Betänkande · 2022/23

Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

Sammanfattning Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Utbildningsutskottet · 2 voteringar 31 maj 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Skola och utbildning (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Lagförslagen Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 2. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 5. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567), 6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 7. lag om ändring i skollagen (2010:800), 8. lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801), 9. lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, 10. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 11. lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd, 12. lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:94 punkterna 1-12.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om upphävande av en sekretessbrytande bestämmelse.

Utskottets motivering

Inledningsvis kan utskottet konstatera att den tillfälliga bestämmelse som bryter statistiksekretessen till förmån för Skolverket och kommuner upphör att gälla den 1 juli 2023. Med hänvisning till de skäl för behovet av en förlängning som framförs i propositionen och som återges ovan, bl.a. remiss av Skolinformationsutredningens förslag, ärendeberedning inom Regeringskansliet, lagrådsbehandling, riksdagsbehandling och tid för att genomföra förslagen, anser utskottet att den föreslagna förlängningen av bestämmelsen till den 1 juli 2026 är väl motiverad och avstyrker därmed motion 2022/23:2367 (V).

Reservationer

1.

Utbildning till hantverksyrken, punkt 2 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En rad branscher har i remissförfarandet pekat på risker med Skolverkets remitterade förslag. Även om vi delar bedömningen att hantverksprogrammet bör upphöra som nationellt program ser vi med oro på att regeringen inte tagit de farhågor som lyfts fram på tillräckligt stort allvar. Risken är att regeringen ännu en gång förbiser de behov som finns av yrkesutbildning runt om i landet, inte minst inom mindre branscher som är helt avgörande för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi vill därför att regeringen ska tillsätta en utredning för att säkerställa att möjligheterna för unga att välja hantverksutbildningar inte försämras när hantverksprogrammet upphör. Vi anser också att regeringen ska vidta åtgärder för att säkerställa att kompetensförsörjningen i smala branscher ska fungera.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Matematikämnet, punkt 3 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att matematikämnet ska delas upp i mindre delar. Att matematikämnet delas upp i mindre delar innebär dock ett avsteg från principen om en ämnesutformad gymnasieskola. Vi menar att det delvis motverkar ämnesbetygsreformens ursprungliga syfte att skapa helheter och kontinuitet. En sådan inkonsekvens riskerar enligt vår uppfattning att göra gymnasieskolans nya ämnesutformning mindre överskådlig. Vi vill därför att regeringen ska följa hur resultaten i matematik utvecklas och överväga olika åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att föra ihop matematikämnena utan att det leder till att färre elever läser avancerad matematik.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse, punkt 4 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2367 av Daniel Riazat m.fl. (V).

Ställningstagande

Jag anser att det inte är motiverat att förlänga den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen med tre år till den 1 juli 2026. Jag menar därför att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgång till skolinformation ska fortsätta att gälla till den 1 juli 2025.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Utbildning till hantverksyrken Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utbildning till hantverksyrken.

Utskottets motivering

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av att värna hantverken och möjligheterna att utbilda sig inom dem i gymnasieskolan. Samtidigt vill utskottet framhålla att regeringen, i likhet med Skolverket, i propositionen som återges ovan drar slutsatsen att hantverksprogrammet inte är ett tillräckligt väl fungerande program i dag. För att värna kompetensförsörjningen inom hantverksyrkena, och för att det också fortsättningsvis ska vara möjligt att utbilda sig även inom små hantverksyrken i gymnasieskolan, behöver enligt utskottets mening utbildningarna inom hantverksprogrammet få bättre förutsättningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att utbildningarna kan bli mer livskraftiga och synliga för framtida elever om de organiseras på ett annat sätt och utformas specifikt för de olika hantverken och deras förutsättningar. Utskottet delar vidare regeringens och Skolverkets bedömning att de olika hantverksutbildningarnas möjlighet att fortleva i gymnasieskolan ökar om de blir riksrekryterande och får egna examensmål. Utskottet vill framhålla regeringens avsikt att följa utvecklingen och överväga åtgärder som t.ex. en förlängning av besluten om riksrekrytering för att öka huvudmännens incitament att anordna riksrekryterande utbildningar.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om riksdagens beslut att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas inom bl.a. de nationella programmen och antalet platser på utbildningarna.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte behov av att utreda hantverksutbildningarna ytterligare eller av några andra åtgärder med anledning av förslagen i propositionen. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2369 (S) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Utbildning till hantverksyrken" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

188 ja · 114 nej · 0 avstår · 47 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 94 0 13
Sverigedemokraterna 61 0 0 11
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 20 0 0 4
Vänsterpartiet 0 20 0 4
Kristdemokraterna 17 0 0 2
Miljöpartiet 16 0 0 2
Liberalerna 13 0 0 3
Partilösa 1 0 0 0

#3 Matematikämnet Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utbildning till hantverksyrken.

Utskottets motivering

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av att värna hantverken och möjligheterna att utbilda sig inom dem i gymnasieskolan. Samtidigt vill utskottet framhålla att regeringen, i likhet med Skolverket, i propositionen som återges ovan drar slutsatsen att hantverksprogrammet inte är ett tillräckligt väl fungerande program i dag. För att värna kompetensförsörjningen inom hantverksyrkena, och för att det också fortsättningsvis ska vara möjligt att utbilda sig även inom små hantverksyrken i gymnasieskolan, behöver enligt utskottets mening utbildningarna inom hantverksprogrammet få bättre förutsättningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att utbildningarna kan bli mer livskraftiga och synliga för framtida elever om de organiseras på ett annat sätt och utformas specifikt för de olika hantverken och deras förutsättningar. Utskottet delar vidare regeringens och Skolverkets bedömning att de olika hantverksutbildningarnas möjlighet att fortleva i gymnasieskolan ökar om de blir riksrekryterande och får egna examensmål. Utskottet vill framhålla regeringens avsikt att följa utvecklingen och överväga åtgärder som t.ex. en förlängning av besluten om riksrekrytering för att öka huvudmännens incitament att anordna riksrekryterande utbildningar.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om riksdagens beslut att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas inom bl.a. de nationella programmen och antalet platser på utbildningarna.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte behov av att utreda hantverksutbildningarna ytterligare eller av några andra åtgärder med anledning av förslagen i propositionen. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2369 (S) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Utbildning till hantverksyrken" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#4 Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2022/23:2367 av Daniel Riazat m.fl. (V).

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om upphävande av en sekretessbrytande bestämmelse.

Utskottets motivering

Inledningsvis kan utskottet konstatera att den tillfälliga bestämmelse som bryter statistiksekretessen till förmån för Skolverket och kommuner upphör att gälla den 1 juli 2023. Med hänvisning till de skäl för behovet av en förlängning som framförs i propositionen och som återges ovan, bl.a. remiss av Skolinformationsutredningens förslag, ärendeberedning inom Regeringskansliet, lagrådsbehandling, riksdagsbehandling och tid för att genomföra förslagen, anser utskottet att den föreslagna förlängningen av bestämmelsen till den 1 juli 2026 är väl motiverad och avstyrker därmed motion 2022/23:2367 (V).

Reservationer

1.

Utbildning till hantverksyrken, punkt 2 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En rad branscher har i remissförfarandet pekat på risker med Skolverkets remitterade förslag. Även om vi delar bedömningen att hantverksprogrammet bör upphöra som nationellt program ser vi med oro på att regeringen inte tagit de farhågor som lyfts fram på tillräckligt stort allvar. Risken är att regeringen ännu en gång förbiser de behov som finns av yrkesutbildning runt om i landet, inte minst inom mindre branscher som är helt avgörande för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi vill därför att regeringen ska tillsätta en utredning för att säkerställa att möjligheterna för unga att välja hantverksutbildningar inte försämras när hantverksprogrammet upphör. Vi anser också att regeringen ska vidta åtgärder för att säkerställa att kompetensförsörjningen i smala branscher ska fungera.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Matematikämnet, punkt 3 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att matematikämnet ska delas upp i mindre delar. Att matematikämnet delas upp i mindre delar innebär dock ett avsteg från principen om en ämnesutformad gymnasieskola. Vi menar att det delvis motverkar ämnesbetygsreformens ursprungliga syfte att skapa helheter och kontinuitet. En sådan inkonsekvens riskerar enligt vår uppfattning att göra gymnasieskolans nya ämnesutformning mindre överskådlig. Vi vill därför att regeringen ska följa hur resultaten i matematik utvecklas och överväga olika åtgärder som skulle kunna göra det möjligt att föra ihop matematikämnena utan att det leder till att färre elever läser avancerad matematik.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse, punkt 4 (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2367 av Daniel Riazat m.fl. (V).

Ställningstagande

Jag anser att det inte är motiverat att förlänga den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen med tre år till den 1 juli 2026. Jag menar därför att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgång till skolinformation ska fortsätta att gälla till den 1 juli 2025.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

283 ja · 20 nej · 0 avstår · 46 frånvarande Mot förslaget: reservation 3 (V)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 94 0 0 13
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 20 0 0 4
Vänsterpartiet 0 20 0 4
Kristdemokraterna 17 0 0 2
Miljöpartiet 16 0 0 2
Liberalerna 13 0 0 3
Partilösa 1 0 0 0

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.