänstutredning har överlämnat betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) till regeringen. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på detta arbete anser utskottet inte att riksdagen behöver ta några initiativ. Motionerna 2022/23:961 (SD) yrkande 8 och 2022/23:2061 (S) yrkande 68 bör avslås.

Vidare noterar utskottet att regeringen har beslutat om lagrådsremissen Ledarhundar där det bl.a. föreslås en ny lag för ledarhundsverksamheten. Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen om detta i maj 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2022/23:87 (M) bör avslås. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:961 (SD) yrkande 5. Motionsyrkandet bör avslås.

Enligt utskottets mening är det grundläggande att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter till en aktiv fritid oavsett var i landet de bor. Det är därför positivt att MFD har haft i uppdrag att kartlägga vad som görs lokalt och regionalt för att främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid och att myndigheten därefter har publicerat tips till kommuner och regioner på hur de kan främja en aktiv fritid. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1232 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motion 2022/23:1310 (S) yrkande 4 om stöd till funktionshindersorganisationer. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering, hjälpmedel, tolktjänst m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd (S 2022:15, dir. 2022:123). Utredaren ska se över regelverket för bilstödet och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter när det gäller handläggningen av bilstödet och föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2023 (dir. 2023:52).

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2022/23:468 (S), 2022/23:709 (L), 2022/23:1232 (V) yrkande 5 och 2022/23:2061 (S) yrkande 69. Motionsyrkandena bör avslås.

Reservationer

1.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 19 och

avslår motion

2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Trots att Sverige antog FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008 har den inte införlivats i svensk lag. Luckor i befintlig lagstiftning har inte identifierats och det saknas systematisk uppföljning och analys av praktisk tillämpning. För att på allvar kunna genomföra konventionen krävs att staten antar ett rättighetsbaserat angreppssätt gentemot rättighetsbärarna och säkerställer ansvarsutkrävande. Regeringen bör därför utreda hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan inkorporeras i svensk lagstiftning.

2.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 19 och

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att ”konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället”. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av samordningen mellan medborgaren och samhället. Enligt min mening bör regeringen tillsätta en utredning om hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige följer FN-konventionen i praktiken.

3.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 19,

bifaller delvis motion

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Alla människor, oavsett funktionsvariation eller förmåga, ska ha lika rättigheter och möjligheter. Samtidigt vet vi att svensk lagstiftning på flera håll brister när det gäller att säkerställa detta. Enligt min mening bör det därför tillsättas en utredning för att ta fram ett överskådligt förslag på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredningen bör bl.a. ta ställning till om konventionen, likt barnkonventionen, bör gälla som svensk lag.

4.

Övriga frågor om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Karin Sundin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 66 och

avslår motionerna

2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 24.

Ställningstagande

I september 2021 beslutade regeringen om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Strategin innebär att uppföljningen av funktionshinderspolitiken ska genomföras av ett antal angivna myndigheter och att MFD ska ge dessa myndigheter stöd i det uppföljningsarbetet. Syftet med strategin är att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet. Beslutet innebär att det för första gången lagts en grund för en verkningsfull och systematisk uppföljningsstruktur vad gäller funktionshinderspolitikens mål.

Enligt vår mening är det viktigt att regeringen fortsätter att utveckla det systematiska arbetet kring funktionshinderspolitiken.

5.

Övriga frågor om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, punkt 2 (V, MP)

av Karin Rågsjö (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 24 och

avslår motionerna

Ur avsnittet "Bilstöd" i betänkandet. Läs betänkandet