Högskolan

Utskottet vill inledningsvis påminna om några grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning och högskolor. Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. I högskolornas uppgift ingår också att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. I högskolelagen finns även angivet att högskolornas verksamhet ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning samt att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och i forskningen, och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Högskolorna ska också i sin verksamhet främja vissa frågor, t.ex. en hållbar utveckling.

En enig riksdag fattade i april 2021 beslut om att det i högskolornas verksamhet som allmän princip ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Utbildningsutskottet uttalade inför detta beslut att verksamheten vid universitet och högskolor ska utmärkas av att kunskapssökande och kunskapsspridning sker fritt. Vidare angav utskottet då att akademisk frihet är ett kärnvärde i högskolans verksamhet och en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Utskottet har fortfarande samma uppfattning. Vidare har utskottet noterat att regeringen har gett UKÄ i uppdrag att följa upp hur universitet och högskolor arbetar med dessa frågor. Förutom särskilda fallstudier ska en sammanfattande nationell bild liksom en internationell utblick göras. Utskottet ser positivt på att regeringen bevakar utvecklingen av arbetet med att främja och värna den akademiska friheten.

Enligt utskottet är den rätt till inflytande i utbildningen och representation i högskolan som studenter har enligt gällande reglering väl avvägd, och utskottet ser ingen anledning att föreslå ändringar i detta avseende. Detsamma gäller den reglering som anger hur styrelsen på en högskola ska utses och sättas samman, liksom den reglering som gäller frågor om anställning av lärare, t.ex. krav och bedömningsgrunder.

Betydelsen av att uppmärksamma och hantera säkerhetsfrågor i olika avseenden har ökat. Utskottet kan konstatera att regeringen har gett lärosätena i uppdrag att redovisa hur de arbetar med informationssäkerhet, hot, sårbarheter och andra risker. Likaså har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett pågående uppdrag att bl.a. belysa risker med utländskt ägande och samarbeten i högskoleutbildning. Utskottet anser att det är viktigt att arbetet med säkerhetsfrågor inom lärosätena och deras verksamheter nu fokuseras tydligare.

När det gäller frågor om kvalitet i utbildningar och former av kvalitetssäkringssystem vill utskottet påminna om de kvalitetskrav på högskolans verksamhet som finns i högskolelagen och som högskolorna har att hantera. UKÄ genomför, som ansvarig myndighet för kvalitetssäkring i lärosätenas verksamhet, flera olika typer av granskningar, bl.a. av högskolornas kvalitetssäkringsarbete. Arbetet utförs i enlighet med internationella principer för kvalitetssäkring och metoderna utvecklas efter hand, bl.a. utifrån internationella rekommendationer. Utskottet ser ingen anledning att föreslå några förändringar av det nuvarande systemet för kvalitetssäkring.

Riksdagen har tidigare lämnat tillkännagivanden till regeringen i fråga om information om studier och utbildningar. Regeringen har med anledning av dessa pekat på att det finns omfattande information om lärosäten och utbildningar men har också gett UHR i uppdrag att ytterligare tillgängliggöra information om utbildningars kvalitet så att studenter lättare kan jämföra utbildningar. Myndigheten har också i uppdrag att särskilt informera om bl.a. utbildningar till bristyrken. UHR har hittills utvecklat särskilda webbplatser för studieinformation och samarbetar med relevanta myndigheter för att ytterligare utveckla studieinformationen. Enligt utskottet finns det goda möjligheter för intresserade att ta del av information om möjliga utbildningar, särskilt då ytterligare relevant information planeras att tas fram och finnas tillgänglig för blivande studenter. Utskottet anser därmed att det inte finns behov av att föreslå ytterligare åtgärder i frågan.

När det gäller yrkanden om utbildningars relevans för arbetsmarknaden vill utskottet påminna om att universitet och högskolor har i uppdrag att erbjuda utbildningar som svarar mot studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena har krav på sig att redovisa till regeringen vilka faktorer som ligger till grund för beslut om utbudet liksom hur de arbetar för att utveckla utbudet med hänsyn till t.ex. frågan om livslångt lärande. De lärosäten som har tillstånd att utfärda t.ex. lärarexamina har också krav på sig att planera dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer, utifrån efterfrågan och behov. Utskottet utgår från att lärosätena samlar in relevant information om de behov av utbildade som finns på arbetsmarknaden, liksom att regeringen följer hur lärosätena arbetar med utveckling av utbildningsutbudet.

I fråga om villkor för internationella studenter och forskare har utskottet noterat att regeringen har uttalat att reglerna för utländska forskare och doktorander ska förbättras. När det gäller frågan om utländska lärosätens etablering här kan utskottet konstatera att det inte krävs något särskilt tillstånd för att anordna och bedriva utbildning på högskolenivå i Sverige. Om ett utländskt lärosäte önskar utfärda en examen som den svenska regeringen har meddelat föreskrifter om måste lärosätet dock ansöka hos regeringen om examenstillstånd, som sin tur behöver bemyndigas av riksdagen att fatta ett sådant beslut.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:480 (S), 2022/23:537 (SD) yrkande 1, 2022/23:884 (C) yrkandena 73, 76, 83 och 84, 2022/23:912 (SD) yrkandena 1–3, 5–7 och 13–16, 2022/23:1406 (M) yrkande 7, 2022/23:1882 (C) yrkande 10, 2022/23:2026 (S) yrkande 4, 2022/23:2028 (S) yrkande 13 och 2022/23:2082 (M) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om några grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning och högskolor. Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. I högskolornas uppgift ingår också att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. I högskolelagen finns även angivet att högskolornas verksamhet ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning samt att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och i forskningen, och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Högskolorna ska också i sin verksamhet främja vissa frågor, t.ex. en hållbar utveckling.

En enig riksdag fattade i april 2021 beslut om att det i högskolornas verksamhet som allmän princip ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Utbildningsutskottet uttalade inför detta beslut att verksamheten vid universitet och högskolor ska utmärkas av att kunskapssökande och kunskapsspridning sker fritt. Vidare angav utskottet då att akademisk frihet är ett kärnvärde i högskolans verksamhet och en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Utskottet har fortfarande samma uppfattning. Vidare har utskottet noterat att regeringen har gett UKÄ i uppdrag att följa upp hur universitet och högskolor arbetar med dessa frågor. Förutom särskilda fallstudier ska en sammanfattande nationell bild liksom en internationell utblick göras. Utskottet ser positivt på att regeringen bevakar utvecklingen av arbetet med att främja och värna den akademiska friheten.

Enligt utskottet är den rätt till inflytande i utbildningen och representation i högskolan som studenter har enligt gällande reglering väl avvägd, och utskottet ser ingen anledning att föreslå ändringar i detta avseende. Detsamma gäller den reglering som anger hur styrelsen på en högskola ska utses och sättas samman, liksom den reglering som gäller frågor om anställning av lärare, t.ex. krav och bedömningsgrunder.

Betydelsen av att uppmärksamma och hantera säkerhetsfrågor i olika avseenden har ökat. Utskottet kan konstatera att regeringen har gett lärosätena i uppdrag att redovisa hur de arbetar med informationssäkerhet, hot, sårbarheter och andra risker. Likaså har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett pågående uppdrag att bl.a. belysa risker med utländskt ägande och samarbeten i högskoleutbildning. Utskottet anser att det är viktigt att arbetet med säkerhetsfrågor inom lärosätena och deras verksamheter nu fokuseras tydligare.

När det gäller frågor om kvalitet i utbildningar och former av kvalitetssäkringssystem vill utskottet påminna om de kvalitetskrav på högskolans verksamhet som finns i högskolelagen och som högskolorna har att hantera. UKÄ genomför, som ansvarig myndighet för kvalitetssäkring i lärosätenas verksamhet, flera olika typer av granskningar, bl.a. av högskolornas kvalitetssäkringsarbete. Arbetet utförs i enlighet med internationella principer för kvalitetssäkring och metoderna utvecklas efter hand, bl.a. utifrån internationella rekommendationer. Utskottet ser ingen anledning att föreslå några förändringar av det nuvarande systemet för kvalitetssäkring.

Riksdagen har tidigare lämnat tillkännagivanden till regeringen i fråga om information om studier och utbildningar. Regeringen har med anledning av dessa pekat på att det finns omfattande information om lärosäten och utbildningar men har också gett UHR i uppdrag att ytterligare tillgängliggöra information om utbildningars kvalitet så att studenter lättare kan jämföra utbildningar. Myndigheten har också i uppdrag att särskilt informera om bl.a. utbildningar till bristyrken. UHR har hittills utvecklat särskilda webbplatser för studieinformation och samarbetar med relevanta myndigheter för att ytterligare utveckla studieinformationen. Enligt utskottet finns det goda möjligheter för intresserade att ta del av information om möjliga utbildningar, särskilt då ytterligare relevant information planeras att tas fram och finnas tillgänglig för blivande studenter. Utskottet anser därmed att det inte finns behov av att föreslå ytterligare åtgärder i frågan.

När det gäller yrkanden om utbildningars relevans för arbetsmarknaden vill utskottet påminna om att universitet och högskolor har i uppdrag att erbjuda utbildningar som svarar mot studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena har krav på sig att redovisa till regeringen vilka faktorer som ligger till grund för beslut om utbudet liksom hur de arbetar för att utveckla utbudet med hänsyn till t.ex. frågan om livslångt lärande. De lärosäten som har tillstånd att utfärda t.ex. lärarexamina har också krav på sig att planera dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer, utifrån efterfrågan och behov. Utskottet utgår från att lärosätena samlar in relevant information om de behov av utbildade som finns på arbetsmarknaden, liksom att regeringen följer hur lärosätena arbetar med utveckling av utbildningsutbudet.

I fråga om villkor för internationella studenter och forskare har utskottet noterat att regeringen har uttalat att reglerna för utländska forskare och doktorander ska förbättras. När det gäller frågan om utländska lärosätens etablering här kan utskottet konstatera att det inte krävs något särskilt tillstånd för att anordna och bedriva utbildning på högskolenivå i Sverige. Om ett utländskt lärosäte önskar utfärda en examen som den svenska regeringen har meddelat föreskrifter om måste lärosätet dock ansöka hos regeringen om examenstillstånd, som sin tur behöver bemyndigas av riksdagen att fatta ett sådant beslut.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:480 (S), 2022/23:537 (SD) yrkande 1, 2022/23:884 (C) yrkandena 73, 76, 83 och 84, 2022/23:912 (SD) yrkandena 1–3, 5–7 och 13–16, 2022/23:1406 (M) yrkande 7, 2022/23:1882 (C) yrkande 10, 2022/23:2026 (S) yrkande 4, 2022/23:2028 (S) yrkande 13 och 2022/23:2082 (M) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Utskottet vill påminna om att lärosätena sedan har en hög grad av självbestämmande när det gäller frågor om t.ex. organisation, användning av resurser och vilken utbildning som erbjuds. I lärosätenas regleringsbrev kan dock regeringen ställa upp särskilda mål och krav för ett specifikt lärosäte, t.ex. att utbildning ska anordnas på vissa orter eller i decentraliserad form. Krav kan även ställas på att ett lärosäte ska utveckla en särskild verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten. När det gäller enskilda utbildningsanordnare måste de som vill utfärda examina enligt högskolelagens bestämmelser begära tillstånd för detta. Sådana tillstånd beviljas endast om särskilda krav uppfylls. Utskottet anser att den gällande ordningen för beslut om och styrning av lärosäten är ändamålsenlig.

Vad gäller frågan om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället vill utskottet uppmärksamma att riksdagen i april 2021 beslutade om en ändring av högskolelagen med förtydligande om att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. UKÄ har fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med samverkan.

När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen. Utskottet kan konstatera att UKÄ har i uppdrag att följa upp vissa typer av anställningar.

Utskottet vill framhålla att det av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2023 framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Likaså ska Jämställdhetsmyndigheten enligt sitt regleringsbrev för 2023 fortsätta stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering. När det gäller Nationellt centrum för kvinnofrid omfattas detta av det särskilda åtagande som Uppsala universitet har. Enligt regleringsbrevet ska universitetet bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor och samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området, inklusive att stödja driften av en nationell stödtelefon. Detta särskilda åtagande finansieras med särskilda medel till Uppsala universitet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 6, 2022/23:611 (V) yrkande 8, 2022/23:700 (S), 2022/23:883 (C) yrkande 12, 2022/23:884 (C) yrkandena 74 och 75, 2022/23:912 (SD) yrkandena 11 och 12, 2022/23:1072 (M), 2022/23:1440 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 57, 2022/23:1882 (C) yrkandena 9 och 11, 2022/23:2028 (S) yrkande 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 6–8 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 31 och 34.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7 och 18. Läs betänkandet

Det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Utskottet vill påminna om att lärosätena sedan har en hög grad av självbestämmande när det gäller frågor om t.ex. organisation, användning av resurser och vilken utbildning som erbjuds. I lärosätenas regleringsbrev kan dock regeringen ställa upp särskilda mål och krav för ett specifikt lärosäte, t.ex. att utbildning ska anordnas på vissa orter eller i decentraliserad form. Krav kan även ställas på att ett lärosäte ska utveckla en särskild verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten. När det gäller enskilda utbildningsanordnare måste de som vill utfärda examina enligt högskolelagens bestämmelser begära tillstånd för detta. Sådana tillstånd beviljas endast om särskilda krav uppfylls. Utskottet anser att den gällande ordningen för beslut om och styrning av lärosäten är ändamålsenlig.

Vad gäller frågan om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället vill utskottet uppmärksamma att riksdagen i april 2021 beslutade om en ändring av högskolelagen med förtydligande om att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. UKÄ har fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med samverkan.

När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen. Utskottet kan konstatera att UKÄ har i uppdrag att följa upp vissa typer av anställningar.

Utskottet vill framhålla att det av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2023 framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Likaså ska Jämställdhetsmyndigheten enligt sitt regleringsbrev för 2023 fortsätta stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering. När det gäller Nationellt centrum för kvinnofrid omfattas detta av det särskilda åtagande som Uppsala universitet har. Enligt regleringsbrevet ska universitetet bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor och samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området, inklusive att stödja driften av en nationell stödtelefon. Detta särskilda åtagande finansieras med särskilda medel till Uppsala universitet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 6, 2022/23:611 (V) yrkande 8, 2022/23:700 (S), 2022/23:883 (C) yrkande 12, 2022/23:884 (C) yrkandena 74 och 75, 2022/23:912 (SD) yrkandena 11 och 12, 2022/23:1072 (M), 2022/23:1440 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 57, 2022/23:1882 (C) yrkandena 9 och 11, 2022/23:2028 (S) yrkande 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 6–8 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 31 och 34.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7 och 18. Läs betänkandet

Det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Utskottet vill påminna om att lärosätena sedan har en hög grad av självbestämmande när det gäller frågor om t.ex. organisation, användning av resurser och vilken utbildning som erbjuds. I lärosätenas regleringsbrev kan dock regeringen ställa upp särskilda mål och krav för ett specifikt lärosäte, t.ex. att utbildning ska anordnas på vissa orter eller i decentraliserad form. Krav kan även ställas på att ett lärosäte ska utveckla en särskild verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten. När det gäller enskilda utbildningsanordnare måste de som vill utfärda examina enligt högskolelagens bestämmelser begära tillstånd för detta. Sådana tillstånd beviljas endast om särskilda krav uppfylls. Utskottet anser att den gällande ordningen för beslut om och styrning av lärosäten är ändamålsenlig.

Vad gäller frågan om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället vill utskottet uppmärksamma att riksdagen i april 2021 beslutade om en ändring av högskolelagen med förtydligande om att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. UKÄ har fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med samverkan.

När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen. Utskottet kan konstatera att UKÄ har i uppdrag att följa upp vissa typer av anställningar.

Utskottet vill framhålla att det av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2023 framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Likaså ska Jämställdhetsmyndigheten enligt sitt regleringsbrev för 2023 fortsätta stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering. När det gäller Nationellt centrum för kvinnofrid omfattas detta av det särskilda åtagande som Uppsala universitet har. Enligt regleringsbrevet ska universitetet bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor och samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området, inklusive att stödja driften av en nationell stödtelefon. Detta särskilda åtagande finansieras med särskilda medel till Uppsala universitet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 6, 2022/23:611 (V) yrkande 8, 2022/23:700 (S), 2022/23:883 (C) yrkande 12, 2022/23:884 (C) yrkandena 74 och 75, 2022/23:912 (SD) yrkandena 11 och 12, 2022/23:1072 (M), 2022/23:1440 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 57, 2022/23:1882 (C) yrkandena 9 och 11, 2022/23:2028 (S) yrkande 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 6–8 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 31 och 34.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7 och 18. Läs betänkandet

Det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Utskottet vill påminna om att lärosätena sedan har en hög grad av självbestämmande när det gäller frågor om t.ex. organisation, användning av resurser och vilken utbildning som erbjuds. I lärosätenas regleringsbrev kan dock regeringen ställa upp särskilda mål och krav för ett specifikt lärosäte, t.ex. att utbildning ska anordnas på vissa orter eller i decentraliserad form. Krav kan även ställas på att ett lärosäte ska utveckla en särskild verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten. När det gäller enskilda utbildningsanordnare måste de som vill utfärda examina enligt högskolelagens bestämmelser begära tillstånd för detta. Sådana tillstånd beviljas endast om särskilda krav uppfylls. Utskottet anser att den gällande ordningen för beslut om och styrning av lärosäten är ändamålsenlig.

Vad gäller frågan om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället vill utskottet uppmärksamma att riksdagen i april 2021 beslutade om en ändring av högskolelagen med förtydligande om att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. UKÄ har fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med samverkan.

När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen. Utskottet kan konstatera att UKÄ har i uppdrag att följa upp vissa typer av anställningar.

Utskottet vill framhålla att det av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2023 framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Likaså ska Jämställdhetsmyndigheten enligt sitt regleringsbrev för 2023 fortsätta stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering. När det gäller Nationellt centrum för kvinnofrid omfattas detta av det särskilda åtagande som Uppsala universitet har. Enligt regleringsbrevet ska universitetet bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor och samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området, inklusive att stödja driften av en nationell stödtelefon. Detta särskilda åtagande finansieras med särskilda medel till Uppsala universitet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 6, 2022/23:611 (V) yrkande 8, 2022/23:700 (S), 2022/23:883 (C) yrkande 12, 2022/23:884 (C) yrkandena 74 och 75, 2022/23:912 (SD) yrkandena 11 och 12, 2022/23:1072 (M), 2022/23:1440 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 57, 2022/23:1882 (C) yrkandena 9 och 11, 2022/23:2028 (S) yrkande 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 6–8 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 31 och 34.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6 och 18. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att lärosätena har i uppgift att utforma sitt utbildningsutbud i förhållande till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Riksdagen beslutar om nivån på lärosätenas anslag. Inom ramen för sina respektive takbelopp och examenstillstånd kan lärosätena relativt fritt besluta om dimensionering av olika utbildningar. Lärosätena ska sedan återrapportera till Utbildningsdepartementet vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för utbildningsutbudet. Lärosätena ska också redovisa hur de arbetar med att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning liksom arbetet med att möta det omgivande samhällets behov av utbildning. De lärosäten som ger lärarutbildningar ska planera för dimensioneringen av t.ex. olika ämnesinriktningar utifrån efterfrågan och behov. Lärosätena har också i sina respektive regleringsbrev särskilt angivna mål, t.ex. om antal utfärdade yrkesexamina inom vissa utbildningar. Ett lärosäte kan också ha målet att öka antalet studerande inom en viss utbildning. För satsningar på tillfälliga eller permanenta utbyggnader av vissa utbildningar ges särskilda medel.

Utskottet kan konstatera att lärosätena nyligen har haft i uppdrag att analysera sitt utbud utifrån de behov av utbildning som det nya omställningsstudiestödet kan ge upphov till. Likaså skulle lärosätena redovisa hur de planerar att ytterligare stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning. UKÄ har haft i uppdrag att sammanställa lärosätenas rapportering och lämnade nyligen en analys av detta till regeringen.

Utskottet vill också påminna om att UKÄ har en övergripande uppgift att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt de examinerades etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten har vidare särskilda uppdrag kopplade till dimensioneringen av utbildningsutbudet, t.ex. att följa upp tidigare mål om utbyggnader av vissa utbildningar och lärosätesvisa mål för vissa examina samt att ta fram förslag om nya lärosätesmål. Det bör även uppmärksammas att ett flertal myndigheter har i uppdrag att samverka i frågor om kompetensförsörjning.

Enligt utskottet ger det rådande systemet sammantaget goda förutsättningar att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns.

Frågan om boende för studerande är i första hand en kommunal fråga. Utskottet kan konstatera att lärosätena har fått en ökad möjlighet att upplåta bostäder i andra hand för vissa grupper av studenter och forskare. Vidare har Boverket nyligen fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder.

Utskottet vill påminna om att lärosäten får särskilda medel till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom flera utbildningar, t.ex. inom lärar- och förskollärarutbildningar och vårdutbildningar, samt medel för att förbättra kvaliteten och tillgången till VFU, bl.a. vid studier på distans. En särskild utredare har vidare i uppdrag att arbeta med att öka tillgången till VFU inom sjuksköterskeutbildningar.

Med heltidsstudier avses enligt högskoleförordningen 60 högskolepoäng under ett normalstudieår om 40 veckor. Lärosätenas upplägg och omfattning av kurser inom utbildningar varierar. Många lärosäten erbjuder också utbildning under sommaren. Utskottet ser inte skäl till att föreslå någon åtgärd när det gäller upplägget av utbildningar.

Med anledning av övriga yrkanden om behovet av vissa särskilda utbildningar och upplägg av utbildningar kan utskottet konstatera att det redan finns flera exempel på det som efterfrågas. Detsamma gäller frågan om anpassade utbildningsvägar och decentraliserad utbildning. Utskottet kan konstatera att organisationen Teach for Sweden får särskilda medel för försöksverksamhet för särskild kompletterande pedagogisk utbildning.

Mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:236 (M), 2022/23:267 (S), 2022/23:478 (S), 2022/23:537 (SD) yrkande 3, 2022/23:678 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 35, 2022/23:884 (C) yrkandena 34, 60 och 89, 2022/23:901 (C) yrkande 20, 2022/23:905 (C) yrkandena 37 och 38, 2022/23:912 (SD) yrkandena 9 och 10, 2022/23:937 (SD) yrkande 18, 2022/23:943 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1023 (SD) yrkande 11, 2022/23:1326 (SD) yrkande 3, 2022/23:1353 (S), 2022/23:1547 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 44, 2022/23:1735 (KD) yrkande 2, 2022/23:1882 (C) yrkandena 1 och 27, 2022/23:1968 (M), 2022/23:2079 (M), 2022/23:2082 (M) yrkandena 4, 5 och 9, 2022/23:2087 (MP) yrkande 3, 2022/23:2128 (S) yrkande 14, 2022/23:2132 (S) yrkandena 1, 3, 5–8 och 11, 2022/23:2140 (S) yrkande 48, 2022/23:2170 (MP) yrkande 4 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Dimensionering" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att lärosätena har i uppgift att utforma sitt utbildningsutbud i förhållande till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Riksdagen beslutar om nivån på lärosätenas anslag. Inom ramen för sina respektive takbelopp och examenstillstånd kan lärosätena relativt fritt besluta om dimensionering av olika utbildningar. Lärosätena ska sedan återrapportera till Utbildningsdepartementet vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för utbildningsutbudet. Lärosätena ska också redovisa hur de arbetar med att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning liksom arbetet med att möta det omgivande samhällets behov av utbildning. De lärosäten som ger lärarutbildningar ska planera för dimensioneringen av t.ex. olika ämnesinriktningar utifrån efterfrågan och behov. Lärosätena har också i sina respektive regleringsbrev särskilt angivna mål, t.ex. om antal utfärdade yrkesexamina inom vissa utbildningar. Ett lärosäte kan också ha målet att öka antalet studerande inom en viss utbildning. För satsningar på tillfälliga eller permanenta utbyggnader av vissa utbildningar ges särskilda medel.

Utskottet kan konstatera att lärosätena nyligen har haft i uppdrag att analysera sitt utbud utifrån de behov av utbildning som det nya omställningsstudiestödet kan ge upphov till. Likaså skulle lärosätena redovisa hur de planerar att ytterligare stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning. UKÄ har haft i uppdrag att sammanställa lärosätenas rapportering och lämnade nyligen en analys av detta till regeringen.

Utskottet vill också påminna om att UKÄ har en övergripande uppgift att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt de examinerades etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten har vidare särskilda uppdrag kopplade till dimensioneringen av utbildningsutbudet, t.ex. att följa upp tidigare mål om utbyggnader av vissa utbildningar och lärosätesvisa mål för vissa examina samt att ta fram förslag om nya lärosätesmål. Det bör även uppmärksammas att ett flertal myndigheter har i uppdrag att samverka i frågor om kompetensförsörjning.

Enligt utskottet ger det rådande systemet sammantaget goda förutsättningar att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns.

Frågan om boende för studerande är i första hand en kommunal fråga. Utskottet kan konstatera att lärosätena har fått en ökad möjlighet att upplåta bostäder i andra hand för vissa grupper av studenter och forskare. Vidare har Boverket nyligen fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder.

Utskottet vill påminna om att lärosäten får särskilda medel till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom flera utbildningar, t.ex. inom lärar- och förskollärarutbildningar och vårdutbildningar, samt medel för att förbättra kvaliteten och tillgången till VFU, bl.a. vid studier på distans. En särskild utredare har vidare i uppdrag att arbeta med att öka tillgången till VFU inom sjuksköterskeutbildningar.

Med heltidsstudier avses enligt högskoleförordningen 60 högskolepoäng under ett normalstudieår om 40 veckor. Lärosätenas upplägg och omfattning av kurser inom utbildningar varierar. Många lärosäten erbjuder också utbildning under sommaren. Utskottet ser inte skäl till att föreslå någon åtgärd när det gäller upplägget av utbildningar.

Med anledning av övriga yrkanden om behovet av vissa särskilda utbildningar och upplägg av utbildningar kan utskottet konstatera att det redan finns flera exempel på det som efterfrågas. Detsamma gäller frågan om anpassade utbildningsvägar och decentraliserad utbildning. Utskottet kan konstatera att organisationen Teach for Sweden får särskilda medel för försöksverksamhet för särskild kompletterande pedagogisk utbildning.

Mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:236 (M), 2022/23:267 (S), 2022/23:478 (S), 2022/23:537 (SD) yrkande 3, 2022/23:678 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 35, 2022/23:884 (C) yrkandena 34, 60 och 89, 2022/23:901 (C) yrkande 20, 2022/23:905 (C) yrkandena 37 och 38, 2022/23:912 (SD) yrkandena 9 och 10, 2022/23:937 (SD) yrkande 18, 2022/23:943 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1023 (SD) yrkande 11, 2022/23:1326 (SD) yrkande 3, 2022/23:1353 (S), 2022/23:1547 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 44, 2022/23:1735 (KD) yrkande 2, 2022/23:1882 (C) yrkandena 1 och 27, 2022/23:1968 (M), 2022/23:2079 (M), 2022/23:2082 (M) yrkandena 4, 5 och 9, 2022/23:2087 (MP) yrkande 3, 2022/23:2128 (S) yrkande 14, 2022/23:2132 (S) yrkandena 1, 3, 5–8 och 11, 2022/23:2140 (S) yrkande 48, 2022/23:2170 (MP) yrkande 4 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Dimensionering" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att lärosätena har i uppgift att utforma sitt utbildningsutbud i förhållande till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Riksdagen beslutar om nivån på lärosätenas anslag. Inom ramen för sina respektive takbelopp och examenstillstånd kan lärosätena relativt fritt besluta om dimensionering av olika utbildningar. Lärosätena ska sedan återrapportera till Utbildningsdepartementet vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för utbildningsutbudet. Lärosätena ska också redovisa hur de arbetar med att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning liksom arbetet med att möta det omgivande samhällets behov av utbildning. De lärosäten som ger lärarutbildningar ska planera för dimensioneringen av t.ex. olika ämnesinriktningar utifrån efterfrågan och behov. Lärosätena har också i sina respektive regleringsbrev särskilt angivna mål, t.ex. om antal utfärdade yrkesexamina inom vissa utbildningar. Ett lärosäte kan också ha målet att öka antalet studerande inom en viss utbildning. För satsningar på tillfälliga eller permanenta utbyggnader av vissa utbildningar ges särskilda medel.

Utskottet kan konstatera att lärosätena nyligen har haft i uppdrag att analysera sitt utbud utifrån de behov av utbildning som det nya omställningsstudiestödet kan ge upphov till. Likaså skulle lärosätena redovisa hur de planerar att ytterligare stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning. UKÄ har haft i uppdrag att sammanställa lärosätenas rapportering och lämnade nyligen en analys av detta till regeringen.

Utskottet vill också påminna om att UKÄ har en övergripande uppgift att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt de examinerades etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten har vidare särskilda uppdrag kopplade till dimensioneringen av utbildningsutbudet, t.ex. att följa upp tidigare mål om utbyggnader av vissa utbildningar och lärosätesvisa mål för vissa examina samt att ta fram förslag om nya lärosätesmål. Det bör även uppmärksammas att ett flertal myndigheter har i uppdrag att samverka i frågor om kompetensförsörjning.

Enligt utskottet ger det rådande systemet sammantaget goda förutsättningar att erbjuda utbildningsplatser utifrån den efterfrågan och det behov som finns.

Frågan om boende för studerande är i första hand en kommunal fråga. Utskottet kan konstatera att lärosätena har fått en ökad möjlighet att upplåta bostäder i andra hand för vissa grupper av studenter och forskare. Vidare har Boverket nyligen fått i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder.

Utskottet vill påminna om att lärosäten får särskilda medel till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom flera utbildningar, t.ex. inom lärar- och förskollärarutbildningar och vårdutbildningar, samt medel för att förbättra kvaliteten och tillgången till VFU, bl.a. vid studier på distans. En särskild utredare har vidare i uppdrag att arbeta med att öka tillgången till VFU inom sjuksköterskeutbildningar.

Med heltidsstudier avses enligt högskoleförordningen 60 högskolepoäng under ett normalstudieår om 40 veckor. Lärosätenas upplägg och omfattning av kurser inom utbildningar varierar. Många lärosäten erbjuder också utbildning under sommaren. Utskottet ser inte skäl till att föreslå någon åtgärd när det gäller upplägget av utbildningar.

Med anledning av övriga yrkanden om behovet av vissa särskilda utbildningar och upplägg av utbildningar kan utskottet konstatera att det redan finns flera exempel på det som efterfrågas. Detsamma gäller frågan om anpassade utbildningsvägar och decentraliserad utbildning. Utskottet kan konstatera att organisationen Teach for Sweden får särskilda medel för försöksverksamhet för särskild kompletterande pedagogisk utbildning.

Mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:236 (M), 2022/23:267 (S), 2022/23:478 (S), 2022/23:537 (SD) yrkande 3, 2022/23:678 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 35, 2022/23:884 (C) yrkandena 34, 60 och 89, 2022/23:901 (C) yrkande 20, 2022/23:905 (C) yrkandena 37 och 38, 2022/23:912 (SD) yrkandena 9 och 10, 2022/23:937 (SD) yrkande 18, 2022/23:943 (SD) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1023 (SD) yrkande 11, 2022/23:1326 (SD) yrkande 3, 2022/23:1353 (S), 2022/23:1547 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 44, 2022/23:1735 (KD) yrkande 2, 2022/23:1882 (C) yrkandena 1 och 27, 2022/23:1968 (M), 2022/23:2079 (M), 2022/23:2082 (M) yrkandena 4, 5 och 9, 2022/23:2087 (MP) yrkande 3, 2022/23:2128 (S) yrkande 14, 2022/23:2132 (S) yrkandena 1, 3, 5–8 och 11, 2022/23:2140 (S) yrkande 48, 2022/23:2170 (MP) yrkande 4 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Dimensionering" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att kravet på grundläggande behörighet till utbildningar som börjar på grundnivå och som vänder sig till nybörjare kan uppfyllas på flera sätt. För sökande som inte har en examen i enlighet med de krav som anges i förordning och föreskrifter finns möjlighet att t.ex. ansöka om att få sin reella kompetens bedömd. Enligt utskottet är den gällande regleringen om grundläggande behörighet väl avvägd. Utskottet kan också konstatera att försöksverksamheten med ett grundläggande behörighetsprov pågår och att UHR ska lämna en rapport om genomförandet av verksamheten i slutet av 2023. Utskottet vill också påminna om att det redan i dag finns angivet i förordning och föreskrifter om grundläggande behörighet att det krävs en viss kunskapsnivå i svenska.

I fråga om antagning till högre studier gäller att om det finns fler sökande till en utbildning än det finns platser görs ett urval. Platserna ska då fördelas med minst en tredjeval på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat på högskoleprovet och vidare högst en tredjedel på grundval av sådana urvalsgrunder som den aktuella högskolan har bestämt, s.k. alternativt urval. UHR har också möjlighet att bl.a. medge att en högskola får göra en annan platsfördelning. Enligt utskottet finns det därmed möjligheter till annan grund för antagning och urval än betyg och högskoleprov.

När det gäller frågor om breddad rekrytering har utskottet ingen annan uppfattning än motionärerna om att rekryteringen till högre studier ska främjas och breddas. Såväl högskolemyndigheterna som universitet och högskolor har också i uppgift att arbeta med detta. Exempel på hur det görs redovisas bl.a. i myndigheternas årsredovisningar. Utskottet ser inte skäl att föreslå någon åtgärd i denna fråga.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avslår utskottet motionerna 2022/23:45 (M) yrkande 4, 2022/23:82 (V) yrkande 8, 2022/23:133 (M), 2022/23:552 (SD), 2022/23:1023 (SD) yrkande 3, 2022/23:2132 (S) yrkandena 10, 23 och 24 samt 2022/23:2277 (MP) yrkandena 29 och 30.

Ur avsnittet "Rekrytering och tillträde" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om de övergripande bestämmelser om mål och examina som finns för den högre utbildningen liksom de bestämmelser som finns om bl.a. kurser och kursplaner. När det gäller yrkanden med förslag om innehåll i högskoleutbildningar och om behov av översyn av vissa utbildningar framgår av gällande reglering aktuella mål och examina samt vilka krav som ska uppfyllas för de olika examina. Inom dessa ramar ansvarar lärosätena själva för utformning och upplägg av utbildningar. Vidare gäller att UKÄ i sitt arbete med att granska lärosätenas kvalitet genomför t.ex. utvärderingar av olika utbildningar och prövningar av frågor om examenstillstånd för lärosäten. Om brister framkommer i något avseende ska dessa åtgärdas enligt en särskild ordning för de olika typerna av granskningar.

Utskottet anser att den gällande regleringen är ändamålsenlig och ser inte skäl att föreslå någon förändring eller åtgärd. Mot bakgrund av ovanstående samt pågågående beredningsarbete avstyrks motionerna 2022/23:313 (SD) yrkande 4, 2022/23:551 (SD), 2022/23:881 (C) yrkande 29, 2022/23:894 (C) yrkandena 1 och 3, 2022/23:905 (C) yrkandena 23 och 65, 2022/23:993 (SD) yrkande 1, 2022/23:1471 (MP) yrkande 5, 2022/23:1841 (M) yrkande 2 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 32.

Ur avsnittet "Högskoleutbildningars innehåll" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om föreningars tillträde till högskolans lokaler anser utskottet att den gällande regleringen är tydlig och ser inte behov av att föreslå någon förändring av denna. I fråga om studentkårer vill utskottet påminna om att statsbidrag fördelas till dessa, bl.a. utifrån antalet helårsstudenter.

Lärosätena ansvarar för att studenterna har tillgång till förebyggande hälsovård i syfte att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa och även för andra studiesociala uppgifter som stöder studenterna i deras studiesituation och studiemiljö. Utskottet vill påminna om att detta ansvar gäller alla studenter. Utskottet kan vidare konstatera att det pågår arbete med att utveckla studenthälsovården i form av en särskild webbportal och med att öka kunskapen om olika studentgruppers särskilda behov av stöd, t.ex. studenter med psykisk ohälsa. Utskottet vill vidare påminna om att fler studenter med funktionsnedsättning förra året fick tillgång till statsbidraget för särskilda stödresurser.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla vikten av myndigheternas och lärosätenas arbete mot diskriminering och främjande av lika rättigheter och möjligheter inom högre utbildning samt arbetet med att främja de nationella minoriteternas rättigheter och de nationella minoritetsspråken inom den högre utbildningen.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:82 (V) yrkandena 7, 9–11 och 13, 2022/23:374 (C), 2022/23:476 (S), 2022/23:479 (S), 2022/23:856 (C) yrkandena 10 och 11, 2022/23:882 (C) yrkande 10, 2022/23:884 (C) yrkandena 85 och 86, 2022/23:1214 (V) yrkande 13, 2022/23:1777 (S), 2022/23:2132 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 33.

Reservationer

1.

Styrning och akademisk frihet, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1–3, 6, 15 och 16 samt

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 73 och

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att undervisningsfriheten måste öka. Det är oacceptabelt att högskolans styrelse, och t.o.m. studentorganisationer, har inflytande över de litteraturlistor som en universitetslärare ska använda i sin undervisning. Vi menar att det är läraren för en kurs som ska ha det slutgiltiga ansvaret för den litteraturlista som kursen ska innehålla. Detta hindrar förstås inte en dialog med både studenter, styrelse och kollegor. För oss är det också viktigt att inga politiska ideologier ska tvingas på lärare och kurser. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund där fakta och kunskaper står i högsätet. Vi vill även lyfta fram och värna lärosätenas roll som en högborg för yttrandefriheten. Under en längre tid har den s.k. cancelkulturen kommit in i svenska lärosäten. Det yttrar sig i att enskilda lektorer och professorer anmäls eller fryses ut om de t.ex. använder ett icke politiskt korrekt ordval.

Likvärdighet mellan discipliner och ämnen bör råda inom högskoleväsendet. Även om tvärvetenskapliga projekt fyller en funktion är det viktigt att alla discipliner uppfyller samma grad av vetenskaplighet. Den vetenskapliga grund olika discipliner står på ska inte ifrågasättas av discipliner som är av politisk karaktär. Inte heller ska samhällsvetenskaper med politiska förtecken få ställa krav som t.ex. kvotering.

Vi anser vidare att det inte ska förekomma kvotering inom högskolan. Vi tror att såväl kvinnor som andra grupper i vårt samhälle har kapacitet att ta sig fram av egen kraft inom högskoleväsendet. Det bör därför föras in i högskolelagen att varken tjänster eller styrelseplatser inom lärosätena ska vara föremål för kvotering. Vad gäller ansökningar till olika anslag och tjänster menar vi att ett anonymiseringsförfarande skulle kunna övervägas i syfte att få ett meritokratiskt system.

Vi anser att lärosätenas frihet och det kollegiala ledarskapet ska öka jämfört med i dag. För att lärosätena ska styras så effektivt som möjligt måste styrelserna vara både allsidiga och kompetenta. Högskolestyrelserna bör ha sin tonvikt inom akademin. De bör till en tredjedel bestå av ledamöter tillsatta externt, en tredjedel av lärare och forskare från det egna lärosätet och en tredjedel av lärare och forskare från andra lärosäten. Styrelsens ordförande bör vara en akademiker som väljs av styrelsen på förslag av valberedningen. Valberedningen bör bestå av tre personer och ha samma sammansättning som styrelsen där den externt tillsatta ledamoten tillsätts av regeringen. Styrelsens storlek kan med fördel beslutas av högskolan själv i samråd med valberedningen.

En viktig uppgift för lärosätenas styrelser är att arbeta med frågor om kunskaps- och forskningsspionage. Styrelserna, särskilt på universiteten, bör därför ta fram en särskild plan för hur spionage ska motverkas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Styrning och akademisk frihet, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 73 och

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motion

2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1–3, 6, 15 och 16.

Ställningstagande

Det är viktigt att stärka den akademiska friheten, som en nyckel i ett demokratiskt samhälle. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Även om den akademiska friheten överlag är god i Sverige står den likväl inför utmaningar. Det bör uppmärksammas att i flera länder där auktoritära och illiberala regimer har tagit makten har akademins oberoende varit bland de första offren. Det finns exempel på att främmande makt har bedrivit desinformationskampanjer mot eller försökt tysta svenska forskare. Det finns också exempel på att lärares och gästtalares möjligheter att delta vid evenemang och annan akademisk verksamhet har inskränkts efter kritik mot deras åsikter. En fri debatt med högt i tak är dock en grundläggande förutsättning för den akademiska friheten, även i de fall åsikter är obekväma eller impopulära.

Ur avsnittet "Vissa studentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

När det gäller frågan om föreningars tillträde till högskolans lokaler anser utskottet att den gällande regleringen är tydlig och ser inte behov av att föreslå någon förändring av denna. I fråga om studentkårer vill utskottet påminna om att statsbidrag fördelas till dessa, bl.a. utifrån antalet helårsstudenter.

Lärosätena ansvarar för att studenterna har tillgång till förebyggande hälsovård i syfte att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa och även för andra studiesociala uppgifter som stöder studenterna i deras studiesituation och studiemiljö. Utskottet vill påminna om att detta ansvar gäller alla studenter. Utskottet kan vidare konstatera att det pågår arbete med att utveckla studenthälsovården i form av en särskild webbportal och med att öka kunskapen om olika studentgruppers särskilda behov av stöd, t.ex. studenter med psykisk ohälsa. Utskottet vill vidare påminna om att fler studenter med funktionsnedsättning förra året fick tillgång till statsbidraget för särskilda stödresurser.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla vikten av myndigheternas och lärosätenas arbete mot diskriminering och främjande av lika rättigheter och möjligheter inom högre utbildning samt arbetet med att främja de nationella minoriteternas rättigheter och de nationella minoritetsspråken inom den högre utbildningen.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:82 (V) yrkandena 7, 9–11 och 13, 2022/23:374 (C), 2022/23:476 (S), 2022/23:479 (S), 2022/23:856 (C) yrkandena 10 och 11, 2022/23:882 (C) yrkande 10, 2022/23:884 (C) yrkandena 85 och 86, 2022/23:1214 (V) yrkande 13, 2022/23:1777 (S), 2022/23:2132 (S) yrkande 4 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 33.

Reservationer

1.

Styrning och akademisk frihet, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1–3, 6, 15 och 16 samt

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 73 och

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att undervisningsfriheten måste öka. Det är oacceptabelt att högskolans styrelse, och t.o.m. studentorganisationer, har inflytande över de litteraturlistor som en universitetslärare ska använda i sin undervisning. Vi menar att det är läraren för en kurs som ska ha det slutgiltiga ansvaret för den litteraturlista som kursen ska innehålla. Detta hindrar förstås inte en dialog med både studenter, styrelse och kollegor. För oss är det också viktigt att inga politiska ideologier ska tvingas på lärare och kurser. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund där fakta och kunskaper står i högsätet. Vi vill även lyfta fram och värna lärosätenas roll som en högborg för yttrandefriheten. Under en längre tid har den s.k. cancelkulturen kommit in i svenska lärosäten. Det yttrar sig i att enskilda lektorer och professorer anmäls eller fryses ut om de t.ex. använder ett icke politiskt korrekt ordval.

Likvärdighet mellan discipliner och ämnen bör råda inom högskoleväsendet. Även om tvärvetenskapliga projekt fyller en funktion är det viktigt att alla discipliner uppfyller samma grad av vetenskaplighet. Den vetenskapliga grund olika discipliner står på ska inte ifrågasättas av discipliner som är av politisk karaktär. Inte heller ska samhällsvetenskaper med politiska förtecken få ställa krav som t.ex. kvotering.

Vi anser vidare att det inte ska förekomma kvotering inom högskolan. Vi tror att såväl kvinnor som andra grupper i vårt samhälle har kapacitet att ta sig fram av egen kraft inom högskoleväsendet. Det bör därför föras in i högskolelagen att varken tjänster eller styrelseplatser inom lärosätena ska vara föremål för kvotering. Vad gäller ansökningar till olika anslag och tjänster menar vi att ett anonymiseringsförfarande skulle kunna övervägas i syfte att få ett meritokratiskt system.

Vi anser att lärosätenas frihet och det kollegiala ledarskapet ska öka jämfört med i dag. För att lärosätena ska styras så effektivt som möjligt måste styrelserna vara både allsidiga och kompetenta. Högskolestyrelserna bör ha sin tonvikt inom akademin. De bör till en tredjedel bestå av ledamöter tillsatta externt, en tredjedel av lärare och forskare från det egna lärosätet och en tredjedel av lärare och forskare från andra lärosäten. Styrelsens ordförande bör vara en akademiker som väljs av styrelsen på förslag av valberedningen. Valberedningen bör bestå av tre personer och ha samma sammansättning som styrelsen där den externt tillsatta ledamoten tillsätts av regeringen. Styrelsens storlek kan med fördel beslutas av högskolan själv i samråd med valberedningen.

En viktig uppgift för lärosätenas styrelser är att arbeta med frågor om kunskaps- och forskningsspionage. Styrelserna, särskilt på universiteten, bör därför ta fram en särskild plan för hur spionage ska motverkas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Styrning och akademisk frihet, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 73 och

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motion

2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1–3, 6, 15 och 16.

Ställningstagande

Det är viktigt att stärka den akademiska friheten, som en nyckel i ett demokratiskt samhälle. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Även om den akademiska friheten överlag är god i Sverige står den likväl inför utmaningar. Det bör uppmärksammas att i flera länder där auktoritära och illiberala regimer har tagit makten har akademins oberoende varit bland de första offren. Det finns exempel på att främmande makt har bedrivit desinformationskampanjer mot eller försökt tysta svenska forskare. Det finns också exempel på att lärares och gästtalares möjligheter att delta vid evenemang och annan akademisk verksamhet har inskränkts efter kritik mot deras åsikter. En fri debatt med högt i tak är dock en grundläggande förutsättning för den akademiska friheten, även i de fall åsikter är obekväma eller impopulära.

Ur avsnittet "Vissa studentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl.

Utskottet vill påminna om att lärosätena sedan har en hög grad av självbestämmande när det gäller frågor om t.ex. organisation, användning av resurser och vilken utbildning som erbjuds. I lärosätenas regleringsbrev kan dock regeringen ställa upp särskilda mål och krav för ett specifikt lärosäte, t.ex. att utbildning ska anordnas på vissa orter eller i decentraliserad form. Krav kan även ställas på att ett lärosäte ska utveckla en särskild verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten. När det gäller enskilda utbildningsanordnare måste de som vill utfärda examina enligt högskolelagens bestämmelser begära tillstånd för detta. Sådana tillstånd beviljas endast om särskilda krav uppfylls. Utskottet anser att den gällande ordningen för beslut om och styrning av lärosäten är ändamålsenlig.

Vad gäller frågan om lärosätenas samverkan med det omgivande samhället vill utskottet uppmärksamma att riksdagen i april 2021 beslutade om en ändring av högskolelagen med förtydligande om att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. UKÄ har fått i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med samverkan.

När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen. Utskottet kan konstatera att UKÄ har i uppdrag att följa upp vissa typer av anställningar.

Utskottet vill framhålla att det av det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2023 framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta med att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Likaså ska Jämställdhetsmyndigheten enligt sitt regleringsbrev för 2023 fortsätta stödja lärosätena i deras arbete med jämställdhetsintegrering. När det gäller Nationellt centrum för kvinnofrid omfattas detta av det särskilda åtagande som Uppsala universitet har. Enligt regleringsbrevet ska universitetet bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor och samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den kliniska verksamheten inom området, inklusive att stödja driften av en nationell stödtelefon. Detta särskilda åtagande finansieras med särskilda medel till Uppsala universitet.

Mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 6, 2022/23:611 (V) yrkande 8, 2022/23:700 (S), 2022/23:883 (C) yrkande 12, 2022/23:884 (C) yrkandena 74 och 75, 2022/23:912 (SD) yrkandena 11 och 12, 2022/23:1072 (M), 2022/23:1440 (S), 2022/23:1673 (C) yrkande 57, 2022/23:1882 (C) yrkandena 9 och 11, 2022/23:2028 (S) yrkande 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 6–8 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 31 och 34.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet