Forskning

I fråga om forskningens frihet vill utskottet understryka att den är av grundläggande betydelse och ska främjas och värnas. Utskottet vill påminna om att den är reglerad i regeringsformen och skyddas genom bestämmelser i högskolelagen. Dessutom har regeringen nyligen gett UKÄ i uppdrag att följa upp universitets och högskolors arbete med akademisk frihet. Förutom särskilda fallstudier ska en sammanfattande nationell bild tas fram liksom en internationell utblick göras.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga. Excellens och kvalitet är avgörande för att svensk forskning i framtiden ska vara konkurrenskraftig och bidra till Sveriges välstånd.

Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att följa upp och analysera hur forskningssystemet som helhet fungerar. Inom ramen för den uppgiften utvärderas den svenska forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelsen för samhällets utveckling.

Utskottet vill också uppmärksamma att UKÄ ansvarar för ett nationellt kvalitetssäkringssystem där lärosätenas forskningsverksamheter ingår. UKÄ granskar och följer upp lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete för att se till att lärosätena når upp till kvalitetskraven enligt högskolelagen.

När det gäller fördelning av forskningsmedel uppmärksammar utskottet att forskningsfinansiärerna har haft ett uppdrag att i samråd med universitet och högskolor arbeta vidare med utvecklingen av modellen för kvalitetsbaserad fördelning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningsfinansiärernas rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 angav regeringen att den kommer att återkomma i frågan om hur forskningsanslag ska fördelas och att det är viktigt att modellen är genomarbetad för att säkerställa att den lever upp till syftet att sätta forskningens kvalitet i centrum.

Utskottet vill också påminna om pågående utredning som ser över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Syftet med översynen är bl.a. att säkerställa att organisationen effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet.

I fråga om inriktningen på forskningen inom EU vill utskottet betona att Sverige under förhandlingarna inför att det nuvarande ramprogrammet Horisont Europa antogs drev frågan om vetenskaplig excellens som urvalskriterium för deltagande i programmet. Överläggningar ägde rum i utskottet inför att Horisont Europa-paketet antogs och utskottet ställde sig bakom rådets förslag till Horisont Europa-paket samt regeringens ståndpunkt att prioritering fortsatt ska vara baserad på excellens och kvalitet.

Utskottet välkomnar att öppen vetenskap är en prioriterad fråga av regeringen under det svenska EU-ordförandeskapet. Enligt utskottet bidrar öppen vetenskap till att upprätthålla och främja hög forskningskvalitet, stark forskningsintegritet och ökad samhällsnytta och gör också forskningsbaserad kunskap tillgänglig i samhället. Utskottet noterar också att Kungliga biblioteket har flera uppdrag kopplade till att främja öppen vetenskap.

När det gäller behovet av en ny modern pliktlag för att säkra insamling och tillgång till såväl tryckt som digitalt material vill utskottet inte föregripa regeringens beredning av förslagen från Pliktmaterialutredningen.

Slutligen konstaterar utskottet att regeringen har aviserat en utredning av systemet för etikprövning av forskning och att Etikprövningsmyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga ansökningar som berör vissa personuppgifter. Utskottet vill inte föregripa resultatet av detta arbete.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående beredning avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1026 (SD) yrkandena 1–3, 8 och 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 13–16, 2022/23:2126 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2132 (S) yrkandena 12, 13 och 21.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

I fråga om forskningens frihet vill utskottet understryka att den är av grundläggande betydelse och ska främjas och värnas. Utskottet vill påminna om att den är reglerad i regeringsformen och skyddas genom bestämmelser i högskolelagen. Dessutom har regeringen nyligen gett UKÄ i uppdrag att följa upp universitets och högskolors arbete med akademisk frihet. Förutom särskilda fallstudier ska en sammanfattande nationell bild tas fram liksom en internationell utblick göras.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga. Excellens och kvalitet är avgörande för att svensk forskning i framtiden ska vara konkurrenskraftig och bidra till Sveriges välstånd.

Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att följa upp och analysera hur forskningssystemet som helhet fungerar. Inom ramen för den uppgiften utvärderas den svenska forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelsen för samhällets utveckling.

Utskottet vill också uppmärksamma att UKÄ ansvarar för ett nationellt kvalitetssäkringssystem där lärosätenas forskningsverksamheter ingår. UKÄ granskar och följer upp lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete för att se till att lärosätena når upp till kvalitetskraven enligt högskolelagen.

När det gäller fördelning av forskningsmedel uppmärksammar utskottet att forskningsfinansiärerna har haft ett uppdrag att i samråd med universitet och högskolor arbeta vidare med utvecklingen av modellen för kvalitetsbaserad fördelning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningsfinansiärernas rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 angav regeringen att den kommer att återkomma i frågan om hur forskningsanslag ska fördelas och att det är viktigt att modellen är genomarbetad för att säkerställa att den lever upp till syftet att sätta forskningens kvalitet i centrum.

Utskottet vill också påminna om pågående utredning som ser över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Syftet med översynen är bl.a. att säkerställa att organisationen effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet.

I fråga om inriktningen på forskningen inom EU vill utskottet betona att Sverige under förhandlingarna inför att det nuvarande ramprogrammet Horisont Europa antogs drev frågan om vetenskaplig excellens som urvalskriterium för deltagande i programmet. Överläggningar ägde rum i utskottet inför att Horisont Europa-paketet antogs och utskottet ställde sig bakom rådets förslag till Horisont Europa-paket samt regeringens ståndpunkt att prioritering fortsatt ska vara baserad på excellens och kvalitet.

Utskottet välkomnar att öppen vetenskap är en prioriterad fråga av regeringen under det svenska EU-ordförandeskapet. Enligt utskottet bidrar öppen vetenskap till att upprätthålla och främja hög forskningskvalitet, stark forskningsintegritet och ökad samhällsnytta och gör också forskningsbaserad kunskap tillgänglig i samhället. Utskottet noterar också att Kungliga biblioteket har flera uppdrag kopplade till att främja öppen vetenskap.

När det gäller behovet av en ny modern pliktlag för att säkra insamling och tillgång till såväl tryckt som digitalt material vill utskottet inte föregripa regeringens beredning av förslagen från Pliktmaterialutredningen.

Slutligen konstaterar utskottet att regeringen har aviserat en utredning av systemet för etikprövning av forskning och att Etikprövningsmyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga ansökningar som berör vissa personuppgifter. Utskottet vill inte föregripa resultatet av detta arbete.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående beredning avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1026 (SD) yrkandena 1–3, 8 och 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 13–16, 2022/23:2126 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2132 (S) yrkandena 12, 13 och 21.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

I fråga om forskningens frihet vill utskottet understryka att den är av grundläggande betydelse och ska främjas och värnas. Utskottet vill påminna om att den är reglerad i regeringsformen och skyddas genom bestämmelser i högskolelagen. Dessutom har regeringen nyligen gett UKÄ i uppdrag att följa upp universitets och högskolors arbete med akademisk frihet. Förutom särskilda fallstudier ska en sammanfattande nationell bild tas fram liksom en internationell utblick göras.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga. Excellens och kvalitet är avgörande för att svensk forskning i framtiden ska vara konkurrenskraftig och bidra till Sveriges välstånd.

Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att följa upp och analysera hur forskningssystemet som helhet fungerar. Inom ramen för den uppgiften utvärderas den svenska forskningens vetenskapliga kvalitet och betydelsen för samhällets utveckling.

Utskottet vill också uppmärksamma att UKÄ ansvarar för ett nationellt kvalitetssäkringssystem där lärosätenas forskningsverksamheter ingår. UKÄ granskar och följer upp lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete för att se till att lärosätena når upp till kvalitetskraven enligt högskolelagen.

När det gäller fördelning av forskningsmedel uppmärksammar utskottet att forskningsfinansiärerna har haft ett uppdrag att i samråd med universitet och högskolor arbeta vidare med utvecklingen av modellen för kvalitetsbaserad fördelning av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningsfinansiärernas rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 angav regeringen att den kommer att återkomma i frågan om hur forskningsanslag ska fördelas och att det är viktigt att modellen är genomarbetad för att säkerställa att den lever upp till syftet att sätta forskningens kvalitet i centrum.

Utskottet vill också påminna om pågående utredning som ser över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Syftet med översynen är bl.a. att säkerställa att organisationen effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet.

I fråga om inriktningen på forskningen inom EU vill utskottet betona att Sverige under förhandlingarna inför att det nuvarande ramprogrammet Horisont Europa antogs drev frågan om vetenskaplig excellens som urvalskriterium för deltagande i programmet. Överläggningar ägde rum i utskottet inför att Horisont Europa-paketet antogs och utskottet ställde sig bakom rådets förslag till Horisont Europa-paket samt regeringens ståndpunkt att prioritering fortsatt ska vara baserad på excellens och kvalitet.

Utskottet välkomnar att öppen vetenskap är en prioriterad fråga av regeringen under det svenska EU-ordförandeskapet. Enligt utskottet bidrar öppen vetenskap till att upprätthålla och främja hög forskningskvalitet, stark forskningsintegritet och ökad samhällsnytta och gör också forskningsbaserad kunskap tillgänglig i samhället. Utskottet noterar också att Kungliga biblioteket har flera uppdrag kopplade till att främja öppen vetenskap.

När det gäller behovet av en ny modern pliktlag för att säkra insamling och tillgång till såväl tryckt som digitalt material vill utskottet inte föregripa regeringens beredning av förslagen från Pliktmaterialutredningen.

Slutligen konstaterar utskottet att regeringen har aviserat en utredning av systemet för etikprövning av forskning och att Etikprövningsmyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga ansökningar som berör vissa personuppgifter. Utskottet vill inte föregripa resultatet av detta arbete.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående beredning avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1026 (SD) yrkandena 1–3, 8 och 9, 2022/23:2082 (M) yrkandena 13–16, 2022/23:2126 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2132 (S) yrkandena 12, 13 och 21.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Enligt utskottet är goda anställningsvillkor för de verksamma i högskolan en förutsättning för hög kvalitet i den högre utbildningen och forskningen. Här har meriteringsanställningarna en viktig funktion. Vidare är forskares rörlighet en viktig del i forskningen och det är därför angeläget att forskarmobiliteten främjas.

Utskottet konstaterar också att regeringen följer upp vissa typer av anställningar inom universitet och högskolor, däribland meriteringsanställningar och visstidsanställningar, och mobiliteten i högskolan, och att UKÄ har ett flertal särskilda uppdrag om detta.

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå förändringar i den gällande regleringen.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:419 (SD), 2022/23:422 (SD), 2022/23:1026 (SD) yrkande 10 och 2022/23:2132 (S) yrkandena 14, 15 och 22.

Ur avsnittet "Forskare och doktorander" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att lärosäten och forskningsfinansierande myndigheter har ansvar för att prioritera forskning av hög kvalitet. Forskning finansieras på flera sätt, t.ex. av statliga forskningsråd och myndigheter, som fördelar medel enligt sina uppdrag och via anslag direkt till universitet och högskolor, som själva beslutar om den interna fördelningen av dessa medel. Vidare finns också stiftelser som finansierar forskning och EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa.

Inom ramen för den forskningspolitiska propositionen presenteras vissa forskningsområden och särskilda forskningssatsningar. Medel för forskningssatsningarna beslutas i budgetpropositionen och fördelas sedan genom regleringsbrev.

I det följande kommenterar utskottet några av yrkandena.

Vad gäller forskning om kvinnors hälsa konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 aviserade en förlängning och förstärkning av satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården. Utskottet noterar också att Forte i samarbete med Vetenskapsrådet har i uppdrag att göra en analys av forskningsbehovet inom området kvinnors hälsa och sjukdomar. Analysen ska leda fram till ett förslag om hur en forskningssatsning inom området kan utformas.

Vad gäller yrkandena om psykisk hälsa vill utskottet uppmärksamma Fortes tioåriga nationella forskningsprogram för psykiska hälsa. Forskningsprogrammet inkluderar bl.a. förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik.

Vad gäller yrkandena om olika sjukdomar vill utskottet nämna projektet GMS, en individanpassad diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården. Initialt fokus i projektet ligger på ärftliga sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar samt undersökningar av hur arvsanlag påverkar effekten av läkemedel och risken för läkemedelsbiverkningar.

Utskottet ser positivt på att regeringen fortsätter att bygga upp forskningskompetens inom primärvården. Utskottet vill också uppmärksamma att Vetenskapsrådet har olika uppgifter som rör klinisk forskning och att myndigheten finansierar klinisk forskning.

I fråga om praktiknära forskning vill utskottet hänvisa till att det gjorts flera satsningar för att stärka den praktiknära forskningen; t.ex. kan nämnas de s.k. ULF-avtalen där samarbetsavtal sluts mellan lärosäten och skolhuvudmän vilka anpassas efter lokala behov och förutsättningar.

Vad gäller forskning om cybersäkerhet vill utskottet nämna Vetenskapsrådets tioåriga nationella forskningsprogram om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser. Utskottet vill också uppmärksamma det relativt nyinrättade forskningscentrumet för cyberförsvar och informationssäkerhet som är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan och Försvarsmakten med målsättning att höja landets förmåga att bygga upp och utveckla ett starkt cyberförsvar.

I fråga om yrkandena om forskning för att komma till rätta med våld, sexualförbrytare och hedersvåld vill utskottet nämna Vetenskapsrådets tioåriga nationella forskningsprogram om brottslighet. Forskningsprogrammet inkluderar såväl tillämpad forskning som en mångfald av discipliner bl.a. i fråga om dessa samhällsproblem.

När det gäller gruvrelaterad forskning kan utskottet konstatera att arbete pågår. I utredningen om En tryggad försörjning av metaller och mineral har det bl.a. lämnats flera förslag till forskningssatsningar på innovationskritiska metaller och mineral med fokus på primär och sekundär utvinning och anrikning.

Vad gäller behovet av stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna vill utskottet framhålla att Formas enligt sitt regleringsbrev ska använda minst 40 miljoner kronor 2023 till forskning för hållbar tillväxt och utveckling av den gröna och blå biobaserade ekonomin.

I fråga om polarforskning vill utskottet framhålla att den polarforskning som genomförs med isbrytarfartyget Oden som plattform är central för vårt internationella klimat- och miljöarbete. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av förslagen i utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, i den del som handlar om tillgång till forskningsisbrytare.

Vad gäller frågan om att stärka det nordiska forskningssamarbetet vill utskottet nämna Nordforsk, en organisation under Nordiska ministerrådet, som ett exempel på en organisation som finansierar och skapar förutsättningar för nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur.

Vad gäller forskning om alternativa metoder till djurförsök konstaterar utskottet att det genomförs satsningar genom Formas, Vetenskapsrådet och 3R-centret vid Jordbruksverket för fortsatt utveckling av alternativa metoder till djurförsök.

Sammanfattningsvis kan utskottet hänvisa till att regeringen har gett Forte, Formas, Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, Vinnova och Vetenskapsrådet i uppdrag att inför kommande forskningspolitiska proposition och utifrån sina respektive ansvarsområden göra analyser och lämna rekommendationer som kan bidra till regeringens forsknings- och innovationspolitik framåt. Detta arbete ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2023.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:69 (M), 2022/23:415 (S) yrkande 2, 2022/23:556 (SD) yrkande 4, 2022/23:690 (S), 2022/23:739 (MP) yrkande 1, 2022/23:742 (MP), 2022/23:843 (C) yrkande 31, 2022/23:848 (C) yrkande 33, 2022/23:864 (C) yrkande 19, 2022/23:884 (C) yrkandena 33 och 87, 2022/23:905 (C) yrkandena 28, 59 och 63, 2022/23:906 (C) yrkande 10, 2022/23:936 (SD) yrkande 6, 2022/23:964 (SD) yrkande 4, 2022/23:988 (SD) yrkande 7, 2022/23:997 (SD) yrkande 26, 2022/23:1015 (SD) yrkande 28, 2022/23:1088 (M), 2022/23:1120 (C) yrkande 13, 2022/23:1248 (V) yrkande 18, 2022/23:1320 (S), 2022/23:1378 (S), 2022/23:1491 (SD), 2022/23:1598 (S) yrkande 1, 2022/23:1606 (C) yrkande 3, 2022/23:1673 (C) yrkandena 79 och 121, 2022/23:1740 (S), 2022/23:1785 (M) yrkande 2, 2022/23:2132 (S) yrkandena 19 och 20, 2022/23:2190 (C) yrkande 175 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 99.

Ur avsnittet "Särskilda forskningssatsningar och samarbeten" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Rymdforskning och rymdverksamhet är i dag av vital strategisk betydelse för samhället. Utskottet ser därför positivt på de ökade satsningarna på rymden. Bland annat har Rymdstyrelsens forskningsanslag höjts för att genomföra satsningar enligt Sveriges rymdstrategi, en utbyggnad av Esrange pågår för att kunna sända upp satelliter i omloppsbana fr.o.m. 2023 och vid ESA:s ministerrådsmöte i november 2022 åtog sig Sverige att bidra med ökade medel jämfört med ministerrådsmötet 2019.

Utskottet anser att Rymdstyrelsen har en viktig uppgift för att satsningarna på svensk rymdverksamhet och rymdforskning ska bidra till samhällets behov inom bl.a. transport, kommunikation, miljö och klimat. Rymdstyrelsen ska även ta hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen i enlighet med Sveriges rymdstrategi. Utskottet noterar vidare att Rymdstyrelsen erbjuder bidrag inom ett antal olika utlysningar. Många forskningsprojekt genomförs i internationell samverkan, främst i samarbete med ESA. Under de senaste åren har ESA:s roll som samarbetspartner till EU ökat markant. Utskottet anser att dessa internationella samarbeten är en förutsättning för att Sverige ska kunna fortsätta vara en framstående rymdnation.

Utskottet vill också lyfta Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet inom rymdövervakning och spårning (EU SST) med syftet att samordna den europeiska förmågan och kapaciteten inom rymdövervakning och spårning av rymdföremål, t.ex. satelliter och rymdskrot.

Vad gäller behovet av en ny svensk rymdlag noterar utskottet att förslagen från utredningen En ny rymdlag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbetet.

Vad gäller yrkandet om behovet av att utveckla det säkerhetspolitiska samarbetet i rymden, bl.a. för att skapa en rymdlägesbild, vill utskottet påminna om att Rymdstyrelsen har redovisat ett regeringsuppdrag om hur en förmåga till operationell rymdlägesbild ska kunna etableras. Utskottet vill inte föregripa regeringens pågående beredning av förslaget.

Utrikesutskottet välkomnar i sitt yttrande att EU tagit initiativ till en ny europeisk rymdstrategi för säkerhet och försvar som erkänner den strategiska betydelsen av rymden och som förhåller sig till de utmaningar som finns. Utskottet delar utrikesutskottets bedömning att motion 2022/23:1767 (SD) yrkande 5 ska avstyrkas med hänvisning till pågående arbete.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående beredning avstyrker utskottet även motionerna 2022/23:1767 (SD) yrkandena 1–3 och 6 samt 2022/23:2132 (S) yrkandena 16–18.

Reservationer

1.

Fördelning av forskningsmedel, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 9 samt

avslår motion

2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14.

Ställningstagande

Vi anser att ett omtag behövs när det gäller fördelningen av forskningsresurser. Basanslagens andel av de totala anslagen bör öka genom omfördelning av resurser som nu går till råden. Råd som överlappar varandra medför onödig administration och bör avvecklas. Därutöver är graden av externfinansiering och riktade anslag för hög. Förändringar i denna riktning kommer att få en gynnsam effekt på forskningens kvalitet och lärosätenas självständighet. Vi vill ha kvar strategiska forskningsanslag, men de bör bli färre så att resurser frigörs. På detta sätt tryggar vi även karriärvägar och anställningar inom akademin.

Vidare har vi inget att anföra mot att Sverige medverkar i forskningsprojekt i samarbete med EU, förutom att vi är negativa till den tematiska styrning som EU utövar. Vi anser att det är fel väg att gå när EU väljer att prioritera regioner där forskning och innovation är som svagast, i stället för att förvandla redan bra kunskapskluster till världsledande. Ett mindre antal riktigt starka regionala forsknings- och innovationsområden kommer att fungera som draglok i tillväxten och uppfyllandet av de strategiska mål som uppställts.

Vi anser också att både råden och högskolorna anslår forskningsmedel till forskningsfrågor som redan kan anses besvarade och färdigforskade på ett tillfredsställande sätt. Det står inte i strid med forskningsfriheten att vägra att ge anslag till forskningsfrågor som uppenbart är besvarade. Detta bör vara lärosätenas och rådens uttryckliga inriktning. Råden och lärosätena måste vikta samhällsrelevans och efterfrågan betydligt högre än i dag.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet, punkt 2 (S, V, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Daniel Riazat (V), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8,

2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkandena 13, 15 och 16 samt

2022/23:2126 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är grundläggande både för forskningens kvalitet och för en fungerande demokrati att forskare fritt kan välja forskningsämne och forskningsmetod samt fritt publicera forskningens resultat. Vi anser vidare att forskningspolitiken har ett ansvar för att rikta resurser till att lösa angelägna samhällsproblem och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, men den måste samtidigt ge goda förutsättningar för fritt kunskapssökande. Grundläggande är att politiker aldrig får styra forskningens resultat eller vilka metoder som ska användas eller utöva påtryckningar mot enskilda forskare.

Ur avsnittet "Rymdforskning och rymdverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet