Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser

Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse i huvudsak instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsatser och att den delar Riksrevisionens bedömning att det finns brister i regelverket om dels ersättning till enskilda huvudmän, dels bedömningen av påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor. Utskottet noterar att regeringen anser att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till regeringen och till de båda myndigheterna Skolverket och Skolinspektionen tar upp komplexa frågor som kräver utredning. Som regeringen också nämner i skrivelsen har riksdagen tidigare lämnat flera tillkännagivanden till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag som rör finansieringen av skolan.

Utskottet ser positivt på den översyn av nuvarande regelverk som regeringen aviserar i skrivelsen liksom att den aktuella rapporten från Riksrevisionen och riksdagens tidigare lämnade tillkännagivanden om dessa frågor kommer att ingå som en del i underlaget inför kommande utredning. Utskottet ser ingen anledning att ha synpunkter på upplägg av utredningsarbetet, enligt önskemål i ett motionsyrkande, utan utgår från att kommande förslag om system för resursfördelning till skolan kommer att vara väl belysta och genomarbetade.

Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen redovisar vissa faktorer som den anser vara viktiga i den kommande översynen liksom att regeringens uppfattning är att steg bör tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm, i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Regeringen uttalar även att ett förslag om ändrade nivåer i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer samt att en översyn bör göras av det nuvarande regelverket om bedömning av påtagliga negativa följder på lång sikt vid etablering av fristående skolor. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att belysa samtliga uppräknade frågor.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det som regeringen anger bör utredas omfattar de frågor som motionärerna menar måste beaktas i en förändring av regelverket. När det gäller yrkanden om frågor som rör de ansvariga skolmyndigheterna har utskottet inga synpunkter utan utgår från att regeringen hanterar aktuella myndighetsfrågor.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 yrkandena 4 och 5, 2022/23:884 yrkande 32, 2022/23:2128 yrkande 4, 2022/23:2313 yrkandena 1–4 och 2022/23:2318 yrkandena 1–4.

Reservationer

1.

Ett nytt system för resursfördelning, punkt 2 (S, V, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Daniel Riazat (V) och Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och

2022/23:2313 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 32 och

2022/23:2318 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Vi har länge pekat på en rad systemfel i nuvarande utformning av skolpengen och att systemet med skolpeng behöver göras om. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är också att regelverket för skolpeng till fristående skolor motverkar en likvärdig skola och Riksrevisionens granskning bekräftar därmed vår tidigare framförda kritik. När nu regeringen i sin skrivelse till följd av Riksrevisionens iakttagelser aviserar utredning av systemet uppstår frågan varför regeringen inte i stället agerar och lägger fram förslag utifrån tidigare framtaget utredningsunderlag. Vi anser att regeringen, utifrån befintligt utredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag för en mer likvärdig skolpeng.

Det är t.ex. ett väl utrett faktum att nuvarande skolpengssystem överkompenserar friskolor för ansvar som bara kommuner har, och att denna överkompensation missgynnar elever i kommunala skolor. Vi vill påminna om att den socialdemokratiska regeringen förra året lade fram propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän (prop. 2021/22:161) med förslaget att skolpengen inte skulle överkompensera friskolor för sådana kostnader som endast kommuner har. Förslaget röstades tyvärr ned av riksdagen.

Vi anser också att regeringen, utifrån befintligt beredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag om att Skolinspektionen ska beakta elevers rätt till en likvärdig utbildning vid prövning av ansökan om att få starta en fristående skola. Många friskoleetableringar de senaste åren har medfört stora negativa konsekvenser för de kommunala skolorna, och därmed eleverna i dessa skolor. Även denna fråga har utretts och den socialdemokratiska regeringen lade förra året fram förslag om att öka kontrollen över etableringar av friskolor i propositionen Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158). Också detta förslag röstades tyvärr ned i riksdagen.

Vi menar alltså att skolpengssystemet måste göras om så att de kommunala skolorna kompenseras för det lagstadgade ansvar de har och att större hänsyn tas till de kommunala skolornas fasta och trögrörliga kostnader. Vi anser också att samhället måste ha kontroll över var och när nya skolor etablerar sig och vill därför att möjligheten att stärka kommuners roll i samband med friskoleetableringar ses över. Vi utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete med skolpengssystemet beaktar Riksrevisionens synpunkter om hur en nationell mall för redovisningen av kommunernas bidragsbeslut ska utformas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Ett nytt system för resursfördelning, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Ett nytt system för resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen i sin skrivelse i huvudsak instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsatser och att den delar Riksrevisionens bedömning att det finns brister i regelverket om dels ersättning till enskilda huvudmän, dels bedömningen av påtagliga negativa följder vid etablering av fristående skolor. Utskottet noterar att regeringen anser att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till regeringen och till de båda myndigheterna Skolverket och Skolinspektionen tar upp komplexa frågor som kräver utredning. Som regeringen också nämner i skrivelsen har riksdagen tidigare lämnat flera tillkännagivanden till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag som rör finansieringen av skolan.

Utskottet ser positivt på den översyn av nuvarande regelverk som regeringen aviserar i skrivelsen liksom att den aktuella rapporten från Riksrevisionen och riksdagens tidigare lämnade tillkännagivanden om dessa frågor kommer att ingå som en del i underlaget inför kommande utredning. Utskottet ser ingen anledning att ha synpunkter på upplägg av utredningsarbetet, enligt önskemål i ett motionsyrkande, utan utgår från att kommande förslag om system för resursfördelning till skolan kommer att vara väl belysta och genomarbetade.

Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen redovisar vissa faktorer som den anser vara viktiga i den kommande översynen liksom att regeringens uppfattning är att steg bör tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm, i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Regeringen uttalar även att ett förslag om ändrade nivåer i ersättning mellan kommunala och enskilda huvudmän bör bygga på en analys av faktiska kommunala kostnader och konsekvenser för alla typer av fristående aktörer samt att en översyn bör göras av det nuvarande regelverket om bedömning av påtagliga negativa följder på lång sikt vid etablering av fristående skolor. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att belysa samtliga uppräknade frågor.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det som regeringen anger bör utredas omfattar de frågor som motionärerna menar måste beaktas i en förändring av regelverket. När det gäller yrkanden om frågor som rör de ansvariga skolmyndigheterna har utskottet inga synpunkter utan utgår från att regeringen hanterar aktuella myndighetsfrågor.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 yrkandena 4 och 5, 2022/23:884 yrkande 32, 2022/23:2128 yrkande 4, 2022/23:2313 yrkandena 1–4 och 2022/23:2318 yrkandena 1–4.

Reservationer

1.

Ett nytt system för resursfördelning, punkt 2 (S, V, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Daniel Riazat (V) och Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 och

2022/23:2313 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 32 och

2022/23:2318 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Vi har länge pekat på en rad systemfel i nuvarande utformning av skolpengen och att systemet med skolpeng behöver göras om. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är också att regelverket för skolpeng till fristående skolor motverkar en likvärdig skola och Riksrevisionens granskning bekräftar därmed vår tidigare framförda kritik. När nu regeringen i sin skrivelse till följd av Riksrevisionens iakttagelser aviserar utredning av systemet uppstår frågan varför regeringen inte i stället agerar och lägger fram förslag utifrån tidigare framtaget utredningsunderlag. Vi anser att regeringen, utifrån befintligt utredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag för en mer likvärdig skolpeng.

Det är t.ex. ett väl utrett faktum att nuvarande skolpengssystem överkompenserar friskolor för ansvar som bara kommuner har, och att denna överkompensation missgynnar elever i kommunala skolor. Vi vill påminna om att den socialdemokratiska regeringen förra året lade fram propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän (prop. 2021/22:161) med förslaget att skolpengen inte skulle överkompensera friskolor för sådana kostnader som endast kommuner har. Förslaget röstades tyvärr ned av riksdagen.

Vi anser också att regeringen, utifrån befintligt beredningsunderlag, snarast ska lägga fram förslag om att Skolinspektionen ska beakta elevers rätt till en likvärdig utbildning vid prövning av ansökan om att få starta en fristående skola. Många friskoleetableringar de senaste åren har medfört stora negativa konsekvenser för de kommunala skolorna, och därmed eleverna i dessa skolor. Även denna fråga har utretts och den socialdemokratiska regeringen lade förra året fram förslag om att öka kontrollen över etableringar av friskolor i propositionen Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158). Också detta förslag röstades tyvärr ned i riksdagen.

Vi menar alltså att skolpengssystemet måste göras om så att de kommunala skolorna kompenseras för det lagstadgade ansvar de har och att större hänsyn tas till de kommunala skolornas fasta och trögrörliga kostnader. Vi anser också att samhället måste ha kontroll över var och när nya skolor etablerar sig och vill därför att möjligheten att stärka kommuners roll i samband med friskoleetableringar ses över. Vi utgår från att regeringen i sitt fortsatta arbete med skolpengssystemet beaktar Riksrevisionens synpunkter om hur en nationell mall för redovisningen av kommunernas bidragsbeslut ska utformas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Ett nytt system för resursfördelning, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Ett nytt system för resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet