Vägtrafik- och fordonsfrågor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Utskottet noterar i sammanhanget med tillfredsställelse den utsläppsminskning av växthusgaser från vägtrafiken som skedde under 2022, som i huvudsak förklaras av en ökad användning av biodrivmedel och el i fordonsparken. Uppmuntrande är också utvecklingen vad gäller utsläpp av kväveoxider som minskat kraftigt sedan 1990.

Utskottet konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor. Utskottet välkomnar således regeringens ambition i fråga om satsningar på elektrifiering och en snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen för att påskynda transportsektorns omställning. Utskottet ser också positivt på att regeringen vill främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet vill också uppmärksamma pågående arbete inom EU för att minska utsläppen från bl.a. tunga transporter som står för en betydande del av utsläppen. Detta gäller likaså målsättningen att på sikt fasa ut de fossila drivmedlen. Utskottet understryker i sammanhanget vikten av att beakta olika tekniker och energikällor för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Dessutom är det nödvändigt med en utökad produktion av biodrivmedel och att det finns möjlighet att tanka biodrivmedel av olika slag för den som behöver. Vid sidan av tillgängligheten vill utskottet även peka på behovet av förutsägbarhet och långsiktighet i arbetet för att omställningen till en fossilfri fordonsflotta ska bli framgångsrik.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den snabbt växande försäljningen av miljöfordon under senare år och ser således hoppfullt på möjligheten att kraftigt minska utsläppen från fordonssektorn. Utskottet ser också positivt på det pågående arbetet med att gradvis fasa ut de fossila bränslena från marknaden och arbetet med att utreda möjligheterna till konverteringsstöd för äldre fordon så att de i större utsträckning kan köras på förnybara drivmedel.

Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts ovan att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35, 2022/23:1233 (V) yrkandena 5 och 17, 2022/23:2073 (S) yrkande 16, 2022/23:2140 (S) yrkande 17, 2022/23:2175 (MP) yrkande 37 och 2022/23:2190 (C) yrkande 76.2 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 19. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att digitaliseringen påverkar hela samhället och att utvecklingen går fort inom fordons- och transportindustrin. Självkörande fordon av olika slag bedöms få genomgripande konsekvenser för transportsystemet i framtiden. Det är därför positivt att frågan om automatiserad och uppkopplad rörlighet sedan ett flertal år tillbaka är uppmärksammad så väl nationellt som på EU-nivå, vilket framgår av redovisningen ovan.

Utskottet vill understryka att självkörande fordon förväntas innebära stora möjligheter och vill i sammanhanget lyfta fram betydelsen av en infrastruktur som är anpassad för och integrerad med de uppkopplade, samverkande och självkörande fordonen. Det är mycket positivt att det pågår en omfattande utrednings- och försöksverksamhet som syftar till att ställa om och förbereda transportsystemet för klimatsmarta och uppkopplade person- och godstransporter.

Utskottet vill även lyfta fram det omfattande arbete som görs inom ansvariga myndigheter på området i fråga för att bl.a. anpassa infrastruktur samt utreda diverse juridiska och regulatoriska frågor som är kopplade till automatiserad körning.

Mot bakgrund av det aktiva arbete som bedrivs och de initiativ som har tagits inom området finner inte utskottet att det finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:666 (M), 2022/23:834 (C) yrkande 72 och 2022/23:1014 (SD) yrkandena 52 och 53 avstyrks.

Ur avsnittet "Självkörande fordon" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att det av Riksrevisionens genomförda granskning av omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon tydligt framgår att konkurrensen på besiktningsmarknaden har ökat efter det att monopolet för Svensk Bilprovning avskaffades även om förväntningarna vad gäller prisutvecklingen inte infriades. Utskottet noterar vidare att antalet besiktningsstationer och besiktningstekniker har ökat, vilket har medfört att antalet personbilar per besiktningsstation har minskat generellt över hela landet. På det stora hela har därmed tillgängligheten för konsumenterna förbättrats, en utveckling som utskottet finner uppmuntrande. Utskottet noterar dock samtidigt Riksrevisionens uppfattning att denna utveckling har varit ojämn och att delar av befolkningen i mer glesbefolkade regioner har fått en försämrad tillgänglighet till fordonsbesiktning, i synnerhet efter att de mobila besiktningsstationerna i stor utsträckning försvunnit. Det är enligt utskottets mening viktigt att noga följa denna utveckling. Av den senaste uppföljningen av besiktningsmarknaden som Transportstyrelsen redovisade 2022 framgår att marknaden i stort sett tillgodoser efterfrågan. Regeringen påpekar också i sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning att en privat aktör har aviserat nya satsningar på mobila besiktningsstationer i glesbygden under 2022, något som enligt utskottets uppfattning kan förbättra tillgängligheten i utpekade områden framöver.

Mot bakgrund av det som redovisas ovan finner utskottet inte anledning att för tillfället vidta några åtgärder på området. Utskottet avstyrker således motionerna 2022/23:466 (S), 2022/23:1375 (S) och 2022/23:2140 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Besiktningsmarknaden för fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Med anledning av motionsyrkandet om besiktning av gasdrivna fordon vill utskottet inledningsvis understryka att gasdrivna fordon kan bidra till att nå utsläppsmålen för transportsektorn och att det därför är viktigt att besiktningen inte blir onödigt betungande för ägarna av denna typ av fordon. Utskottet välkomnar därför det regeringsuppdrag som Transportstyrelsen har fått i syfte att undersöka möjligheterna att kompensera fordonsägarna för de extra kostnader som uppstår i samband med besiktningen av gasfordon, och vill inte föregripa den pågående beredningen av frågan.

Vad gäller motionsförslaget om en gemensam EU-databas för besiktigade fordon vill utskottet framhålla nuvarande ordning med gemensamma bestämmelser inom EU om krav på fordonsbesiktning. Detta utgör en central del i att säkerställa trafiksäkerheten inom unionen. Utskottet anser att denna ordning är ändamålsenlig.

I fråga om införandet av en besiktningsgaranti vill utskottet hänvisa till de slutsatser som Riksrevisionen redovisar i sin granskning av besiktningsmarknaden i Sverige och den årliga uppföljning av utvecklingen i fråga om fordonsbesiktning som Transportstyrelsen ansvarar för. Av dessa följer att marknaden i stort lever upp till kundernas krav på tillgänglighet.

Mot bakgrund av vad som redovisas ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:853 (C) yrkande 43, 2022/23:1139 (SD) och 2022/23:2230 (SD).

Ur avsnittet "Vissa fordonsbesiktningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på de stora möjligheter som tyngre och längre lastbilar innebär för att effektivisera transportsystemet och välkomnar således det arbete som görs för att gradvis öppna allt större delar av vägnätet för denna typ av fordon. Enligt utskottets uppfattning utgör tyngre och längre lastbilar en viktig åtgärd för att klara både miljön och konkurrenskraften och av denna anledning bör om möjligt arbetet med att öppna fler vägar för tyngre och längre lastbilar snabbas på ytterligare. Utskottet kommer att bevaka detta noga. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma de ansträngningar som Trafikverket och SKR gör för att även inkludera det kommunala vägnätet i processen.

Sammanfattningsvis ser utskottet med tillförsikt på de utvecklingsmöjligheter och den potential som tyngre och längre fordonsekipage har inom vägtransportsektorn i Sverige. Utskottet konstaterar också med tillfredsställelse att frågan är väl uppmärksammad och finner mot denna bakgrund inte skäl att ta något initiativ på området. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:834 (C) yrkandena 52.1 och 64, 2022/23:1014 (SD) yrkande 21, 2022/23:1030 (M) yrkande 7, 2022/23:1123 (C) yrkandena 6.1 och 7, 2022/23:1672 (C) yrkande 56.1, 2022/23:1801 (KD) och 2022/23:2140 (S) yrkande 29.

Ur avsnittet "Tyngre och längre lastbilar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att kommunerna spelar en viktig roll i omställningen till ett transporteffektivt samhälle med tanke på det kommunala planmonopolet och i de fall kommunen är markägare. Utskottet påminner om att det är en kommunal angelägenhet att bestämma vilka parkeringsmöjligheter som ska finnas och var parkering ska tillåtas. Det är också kommunerna som avgör hur den lokala gatumiljön ska utformas och vad som ska gälla för uppställning och parkering av andra typer av fordon som elsparkcyklar, mopeder, motorcyklar m.m. Utskottet vill samtidigt uppmärksamma att tillgången till parkeringsplatser är av stor betydelse för valet av transportmedel och att det därför finns stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel. Att uppmuntra människor till beteendeförändringar är också en viktig del av politiken för att minska transportsektorns klimatutsläpp.

När det gäller motionsförslagen om differentierade parkeringsavgifter baserat på fordons miljöegenskaper har utskottet tidigare framhållit att det är viktigt att fortsätta följa frågan om hur ägare av miljöbilar kan premieras i arbetet med omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. Även om Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att kommuner inte får bevilja gratis parkering för miljöbilar vill utskottet uppmärksamma att många kommuner arbetar aktivt med t.ex. flexibla parkeringsnormer och låga parkeringstal med målet att förändra fördelningen av andelen personer som reser med olika färdmedel. Kommunerna måste i sitt arbete också ta hänsyn till trängsel och framkomlighet i gaturummet oavsett vad för slags fordon det handlar om.

I fråga om parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer understryker utskottet att för många personer med funktionsnedsättning är bilen helt avgörande för att kunna förflytta sig och vara delaktiga i samhället. Utskottet vill i frågan i första hand hänvisa till de bestämmelser som framgår av trafikförordningen och Transportstyrelsens föreskrifter men påminner också om att kommunerna har inflytande i denna fråga, inte minst om parkeringen ska vara avgiftsbefriad eller inte. I sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma vikten av att förhindra fusk med parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer. För att systemet ska uppfattas som trovärdigt är det helt avgörande att det är de personer som verkligen har behov av det som ska beviljas parkeringstillstånd. Utskottet påminner här om de skärpningar som har gjorts av regelverket och som innebär att ett fordon får flyttas om ett ogiltigt parkeringstillstånd för rörelsehindrade har använts, och att böterna vid felparkering har höjts kraftigt.

När det gäller frågan om bristande konsumentskydd i samband med betalning av parkeringsavgifter vill utskottet peka på att även Konsumentverket har uppmärksammat detta problem. Utskottet vill framhålla vikten av ett gott konsumentskydd och menar att det är viktigt att fortsätta att följa denna fråga.

När det gäller motionsförslaget om felparkerade bilar vill utskottet peka på den lagreglerade möjligheten att ta ut felparkeringsavgifter eller kontrollavgifter. När det slutligen gäller motionsförslaget om parkering av blåljusfordon under pågående utryckning utgår utskottet från att det finns stor respekt och förståelse för hur polisen behöver parkera sina fordon för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det för närvarande finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:815 (SD), 2022/23:834 (C) yrkande 71, 2022/23:866 (SD), 2022/23:889 (SD), 2022/23:898 (SD), 2022/23:1014 (SD) yrkandena 25 i denna del och 33, 2022/23:1187 (S), 2022/23:1254 (MP) yrkande 2, 2022/23:1263 (SD), 2022/23:1545 (S) och 2022/23:1610 (C) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Parkeringsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att övergivna fordon orsakar stora besvär för både kommuner och privata markägare eftersom det oftast är förknippat med betydande ekonomiska kostnader och är tidskrävande att åtgärda. Dessutom kan fordonsvrak även utgöra ett hot mot både miljön och trafiksäkerheten. I sammanhanget vill utskottet påminna om de skärpningar av lagstiftningen som genomförts under senare år i syfte att komma till rätta med s.k. fordonsmålvakter som i stor utsträckning är ansvariga för att många fordon överges på offentlig eller privat mark. Frågan om fordonsmålvakter behandlas närmare i ett senare avsnitt i betänkandet.

Utskottet konstaterar att flyttning av övergivna fordon är en komplex fråga och att bestämmelserna skiljer sig åt för olika situationer, och om fordonet är att anse som fordonsvrak eller inte. Utskottet välkomnar det arbete som bedrivs av ansvariga parter och de skärpningar som genomförts i gällande regelverk, exempelvis att fyradagarsregeln har tagits bort, vilket innebär att ett fordon kan flyttas till en uppställningsplats med omedelbar verkan. Sedan hösten 2021 har Naturvårdsverket också möjlighet att upp till en viss gräns kompensera kommunerna för de kostnader som uppkommer i samband med transport och skrotning av fordonsvrak som övergetts.

Mot den bakgrunden ser utskottet med tillförsikt på det arbete som bedrivs och finner för närvarande inte skäl att ta något initiativ i frågan. Utskottet avser dock att följa utvecklingen på området noga. Motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 91 och 2022/23:1146 (SD) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Flyttning av fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att vägtrafikregistret innehåller personuppgifter som kan vara känsliga för vissa individer och som gör det möjligt att identifiera ägaren till ett visst fordon. Detta har medfört att uppgifterna har kunnat utnyttjas för stölder av särskilt attraktiva fordon. Utskottet vill därför påminna om den nya lagstiftning som började gälla 2019. I samband med behandlingen av regeringens lagförslag ansåg utskottet att detta både var väl avvägt och kunde bidra till att göra regelverket tydligare och mer överskådligt. Transportstyrelsen har därigenom getts möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och i större utsträckning beakta människors rätt till skydd av personuppgifter vid sådan behandling. Utskottet betonade att det är viktigt att säkerställa en väl avvägd balans mellan å ena sidan individers rätt till skydd av personuppgifter och å andra sidan samhällets rättmätiga krav på att verksamheten på vägtrafikområdet kan bedrivas på ett effektivt och välordnat sätt. Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att tillgången till personuppgifter enligt lagen ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och förutsätter samtidigt att behöriga myndigheter även fortsättningsvis gör det som är möjligt för att stävja fordonsrelaterad brottslighet. Utskottet kommer att följa denna fråga noga.

När det gäller motionsförslaget om vägtrafikregisteravgiften vill utskottet påminna om att denna avgift ska täcka Transportstyrelsens kostnader för att driva och utveckla ett mycket omfattande och komplext register.

Utskottet finner mot den bakgrunden inte anledning att ta något initiativ med anledning av de olika motionsförslagen om vägtrafikregistret. Motionerna 2022/23:828 (M) och 2022/23:1014 (SD) yrkandena 15, 93 och 95 avstyrks.

Ur avsnittet "Vägtrafikregistret" i betänkandet. Läs betänkandet

Förekomsten av fordonsmålvakter leder till att staten går miste om både skatter och avgifter. De senaste åren har därför både riksdagen och regeringen vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa reglerna mot fordonsmålvakter. Utskottet vill bl.a. påminna om att riksdagen redan 2014 beslutade om lagen om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter, bl.a. med syftet att minska incitamenten att använda fordonsmålvakter. Med anledning av ett senare lagförslag om användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter beslutade riksdagen om ändringar i lagen om felparkeringsavgift – även detta mot bakgrund av bl.a. problemen med fordonsmålvakter. Riksdagen beslutade slutligen i juni 2022 om ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter. Utskottet konstaterar att det handlar om ett långsiktigt arbete med en rad komplexa frågor som måste beaktas i lagstiftningsprocessen. Utskottet noterar i sammanhanget att kvarvarande förslag från utredningens promemoria (Ds 2020:20) om flyttning av fordon bereds vidare inom Regeringskansliet liksom att regeringen också aviserade i den sistnämnda propositionen att ytterligare lagstiftningsåtgärder kan behöva övervägas framgent för att komma till rätta med det problem som fordonsmålvakter utgör för det allmänna.

Utskottet påminner vidare om de nyligen genomförda förordningsändringar som ger Trafikverket utökade befogenheter att flytta fordon i fler fall än tidigare och slopandet av den s.k. fyradagarsregeln. Enligt utskottet handlar det om ändamålsenliga regelskärpningar.

Vad gäller frågan om kontroll av fordonsrelaterade skulder vill utskottet hänvisa till Transportstyrelsens särskilda e-tjänst för ändamålet där den som äger ett fordon kan se betalningsinformation för trängselskatt, fordonsskatt, felparkeringsavgift och infrastrukturavgift, och utskottet menar att det kan vara lämpligt att säljare och köpare gemensamt utnyttjar denna möjlighet i samband med ägarbyte för att minimera risken för att bli betalningsskyldig för okända skulder.

Med hänvisning till redan genomförda insatser och pågående arbete finner utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av de olika motionsförslagen om fordonsmålvakter. Motionerna 2022/23:359 (C) yrkandena 2–4, 2022/23:865 (C) yrkande 18, 2022/23:1004 (SD) yrkandena 4–7, 2022/23:1014 (SD) yrkandena 75 och 92 samt 2022/23:1138 (SD) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fordonsmålvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att digitaliseringen påverkar hela samhället och att utvecklingen går fort inom fordons- och transportindustrin. Självkörande fordon av olika slag bedöms få genomgripande konsekvenser för transportsystemet i framtiden. Det är därför positivt att frågan om automatiserad och uppkopplad rörlighet sedan ett flertal år tillbaka är uppmärksammad så väl nationellt som på EU-nivå, vilket framgår av redovisningen ovan.

Utskottet vill understryka att självkörande fordon förväntas innebära stora möjligheter och vill i sammanhanget lyfta fram betydelsen av en infrastruktur som är anpassad för och integrerad med de uppkopplade, samverkande och självkörande fordonen. Det är mycket positivt att det pågår en omfattande utrednings- och försöksverksamhet som syftar till att ställa om och förbereda transportsystemet för klimatsmarta och uppkopplade person- och godstransporter.

Utskottet vill även lyfta fram det omfattande arbete som görs inom ansvariga myndigheter på området i fråga för att bl.a. anpassa infrastruktur samt utreda diverse juridiska och regulatoriska frågor som är kopplade till automatiserad körning.

Mot bakgrund av det aktiva arbete som bedrivs och de initiativ som har tagits inom området finner inte utskottet att det finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:666 (M), 2022/23:834 (C) yrkande 72 och 2022/23:1014 (SD) yrkandena 52 och 53 avstyrks.

Ur avsnittet "Självkörande fordon" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 16. Läs betänkandet

I flera motionsyrkanden tas frågor upp som är direkt hänförliga till den fysiska infrastrukturen. Utskottet vill mot bakgrund av dessa påminna om att det finns fastslagna riktlinjer för väginfrastrukturens utformning i bl.a. VGU som Trafikverket tillämpar i verksamheten. Det kan t.ex. handla om lämplig utformning av en korsning eller cirkulationsplats för att möta olika trafiksäkerhetskrav. Utskottet finner inte skäl att tvivla på att ansvariga aktörer utformar vägar på ett sätt som bidrar till att trafiken kommer fram på ett smidigt och säkert sätt. Det har i sammanhanget inte undgått utskottet att vägbeläggningens tillstånd under specifika omständigheter kan medföra risker för trafikanterna. Utskottet noterar dock att problemet är uppmärksammat och att förslag på åtgärder finns.

Likaså är utskottet väl medvetet om de besvär som pågående vägarbeten vållar trafikanterna. Utskottet förutsätter att Trafikverket kontinuerligt verkar för att minimera de negativa effekterna på trafiken under byggarbetstiden. Det gäller också frågan om olämplig vägbelysning som kan ha en störande inverkan på miljön. Utskottet vill dock understryka att även trafiksäkerhetsaspekter måste vägas in i sammanhanget. Utskottet vill samtidigt också peka på att Trafikverket och SKR samarbetar kring denna fråga eftersom drift och underhåll av belysningsanläggningar är kostsamt för väghållaren och överflödiga anläggningar därför nedmonteras. Utskottet noterar med tillfredsställelse att den tekniska utvecklingen på området går mot mer energieffektiva anläggningar som i mindre utsträckning än tidigare bidrar till ljusföroreningar.

Vad gäller åtgärder i syfte att främja biologisk mångfald i anslutning till vägnätet vill utskottet lyfta fram de mycket omfattande insatser som Trafikverket gör på området. Det gäller inte minst skötsel och underhåll av vägkanter och vägrenar men även det löpande arbetet med att bekämpa invasiva arter, barriäreffekter och bullerstörningar i trafikmiljön. Utskottet välkomnar också samarbetet med SLU på området.

Vad gäller lägsta ljudnivå för elbilar konstaterar utskottet att frågan har uppmärksammats och att det finns föreskrifter om detta. I fråga om ridvägar i landet påminner utskottet om att det är kommunerna som ansvarar för anläggning och underhåll.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:183 (MP) yrkandena 1–5, 2022/23:332 (C), 2022/23:834 (C) yrkande 66, 2022/23:992 (SD) yrkandena 2 och 7 samt 2022/23:1014 (SD) yrkandena 26, 27, 29 i denna del och 47.

Ur avsnittet "Vissa vägfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att digitaliseringen påverkar hela samhället och att utvecklingen går fort inom fordons- och transportindustrin. Självkörande fordon av olika slag bedöms få genomgripande konsekvenser för transportsystemet i framtiden. Det är därför positivt att frågan om automatiserad och uppkopplad rörlighet sedan ett flertal år tillbaka är uppmärksammad så väl nationellt som på EU-nivå, vilket framgår av redovisningen ovan.

Utskottet vill understryka att självkörande fordon förväntas innebära stora möjligheter och vill i sammanhanget lyfta fram betydelsen av en infrastruktur som är anpassad för och integrerad med de uppkopplade, samverkande och självkörande fordonen. Det är mycket positivt att det pågår en omfattande utrednings- och försöksverksamhet som syftar till att ställa om och förbereda transportsystemet för klimatsmarta och uppkopplade person- och godstransporter.

Utskottet vill även lyfta fram det omfattande arbete som görs inom ansvariga myndigheter på området i fråga för att bl.a. anpassa infrastruktur samt utreda diverse juridiska och regulatoriska frågor som är kopplade till automatiserad körning.

Mot bakgrund av det aktiva arbete som bedrivs och de initiativ som har tagits inom området finner inte utskottet att det finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:666 (M), 2022/23:834 (C) yrkande 72 och 2022/23:1014 (SD) yrkandena 52 och 53 avstyrks.

Ur avsnittet "Självkörande fordon" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 13. Läs betänkandet

Mot bakgrund av motionsyrkandet om att öppna kollektivtrafikkörfält för annan typ av trafik vill utskottet uppmärksamma att det handlar om en komplex fråga, och enligt Trafikverket verkar effekten variera beroende på typ av trafikmiljö och trafikflöde och om andra oskyddade trafikanter också är tillåtna. Vägnätet behöver användas så effektivt som möjligt samtidigt som trafiksäkerhetsaspekter måste prioriteras. Utskottet konstaterar också att det är en fråga där beslut fattas på lokal nivå med beaktande av de trafikförhållanden som råder på plats. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta denna ordning.

När det handlar om utformningen av trafiksignaler hänvisar utskottet till befintligt regelverk och påminner om att detta i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser vars syfte är att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. Lokala förhållanden avgör också vilken typ av trafikreglering som är lämpligast och utskottet noterar att det ibland förekommer trafiksignaler som tillåter högersväng i specifika trafikmiljöer.

Vad gäller motionsförslaget om polisens möjlighet att påkalla fri väg under utryckning hänvisar utskottet till de undantag från gängse trafikregler som gäller i samband med utryckning och förutsätter att detta sker med gott omdöme och stor försiktighet från polisens sida.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det för närvarande finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:737 (L), 2022/23:1014 (SD) yrkande 48 och 2022/23:2142 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Vissa trafikbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Utskottet noterar i sammanhanget med tillfredsställelse den utsläppsminskning av växthusgaser från vägtrafiken som skedde under 2022, som i huvudsak förklaras av en ökad användning av biodrivmedel och el i fordonsparken. Uppmuntrande är också utvecklingen vad gäller utsläpp av kväveoxider som minskat kraftigt sedan 1990.

Utskottet konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor. Utskottet välkomnar således regeringens ambition i fråga om satsningar på elektrifiering och en snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen för att påskynda transportsektorns omställning. Utskottet ser också positivt på att regeringen vill främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen.

Utskottet vill också uppmärksamma pågående arbete inom EU för att minska utsläppen från bl.a. tunga transporter som står för en betydande del av utsläppen. Detta gäller likaså målsättningen att på sikt fasa ut de fossila drivmedlen. Utskottet understryker i sammanhanget vikten av att beakta olika tekniker och energikällor för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Dessutom är det nödvändigt med en utökad produktion av biodrivmedel och att det finns möjlighet att tanka biodrivmedel av olika slag för den som behöver. Vid sidan av tillgängligheten vill utskottet även peka på behovet av förutsägbarhet och långsiktighet i arbetet för att omställningen till en fossilfri fordonsflotta ska bli framgångsrik.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den snabbt växande försäljningen av miljöfordon under senare år och ser således hoppfullt på möjligheten att kraftigt minska utsläppen från fordonssektorn. Utskottet ser också positivt på det pågående arbetet med att gradvis fasa ut de fossila bränslena från marknaden och arbetet med att utreda möjligheterna till konverteringsstöd för äldre fordon så att de i större utsträckning kan köras på förnybara drivmedel.

Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts ovan att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35, 2022/23:1233 (V) yrkandena 5 och 17, 2022/23:2073 (S) yrkande 16, 2022/23:2140 (S) yrkande 17, 2022/23:2175 (MP) yrkande 37 och 2022/23:2190 (C) yrkande 76.2 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Mot bakgrund av motionsförslagen om Transportstyrelsens rutiner för att hantera olika avgifter konstaterar utskottet att myndigheten erbjuder en rad digitala betalningsalternativ ämnade att förenkla för de som ska betala exempelvis trängsel- och vägavgifter. Därmed minimeras risken för eventuella påminnelseavgifter om inbetalningsavin förkommer. I övrigt hänvisar utskottet till gällande bestämmelser för när körförbud inträder och fordon ska tas ur trafik om exempelvis vissa avgifter inte har betalats i tid till Transportstyrelsen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:834 (C) yrkande 69 och 2022/23:892 (SD) yrkande 3.

Reservationer

1.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Jamal El-Haj (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16 och

2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17 och

avslår motionerna

2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35,

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5 och 17,

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 37 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 76.2.

Ställningstagande

Vi anser att vi behöver bli mindre beroende av vad som sker i omvärlden. Genom att minska vårt beroende av fossila bränslen ökar vi vårt självbestämmande. Det är dessutom bra för klimatet. Vi vill därför se en fossilfri fordonsflotta senast 2030. För att komma dit införde den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen ett s.k. bonus malus-system, som innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Denna klimatbonus har lett till att nyförsäljningen av laddbara fordon ökat på marknaden. Vi vill också understryka vikten av att snabba på elektrifieringen av transporterna. Därför vill vi t.ex. att satsningar på utbyggnad av laddinfrastruktur i glesbygd förlängs och utökas och att stödet till regionala elektrifieringspiloter för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur för tyngre trafik förlängs.

Vidare vill vi peka på att förbränning av fossila bränslen inte bara medför utsläpp av koldioxid utan även av kvävedioxider. Vi vill här uppmärksamma att höga halter av kvävedioxider fortfarande är ett problem i många svenska tätorter och att avgaser från trafiken alltjämt orsakar tusentals dödsfall årligen. Vi anser därför att det behövs ytterligare åtgärder på området.

2.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (V)

av Linda W Snecker (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5 och 17,

bifaller delvis motion

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 37 och

avslår motionerna

2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35,

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16,

2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 76.2.

Ställningstagande

För att Sverige ska kunna ställa om till fossilfria vägtransporter behövs ytterligare åtgärder i närtid. I en rad europeiska länder diskuteras och förbereds förbud mot försäljning av nya bilar som är bensin- eller dieseldrivna. Jag anser att det är hög tid även för Sverige att ansluta sig till en sådan målsättning. Detta skulle också ge goda förutsättningar att utveckla en modern fordonsindustri i vårt land. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett förslag om att införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs av fossila bränslen efter 2025.

En annan klimatfrämjande åtgärd är att inrätta ett konverteringsstöd. Många bilägare har nämligen inte de ekonomiska resurser som krävs för att köpa en ny bil med låga utsläpp, men en stor del av den befintliga fordonspark som i dag drivs med fossila drivmedel kan konverteras till exempelvis etanoldrift (E85) eller biogasdrift. För att så många bilägare som möjligt ska kunna ställa om sina bilar till miljövänlig drift och ta del av det statliga stödet behöver dock regelverket både förbättras och förenklas. Mot denna bakgrund anser jag att regeringen redan i år bör återkomma till riksdagen med förslag på nödvändiga regeländringar för att underlätta konvertering av fordon.

3.

En fossilfri fordonsflotta, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35 samt

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 76.2,

bifaller delvis motion

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16,

2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17 och

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Jag vill påminna om att Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara och energi- och resurseffektiva.

Det finns en rad åtgärder att vidta för att uppnå målen. Det handlar t.ex. om att successivt stärka styrningen mot miljöfordon vid nybilsköp, att öka introduktionen av fossilfria drivmedel för att nå våra klimatmål och att förbättra möjligheterna till att konvertera bilar till mer miljövänlig drift. I sistnämnda exempel anser jag att de bilar som konverterats då självklart ska kunna ta del av de stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska hen kunna finansiera det inom ramen för det gröna avdraget.

Ur avsnittet "Trängsel- och vägavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet