Cykelfrågor

Utskottet konstaterar inledningsvis att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare finns det ett etappmål i miljömålssystemet som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.

När det gäller motionsförslagen om ett nationellt mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att VTI har haft i uppdrag att ta fram förslag till mål för ökad cykling och ett system för uppföljning av de mål som föreslås. Utskottet konstaterar att VTI har redovisat uppdraget och att Regeringskansliet för närvarande bereder VTI:s förslag. Utskottet ser fram emot att senare ta del av resultatet av denna beredning. Utskottet vill i sammanhanget också betona vikten av att mål följs upp och utvärderas. Utskottet vill liksom tidigare år även framhålla att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning samtidigt som preciserade mål möjliggör utvärderingar av de insatser som görs.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2022/23:834 (C) yrkande 20 och 2022/23:2105 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att cykling har många positiva miljö- och klimateffekter. Cykling är en form av resande som görs med liten miljö- och klimatpåverkan. En annan positiv effekt är att cykling leder till minskad trängsel såväl på vägarna som i kollektivtrafiken och därmed till förbättrade stadsmiljöer.

Utskottet vill även betona att cykling främjar folkhälsan. Fysisk aktivitet påverkar vår hälsa positivt och bidrar till ett ökat välbefinnande, och cykling är ett sätt att främja sådan vardaglig aktivitet. Utskottet vill dessutom framhålla att cykling på ett positivt sätt ökar människors mobilitet. Utskottet kan samtidigt med oro konstatera att fysiskt aktiva transporter ligger på en alltför låg nivå och att endast en liten andel barn och unga uppfyller den rekommenderade aktivitetsnivån. Utskottet vill därför betona vikten av att som barn få in rutiner för fysisk aktivitet i vardagen eftersom det kan skapa förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor i vuxen ålder. Cykling är enligt utskottets bedömning utmärkt vardagsmotion för både barn och vuxna. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att det pågår en rad olika statliga och kommunala insatser för att förbättra villkoren för cyklister.

Utskottet anser att de frågor som tas upp i motionsförslaget redan är väl uppmärksammade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2140 (S) yrkande 16.

Ur avsnittet "Cykling, hållbarhet och folkhälsa" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att ta fram den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033 slutfördes under förra året. Den nya planen beslutades i juni 2022, och skrivelsen om den nationella planen behandlades av riksdagen under början av 2023.

När det gäller motionsförslagen om att det behövs ökade investeringar i cykelinfrastruktur vill utskottet hänvisa till att ett flertal olika insatser för cykelinfrastrukturen ingår i den nu aktuella nationella planen och i länsplanerna. Utskottet framhåller att den nationella planen innebär en utökning av satsningarna på åtgärder i infrastrukturen för cykling, både längs det nationella stamvägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna, utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika vägprojekt. Utskottet konstaterar att insatser för en ökad och säker cykling därmed är väl beaktade i infrastrukturplaneringen på både nationell och regional nivå, och utskottet välkomnar de satsningar som görs på cykelinfrastrukturen på olika håll i landet. Utskottet bedömer att investeringar i cykelbanor och ökade krav på att tillgodose cykeltrafikens behov vid nybyggnation tillsammans med en ökning av cykelåtgärderna inom trimning och vidmakthållande och åtgärder inom ramen för stadsmiljöavtal kommer att ha en positiv påverkan på det aktiva resandet.

När det gäller motionsförslagen om ändrade regelverk för att möjliggöra byggandet av friliggande cykelvägar kan utskottet konstatera att riksdagen i januari 2021 beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen i denna fråga. Utskottet kan konstatera att Trafikverket har utrett frågan och att den dåvarande regeringen inte såg något behov av att återkomma med förslag om lagändringar. Den dåvarande regeringen ansåg att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat, och utskottet hade inte något att invända mot den redovisade hanteringen (bet. 2022/23:TU4). I fråga om motionsförslaget om cykelvägar längs järnvägar vill utskottet påminna om att även denna fråga redan har utretts av Trafikverket.

När det gäller motionsförslagen om vägars anpassning till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar vill utskottet framhålla att det alltid är viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Utskottet menar att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna.

Med anledning av motionsförslagen om bl.a. behovet av cykelbanor och snabba cykelstråk vill utskottet betona att infrastrukturen för cykling måste utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra transporter. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av snabba cykelstråk och menar att en förbättrad cykelinfrastruktur med både lokala och regionala cykelbanor bör leda till att fler resenärer väljer att använda cykeln som transportmedel. Det är enligt utskottets bedömning viktigt med ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät med så enhetlig standard som möjligt. Utskottet vill här lyfta fram att det finns flera exempel på snabba cykelstråk i olika kommuner och regioner.

När det gäller frågorna om cykelbanors utformning och färgsättning kan utskottet konstatera att det finns både förordningar från regeringen, föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen och byggherrekrav och rekommendationer från Trafikverket. Utskottet vill betona vikten av att det säkerställs att cykelinfrastrukturen uppfyller föreskrivna krav och har tillräcklig säkerhet så att den är tillgänglig och inte innebär någon fara för människors hälsa och säkerhet. När det gäller färgsättning kan cykelfält markeras med en avvikande färg, och detta görs ofta för att öka uppmärksamheten. Utskottet vill i sammanhanget peka på att kommunerna är skyldiga att följa regelverket och att cykelbanor ska märkas ut på ett sätt som är förenligt med detta.

När det gäller frågan om cykel som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. När det slutligen gäller motionsförslagen om styrningen av Trafikverket konstaterar utskottet att detta i första hand är en fråga för regeringen. Utskottet ser med tillförsikt på regeringens fortsatta arbete med att styra myndigheternas arbete med cykelfrågor.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:182 (MP) i denna del, 2022/23:184 (MP), 2022/23:349 (C) yrkandena 1, 3 och 4, 2022/23:715 (L), 2022/23:834 (C) yrkandena 16, 17 och 21–25, 2022/23:1014 (SD) yrkande 23, 2022/23:1018 (SD) yrkandena 1–4, 2022/23:1639 (C), 2022/23:1929 (C), 2022/23:2105 (MP) yrkandena 4–6 och 8–11, 2022/23:2175 (MP) yrkande 32 och 2022/23:2190 (C) yrkande 87.

Ur avsnittet "Infrastruktur för cykling" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är viktigt att trafikreglerna för cyklister är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling. Liksom tidigare år vill utskottet peka på att regler som gör det enklare och mer attraktivt att cykla kan ha en positiv effekt på cyklandet. För att cyklingen ska öka är det enligt utskottet viktigt att man kan cykla på ett tryggt och säkert sätt.

När det gäller motionsförslagen om säkerhetsavstånd vid omkörning av cyklister kan utskottet konstatera att det är en viktig trafiksäkerhetsfråga för många cyklister att bilisterna håller ett tillräckligt avstånd när de kör om de som cyklar. Utskottet välkomnar därför att Transportstyrelsen har haft i uppdrag att analysera och vid behov lämna förslag till hur ändrade trafikregler kan främja säker omkörning av cyklister. Utskottet konstaterar att Transportstyrelsen bedömer att det inte är lämpligt att ändra de nuvarande bestämmelserna eller att införa ytterligare regler för omkörning av cyklister, men att det däremot finns behov av ökad information om de regler som gäller vid omkörning av cyklister och om de trafiksäkerhetsrisker som en omkörning innebär. Transportstyrelsens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av denna beredning och är i avvaktan på detta inte berett att vidta några åtgärder i frågan.

När det gäller motionsförslagen om cykling på enkelriktade gator kan utskottet konstatera att Transportstyrelsen har haft i uppdrag att analysera även denna regelfråga. Utskottet noterar att Transportstyrelsen inte föreslår någon ändring av reglerna om enkelriktad trafik utan anser att dagens regelverk är tillräckligt för att lösa den problematik som förekommer. Även detta bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet är i avvaktan på detta inte berett att vidta några åtgärder i denna fråga.

Utskottet konstaterar vidare att några motionsyrkanden gäller cykelpassager och cykelöverfarter samt väjningsplikt mellan cyklister och biltrafik. Utskottet noterar att Transportstyrelsen har lämnat förslag om att ta bort möjligheten att märka ut cykelpassager för att bl.a. öka trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklister. Transportstyrelsens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet ser även här fram emot att ta del av resultatet av denna beredning och är i avvaktan på detta inte berett att vidta några åtgärder i denna fråga.

När det gäller motionsförslagen om krav på användning av cykelhjälm vill utskottet peka på att risken för allvarliga skallskador vid en olycka minskar betydligt om man använder hjälm. Enligt nuvarande regelverk ska den som är under 15 år och färdas med en tvåhjulig cykel använda cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändningen i Sverige ligger på en blygsam nivå, speciellt hos vuxna, och utskottet kan konstatera att målet för cykelhjälmsanvändningen 2020 inte uppnåddes. Utskottet avser att fortsätta följa utvecklingen när det gäller användningen av cykelhjälm.

Med anledning av motionsförslaget om att minimera döda vinkeln på tunga fordon vill utskottet framhålla att det är mycket angeläget att minska cyklisternas utsatthet vid högersvängar. Bland annat behövs det säkrare och bättre anpassade fordon som tar hänsyn till oskyddade trafikanter. Utskottet välkomnar därför att det finns ett EU-regelverk som innebär att bussar och lastbilar ska vara utrustade med system som bl.a. kan upptäcka fotgängare och cyklister i närheten av fordonet.

När det gäller motionsförslaget om utformningen av s.k. lådcyklar kan utskottet konstatera att detta är en fråga som i första hand hanteras av den ansvariga myndigheten. Utskottet noterar i sammanhanget att det pågår insatser i fråga om bl.a. cykelbanors minimibredd. När det gäller motionsförslaget om mobilanvändning på cykel är utskottet inte berett att för närvarande ta något initiativ för att införa ett förbud mot att använda handhållen mobiltelefon vid cykling. Enligt utskottets bedömning finns det fortfarande alltför begränsad forskning inom området. Utskottet framhåller vidare att det är viktigt att cyklister kan känna sig trygga och att det råder hög trafiksäkerhet på cykelvägarna. När det gäller motionsförslaget om att införa ett generellt förbud mot mopeder på cykelbanor anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att införa ett sådant förbud. Utskottet hänvisar liksom tidigare i stället till den möjlighet som redan finns att sätta upp en tilläggstavla där det står ”ej moped”, som kan användas i förekommande fall för att öka tryggheten.

När det slutligen gäller motionsförslaget om tillståndsgivningen för motions- och tävlingslopp på cykel och kunskapen på berörda myndigheter förutsätter utskottet att myndigheterna efter samråd med berörda aktörer gör väl avvägda bedömningar av hela trafikbilden när de prövar frågor om tillstånd.

Utskottet menar sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade i det pågående arbetet och finner därför inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:127 (S), 2022/23:182 (MP) i denna del, 2022/23:191 (SD), 2022/23:349 (C) yrkandena 2 och 5, 2022/23:834 (C) yrkandena 18 och 31, 2022/23:1018 (SD) yrkandena 6–8, 2022/23:1027 (M), 2022/23:1754 (S) och 2022/23:2105 (MP) yrkandena 12 och 13.

Ur avsnittet "Trafikregler för cyklister" i betänkandet. Läs betänkandet