Järnvägsfrågor

Trafikutskottet vill framhålla att järnvägen spelar en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet och att en tillförlitlig järnväg är av mycket stor vikt för att öka järnvägens attraktivitet. Utskottet vill även framhålla att punktlighet i tågtrafiken är en angelägen fråga för såväl enskilda människor som näringslivet och att detta är något som har stor betydelse när det gäller att kunna flytta över person- och godstransporter från väg till järnväg.

I den uppföljning som trafikutskottet tidigare genomfört om punktligheten för persontrafik på järnväg (2020/21:RFR5) framkom bl.a. att drivkrafterna för ett systematiskt och uthålligt arbete för att förbättra punktligheten behöver tydliggöras och att styrningen för att uppnå bättre punktlighet för järnvägs-trafiken behöver utvecklas. I uppföljningen framkom även att de ekonomiska incitamenten att åstadkomma en väl fungerande järnvägstrafik behöver undersökas samt att regeringens rapportering till riksdagen behöver förbättras i frågor som är kopplade till punktlighet för trafiken på järnväg. I uppföljningen betonade utskottet även att riksdagen behöver en tydlig bild av vilka åtgärder som vidtas och resultatet av dessa åtgärder för att bl.a. kunna förbättra järnvägstrafikens punktlighet.

Utskottet välkomnar mot denna bakgrund den granskning som Riksrevisionen har genomfört om kvalitetsavgifter och regressrätt (RiR 2022:27). Syftet med kvalitetsavgiftssystemet är som framgår av föregående bakgrundsavsnitt att verksamhetsutövare inom järnvägssystemet ska motiveras att investera i förbättringar av de tekniska lösningar, rutiner och beteenden som orsakar avvikelser från planerat utnyttjande av infrastrukturen. Systemet med regressrätt är i sin tur ett komplement till kvalitetsavgiftssystemet som genom ytterligare kostnadsansvar ska ge infrastrukturförvaltaren större incitament att vidta förebyggande åtgärder för att minska sina störningar. Utskottet konstaterar att Riksrevisionens granskning är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp och ta ställning till om systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningarna. Den övergripande slutsats som Riksrevisionen drar med anledning av granskningen är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar vissa förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. Utskottet anser att de granskningsresultat som framkommer visar att det nuvarande systemet är otillräckligt för att upprätthålla en hög punktlighet på järnvägen att det således behövs ytterligare åtgärder.

Utskottet välkomnar därmed de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport samtidigt som utskottet delar de bedömningar som regeringen gör med anledning av dessa i sin skrivelse till riksdagen. Utskottet instämmer till fullo i vad regeringen konstaterar i skrivelsen om att tågförseningar leder till försämrade förutsättningar för människor och näringsliv att använda järnvägen liksom att det finns möjligheter att ytterligare förbättra järnvägens funktionssätt och skapa förutsättningar för att järnvägsföretag ska kunna erbjuda sina kunder bättre och effektivare transporttjänster.

Utskottet delar därmed regeringens bedömning att det är nödvändigt att Trafikverket i samverkan med branschen fortsätter att verka långsiktigt för att stärka järnvägen som trafikslag och förbättra järnvägsanläggningens funktion samt att det är angeläget att Trafikverket fortsätter att verka för att utveckla systemet med kvalitetsavgifter. Liksom regeringen anser utskottet även att det är viktigt att minska andelen infrastrukturrelaterade förseningar samt att Trafikverkets planering och genomförande av underhållsåtgärder i järnvägs-anläggningen ska baseras på effektsamband och vilka effekter vidtagna underhållsåtgärder ger på punktlighet och kapacitet i järnvägssystemet. Utskottet bedömer även liksom regeringen att Trafikverket behöver verka för att förkorta tiderna för felavhjälpning vid olika tågstörande fel i samverkan med underhållsentreprenörerna och järnvägsföretagen. I skrivelsen framför regeringen också att Trafikverket behöver fortsätta att verka för att utveckla och genomföra förbättrade regler, processer, arbetssätt och tillhörande it-stöd för systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt. Utskottet delar denna uppfattning och vill understryka att det är mycket angeläget att Trafikverket lägger fokus på att åstadkomma förbättringar i dessa delar. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund regeringens löfte om att den kommer att fortsätta att följa Trafikverkets arbete nära.

När det gäller motionsförslaget om att utreda ett borttagande av kvalitets-avgifter och regressrätt välkomnar utskottet vad regeringen redovisar i skrivelsen om att den kommer att fortsätta att följa Trafikverkets arbete nära samt att regeringen i enlighet med Riksrevisionens rekommendation avser att göra en uppföljning av regressystemet. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslaget. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2377 (SD) och föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2022/23:96 till handlingarna.

Ur avsnittet "Kvalitetsavgifter och regressrätt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Trafikverket har den kompetens och kunskap som krävs för att säkerställa att järnvägsanläggningen kan underhållas på bästa sätt. Utskottet menar därför att det finns delar av järnvägsunderhållet som Trafikverket bör ansvara för, exempelvis besiktning av järnvägens skick och behov av underhåll. Trafikverket måste säkerställa god affärsmässighet och produktivitet och då även kunna agera som en effektiv upphandlare av underhållstjänster som också bidrar till att utveckla marknaden för järnvägsunderhåll. Utskottet vill i sammanhanget peka på flera av de rekommendationer som görs i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18); det handlar inte minst om att Trafikverket i större utsträckning bör prioritera införandet av ny modern teknik i verksamheten, förbättra produktionsplaneringen av järnvägsunderhållet och klargöra marknadsförutsättningarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste regeringsuppdrag om förutsättningarna för att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi framhåller behovet av att exempelvis kontinuerligt utveckla beställarrollen och ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar. Utskottet noterar även att Trafikverket avser att genomföra basunderhåll i tre geografiska områden med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Därigenom ska både beställarkompetensen och marknaden utvecklas samtidigt som Trafikverket får full insyn i hur det operativa arbetet genomförs.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka behovet av ett väl fungerande och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll för att uppnå en pålitlig, robust och säker järnväg. Utskottet konstaterar att det pågår ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska bedrivas och finner ingen anledning att föregripa detta. Utskottet kommer att följa frågan nära och med mycket stort intresse och kommer inte att tveka att agera om så behövs. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 15, 2022/23:834 (C) yrkande 44, 2022/23:1016 (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 6, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på den lagstiftning som finns för att upprätthålla säkerheten inom järnvägssektorn. Det handlar både om skydd av den fysiska anläggningen och om att beivra intrång av obehöriga, men också om att värna den personal som arbetar inom järnvägen.

Utskottet påminner likaså om de trafiksäkerhetsmål som har formulerats och att det är Transportstyrelsens uppgift att bevaka trafiksäkerheten inom järnvägssektorn. Utskottet finner det i sammanhanget uppmuntrande att Sverige klarar det gemensamma europeiska säkerhetsmålet för järnvägen som innebär att ingen passagerare ska omkomma och att färre än fem personer skadas allvarligt per år, ett mål som Sverige har klarat elva år i rad. Utskottet ser naturligtvis allvarligt på förekomsten av självmord i anslutning till järnvägen och välkomnar därför den förebyggande verksamhet som berörda aktörer bedriver. Likaså ser utskottet allvarligt på de fall när obehöriga uppehåller sig i spårområdet eftersom det innebär en förhöjd risk för personskador samt förseningar och kostnader för järnvägsföretagen. Utskottet vill här uppmärksamma det arbete som görs av Trafikverket för att i möjligaste mån försvåra för obehöriga att vistas i spårområdet. Utskottet är också införstått med att arbetet inom spårbunden trafik kan innebära faror för personalen. Det gäller inte minst risken för hot och våld i arbetet. Utskottet understryker i sammanhanget att huvudansvaret ligger på arbetsgivaren att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld, och på den viktiga uppgift som skyddsombud och skyddskommittéer har i sammanhanget.

Mot bakgrund av det som redovisas ovan anser utskottet att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:84 (V) yrkande 18, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 36–38, 40–48 och 50 samt 2022/23:1325 (SD) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vissa säkerhetsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det transportpolitiska funktionsmålet, dvs. att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet, också är en utgångspunkt för arbetet med järnvägstrafiken i Sverige.

Utskottet är införstått med de utmaningar som finns inom järnvägssektorn med bristande tillförlitlighet som drabbar både resenärer och transportköpare. Utskottet välkomnar därför det regeringsuppdrag som Trafikverket har fått om att utreda förutsättningarna för att minska förseningarna i järnvägstrafiken orsakade av järnvägsföretag. Utskottet välkomnar också den handlingsplan som Trafikverket har lagt fram med åtgärder för att möjliggöra förbättrad trafikinformation i järnvägstrafiken. Frågan om järnvägens tillförlitlighet är för övrigt väl uppmärksammad, och utskottet hänvisar i sammanhanget till det arbete som bedrivs av berörda aktörer inom ramen för branschens samverkansforum Tillsammans för tåg i tid (TTT). Utskottet har också tidigare följt upp punktligheten för persontrafik på järnvägen och identifierat en rad brister, och Riksrevisionen genomförde så sent som 2022 en granskning av statens insatser för att motverka tågförseningar. Utskottet välkomnar i sammanhanget arbetet inom EU med att stärka resenärernas rättigheter genom den nya tågpassagerarförordning som träder i kraft i juni i år.

Vad gäller motionsyrkandet om nattågstrafiken hänvisar utskottet till pågående upphandlingsarbete för att säkerställa sådan trafik till norra Sverige. Utskottet förutsätter att Trafikverket i upphandlingen kommer att säkerställa att trafiken bedrivs med ändamålsenliga fordon. Vad gäller nattågstrafiken till kontinenten noterar utskottet att SJ vann den upphandling som gjordes och att innevarande avtal gäller fram till 2026.

Vidare noterar utskottet att frågan om tågfärjeförbindelser till kontinenten är uppmärksammad och utskottet understryker att det är en fråga av vikt för inte minst näringslivet och att tågfärjeförbindelsen till kontinenten minskar transportsektorns sårbarhet. Utskottet konstaterar att det nyligen har genomförts en utredning på området som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser fram emot resultatet med stort intresse.

Slutligen, vad gäller frågan om snabbare godståg välkomnar utskottet det arbete som görs av branschens aktörer för att öka godstågens hastighet i Sverige, något som utskottet anser ytterligare kan höja järnvägstransporternas attraktivitet.

Mot bakgrund av det som redovisas ovan anser utskottet inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Motionerna 2022/23:1003 (SD) yrkande 28, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 15, 20 och 22, 2022/23:1451 (MP), 2022/23:1562 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2114 (M) yrkande 8 och 2022/23:2185 (SD) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Resenärer och transportköpare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Trafikverket har den kompetens och kunskap som krävs för att säkerställa att järnvägsanläggningen kan underhållas på bästa sätt. Utskottet menar därför att det finns delar av järnvägsunderhållet som Trafikverket bör ansvara för, exempelvis besiktning av järnvägens skick och behov av underhåll. Trafikverket måste säkerställa god affärsmässighet och produktivitet och då även kunna agera som en effektiv upphandlare av underhållstjänster som också bidrar till att utveckla marknaden för järnvägsunderhåll. Utskottet vill i sammanhanget peka på flera av de rekommendationer som görs i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18); det handlar inte minst om att Trafikverket i större utsträckning bör prioritera införandet av ny modern teknik i verksamheten, förbättra produktionsplaneringen av järnvägsunderhållet och klargöra marknadsförutsättningarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste regeringsuppdrag om förutsättningarna för att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi framhåller behovet av att exempelvis kontinuerligt utveckla beställarrollen och ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar. Utskottet noterar även att Trafikverket avser att genomföra basunderhåll i tre geografiska områden med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Därigenom ska både beställarkompetensen och marknaden utvecklas samtidigt som Trafikverket får full insyn i hur det operativa arbetet genomförs.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka behovet av ett väl fungerande och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll för att uppnå en pålitlig, robust och säker järnväg. Utskottet konstaterar att det pågår ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska bedrivas och finner ingen anledning att föregripa detta. Utskottet kommer att följa frågan nära och med mycket stort intresse och kommer inte att tveka att agera om så behövs. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 15, 2022/23:834 (C) yrkande 44, 2022/23:1016 (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Med längre och tyngre tåg kan samma mängd gods transporteras av färre tåg och persontågen kan köras med fler vagnar. Längre och tyngre tåg innebär således att kapaciteten i järnvägssystemet utnyttjas mer optimalt och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar. Utskottet vill därför framhålla att det finns möjlighet att få stora miljö- och samhällsnyttor genom att göra det möjligt för längre och tyngre tåg på det svenska järnvägsnätet. Utskottet är samtidigt medvetet om att vissa åtgärder och arbeten behöver genomföras för att bl.a. järnvägsinfrastrukturen och järnvägsstationerna ska ha möjlighet att ta emot längre och tyngre tåg, och utskottet påminner om att riksdagen därför riktade ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga under förra riksmötet. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma det arbete som sedan flera år pågår inom Trafikverket för att möjliggöra för längre och tyngre tåg på det svenska järnvägsnätet. Utskottet noterar också med tillfredsställelse att det inom ramen för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033 har reserverats 2,8 miljarder kronor för åtgärder som ska möjliggöra användning av längre, tyngre och större tåg. Utskottet bedömer således att frågan om längre och tyngre tåg är väl beaktad och avstyrker därmed motionerna 2022/23:834 (C) yrkande 52.2, 2022/23:1016 (SD) yrkande 16, 2022/23:1123 (C) yrkande 6.2 och 2022/23:1672 (C) yrkande 56.2.

Ur avsnittet "Längre och tyngre tåg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Trafikverket har den kompetens och kunskap som krävs för att säkerställa att järnvägsanläggningen kan underhållas på bästa sätt. Utskottet menar därför att det finns delar av järnvägsunderhållet som Trafikverket bör ansvara för, exempelvis besiktning av järnvägens skick och behov av underhåll. Trafikverket måste säkerställa god affärsmässighet och produktivitet och då även kunna agera som en effektiv upphandlare av underhållstjänster som också bidrar till att utveckla marknaden för järnvägsunderhåll. Utskottet vill i sammanhanget peka på flera av de rekommendationer som görs i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18); det handlar inte minst om att Trafikverket i större utsträckning bör prioritera införandet av ny modern teknik i verksamheten, förbättra produktionsplaneringen av järnvägsunderhållet och klargöra marknadsförutsättningarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste regeringsuppdrag om förutsättningarna för att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi framhåller behovet av att exempelvis kontinuerligt utveckla beställarrollen och ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar. Utskottet noterar även att Trafikverket avser att genomföra basunderhåll i tre geografiska områden med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Därigenom ska både beställarkompetensen och marknaden utvecklas samtidigt som Trafikverket får full insyn i hur det operativa arbetet genomförs.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka behovet av ett väl fungerande och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll för att uppnå en pålitlig, robust och säker järnväg. Utskottet konstaterar att det pågår ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska bedrivas och finner ingen anledning att föregripa detta. Utskottet kommer att följa frågan nära och med mycket stort intresse och kommer inte att tveka att agera om så behövs. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 15, 2022/23:834 (C) yrkande 44, 2022/23:1016 (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6, 9 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Trafikverket har den kompetens och kunskap som krävs för att säkerställa att järnvägsanläggningen kan underhållas på bästa sätt. Utskottet menar därför att det finns delar av järnvägsunderhållet som Trafikverket bör ansvara för, exempelvis besiktning av järnvägens skick och behov av underhåll. Trafikverket måste säkerställa god affärsmässighet och produktivitet och då även kunna agera som en effektiv upphandlare av underhållstjänster som också bidrar till att utveckla marknaden för järnvägsunderhåll. Utskottet vill i sammanhanget peka på flera av de rekommendationer som görs i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18); det handlar inte minst om att Trafikverket i större utsträckning bör prioritera införandet av ny modern teknik i verksamheten, förbättra produktionsplaneringen av järnvägsunderhållet och klargöra marknadsförutsättningarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste regeringsuppdrag om förutsättningarna för att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi framhåller behovet av att exempelvis kontinuerligt utveckla beställarrollen och ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar. Utskottet noterar även att Trafikverket avser att genomföra basunderhåll i tre geografiska områden med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Därigenom ska både beställarkompetensen och marknaden utvecklas samtidigt som Trafikverket får full insyn i hur det operativa arbetet genomförs.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka behovet av ett väl fungerande och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll för att uppnå en pålitlig, robust och säker järnväg. Utskottet konstaterar att det pågår ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska bedrivas och finner ingen anledning att föregripa detta. Utskottet kommer att följa frågan nära och med mycket stort intresse och kommer inte att tveka att agera om så behövs. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 15, 2022/23:834 (C) yrkande 44, 2022/23:1016 (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6, 8 och 11. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att järnvägen står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Det är dock givetvis angeläget att komma till rätta med även järnvägstrafikens utsläpp. Utskottet ser därför mycket positivt på de insatser som görs inom detta område, inte minst vad gäller vätgasdrivna tåg. Utskottet vill lyfta fram det arbete som görs både i Sverige och inom EU för att främja vätgasteknologin. Utskottet välkomnar bl.a. Energimyndighetens uppdrag att utforma förslag till en nationell vätgasstrategi. Utskottet vill även peka på att det i Sverige redan pågår arbete med att ersätta diesel med vätgasdrift på sträckor som inte är elektrifierade, i första hand Inlandsbanan.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:853 (C) yrkande 32 och 2022/23:1016 (SD) yrkandena 51 och 52.

Ur avsnittet "Vissa miljöfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Trafikverket har den kompetens och kunskap som krävs för att säkerställa att järnvägsanläggningen kan underhållas på bästa sätt. Utskottet menar därför att det finns delar av järnvägsunderhållet som Trafikverket bör ansvara för, exempelvis besiktning av järnvägens skick och behov av underhåll. Trafikverket måste säkerställa god affärsmässighet och produktivitet och då även kunna agera som en effektiv upphandlare av underhållstjänster som också bidrar till att utveckla marknaden för järnvägsunderhåll. Utskottet vill i sammanhanget peka på flera av de rekommendationer som görs i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18); det handlar inte minst om att Trafikverket i större utsträckning bör prioritera införandet av ny modern teknik i verksamheten, förbättra produktionsplaneringen av järnvägsunderhållet och klargöra marknadsförutsättningarna. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt senaste regeringsuppdrag om förutsättningarna för att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi framhåller behovet av att exempelvis kontinuerligt utveckla beställarrollen och ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar. Utskottet noterar även att Trafikverket avser att genomföra basunderhåll i tre geografiska områden med egen personal för planering och produktionsledning av det operativa arbetet. Därigenom ska både beställarkompetensen och marknaden utvecklas samtidigt som Trafikverket får full insyn i hur det operativa arbetet genomförs.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka behovet av ett väl fungerande och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll för att uppnå en pålitlig, robust och säker järnväg. Utskottet konstaterar att det pågår ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska bedrivas och finner ingen anledning att föregripa detta. Utskottet kommer att följa frågan nära och med mycket stort intresse och kommer inte att tveka att agera om så behövs. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 15, 2022/23:834 (C) yrkande 44, 2022/23:1016 (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet är väl införstått med de rekryteringsbehov som järnvägssektorn har och de utmaningar som finns med att finna personal som har den kompetens som efterfrågas. Utskottet välkomnar därför de branschgemensamma ansträngningar som görs för att komma till rätta med kompetensbristen. Utskottet påminner också om att frågan har uppmärksammats i en statlig utredning och att Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag som syftar till att avhjälpa brister i den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägsbranschen.

Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2038 (S).

Reservationer

1.

Kvalitetsavgifter och regressrätt, punkt 1 (SD)

av Thomas Morell (SD) och Jimmy Ståhl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2377 av Thomas Morell m.fl. (SD) och

lägger skrivelse 2022/23:96 till handlingarna.

Ställningstagande

En utbyggd och välfungerande infrastruktur är avgörande för jobb och tillväxt i hela landet. Människor ska kunna leva i hela landet och ta sig till sina arbeten snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor på väg och järnväg.

Ett tillförlitligt järnvägssystem är av mycket stor vikt för att öka järnvägens attraktivitet. Vi välkomnar därför att Riksrevisionen i sin rapport Kvalitetsavgifter och regressrätt (RiR 2022:27) har granskat statens insatser för att motverka tågförseningar och bl.a. undersökt om systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt varit effektiva som styrmedel för att minska antalet tågförseningar.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. Enligt Riksrevisionen finns det flera skäl till detta, och systemen påverkar endast i liten utsträckning Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka tågförseningar.

Vi kan samtidigt konstatera att Trafikverkets kostnader för att administrera systemen drastiskt har ökat och att Trafikverket under 2019 betalade 192 miljoner kronor till järnvägsföretagen medan järnvägsföretagen betalade 75 miljoner kronor till Trafikverket, trots att Trafikverket förorsakar mindre förseningar än järnvägsföretagen. Denna skevhet innebär att Trafikverket omotiverat tappar långt över 100 miljoner kronor årligen som i stället kunde ha lagts på direkt underhåll som stärkt punktligheten.

Utifrån det som nämnts ovan anser vi att den enda rimliga slutsatsen är att ett borttagande av kvalitetsavgifter och regressrätt bör utredas.

2.

Organisering av järnvägsunderhåll, punkt 2 (S, V, MP)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S), Daniel Helldén (MP) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:3 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 15,

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 26 och

2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 24,

bifaller delvis motion

2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

Järnvägen har en nyckelroll för Sverige i att klara ett ökande transportbehov, samtidigt som vi ska minska klimatutsläppen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen, med stöd av andra partier, skruvade därför upp satsningarna på järnvägsunderhåll, vid sidan av de historiskt stora satsningarna på ny järnvägsinfrastruktur. Exempel på viktiga löpande underhållsåtgärder är spår- och växelbyten, renovering av kontaktledningar, upprustning av broar och tunnlar samt underhåll av signalanläggningar.

Ett bra järnvägsunderhåll handlar inte bara om hur mycket pengar som anslås utan också om vem som har huvudmannaskapet och ansvaret. Vi vänder oss i sammanhanget mot den borgerliga politikens ensidiga fokus på avreglering och bolagisering och vill inte se mer av detta inom transportpolitikens område. Vi anser i stället att ytterligare steg behöver tas för att säkerställa en ökad möjlighet för Trafikverket att i egen regi bedriva järnvägsunderhåll, till nytta både för myndigheten och för skattebetalarna. Det är viktigt med noggrann kostnadskontroll vid infrastrukturinvesteringar, då dessa gång efter annan dragits med skenande kostnadsökningar. Transparensen kring orsakerna behöver stärkas, som ett led i detta arbete. Om Trafikverket skulle bedriva underhåll i egen regi, skulle myndigheten kunna öka sin benchmarkingkapacitet gentemot andra utförare och därigenom öka kunskaperna om underhållskostnaderna liksom få bättre koll och styrsel på dessa. Vi vill i sammanhanget också understryka att järnvägens dåliga underhåll inte kan utmana Sveriges resiliens i en osäker värld där den civila beredskapen och samhällets motståndskraft måste stärkas.

Sammanfattningsvis vill vi därför att man ser över en ökad möjlighet för staten att i egen regi bedriva järnvägsunderhåll.

3.

Organisering av järnvägsunderhåll, punkt 2 (SD)

av Thomas Morell (SD) och Jimmy Ståhl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 2,

bifaller delvis motionerna

2022/23:3 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 15,

2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 26 och

2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 24 och

avslår motion

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet