Betänkande · 2022/23
Kollektivtrafikfrågor
Sammanfattning Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Trafikutskottet · 3 voteringar 8 mars 2023
Betänkande TU5 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 23 februari 2023 (19 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”TU5” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Infrastruktur och transport (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 En ökad andel kollektivtrafik Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5, 10 och 11, 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 11, 2022/23:2023 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 10.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en ökad och hållbar kollektivtrafik samt nya mobilitetslösningar. Utskottet framhåller bl.a. att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå både klimat- och transportpolitiska mål. Vidare uppmärksammar utskottet de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är således av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Utskottet vill också lyfta fram klimatmålet för inrikes transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem) ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Utskottet har mot den bakgrunden vid flera tillfällen framhållit att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningar som transportpolitiken står inför. Utskottet vill understryka att en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn är att öka resandet med klimatsmarta transporter. Det innebär bl.a. att fler människor ska välja att resa med kollektivtrafik och att kollektivtrafikens andel därmed ska öka. Utskottet vill i sammanhanget därför påminna om etappmålet i miljömålssystemet för att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik: Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.
Utskottet vill samtidigt understryka att det enligt kollektivtrafiklagen är Sveriges regioner och kommuner som gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I ansvaret ligger att fastställa behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen. Det är också regionerna som beslutar om vilken taxa som ska gälla i den regionala kollektivtrafiken. Staten har möjlighet att främja kollektivtrafiken, inte minst genom de satsningar på infrastruktur som görs i den nationella planen och också genom stadsmiljöavtalen.
Utskottet vill även uppmärksamma det arbete som utförs av de organisationer som samverkar inom ramen för kollektivtrafiksverige. I detta sammanhang vill utskottet också välkomna branschinitiativet Nystart av kollektivtrafiken där bl.a. ett antal konkreta åtgärder och förslag identifierats för att utveckla kollektivtrafiken.
Utskottet påminner om att kollektivtrafiken i Sverige finansieras till ca 50 procent med skattemedel och resterande 50 procent med biljettintäkter. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere. Som en följd av pandemin har biljettintäkterna minskat drastiskt, vilket drabbat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna hårt. Utskottet noterar dock det omfattande statliga stöd på 3 miljarder kronor som har betalats ut till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att kompensera för minskade biljettintäkter, vilket har varit avgörande för att hålla kollektivtrafiken igång utan att försämra tillgängligheten.
Vad gäller motionsförslaget om avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasieungdomar och studerande under sommaren anser utskottet, liksom tidigare, att det finns andra områden som behöver prioriteras.
I fråga om motionsförslaget om att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar vill utskottet understryka att arbetet med nya mobilitetslösningar är angeläget för att öka andelen kollektivtrafikresande och därmed minska transportsektorns negativa miljö- och klimatpåverkan. Utskottet vill framhålla att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar och uppmärksammar därför särskilt de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda för att minska behovet av personbilstransporter i samhället. Detta gäller inte minst situationen på landsbygden som utskottets arbetsgrupp för forsknings- och framtidsfrågor har uppmärksammat tidigare. Utskottet vill även peka på det omfattande forskningsarbete och pågående projekt om smart mobilitet som bedrivs av aktörer som Vinnova, K2 och VTI i syfte att underlätta framtidens kollektiva resande. Utskottet följer med stort intresse även regeringens arbete med att förenkla för delningstjänster, något som kan bidra till att utveckla och tillgängliggöra kollektivtrafiken.
Utskottet anser sammanfattningsvis att frågor om en attraktiv och effektiv kollektivtrafik samt en fossilfri transportsektor är av stor vikt för att nå både klimat- och transportpolitiska mål och betonar samtidigt att en viktig del i detta är att få fler människor att resa klimatsmart med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är således ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och därigenom åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Utskottet anser att frågan om en ökad kollektivtrafik är väl uppmärksammad och finner därför inte något skäl för att gå vidare med motionsförslagen. Motionerna 2022/23:834 (C) yrkandena 5, 10 och 11, 2022/23:1233 (V) yrkandena 10 och 11, 2022/23:2023 (S) och 2022/23:2140 (S) yrkande 10 avstyrks därmed.
Ur avsnittet "En ökad andel kollektivtrafik" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 91 | 0 | 16 | |
| Sverigedemokraterna | 64 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 57 | 0 | 0 | 11 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Centerpartiet | 1 | 0 | 20 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 15 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 |
#2 Kollektivtrafik i hela landet Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:389 av Jessica Rodén (S), 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9, 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 24, 2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17 och 2022/23:2028 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kollektivtrafiken i landet, inbegripet tillgången till kollektivtrafik på vatten, pendlar-parkeringar och marktransporter till Arlanda. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken ska vara attraktiv och anpassad efter de förutsättningar som råder i landets olika delar. Utskottet pekar i sammanhanget bl.a. på de möjligheter som stadsmiljöavtalen innebär liksom på olika initiativ som vidtagits.
Utskottets motivering
Kollektivtrafiken ska vara attraktiv och anpassad efter de förutsättningar som råder i landets olika delar. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet, och att miljöpåverkan från transportsektorn minskar. Likaså anser utskottet att en väl utformad transportförsörjning bidrar till en fungerande arbetspendling och därmed till en förbättrad matchning på arbetsmarknaden.
Utskottet vill dock liksom tidigare framhålla att kollektivtrafiken i första hand är en fråga för regionala och kommunala överväganden. Staten har dock möjlighet att främja kollektivtrafiken, exempelvis genom den nationella planen för transportinfrastrukturen och investeringar i järnvägar och busskörfält. Inom ramen för den nationella planen erbjuder också stadsmiljöavtalen en möjlighet för kommuner och regioner att göra lokala satsningar på exempelvis kollektivtrafik och cykling. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att det av det senaste beslutet om nationell plan framgår att Trafikverket bör fördela medel från stadsmiljöavtalen mer jämnt för att resurserna ska komma hela landet till del. Det handlar om att myndigheten ska identifiera hinder som kan försvåra för olika delar av landet att ta del av stödet, t.ex. vad gäller förutsättningarna för att ansöka om medel. Inom ramen för de bestämmelser som finns i förordningen om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer ges också Trafikverket möjlighet att vid behov överväga justeringar i förordningens tillämpning som skulle kunna underlätta för gles- och landsbygden, tätorter och städer att ta del av stödet. Utskottet välkomnar detta. Utskottet vill även lyfta fram det uppdrag som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fått för att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för kollektivtrafiken på landsbygden. Utskottet vill också påminna om den forskningsöversikt om mobilitet på landsbygden som genomförts av utskottet. Enligt rapporten behövs det bl.a. kompletterande åtgärder och nya mobilitetslösningar som kan främja en hållbar och ökad tillgänglighet på landsbygden.
Mot bakgrund av motionsförslaget om att stärka kollektivtrafik på vatten vill utskottet betona att ett väl fungerande transportsystem måste på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt kunna nyttja alla trafikslag; både vart och ett för sig och i olika kombinationer. Utskottet hänvisar i sammanhanget till sjöfartsnäringens färdplan inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige och Trafikverkets arbete med att utarbeta en nationell handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, och de frågor som är kopplade till kollektivtrafik på vatten. Utskottet anser, liksom tidigare år, att sjöfartens roll för persontransporterna är väl uppmärksammad.
Vad gäller motionsförslaget om pendlarparkeringar vill utskottet påminna om den ansvarsfördelning som råder mellan kommun och trafikhuvudman i denna fråga. Utskottet anser att pendelparkeringar utgör en central del för den regionala kollektivtrafiken i landet genom att göra det möjligt att smidigt byta mellan bil och cykel till kollektivtrafik. Genomtänkt och bra utformad kan parkeringen bidra till att fler personer väljer att ställa bilen vid närmsta kollektivtrafikknutpunkt i stället för att ta bilen hela vägen till målpunkten.
Vad gäller slutligen motionsförslaget om stationsavgifter på Arlanda och möjligheten att resa kollektivt vill utskottet framhålla att det är angeläget att uppmuntra andra transportmöjligheter till Arlanda flygplats än bilen, inte minst med hänsyn till klimat, miljö och trafikträngsel. Det behövs för att flygplatsen ska kunna fortsätta utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt och därmed bidra till en hög tillgänglighet för både näringslivet och besöksnäringen i Sverige. Utskottet välkomnar initiativen som har tagits för att utveckla kollektivtrafiken till och från Arlanda och vill inte föregripa utfallet av den pågående beredningen av Arlandautredningens förslag.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan finner utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2022/23:389 (S), 2022/23:834 (C) yrkande 9, 2022/23:1014 (SD) yrkande 24, 2022/23:1015 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2028 (S) yrkande 3 avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Kollektivtrafik i hela landet" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#3 Jämställd och jämlik kollektivtrafik Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 4 och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 11.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en ökad och hållbar kollektivtrafik samt nya mobilitetslösningar. Utskottet framhåller bl.a. att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att nå både klimat- och transportpolitiska mål. Vidare uppmärksammar utskottet de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis påminna om att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är således av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Utskottet vill också lyfta fram klimatmålet för inrikes transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem) ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Utskottet har mot den bakgrunden vid flera tillfällen framhållit att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningar som transportpolitiken står inför. Utskottet vill understryka att en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn är att öka resandet med klimatsmarta transporter. Det innebär bl.a. att fler människor ska välja att resa med kollektivtrafik och att kollektivtrafikens andel därmed ska öka. Utskottet vill i sammanhanget därför påminna om etappmålet i miljömålssystemet för att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik: Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.
Utskottet vill samtidigt understryka att det enligt kollektivtrafiklagen är Sveriges regioner och kommuner som gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I ansvaret ligger att fastställa behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen. Det är också regionerna som beslutar om vilken taxa som ska gälla i den regionala kollektivtrafiken. Staten har möjlighet att främja kollektivtrafiken, inte minst genom de satsningar på infrastruktur som görs i den nationella planen och också genom stadsmiljöavtalen.
Utskottet vill även uppmärksamma det arbete som utförs av de organisationer som samverkar inom ramen för kollektivtrafiksverige. I detta sammanhang vill utskottet också välkomna branschinitiativet Nystart av kollektivtrafiken där bl.a. ett antal konkreta åtgärder och förslag identifierats för att utveckla kollektivtrafiken.
Utskottet påminner om att kollektivtrafiken i Sverige finansieras till ca 50 procent med skattemedel och resterande 50 procent med biljettintäkter. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere. Som en följd av pandemin har biljettintäkterna minskat drastiskt, vilket drabbat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna hårt. Utskottet noterar dock det omfattande statliga stöd på 3 miljarder kronor som har betalats ut till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att kompensera för minskade biljettintäkter, vilket har varit avgörande för att hålla kollektivtrafiken igång utan att försämra tillgängligheten.
Vad gäller motionsförslaget om avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasieungdomar och studerande under sommaren anser utskottet, liksom tidigare, att det finns andra områden som behöver prioriteras.
I fråga om motionsförslaget om att möjliggöra nya kollektiva transportlösningar vill utskottet understryka att arbetet med nya mobilitetslösningar är angeläget för att öka andelen kollektivtrafikresande och därmed minska transportsektorns negativa miljö- och klimatpåverkan. Utskottet vill framhålla att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar och uppmärksammar därför särskilt de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda för att minska behovet av personbilstransporter i samhället. Detta gäller inte minst situationen på landsbygden som utskottets arbetsgrupp för forsknings- och framtidsfrågor har uppmärksammat tidigare. Utskottet vill även peka på det omfattande forskningsarbete och pågående projekt om smart mobilitet som bedrivs av aktörer som Vinnova, K2 och VTI i syfte att underlätta framtidens kollektiva resande. Utskottet följer med stort intresse även regeringens arbete med att förenkla för delningstjänster, något som kan bidra till att utveckla och tillgängliggöra kollektivtrafiken.
Utskottet anser sammanfattningsvis att frågor om en attraktiv och effektiv kollektivtrafik samt en fossilfri transportsektor är av stor vikt för att nå både klimat- och transportpolitiska mål och betonar samtidigt att en viktig del i detta är att få fler människor att resa klimatsmart med kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är således ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och därigenom åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Utskottet anser att frågan om en ökad kollektivtrafik är väl uppmärksammad och finner därför inte något skäl för att gå vidare med motionsförslagen. Motionerna 2022/23:834 (C) yrkandena 5, 10 och 11, 2022/23:1233 (V) yrkandena 10 och 11, 2022/23:2023 (S) och 2022/23:2140 (S) yrkande 10 avstyrks därmed.
Ur avsnittet "En ökad andel kollektivtrafik" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 1 | 0 | 90 | 16 | |
| Sverigedemokraterna | 64 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 57 | 0 | 0 | 11 | |
| Centerpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 21 | 0 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 1 | 0 | 14 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 |
#4 Gränsöverskridande kollektivtrafik Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 5.1.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om gränsöverskridande kollektivtrafik. Utskottet betonar i sammanhanget kollektivtrafikens betydelse för mer integrerade arbetsmarknadsregioner och uppmärksammar de insatser som görs av regeringen, ansvariga myndigheter och berörda regioner. Utskottet välkomnar också det nordiska samarbetet kring transportfrågor inom ramen för Nordiska rådet.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det i första hand är berörda regioner med ansvar för kollektivtrafiklösningar som ska hantera de utmaningar som finns i samband med gränsöverskridande trafik. Utskottet ställer sig dock bakom den bedömning som görs i den senaste infrastrukturpropositionen om att ökad tillgänglighet, genom t.ex. goda pendlingsmöjligheter med tåg och annan kollektivtrafik, möjliggör såväl utvidgade som mer integrerade arbetsmarknadsregioner, vilket gynnar både företag och anställda. Utskottet ser också mycket positivt på det samarbete som regeringen, regionerna, kommunerna och Trafikverket fortlöpande bedriver med de nordiska motsvarigheterna, t.ex. i fråga om gränsöverskridande infrastruktur. Utskottet välkomnar också det nordiska samarbetet i bl.a. olika transportfrågor inom Nordiska rådet. Utskottet vill framhålla att det ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden.
Utskottet följer frågan om gränsöverskridande kollektivtrafik aktivt men finner inte att det för närvarande finns skäl för att ta något initiativ med anledning av motionsförslaget. Motion 2022/23:1120 (C) yrkande 5.1 avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Gränsöverskridande kollektivtrafik" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#5 Biljettsystem Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 6-8, 2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkandena 59 och 60 samt 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 14 och 15.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kollektivtrafikens biljettsystem. Utskottet välkomnar de insatser som görs av olika branschaktörer för att underlätta resenärernas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken i hela landet och konstaterar att det finns en rad nättjänster för bokning och biljettköp.
Utskottets motivering
Utskottet vill understryka betydelsen av att det ska vara enkelt att söka efter och köpa biljetter för att kunna utnyttja kollektivtrafikens möjligheter i hela landet och få fler människor att välja att resa kollektivt.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att det finns en rad nättjänster som underlättar för resenärer att köpa och boka biljetter varhelst de befinner sig i landet, en utveckling som utskottet ser positivt på. Likaså konstaterar utskottet också att det i programförklaringen till branschinitiativet Nystart av kollektivtrafiken framhålls att det bland de åtgärder som branschen kan och vill göra själv ingår att utveckla kompatibla lösningar för biljett- och betalsystem. Utskottet påminner om att regeringen i budgetpropositionen för 2023 delgav att den inte avsåg att fullfölja det uppdrag som getts till Trafikverket om nationell tillgång till kollektivtrafikens biljetter. Utskottet delar regeringens bedömning att det i dagsläget finns andra områden som behöver prioriteras.
Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:834 (C) yrkandena 6–8, 2022/23:1016 (SD) yrkandena 59 och 60 samt 2022/23:1233 (V) yrkandena 14 och 15.
Ur avsnittet "Biljettsystem" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#6 Vissa bemanningsfrågor Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:84 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 17 och 2022/23:285 av Mirja Räihä (S).
Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa bemanningsfrågor. Utskottet hänvisar till befintlig lagstiftning i frågan och till det arbete som bedrivs av berörda samverkansorganisationer för att värna de kollektivtrafikanställdas arbetsförhållanden.
Utskottets motivering
Vad gäller motionsförslaget om bemanningskrav och förbud mot ensamarbete i spårbunden trafik vill utskottet uppmärksamma arbetsmiljölagstiftningens regelverk, men även det arbete som bedrivs inom samverkansorganisationer som NRJK och JBS i syfte att förebygga, förhindra och hantera kriminella och olagliga handlingar riktade mot inte minst kollektivtrafikens personal. Utskottet finner det angeläget att de anställda inom kollektivtrafiken kan utföra sina arbetsuppgifter under säkra och trygga förhållanden.
Vad gäller frågan om verksamhetsövergång som behandlas i motion 2022/23:285 (S) hänvisar utskottet till vad som framgår av befintlig arbetsmarknadslagstiftning och till den arbetsmarknadsmodell som sedan länge tillämpas i Sverige. Denna modell innebär att arbetsmarknadens parter ges möjlighet att ta ansvar för villkoren på arbetsmarknaden i syfte att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och på ett lämpligt sätt anpassa villkoren till de förutsättningar som råder i respektive bransch. Utskottet pekar också på att rådets direktiv (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av bl.a. företag och verksamheter, syftar till att stärka arbetstagarnas ställning.
Utskottet ser därmed inget skäl för att gå vidare med förslagen och avstyrker därmed motionerna 2022/23:84 (V) yrkande 17 och 2022/23:285 (S).
Ur avsnittet "Vissa bemanningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#7 Färdtjänst Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:92 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 25, 2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 6, 2022/23:1224 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 6 och 7, 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16, 2022/23:1323 av Staffan Eklöf (SD), 2022/23:1374 av Anna Wallentheim (S) och 2022/23:1517 av Larry Söder (KD) yrkandena 1 och 2.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om färdtjänst. Utskottet understryker betydelsen av färdtjänst och betonar vikten av att alla som har lagstadgad rätt också ska ha tillgång till färdtjänst. Utskottet påminner om att färdtjänst främst är ett kommunalt och regionalt ansvar, men välkomnar de insatser som görs av regeringen och berörda myndigheter på området.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis framhålla att färdtjänst kan vara avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett aktivt och självständigt liv. Därför har utskottet också i tidigare sammanhang framhållit att tillgång till färdtjänst i grunden är en demokratifråga som rör både rättigheter och levnadsvillkor. Därför vill utskottet understryka att alla som har lagstadgad rätt till färdtjänst också ska få det. Utskottet vill dock betona att tillgång till färdtjänst främst är ett kommunalt och regionalt ansvar, och att det således är kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten som är ansvarig för att färdtjänst av god kvalitet anordnas. Samtidigt vill utskottet understryka att både nationella och internationella mål för transportpolitiken och funktionshinderspolitiken måste vara vägledande i arbetet.
Utskottet noterar att det pågår ett beredningsarbete inom Regeringskansliet med anledning av betänkandet Särskilda persontransporter – moderniserad lagstiftning för ökad samordning (SOU 2018:58). Utskottet välkomnar också det regeringsuppdrag som Trafikanalys fått om att kartlägga tillståndsgivningen för färdtjänst mot bakgrund av att man hade uppmärksammat att personer som tidigare haft färdtjänst hade nekats denna rätt. Utskottet konstaterar att det främst har rört personer med synnedsättning. Avslutningsvis vill utskottet också uppmärksamma de viktiga insatser som Myndigheten för delaktighet bidrar med i fråga om tillgång till färdtjänst.
Utskottet följer frågorna mycket noga och förutsätter att de har hög prioritet för regeringen. Således finner utskottet för närvarande inte att det behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:92 (M), 2022/23:882 (C) yrkande 25, 2022/23:1143 (SD) yrkande 6, 2022/23:1224 (V) yrkandena 6 och 7, 2022/23:1233 (V) yrkande 16, 2022/23:1323 (SD), 2022/23:1374 (S) och 2022/23:1517 (KD) yrkandena 1 och 2 som därmed avstyrks.
Ur avsnittet "Färdtjänst" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 91 | 0 | 0 | 16 | |
| Sverigedemokraterna | 0 | 64 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 57 | 0 | 0 | 11 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 15 | 0 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 |
#8 Gotlandstrafiken Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:158 av Hanna Westerén (S), 2022/23:1413 av Jesper Skalberg Karlsson (M) och 2022/23:1743 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S).
Riksdagen avslår motionsyrkanden om Gotlandstrafiken. Utskottet vill inte föregripa regeringens och Trafikverkets arbete med att säkerställa färjetrafik till Gotland för den kommande avtalsperioden. Utskottet utgår från att invånarnas och näringslivets behov av resor och transporter beaktas i sammanhanget.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av en väl fungerande färjetrafik till Gotland som tillgodoser både invånarnas och näringslivets transportbehov och som främjar regional utveckling. I sammanhanget ska även totalförsvarets behov beaktas mot bakgrund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge internationellt.
Utskottet påminner om att det saknas kommersiell bärkraft för trafik i den omfattning som krävs för att Region Gotland ska anses kunna leva och utvecklas. Trafikverket har därför regeringens uppdrag att, inom ramen för de transportpolitiska målen och angivna medelsramar, ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till Gotland. Utskottet vill vidare peka på det uppdrag som regeringen gav Trafikverket i juli 2020 att analysera alternativa modeller för den framtida statligt upphandlade färjetrafiken till Gotland samt ett alternativ där staten driver Gotlandstrafiken i egen regi. Utskottet anser inte att det finns anledning att föregripa regeringens beredning av Trafikverkets förslag eller Trafikverkets pågående arbete med att upphandla färjetrafik för den kommande avtalsperioden. Utskottet förutsätter att det arbete som bedrivs i frågan kommer att tillförsäkra Gotland en tillfredsställande tillgänglighet, som har sin utgångspunkt i invånarnas och näringslivets behov av resor och transporter. Motionerna 2022/23:158 (S), 2022/23:1413 (M) och 2022/23:1743 (S) avstyrks därmed.
Reservationer
1.
En ökad andel kollektivtrafik, punkt 1 (S)
av Gunilla Svantorp (S), Åsa Karlsson (S), Carina Ödebrink (S), Adrian Magnusson (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:2023 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och
2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 10 och
avslår motionerna
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5, 10 och 11 samt
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 11.
Ställningstagande
Vi anser att en väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden, och för att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och bättre kvalitet. Det ska enligt vår uppfattning vara tryggt och komfortabelt att resa kollektivt. På så vis kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt. Kollektivtrafiken är därtill klimatsmart och avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. Vi vill även framhålla att kollektivtrafik ska finnas också på obekväma arbetstider; det får inte bara vara vinstintresset som ska styra när kollektivtrafiken är tillgänglig.
Vidare anser vi att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri för unga på sommaren, eftersom många barn och unga är beroende av kollektivtrafiken under sommaren. Det är också positivt för samhället att kollektivtrafiken tidigt blir en naturlig del av barn och ungas resvanor. Att unga reser kollektivt är bra för klimatet och för individens frigörelse.
2.
En ökad andel kollektivtrafik, punkt 1 (V)
av Linda W Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 11 samt
avslår motionerna
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5, 10 och 11,
2022/23:2023 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och
2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 10.
Ställningstagande
Jag vill peka på att flera utredningar och rapporter har presenterat möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan från våra transporter och för att öka andelen persontransporter med kollektivtrafik. Jag vill särskilt lyfta fram att Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik 2016 tog fram en rapport som redogör för möjligheterna till fördubblad marknadsandel för kollektivtrafik till 2030. I rapporten konstateras att det kommer att krävas betydande insatser för att nå en marknadsandel på 36 procent, som är branschens målsättning. Jag anser att det behövs kraftfulla åtgärder för att stödja de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att så snart pandemin är över få tillbaka resenärerna och förtroendet för kollektivtrafiken. Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en handlingsplan för hur målet om fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken ska uppnås.
Det ska vara enkelt och ekonomiskt lönsamt att välja de klimatsmarta alternativen. Jag vill påminna om att effektiva helhetssatsningar och en stadsplanering med ett tillgängligt och sammanhållet kollektivtrafiksystem i kombination med ett lägre pris för kollektivtrafiken, har visat sig vara framgångsrikt för att minska bilismen och för att uppnå hållbara städer. Eftersom resor med kollektivtrafik ökar med en sådan kombinerad satsning har detta också inneburit ökade intäkter för kollektivtrafiken. En sådan helhetssatsning kräver mer resurser inledningsvis men har, om den planeras rätt, sedan möjlighet att bli självbärande. Jag anser därför att regeringen bör se till att det genomförs en översyn av möjliga åtgärder som sänker taxorna i kollektivtrafiken och stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft när det gäller resekostnaden för motsvarande resor med personbil.
3.
En ökad andel kollektivtrafik, punkt 1 (C)
av Ulrika Heie (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 5, 10 och 11 samt
avslår motionerna
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 11,
2022/23:2023 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och
Ur avsnittet "Gotlandstrafiken" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.