Luftfartsfrågor

Utskottet anser liksom regeringen att det finns ett behov av samarbete när det gäller de tredjeländer som har en liberal luftfartspolitik, för att säkerställa att de skandinaviska länderna har likalydande avtal med dessa länder och för tryggande av lika konkurrensvillkor för skandinaviska flygbolag. Vidare bedömer utskottet liksom regeringen att man kan anta att detta fortsättningsvis bäst uppnås genom att myndigheterna i de tre skandinaviska länderna samarbetar. Utskottet anser även att den konkreta utformningen av luftfartspolitiken på motsvarande sätt som hittills ska bestämmas gemensamt mellan de tre skandinaviska länderna inom ramen för samarbetet och i enlighet med gemensamma luftfartspolitiska riktlinjer. Därmed föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om att det etablerade skandinaviska luftfartssamarbetet fortsätter och ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet t.o.m. den 30 september 2040.

Ur avsnittet "Skandinavisk luftfartspolitik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka de regionala flygplatsernas betydelse för att uppnå en god tillgänglighet i hela Sverige.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om medel inom anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet påminner i sammanhanget även om de särskilda medel som riksdagen beslutade att tillföra i stöd till de regionala flygplatserna under pandemin med anledning av att stora delar av flygtrafiken låg nere under en period.

Utskottet välkomnar den gedigna översyn av statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades i en promemoria i februari 2023 och noterar att denna för närvarande är föremål för remisshantering fram till den 23 maj 2023. I promemorian presenteras analyser och förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses. I betänkandet framför utredaren bl.a. att regeringen bör tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas samt vilket åtagande staten har för att bidra till en önskvärd utveckling. Vidare framförs att staten bör ta ett större ansvar för flygplatssystemet för att därigenom säkerställa viktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet för Sverige där staten enligt utredaren bör stödja flygplatserna ekonomiskt. Utskottet vill inte föregripa den pågående processen när det gäller flygplatsöversynen och vad som framkommer vid remisshanteringen.

Med anledning av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:568 (S), 2022/23:832 (C) yrkandena 3, 5 och 9, 2022/23:834 (C) yrkandena 13–15 och 33, 2022/23:845 (C), 2022/23:937 (SD) yrkande 21, 2022/23:1017 (SD) yrkande 17, 2022/23:1030 (M) yrkande 4, 2022/23:1124 (C) yrkande 11, 2022/23:1672 (C) yrkande 59, 2022/23:1687 (SD) och 2022/23:2114 (M) yrkande 9.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 6, 7 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka de regionala flygplatsernas betydelse för att uppnå en god tillgänglighet i hela Sverige.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om medel inom anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet påminner i sammanhanget även om de särskilda medel som riksdagen beslutade att tillföra i stöd till de regionala flygplatserna under pandemin med anledning av att stora delar av flygtrafiken låg nere under en period.

Utskottet välkomnar den gedigna översyn av statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades i en promemoria i februari 2023 och noterar att denna för närvarande är föremål för remisshantering fram till den 23 maj 2023. I promemorian presenteras analyser och förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses. I betänkandet framför utredaren bl.a. att regeringen bör tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas samt vilket åtagande staten har för att bidra till en önskvärd utveckling. Vidare framförs att staten bör ta ett större ansvar för flygplatssystemet för att därigenom säkerställa viktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet för Sverige där staten enligt utredaren bör stödja flygplatserna ekonomiskt. Utskottet vill inte föregripa den pågående processen när det gäller flygplatsöversynen och vad som framkommer vid remisshanteringen.

Med anledning av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:568 (S), 2022/23:832 (C) yrkandena 3, 5 och 9, 2022/23:834 (C) yrkandena 13–15 och 33, 2022/23:845 (C), 2022/23:937 (SD) yrkande 21, 2022/23:1017 (SD) yrkande 17, 2022/23:1030 (M) yrkande 4, 2022/23:1124 (C) yrkande 11, 2022/23:1672 (C) yrkande 59, 2022/23:1687 (SD) och 2022/23:2114 (M) yrkande 9.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5, 7 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka de regionala flygplatsernas betydelse för att uppnå en god tillgänglighet i hela Sverige.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om medel inom anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet påminner i sammanhanget även om de särskilda medel som riksdagen beslutade att tillföra i stöd till de regionala flygplatserna under pandemin med anledning av att stora delar av flygtrafiken låg nere under en period.

Utskottet välkomnar den gedigna översyn av statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades i en promemoria i februari 2023 och noterar att denna för närvarande är föremål för remisshantering fram till den 23 maj 2023. I promemorian presenteras analyser och förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses. I betänkandet framför utredaren bl.a. att regeringen bör tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas samt vilket åtagande staten har för att bidra till en önskvärd utveckling. Vidare framförs att staten bör ta ett större ansvar för flygplatssystemet för att därigenom säkerställa viktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet för Sverige där staten enligt utredaren bör stödja flygplatserna ekonomiskt. Utskottet vill inte föregripa den pågående processen när det gäller flygplatsöversynen och vad som framkommer vid remisshanteringen.

Med anledning av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:568 (S), 2022/23:832 (C) yrkandena 3, 5 och 9, 2022/23:834 (C) yrkandena 13–15 och 33, 2022/23:845 (C), 2022/23:937 (SD) yrkande 21, 2022/23:1017 (SD) yrkande 17, 2022/23:1030 (M) yrkande 4, 2022/23:1124 (C) yrkande 11, 2022/23:1672 (C) yrkande 59, 2022/23:1687 (SD) och 2022/23:2114 (M) yrkande 9.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5, 6 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att flyget behövs för ett exportberoende land som Sverige och att det samtidigt behövs klimatsmarta lösningar som bl.a. ökad inblandning av biodrivmedel och eldrivna flygplan för att minska utsläppen från luftfarten. Utskottet anser att det är viktigt att minska utsläppen från svenskt flyg samtidigt som utskottet konstaterar att de stora klimatutmaningarna för flyget är gränsöverskridande och att det därför även krävs att gemensamma internationella åtgärder vidtas. Utskottet vill peka på nödvändigheten i att driva på det arbete som sker internationellt för att minska luftfartens klimatpåverkan och ser därför positivt på det arbete som regeringen bedriver i bl.a. FN:s flygorganisation ICAO och EU. Som framgår av redovisningen ovan framhålls det i både den svenska flygstrategin och den strategiska plan som Energimyndigheten presenterat att Sverige bör vara pådrivande i ICAO, EU och andra internationella forum för att klimatstyrmedlen på internationell nivå ska bli så effektiva och optimala som möjligt i syfte att uppnå en verklig omställning av det internationella flygets fossilberoende och klimatbelastning.

Utskottet påminner om att EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) som inleddes redan 2005 är världens första större handelssystem för växthusgaser och har som syfte att på ett kostnadseffektivt sätt minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen. Vidare konstaterar utskottet att det globala klimatstyrmedlet Corsia som införts för det internationella flyget innebär att det internationella flygets koldioxidutsläpp ska stabiliseras på en viss utsläppsnivå och att flygbolagen för detta ändamål ska använda sig av godkända hållbara flygbränslen eller köpa godkända utsläppskrediter för de utsläpp som överstiger denna nivå. Utskottet ser positivt på detta och välkomnar i sammanhanget att regeringen framför tydliga uttalanden och ståndpunkter vid internationella sammankomster om behovet av en klimatomställning inom luftfarten. Utskottet ser även positivt på de initiativ som har tagits inom EU för att främja flygets klimatomställning, bl.a. inom ramen för det s.k. Fit for 55-paketet och att det i april 2023 efter omfattande förhandlingar har kommit till stånd en överenskommelse om reglerna för ReFuelEU Aviation som innebär att användningen av hållbara bränslen ska öka inom luftfartssektorn.

Det är angeläget att de styrmedel som används för att främja fossilfrihet och minska luftfartens klimatpåverkan är effektiva. Utskottet ser därför positivt på de styrmedel som har införts i form av differentierade start- och landningsavgifter och reduktionsplikt för att Sverige ska kunna uppnå målet om att allt inrikesflyg ska vara fossilfritt 2030 och att alla flygtransporter från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045. Utskottet anser samtidigt att flygskatten är ett exempel på ett dåligt styrmedel eftersom det beskattar resande och inte utsläppen.

Utskottet välkomnar i detta sammanhang även flygbranschens viktiga arbete för fossilfri konkurrenskraft inom flyget som utförs utifrån den gemensamma färdplan som tagits fram. Utskottet vill också uppmärksamma den stora potential som finns när det gäller den fortsatta utvecklingen inom elflygsområdet. Utskottet ser i detta sammanhang positivt på de industriella möjligheter som finns i Sverige när det kommer till utveckling av elflyg och den betydelse som framväxten av en ny industrigren baserad på civil elflygsproduktion kan komma att få för att öka utbudet av jobb.

Energimyndighetens satsningar på forskning och innovationer för att främja hållbara biobränslen för flyg är ytterligare insatser som utskottet ser mycket positivt på. Likaså välkomnar utskottet vad som framkom vid VTI:s presentation för trafikutskottets ledamöter den 4 maj 2023 om att VTI:s forsknings- och utvecklingsarbete numera utvidgats till att även omfatta luftfartens område och inte minst frågor om flygets omställning.

Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och pågående insatser för att minska luftfartens klimatpåverkan finner utskottet inte att det för närvarande finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 19 och 25.1, 2022/23:1017 (SD) yrkande 14, 2022/23:1120 (C) yrkande 5.2, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 35 och 36 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 88.

Ur avsnittet "Flygets klimatpåverkan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utvecklingen av elflyg har stor potential att vara en viktig del i att minska flygets klimatpåverkan och bidra till transportsektorns omställning. Utskottet vill i sammanhanget även peka på den framtida stora betydelse som Bromma flygplats kan förväntas komma att få när det gäller att fungera som nav för flygtrafik med elflygplan.

Utskottet vill vidare peka på att flyget behövs för ett såväl avlångt och glesbefolkat som exportberoende land som Sverige och att det behövs klimatsmarta lösningar som bl.a. eldrivna flygplan för att minska utsläppen från luftfarten. Utskottet ser därför positivt på att Trafikverket tillsammans med flera andra myndigheter nyligen har presenterat en rapport med analyser och förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras för att påskynda införandet av elflyg i Sverige. Utskottet välkomnar även att flera uppdrag har getts till bl.a. Energimyndigheten och Transportstyrelsen med inriktning på att främja forskning och utveckling av elflyg och laddinfrastruktur. Utskottet noterar även att det i utredningen Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet, som för närvarande är ute på remiss, lämnas förslag om att en nationell plan för flygbränsle bör inkludera en handlingsplan för elflygets utveckling inom elektrifieringsstrategin.

Utskottet vill framhålla vikten av att skapa goda förutsättningar för att utveckla elflyget i Sverige och att man i sammanhanget samtidigt tillvaratar möjligheter till samverkan med våra nordiska grannländer och vår övriga omvärld. Utskottet ser positivt på det arbete som har inletts i Sverige liksom i de nordiska grannländerna och de olika samarbeten som påbörjats. Utskottet anser att olika typer av nordiska samarbeten är mycket betydelsefulla och välkomnar därmed insatser för att gemensamt verka för en fortsatt nordisk utveckling inom elflygsområdet. Utskottet fortsätter att följa den pågående utvecklingen av elflyg inom Norden liksom övriga världen med stort intresse. Mot bakgrund av de insatser som har initierats för att påskynda utvecklingen och underlätta införandet av elflyg finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:834 (C) yrkande 32, 2022/23:853 (C) yrkandena 20 och 23, 2022/23:1017 (SD) yrkandena 18–20 och 2022/23:1590 (S).

Ur avsnittet "Insatser för att utveckla elflyget" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller arbetsuniformer på statliga flygplatser vill utskottet peka på att Swedavia har tagit fram en anvisning för användande av uniformer som riktar sig till alla som använder uniform i tjänsten.

När det gäller förslaget om ett byte av namn på Göteborg-Landvetter flygplats konstaterar utskottet att internationell luftfartsstandard har bestämt att orienteringen för flygplatser i världen ska ske utifrån ortsnamn. Därmed tillgodoser det nuvarande namnet Göteborg-Landvetter flygplats den angivna luftfartsstandarden i denna del. Utskottet vill även peka på att Swedavia i egenskap av ägare till de statliga flygplatserna ska göra nödvändiga avvägningar med hänsyn till bolagets ekonomi och andra förhållanden som exempelvis marknads- och namnfrågor. Utskottet noterar att det skulle krävas omfattande resurser att marknadsföra ett nytt namn. Ett namnbyte riskerar därmed att innebära ökade avgifter och att Swedavia förlorar det kapitalvärde som har byggts upp i varumärket Göteborg-Landvetter flygplats under många år.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:726 (L) och 2022/23:1017 (SD) yrkande 6 som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Vissa flygplatsrelaterade frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka de regionala flygplatsernas betydelse för att uppnå en god tillgänglighet i hela Sverige.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde nya riktlinjer och att dessa gäller för offentliga investeringar samt för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill också peka på att riksdagen årligen beslutar om medel inom anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet påminner i sammanhanget även om de särskilda medel som riksdagen beslutade att tillföra i stöd till de regionala flygplatserna under pandemin med anledning av att stora delar av flygtrafiken låg nere under en period.

Utskottet välkomnar den gedigna översyn av statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades i en promemoria i februari 2023 och noterar att denna för närvarande är föremål för remisshantering fram till den 23 maj 2023. I promemorian presenteras analyser och förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses. I betänkandet framför utredaren bl.a. att regeringen bör tydliggöra den långsiktiga inriktningen för hur luftfarten och flygplatssystemet bör utvecklas samt vilket åtagande staten har för att bidra till en önskvärd utveckling. Vidare framförs att staten bör ta ett större ansvar för flygplatssystemet för att därigenom säkerställa viktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet för Sverige där staten enligt utredaren bör stödja flygplatserna ekonomiskt. Utskottet vill inte föregripa den pågående processen när det gäller flygplatsöversynen och vad som framkommer vid remisshanteringen.

Med anledning av vad som beskrivits ovan om vidtagna och pågående insatser finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:568 (S), 2022/23:832 (C) yrkandena 3, 5 och 9, 2022/23:834 (C) yrkandena 13–15 och 33, 2022/23:845 (C), 2022/23:937 (SD) yrkande 21, 2022/23:1017 (SD) yrkande 17, 2022/23:1030 (M) yrkande 4, 2022/23:1124 (C) yrkande 11, 2022/23:1672 (C) yrkande 59, 2022/23:1687 (SD) och 2022/23:2114 (M) yrkande 9.

Ur avsnittet "Finansiering och stöd till regionala flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller regler om hinderbelysning för vindkraftverk påminner utskottet om att Transportstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Utskottet välkomnar även att Transportstyrelsen efter redovisningen av ett regeringsuppdrag har påbörjat en analys av förutsättningarna för att ändra den svenska kravbilden för markering av objekt som kan utgöra en fara för luftfarten. Utskottet noterar att Transportstyrelsen planerar att slutföra analysarbetet under andra kvartalet 2023 och ser fram emot att ta del av resultatet. Därmed finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker motionerna 2022/23:623 (KD) och 2022/23:2190 (C) yrkande 140.

Ur avsnittet "Hinderbelysning vid vindkraftverk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att locka innovationskraft och internationell spetskompetens till Sverige liksom att den svenska innovativa flygindustrin ska fortsätta att befinna sig långt fram när det gäller att medverka i internationella forskningsprojekt. Utskottet ser därför positivt på de insatser som sedan flera år genomförs av Vinnova och de satsningar som bl.a. görs genom det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP). Utskottet finner för närvarande inte anledning att ta något initiativ på området och avstyrker därmed motion 2022/23:1101 (M).

Ur avsnittet "En departementssamverkande flygstyrelse" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att tillgången till internationella flygförbindelser är viktig för både enskilda människor och näringslivet och påminner om att regeringen bl.a. verkar i det skandinaviska luftfartssamarbetet för att förbättra möjligheterna för Sveriges luftfartsförbindelser med tredje länder. Utskottet finner dock för närvarande inte anledning ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 2 (SD)

av Thomas Morell (SD) och Jimmy Ståhl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 21,

2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17 och

2022/23:1687 av Eric Westroth (SD),

bifaller delvis motionerna

2022/23:568 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 13,

2022/23:1030 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 11 och

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 59 och

avslår motionerna

2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3, 5 och 9,

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 14, 15 och 33,

2022/23:845 av Helena Lindahl m.fl. (C) och

2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 9.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis peka på att inrikesflyget i dag är hotat och att detta är ett stort problem då flygtrafiken i stora delar av landet står för den enda möjligheten att snabbt och kostnadseffektivt kunna resa mellan olika orter. Företag som är i behov av inhyrda experter eller sjukhus som lånar in spetskompetens hör till de som drabbas hårt vid förlängda restider. Vi har kunnat se att en resa som i normalfallet hade skett över dagen i värsta fall kan ta uppemot tre dygn om det inte är möjligt att resa med flyg. I ett land som Sverige som präglas av långa avstånd har flyget en given plats. Vi vill därför värna de regionala flygplatserna och anser att staten har ett särskilt ansvar att ge de regionala flygplatserna rimliga förutsättningar till överlevnad och utveckling.

Vi kan konstatera att staten tidigare tog ett större helhetsansvar för flygplatserna i Sverige. Dessvärre har dock staten över tid avyttrat flera flygplatser som i stället tagits över av kommuner och regioner. Samtidigt har staten valt att behålla de mest frekvent trafikerade och mest lukrativa flygplatserna i sin egen ägo. Det borde enligt vår uppfattning ligga i statens intresse att ha en väl fungerande flyginfrastruktur och tillgänglighet i hela landet och vi anser därför att staten bör utreda hur vi på bästa sätt kan stödja de icke statligt ägda flygplatserna finansiellt. Vi anser därmed att ett utökat och förutsägbart driftsstöd till de icke statligt ägda flygplatserna bör utredas.

2.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 2 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3 och 5,

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 14 och 33,

2022/23:845 av Helena Lindahl m.fl. (C),

2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 11 och

2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 59,

bifaller delvis motionerna

2022/23:568 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 21 och

2022/23:1030 av Johan Hultberg (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9,

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 15,

2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17,

2022/23:1687 av Eric Westroth (SD) och

2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 9.

Ställningstagande

Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för näringslivet att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen. Jag vill därför understryka vikten av ett fungerande flyg och regionala flygplatser som ger möjlighet för människor och näringslivet att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet och som därmed skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige. Jag vill även framhålla att landets regionala flygplatser har stor betydelse för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför storstadskärnorna. Jag vill i sammanhanget också välkomna den angelägna översyn av statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som genomförts under det gångna året.

Det är viktigt att uppmärksamma att de icke statliga flygplatser som vanligtvis ägs av kommuner och regioner har brottats med ekonomiska problem under många år och att de i förlängningen riskerar nedläggning. Problemen har blivit än tydligare efter coronapandemin som slog mycket hårt mot flygtrafiken och därmed intäkterna till de regionala flygplatserna. Inom flyget finansieras flygtrafikledning och säkerhetsverksamhet av flygbolagen via passageraravgifter som kan tas ut under normal verksamhet. Dessvärre faller dessa avgifter till noll vid en större kris. Eftersom säkerhet är helt grundläggande kan flyget inte starta upp fullt ut om inte dessa system är finansierade. Jag anser att staten behöver ta ett större ansvar för detta och i större utsträckning gå in med ekonomiska garantier och se till att verksamheten fungerar. Därmed anser jag att flygets egenfinansiering av trafikavgifter – i tider när flygtrafiken ligger nere som en följd av myndighetsföreskrifter – ska ses över så att staten tar en större del av dessa avgifter.

Jag vill vidare påminna om att när EU-kommissionen tidigare genomfört granskningar av en rad regionala flygplatser som får statsstöd har det funnits en osäkerhet kring hur framtiden ska bli för dessa. Jag anser att det är angeläget att staten skapar långsiktigt hållbara driftsförutsättningar för de regionala icke statliga flygplatserna. Därför anser jag att Swedavias vinstdelningsmodell bör utredas i syfte att stärka driftssäkerheten för regionala flygplatser.

Ur avsnittet "Direktflygförbindelse mellan Sverige och Taiwan" i betänkandet. Läs betänkandet