Infrastrukturfrågor

Utskottet kan inledningsvis konstatera att den nya nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen fastställdes i juni 2022 efter flera års planeringsarbete. Planen gäller för perioden 2022–2033, och Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut. Utskottet vill uppmärksamma att vissa ändringar har gjorts genom beslut av regeringen. Regeringen avser inte att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

Det finns sedan länge en fastlagd planeringsprocess för transportinfrastrukturen. Mot bakgrund av motionsförslagen om utgångspunkterna för planeringen vill utskottet betona att denna process bl.a. innefattar ett beslut om övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod och ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den period som beslutet avser. Processen innebär att regeringen i en infrastrukturproposition lämnar förslag till inriktning för den kommande planeringsperioden och att riksdagen därefter fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet vill betona att de transportpolitiska målen är en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. I den senaste infrastrukturpropositionen redovisas att det behövs fortsatt stora satsningar på transportinfrastrukturen för att de nå de mål och ambitioner som redovisas i propositionen.

När det gäller motionsförslaget om metoder i planeringsarbetet för att identifiera beslutade projekt som inte uppfyller kraven i enlighet med klimat- och miljömålen kan utskottet konstatera att Trafikverket i sina underlag väl beskriver de utmaningar som klimatomställningen innebär för hela infrastrukturen. Utskottet vill dessutom betona att den nuvarande planeringsprocessen innebär att projekt kan omprövas vid olika tillfällen. En utgångspunkt för det nuvarande planeringssystemet är att möjliggöra en ökad flexibilitet, bl.a. genom systemet med rullande planering. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs upp genom årliga beslut om byggstart, vilket bl.a. ger regeringen möjlighet att genomföra omprioriteringar och särskilda satsningar och bättre kunna bemöta oförutsedda händelser. Utskottet har tidigare framfört att man ska vara försiktig med att förändra förutsättningarna eftersom det är viktigt med förutsägbarhet, samtidigt som utskottet vill betona att varje nationell plan är en ny nationell plan.

Med anledning av motionsförslagen om länsplanerna vill utskottet särskilt lyfta fram betydelsen av den regionala planeringen. Länsplanerna omfattar investeringar i det regionala vägnätet och medfinansiering till kommunerna, och utskottet vill här peka på att storleken på respektive läns ram avgörs i åtgärdsplaneringen. De definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna beslutas därefter av regeringen inom den totala ram som riksdagen har beslutat om. Utskottet utgår från att fördelningen av resurser mellan länen sker på ett välavvägt sätt.

När det gäller motioner om samspelet mellan infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringen vill utskottet först och främst betona att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen för att infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras effektivt och ge en god måluppfyllelse. Utskottet delar regeringens bedömning att en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering behövs för att bl.a. minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan och för att exempelvis nå etappmålet om en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Utskottet utgår från att arbetet med dessa frågor fortgår inom berörda myndigheter. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att riksdagen våren 2019 tillkännagav för den dåvarande regeringen att den bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar. Utskottet konstaterar att regeringen har bedömt att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen samt att roller och ansvar är väl definierade. Utskottet har inget att invända mot den dåvarande regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivande.

Utskottet vill med anledning av olika motioner betona sjöfartens betydelse. När det gäller motionsförslaget om sjöfarten och den nationella planen kan utskottet konstatera att sjöfartsfrågor hanteras inom ramen för planeringssystemet. Sjöfartsverket arbetar tillsammans med Trafikverket och har ansvar för delar av den långsiktiga, nationella infrastrukturplaneringen, och utskottet finner ingen anledning att för närvarande ändra på detta. När det gäller motionsförslaget om att it och bredbandsutbyggnad bör hanteras inom den nationella planen kan utskottet konstatera att dessa frågor i dag hanteras på andra sätt. Utskottet är för närvarande inte berett att ta några initiativ när det gäller dessa frågor.

Slutligen vill utskottet betona vikten av analys och utvärdering av infrastrukturplaneringen och dess resultat. Det är mycket viktigt att åtgärder inom transportområdet analyseras och utvärderas, inte minst för att öka kunskapen om olika åtgärders resultat och på så sätt bidra till utvecklingen av styrningen mot de transportpolitiska målen. För detta ändamål finns bl.a. Trafikanalys och VTI, och utskottet utgår från att dessa och andra myndigheter fortsätter att analysera och utvärdera resultatet av olika statliga insatser inom infrastrukturområdet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkandena 2, 7, 10, 11, 13 och 16, 2022/23:112 (M), 2022/23:140 (S), 2022/23:298 (M), 2022/23:620 (KD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 1, 2022/23:1233 (V) yrkandena 1 och 9, 2022/23:1298 (S) yrkande 2, 2022/23:1641 (C) yrkande 3 och 2022/23:2140 (S) yrkande 15.

Ur avsnittet "Infrastrukturplanering" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. En god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för medborgare och näringsliv samt för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Utskottet delar regeringens bedömning att ett väl fungerande och långsiktigt hållbart transportsystem skapar tillgänglighet för människor i hela landet och att det bidrar till stärkt konkurrenskraft och ökat bostadsbyggande. Infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet, och den nationella transportinfrastrukturplanen ska bidra till att det finns goda förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela landet, att människor kan resa och mötas samt att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt.

När det gäller motionerna om olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder för de som arbetar eller studerar. En väl fungerande transportinfrastruktur har stor betydelse för transportsystemet och är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att utvecklas.

Med anledning av motionsförslagen om godstransporter vill utskottet betona att effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse och att det därför är viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med vår transportinfrastruktur. Utskottet vill i sammanhanget särskilt framhålla hamnarnas betydelse och betona vikten av en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till både järnväg och sjöfart. När det gäller frågan om överflyttning av godstrafik från väg till sjöfart och järnväg kan utskottet bl.a. konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan. Utskottet vill här starkt understryka vikten av intermodala transporter, dvs. att transporter av gods kan ske med flera transportsätt. I detta ingår inte minst en god infrastruktur till och från hamnarna. Det behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. En viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet utgår från att detta fortsätter att uppmärksammas i infrastrukturarbetet. När det gäller motionen om godspendlar noterar utskottet den utveckling som pågår för att öka andelen gods på järnväg. Utskottet noterar bl.a. att det sedan hösten 2020 körs ett nytt godståg mellan Oslo och Göteborgs hamn som bidrar till att minska lastbilstrafiken på E6.

Avslutningsvis vill utskottet kommentera motionsförslaget om järnvägsstationer och rastplatser. Utskottet menar att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet och utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet. Vidare vill utskottet framhålla att rastplatser längs våra vägar är till för att trafikanter ska kunna få rast och vila och för att yrkestrafiken ska kunna uppfylla regler om vilotider för yrkestrafiken. Utskottet konstaterar att det finns regler för hur länge man har rätt att vara på en rastplats och utgår från att allt görs för att upprätthålla regelverket. Dessutom betonar utskottet vikten av att arbetet med att höja säkerheten på rastplatserna fortsätter.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 4, 2022/23:834 (C) yrkande 36, 2022/23:931 (SD) yrkande 11, 2022/23:934 (SD) yrkande 3, 2022/23:936 (SD) yrkande 2, 2022/23:943 (SD) yrkande 9, 2022/23:964 (SD) yrkande 2, 2022/23:1014 (SD) yrkande 40, 2022/23:1015 (SD) yrkande 14, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 14, 17 och 30, 2022/23:1030 (M) yrkande 6, 2022/23:1123 (C) yrkande 3, 2022/23:1124 (C) yrkande 2, 2022/23:1298 (S) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkande 16, 2022/23:2140 (S) yrkandena 2, 4 och 45, 2022/23:2175 (MP) yrkande 43 och 2022/23:2228 (SD).

Ur avsnittet "Ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det transportpolitiska funktionsmålet innebär att transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Utskottet vill framhålla vikten av ett jämställt transportsystem och uppmärksammar vikten av att arbetet för att nå det transportpolitiska funktionsmålet fortsätter.

Utskottet vill även framhålla att det pågår ett arbete inom olika delar av samhället för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, och enligt utskottets mening kan transportinfrastrukturen genom sin utformning bidra till att nå även dessa mål. Utskottet delar regeringens bedömning att det återstår mer att göra, även om utvecklingen mot en jämn fördelning av makt och inflytande i flera avseenden har gått framåt. Utskottet delar regeringens bedömning att könsfördelningen i beslutande församlingar utgör en av flera förutsättningar för att åstadkomma ett transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns resbehov.

Utskottet vill också understryka vikten av trygga trafikmiljöer. Ingen ska känna sig otrygg i det offentliga rummet. Utskottet kan konstatera att det har vidtagits åtgärder för att öka tryggheten i bl.a. kollektivtrafiken och vill peka på att det mer allmänt nu pågår ett aktivt arbete för att öka tryggheten i samhället.

Utskottet förutsätter avslutningsvis att arbetet för att nå målen om ett jämställt transportsystem fortsätter. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:834 (C) yrkandena 3 och 30 samt 2022/23:1673 (C) yrkande 155.

Ur avsnittet "Ett jämställt transportsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att elektrifieringen av transporter är central för klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning på laddinfrastrukturen i budgetpropositionen för 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att denna satsning kommer att bidra till minskade utsläpp från transportsektorn. Utskottet vill, i likhet med regeringen, framhålla vikten av ett väl fungerande och långsiktigt hållbart transportsystem som skapar tillgänglighet för människor i hela landet, bidrar till stärkt konkurrenskraft, ökat bostadsbyggande och har en avgörande roll för Sveriges klimatomställning. Utskottet vill i sammanhanget bl.a. betona vikten av att de åtgärder som vidtas ger klimateffekter. Utskottet delar regeringens syn att transportsektorn ska ställas om genom bl.a. ökad elektrifiering och att det är mycket viktigt att utbyggnaden av laddinfrastruktur påskyndas.

När det gäller motioner om stöd till utbyggnad och drift samt behovet av en nationell handlingsplan och mål för utbyggnaden av laddinfrastruktur vill utskottet först framhålla att inriktningen på regeringens insatser är att laddinfrastrukturen behöver byggas ut och att det är viktigt med tillgängligheten till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet delar regeringens syn att tillgången på laddstationer ska vara så god att elbilar blir ett fullgott alternativ för alla invånare i Sverige – både i glesbygden, på landsbygden och i städerna. Utskottet vill vidare påminna om att regeringen enligt det klimatpolitiska ramverket ska lämna en klimatpolitisk handlingsplan året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. Dessutom ska Energimyndigheten och Trafikverket ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig publik och icke-publik laddinfrastruktur. Utskottet påminner även om att det finns ett stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon, och efter regeringsbeslutet 2022 kan stödet för att täcka de vita fläckarna fortsätta.

När det gäller motionsförslagen om utbyggnad av laddinfrastrukturen för tunga fordon vill utskottet understryka att det delar regeringens syn att det är viktigt att bygga ut laddinfrastrukturen för de tunga transporterna för att successivt bilda sammanhängande stråk. Elektrifieringen är en mycket viktig del av att ställa om transportsektorn, och det är i sammanhanget viktigt att peka på behovet av att se till att det finns fossilfri el. Utskottet välkomnar dessutom att regeringen betonar hamnarnas viktiga roll som nav för elektrifieringen av flera trafikslag.

När det gäller frågan om att undanröja hinder för utbyggnaden av laddinfrastrukturen vill utskottet bl.a. peka på att Energimyndigheten och Trafikverket har i uppdrag att inom ramen för uppdraget om ett nationellt handlingsprogram bl.a. se över befintliga regelverk och krav i fråga om laddinfrastruktur. Även Boverket ska undersöka behovet av regeländringar, och Energimarknadsinspektionen har nyligen redovisat ett uppdrag om ledtider och kostnader för anslutning av nya laddpunkter till elnätet. Utskottet utgår med tillförsikt från att regeringen arbetar vidare med att underlätta utbyggnaden av laddinfrastrukturen. När det gäller motionsförslaget om att underlätta laddning via befintlig infrastruktur såsom lyktstolpar vill utskottet påminna om att det numera finns undantag i regelverket för att tillgängliggöra belysningsnätet för elbilsladdning.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett aktivt arbete med att utveckla de olika delarna av infrastrukturen för elfordon. Utskottet välkomnar de initiativ som tas av regeringen och konstaterar att frågan om transportsektorns elektrifiering är mycket väl uppmärksammad. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 19, 2022/23:36 (MP) yrkande 30, 2022/23:834 (C) yrkande 65, 2022/23:853 (C) yrkandena 7.1, 8, 18, 41, 42, 44 och 45, 2022/23:1124 (C) yrkande 20, 2022/23:1672 (C) yrkandena 60 och 61, 2022/23:2140 (S) yrkandena 13 och 14, 2022/23:2175 (MP) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 76.1, 96, 97, 103 och 104.

Ur avsnittet "Infrastruktur för elfordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att alla trafikslag behövs, och det är genom att nyttja varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får robusta transporter. Att samhällsviktig transportinfrastruktur och transporter fungerar är en förutsättning för att andra samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas vid allvarliga händelser och kriser i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst krig. Utskottet välkomnar därför att regeringen i budgetpropositionen för 2023 tilldelade transportområdet ytterligare medel för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen.

När det gäller motioner om vikten av att klara kriser och Trafikverkets roll vid kris och krig vill utskottet peka på att detta är frågor som har uppmärksammats under senare år, bl.a. till följd av coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 betonat att det civila försvaret och krisberedskapen inom transportområdet behöver stärkas. Utskottet delar regeringens bedömning. Utskottet vill särskilt framhålla att Trafikverket är en viktig myndighet inom totalförsvaret och välkomnar att det i den nationella planen betonas att det behövs en ökad motståndskraft och redundans. Utskottet påminner vidare om att Trafikverket sedan oktober 2022 är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Transporter.

När det gäller motionsförslaget om att nyttja en situation med lägre trafikvolym som kan uppkomma under en kris då ordinarie järnvägstrafik ligger nere för utökade underhållsinsatser utgår utskottet från att detta är en fråga som hanteras av regeringen och Trafikverket. Utskottet kan i sammanhanget påminna om att initiativ till sådana insatser har vidtagits under coronapandemin.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett aktivt arbete för att göra transportsystemet mer robust. Utskottet välkomnar detta arbete och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:832 (C) yrkandena 1, 2, 6 och 8 samt 2022/23:2262 (MP) yrkandena 35 och 36.

Ur avsnittet "Ett robust transportsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av god tillgänglighet när det gäller transporter till och från andra länder – för både näringslivet och privatpersoner. Utskottet vill särskilt lyfta fram att Sverige är ett exportberoende industriland med ett tydligt behov av god tillgänglighet till övriga Europa och resten av världen. Utskottet vill därför framhålla att en ökad rörlighet mellan Sverige och grannländerna är positiv och bra för Sverige, och gränsöverskridande trafik bör följaktligen främjas och underlättas. Det är enligt utskottets mening viktigt med ett gränsöverskridande transportsystem, och utskottet vill därför understryka att det är av stor betydelse att ha ett internationellt perspektiv i infrastrukturplaneringen. När det gäller motionsförslagen om mer gränsöverskridande planering vill utskottet peka på vikten av att den svenska planeringen fungerar i samspel med grannländernas infrastrukturplanering. Utskottet välkomnar därför att regeringen, Trafikverket och andra aktörer har ett fortlöpande samarbete med sina nordiska motsvarigheter. Utskottet vill även lyfta fram det transeuropeiska nätverket som bl.a. syftar till att få transportsystemen i EU:s medlemsstater att hänga samman på ett bättre sätt. Utskottet välkomnar det arbete som bedrivs inom EU.

När det gäller motionsförslagen om nya förbindelser mellan Sverige och Danmark kan utskottet konstatera att det bl.a. har genomförts en dansk-svensk utredning och med anledning av uppdraget till Trafikverket i beslutet om den nationella planen för 2022–2033 pågår en utredning om nya förbindelser över Öresund. Utskottet välkomnar detta arbete. När det gäller kapacitetsutmaningarna som järnvägsnätet ställs inför när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029 kan utskottet konstatera att regeringen nyligen har gett Trafikverket i uppdrag att belysa nya alternativa åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. I uppdraget anför regeringen att effekterna av att Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar kring 2029 ska beaktas.

När det gäller järnvägstrafiken mellan Sverige och Finland konstaterar utskottet att det bl.a. pågår ett samarbetsprojekt i Tornedalen. När det slutligen gäller motionsförslagen om förbättrade järnvägskommunikationer mellan Sverige och Norge vill utskottet peka på att det har genomförts en norsk-svensk utredning om sträckan Stockholm–Oslo och att det pågår en motsvarande utredning om sträckan Göteborg–Oslo. Utskottet utgår från att arbetet utifrån dessa utredningar fortsätter. Vidare vill utskottet lyfta fram att riksdagen förra året gjorde ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om projektet Stockholm–Oslo. Utskottet har inget att invända mot redovisningen av det tillkännagivandet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår olika insatser för att göra transportsystemet mer gränsöverskridande. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:9 (MP) yrkande 2 i denna del, 2022/23:37 (MP), 2022/23:102 (M) yrkande 1, 2022/23:137 (S), 2022/23:185 (SD), 2022/23:353 (C), 2022/23:362 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:384 (S), 2022/23:627 (KD), 2022/23:657 (KD), 2022/23:670 (M), 2022/23:713 (L), 2022/23:738 (MP) yrkande 3, 2022/23:811 (S), 2022/23:1016 (SD) yrkandena 21 och 23, 2022/23:1028 (M) yrkande 5, 2022/23:1100 (M), 2022/23:1120 (C) yrkande 4, 2022/23:1256 (MP) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1528 (KD), 2022/23:1611 (C) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1694 (L) yrkandena 1–3, 2022/23:1791 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1928 (C), 2022/23:1997 (S), 2022/23:2114 (M) yrkandena 3, 4 och 11 samt 2022/23:2140 (S) yrkandena 9 och 39.

Ur avsnittet "Ett gränsöverskridande transportsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på att arbetet med innovationer och nya smarta moderna transportlösningar är mycket viktigt för möjligheterna att nå de transportpolitiska målen. Satsningar på forskning och innovation är också angelägna för att fullt ut kunna tillvarata möjligheterna med den snabbt ökande digitaliseringen och ny teknik. Utskottet välkomnar därför att den nationella infrastrukturplanen innebär att betydande belopp avsätts för forskning och innovation och att insatserna omfattar samtliga trafikslag och relevanta ämnesområden.

När det gäller motionsförslaget om att offentliga aktörer bör gå före och bygga resurseffektivt kan utskottet konstatera att Trafikverket är en stor upphandlare, och utskottet utgår från att verkets upphandlingar görs på ett sätt som bidrar till att uppnå största möjliga klimatnytta. Som exempel kan nämnas att valet av betong är en av flera delar i Trafikverkets arbete för att minska koldioxidutsläppen i bygget av t.ex. Norrbotniabanan. Genom att forskning och innovation knyts närmare åtgärder i den ordinarie verksamheten kan innovationer snabbare komma till användning. Utskottet kan även konstatera att Trafikverket har ett utvecklat samarbete med såväl näringsliv som myndigheter. Verket ska genom sin forsknings- och innovationsverksamhet bidra till att stärka svensk forskning och innovation inom transportområdet. När det gäller motionsförslaget om att skapa tekniska testområden för utprovning av ny teknik vill utskottet framhålla att det pågår utrednings- och försöksverksamheter som syftar till att ställa om till och förbereda transportsystemet för klimatsmarta, uppkopplade och automatiserade person- och godstransporter. Utskottet ser mycket positivt på att det bedrivs ett aktivt arbete för att utveckla transporterna. När det gäller motionsförslaget om transportteknik som självkörande tåg, maglevtåg och hyperloop välkomnar utskottet det arbete som görs inom Trafikverket och branschen. När det slutligen gäller motionsförslaget om utvecklingen av nya byggmetoder för järnväg kan utskottet konstatera att Trafikverket menar att landbroar kan vara en lösning i vissa fall.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka att ett effektivt och tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar. Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med forskning och innovation. Utskottet välkomnar detta och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 46, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkande 49.

Ur avsnittet "Forskning och innovation" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att det vid upprepade tillfällen har framhållits att det är angeläget att tillämpa ett trafikslagsövergripande synsätt vid överväganden om vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla transportsystemet och att de föreslagna åtgärderna ska analyseras utifrån fyrstegsprincipen. Utskottet vill betona att fyrstegsprincipen är en viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet och att principen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder. Utskottet vill framhålla vikten av att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt, dvs. steg 1- och 2-åtgärder. Utskottet uppmärksammar att Trafikverket har haft i uppdrag att redovisa typer av steg 1- och steg 2-åtgärder samt hur de kan finansieras.

Vidare kan utskottet konstatera att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag. Utskottet har inget att invända mot redovisningen av tillkännagivandet.

Därmed anser inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 6 och 2022/23:2105 (MP) yrkande 7.

Ur avsnittet "Fyrstegsprincipen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att en del av transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Utskottet vill starkt framhålla vikten av att säkerställa att de medel som investeras i infrastruktur används på ett effektivt sätt. Utskottet vill därför betona att det är mycket viktigt att fokusera på infrastrukturinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma. Utskottet kan konstatera att det inom transportsektorn finns en lång tradition av att använda samhällsekonomiska analyser när man tar fram beslutsunderlag. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att dessa analyser är väl underbyggda och av god kvalitet.

När det gäller de olika motionsförslagen om hur arbetet med prognoser och samhällsekonomiska analyser bör gå till vill utskottet påminna om att Trafikverket har i uppdrag att utveckla och förvalta sådana metoder och modeller. Vidare kan bl.a. Trafikanalys uppdrag att rapportera analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader nämnas. Utskottet anser att det är angeläget med en kontinuerlig utveckling av de samhällsekonomiska metoder och modeller som används i infrastrukturplaneringen och välkomnar därför det arbete som görs inom myndigheterna för att säkerställa kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet inom området fortsätter och utgår från att myndigheterna inom transportsektorn fortsätter att utveckla och förfina arbetet i syfte att uppnå största möjliga effektivitet.

Därmed anser inte utskottet att det för närvarande finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 12, 2022/23:853 (C) yrkande 11, 2022/23:1028 (M) yrkande 6, 2022/23:1123 (C) yrkande 8, 2022/23:1124 (C) yrkande 18, 2022/23:1233 (V) yrkande 2, 2022/23:1632 (C) yrkande 2 och 2022/23:2175 (MP) yrkande 28.

Ur avsnittet "Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. En god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för medborgare och näringsliv samt för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Utskottet delar regeringens bedömning att ett väl fungerande och långsiktigt hållbart transportsystem skapar tillgänglighet för människor i hela landet och att det bidrar till stärkt konkurrenskraft och ökat bostadsbyggande. Infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet, och den nationella transportinfrastrukturplanen ska bidra till att det finns goda förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela landet, att människor kan resa och mötas samt att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt.

När det gäller motionerna om olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder för de som arbetar eller studerar. En väl fungerande transportinfrastruktur har stor betydelse för transportsystemet och är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att utvecklas.

Med anledning av motionsförslagen om godstransporter vill utskottet betona att effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse och att det därför är viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med vår transportinfrastruktur. Utskottet vill i sammanhanget särskilt framhålla hamnarnas betydelse och betona vikten av en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till både järnväg och sjöfart. När det gäller frågan om överflyttning av godstrafik från väg till sjöfart och järnväg kan utskottet bl.a. konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan. Utskottet vill här starkt understryka vikten av intermodala transporter, dvs. att transporter av gods kan ske med flera transportsätt. I detta ingår inte minst en god infrastruktur till och från hamnarna. Det behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. En viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet utgår från att detta fortsätter att uppmärksammas i infrastrukturarbetet. När det gäller motionen om godspendlar noterar utskottet den utveckling som pågår för att öka andelen gods på järnväg. Utskottet noterar bl.a. att det sedan hösten 2020 körs ett nytt godståg mellan Oslo och Göteborgs hamn som bidrar till att minska lastbilstrafiken på E6.

Avslutningsvis vill utskottet kommentera motionsförslaget om järnvägsstationer och rastplatser. Utskottet menar att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet och utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet. Vidare vill utskottet framhålla att rastplatser längs våra vägar är till för att trafikanter ska kunna få rast och vila och för att yrkestrafiken ska kunna uppfylla regler om vilotider för yrkestrafiken. Utskottet konstaterar att det finns regler för hur länge man har rätt att vara på en rastplats och utgår från att allt görs för att upprätthålla regelverket. Dessutom betonar utskottet vikten av att arbetet med att höja säkerheten på rastplatserna fortsätter.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 4, 2022/23:834 (C) yrkande 36, 2022/23:931 (SD) yrkande 11, 2022/23:934 (SD) yrkande 3, 2022/23:936 (SD) yrkande 2, 2022/23:943 (SD) yrkande 9, 2022/23:964 (SD) yrkande 2, 2022/23:1014 (SD) yrkande 40, 2022/23:1015 (SD) yrkande 14, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 14, 17 och 30, 2022/23:1030 (M) yrkande 6, 2022/23:1123 (C) yrkande 3, 2022/23:1124 (C) yrkande 2, 2022/23:1298 (S) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkande 16, 2022/23:2140 (S) yrkandena 2, 4 och 45, 2022/23:2175 (MP) yrkande 43 och 2022/23:2228 (SD).

Ur avsnittet "Ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 14. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Transportsystemet ska medverka till att ge medborgare och näringsliv en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. En god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för medborgare och näringsliv samt för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Utskottet delar regeringens bedömning att ett väl fungerande och långsiktigt hållbart transportsystem skapar tillgänglighet för människor i hela landet och att det bidrar till stärkt konkurrenskraft och ökat bostadsbyggande. Infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet, och den nationella transportinfrastrukturplanen ska bidra till att det finns goda förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela landet, att människor kan resa och mötas samt att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt.

När det gäller motionerna om olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder för de som arbetar eller studerar. En väl fungerande transportinfrastruktur har stor betydelse för transportsystemet och är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att utvecklas.

Med anledning av motionsförslagen om godstransporter vill utskottet betona att effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse och att det därför är viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med vår transportinfrastruktur. Utskottet vill i sammanhanget särskilt framhålla hamnarnas betydelse och betona vikten av en fortsatt överflyttning av godstransporter från väg till både järnväg och sjöfart. När det gäller frågan om överflyttning av godstrafik från väg till sjöfart och järnväg kan utskottet bl.a. konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan. Utskottet vill här starkt understryka vikten av intermodala transporter, dvs. att transporter av gods kan ske med flera transportsätt. I detta ingår inte minst en god infrastruktur till och från hamnarna. Det behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. En viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet utgår från att detta fortsätter att uppmärksammas i infrastrukturarbetet. När det gäller motionen om godspendlar noterar utskottet den utveckling som pågår för att öka andelen gods på järnväg. Utskottet noterar bl.a. att det sedan hösten 2020 körs ett nytt godståg mellan Oslo och Göteborgs hamn som bidrar till att minska lastbilstrafiken på E6.

Avslutningsvis vill utskottet kommentera motionsförslaget om järnvägsstationer och rastplatser. Utskottet menar att järnvägsstationer är en viktig komponent i järnvägssystemet och utgår från att detta är en fråga som uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet. Vidare vill utskottet framhålla att rastplatser längs våra vägar är till för att trafikanter ska kunna få rast och vila och för att yrkestrafiken ska kunna uppfylla regler om vilotider för yrkestrafiken. Utskottet konstaterar att det finns regler för hur länge man har rätt att vara på en rastplats och utgår från att allt görs för att upprätthålla regelverket. Dessutom betonar utskottet vikten av att arbetet med att höja säkerheten på rastplatserna fortsätter.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkande 4, 2022/23:834 (C) yrkande 36, 2022/23:931 (SD) yrkande 11, 2022/23:934 (SD) yrkande 3, 2022/23:936 (SD) yrkande 2, 2022/23:943 (SD) yrkande 9, 2022/23:964 (SD) yrkande 2, 2022/23:1014 (SD) yrkande 40, 2022/23:1015 (SD) yrkande 14, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 14, 17 och 30, 2022/23:1030 (M) yrkande 6, 2022/23:1123 (C) yrkande 3, 2022/23:1124 (C) yrkande 2, 2022/23:1298 (S) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkande 16, 2022/23:2140 (S) yrkandena 2, 4 och 45, 2022/23:2175 (MP) yrkande 43 och 2022/23:2228 (SD).

Ur avsnittet "Ett transportsystem för medborgare och näringsliv i hela Sverige" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 12. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det på olika platser i hela landet finns många angelägna infrastrukturprojekt som syftar till att främja tillväxt, regional utveckling och en omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet uppskattar det stora engagemang och intresse som infrastrukturfrågorna väcker runt om i landet. Detta engagemang synliggörs tydligt i det stora antal motionsyrkanden om olika infrastrukturprojekt som behandlas i detta avsnitt.

Utskottet väljer att behandla dessa yrkanden sammanhållet mot bakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen som har gällt alltsedan riksdagens beslut med anledning av 1993 års infrastrukturproposition (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446). Av detta följer att riksdagens roll i första hand bör vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas under den aktuella planperioden fattas genom den långsiktiga åtgärdsplaneringen, som utmynnar i den nationella plan som fastställs av regeringen och de länsplaner som fastställs av respektive länsplaneupprättare.

I de nu aktuella motionerna lämnas i flertalet fall förslag som rör nationella infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om. Enligt utskottets mening kan det antas att syftet med många av dessa motionsförslag kommer att tillgodoses, även om de inte alltid kommer till utförande så tidigt i planeringsperioden som motionärerna hade önskat.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de här behandlade motionsyrkandena. Dessa har återgetts i det föregående och finns dessutom förtecknade i bilaga 2 till detta betänkande.

Ur avsnittet "Övriga särskilda infrastrukturåtgärder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att de enskilda vägarna har en mycket viktig roll i det samlade svenska vägnätet. Utskottet är medvetet om att förutsättningarna för vägar på landsbygden är delvis annorlunda än för vägar i mer tätbefolkade områden och vill betona att det är viktigt med ett gott vägunderhåll på samtliga vägar.

När det gäller motionen om det statliga ansvaret för de enskilda vägarna vill utskottet peka på att staten ger bidrag till enskilda vägar och att det finns en upparbetad ordning för hur väghållaransvaret fördelas mellan staten, kommunerna samt vägföreningar, samfällighetsföreningar och enskilda fastighetsägare. Utskottet finner inte anledning att för närvarande ändra på den gällande ordningen. När det gäller motionen om att säkerställa resurser för att de enskilda vägarna ska ha en bra standard vill utskottet betona att statsbidragen till enskilda vägar är en viktig förutsättning för att tillgodose transportbehovet på landsbygden. Utskottet vill även betona att det i den nationella planen finns medel avsatta för bidraget till drift av enskilda vägar.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därför avstyrker utskottet motionerna 2022/23:834 (C) yrkande 68, 2022/23:1014 (SD) yrkande 43, 2022/23:1045 (S), 2022/23:1795 (KD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1896 (C).

Ur avsnittet "Enskilda vägar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på att huvudprincipen är att statliga infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag men att riksdagen kan besluta att investeringar får finansieras på något annat sätt. Det kan handla om de finansieringsformer som tas upp i några av motionerna, t.ex. trängselskatt, infrastrukturavgifter, medfinansiering och offentlig-privat samverkan (OPS). Utskottet har inget att invända mot denna ordning. Utskottet vill i sammanhanget även peka på att frågan om förhandlingsuppdrag som metod för att lösa stora samhällsutmaningar nyligen har utvärderats av Statskontoret.

När det gäller motionsförslagen om användningen av trängselavgifter vill utskottet peka på att det finns överenskommelser om hur medlen ska användas så att de ger nytta för de som bor i de berörda regionerna. När det gäller motionsförslaget om anslagskredit kan utskottet konstatera att den förändring som riksdagen gav den dåvarande regeringen till känna våren 2021 har genomförts. När det vidare gäller motionsförslaget om principerna för medfinansiering har utskottet tidigare betonat att statliga infrastruktursatsningar bör styras utifrån nationella behov. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. En statlig medfinansiering grundas på samhällsekonomiska analyser, och prioriteringar görs med utgångspunkt i de transportpolitiska målen.

Utskottet konstaterar därmed att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och avstyrker därför motionerna 2022/23:3 (V) yrkandena 9 och 21, 2022/23:834 (C) yrkande 1, 2022/23:1016 (SD) yrkande 24, 2022/23:1155 (SD), 2022/23:1233 (V) yrkande 8, 2022/23:1611 (C) yrkande 2, 2022/23:1798 (KD) och 2022/23:2114 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Finansieringsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att en majoritet av alla större infrastrukturprojekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och mycket försenade, bl.a. på grund av brist på tydliga incitament och en fungerande upphandling. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen de senaste åren återkommande har identifierat brister i bl.a. effektivitet och kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar. Enligt utskottets mening agerade dessvärre inte den tidigare regeringen genom att vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder för att vända den negativa utvecklingen. Detta var naturligtvis otillfredsställande, inte minst mot bakgrund av de stora belopp som satsas på transportinfrastrukturen. Utskottet är övertygat om att detta är frågor som prioriteras av regeringen och utgår från att även Trafikverket fortsättningsvis prioriterar dem.

När det gäller motionsförslaget om bl.a. kostnadskontroll vid investeringar vill utskottet betona att det delar regeringens bedömning att det är problematiskt med kostnadsökningar i infrastrukturprojekt. Utskottet vill starkt understryka vikten av att de medel som staten tilldelar infrastrukturområdet används effektivt och att Trafikverket på ett systematiskt sätt arbetar med kostnadsreducerande åtgärder för att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Utskottet vill understryka vikten av att komma till rätta med de ökande kostnaderna för infrastrukturprojekt. Det är därför viktigt med rättvisande kalkyler i samband med att de olika projekten läggs in i den nationella planen. Utskottet vill understryka att en hög effektivitet ska eftersträvas och en god hushållning iakttas i all statlig verksamhet. Det är varje myndighetslednings uppgift att se till att verksamheten bedrivs effektivt och att varje myndighet hushållar väl med statens medel. När det gäller motionsförslagen om analys av upphandlingsformer och översyn av vilka funktioner som kan drivas i egen regi kan utskottet konstatera att det är frågor som har utretts av bl.a. Trafikverket. När det gäller motionsförslaget om externa kostnader kan utskottet konstatera att detta är en fråga som har studerats av Trafikanalys.

Utskottet konstaterar därmed att de frågor som tas upp i motionerna är uppmärksammade och avstyrker därmed motionerna 2022/23:84 (V) yrkandena 19 och 20, 2022/23:834 (C) yrkande 2 och 2022/23:2140 (S) yrkandena 8 och 26.

Ur avsnittet "Produktivitet, effektivitet och kostnadskontroll" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att den nya nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen fastställdes i juni 2022 efter flera års planeringsarbete. Planen gäller för perioden 2022–2033, och Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut. Utskottet vill uppmärksamma att vissa ändringar har gjorts genom beslut av regeringen. Regeringen avser inte att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

Det finns sedan länge en fastlagd planeringsprocess för transportinfrastrukturen. Mot bakgrund av motionsförslagen om utgångspunkterna för planeringen vill utskottet betona att denna process bl.a. innefattar ett beslut om övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod och ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den period som beslutet avser. Processen innebär att regeringen i en infrastrukturproposition lämnar förslag till inriktning för den kommande planeringsperioden och att riksdagen därefter fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet vill betona att de transportpolitiska målen är en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. I den senaste infrastrukturpropositionen redovisas att det behövs fortsatt stora satsningar på transportinfrastrukturen för att de nå de mål och ambitioner som redovisas i propositionen.

När det gäller motionsförslaget om metoder i planeringsarbetet för att identifiera beslutade projekt som inte uppfyller kraven i enlighet med klimat- och miljömålen kan utskottet konstatera att Trafikverket i sina underlag väl beskriver de utmaningar som klimatomställningen innebär för hela infrastrukturen. Utskottet vill dessutom betona att den nuvarande planeringsprocessen innebär att projekt kan omprövas vid olika tillfällen. En utgångspunkt för det nuvarande planeringssystemet är att möjliggöra en ökad flexibilitet, bl.a. genom systemet med rullande planering. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs upp genom årliga beslut om byggstart, vilket bl.a. ger regeringen möjlighet att genomföra omprioriteringar och särskilda satsningar och bättre kunna bemöta oförutsedda händelser. Utskottet har tidigare framfört att man ska vara försiktig med att förändra förutsättningarna eftersom det är viktigt med förutsägbarhet, samtidigt som utskottet vill betona att varje nationell plan är en ny nationell plan.

Med anledning av motionsförslagen om länsplanerna vill utskottet särskilt lyfta fram betydelsen av den regionala planeringen. Länsplanerna omfattar investeringar i det regionala vägnätet och medfinansiering till kommunerna, och utskottet vill här peka på att storleken på respektive läns ram avgörs i åtgärdsplaneringen. De definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna beslutas därefter av regeringen inom den totala ram som riksdagen har beslutat om. Utskottet utgår från att fördelningen av resurser mellan länen sker på ett välavvägt sätt.

När det gäller motioner om samspelet mellan infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringen vill utskottet först och främst betona att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen för att infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras effektivt och ge en god måluppfyllelse. Utskottet delar regeringens bedömning att en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering behövs för att bl.a. minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan och för att exempelvis nå etappmålet om en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Utskottet utgår från att arbetet med dessa frågor fortgår inom berörda myndigheter. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att riksdagen våren 2019 tillkännagav för den dåvarande regeringen att den bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar. Utskottet konstaterar att regeringen har bedömt att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen samt att roller och ansvar är väl definierade. Utskottet har inget att invända mot den dåvarande regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivande.

Utskottet vill med anledning av olika motioner betona sjöfartens betydelse. När det gäller motionsförslaget om sjöfarten och den nationella planen kan utskottet konstatera att sjöfartsfrågor hanteras inom ramen för planeringssystemet. Sjöfartsverket arbetar tillsammans med Trafikverket och har ansvar för delar av den långsiktiga, nationella infrastrukturplaneringen, och utskottet finner ingen anledning att för närvarande ändra på detta. När det gäller motionsförslaget om att it och bredbandsutbyggnad bör hanteras inom den nationella planen kan utskottet konstatera att dessa frågor i dag hanteras på andra sätt. Utskottet är för närvarande inte berett att ta några initiativ när det gäller dessa frågor.

Slutligen vill utskottet betona vikten av analys och utvärdering av infrastrukturplaneringen och dess resultat. Det är mycket viktigt att åtgärder inom transportområdet analyseras och utvärderas, inte minst för att öka kunskapen om olika åtgärders resultat och på så sätt bidra till utvecklingen av styrningen mot de transportpolitiska målen. För detta ändamål finns bl.a. Trafikanalys och VTI, och utskottet utgår från att dessa och andra myndigheter fortsätter att analysera och utvärdera resultatet av olika statliga insatser inom infrastrukturområdet.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:3 (V) yrkandena 2, 7, 10, 11, 13 och 16, 2022/23:112 (M), 2022/23:140 (S), 2022/23:298 (M), 2022/23:620 (KD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:833 (C) yrkande 1, 2022/23:1233 (V) yrkandena 1 och 9, 2022/23:1298 (S) yrkande 2, 2022/23:1641 (C) yrkande 3 och 2022/23:2140 (S) yrkande 15.

Ur avsnittet "Infrastrukturplanering" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet