Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Utskottet kan konstatera att regeringen i sin skrivelse i huvudsak instämmer med Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om betydelsen av att sträva mot en mer likvärdig betygssättning. Regeringen framhåller vidare att det av likvärdighets- och rättviseskäl är viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs och att vidta åtgärder som, utan att göra avkall på kvaliteten i undervisningen, kan öka likvärdigheten. Utskottet noterar att regeringen meddelar i skrivelsen att den avser att tillsätta en utredning på området och avser att följa upp hur Skolinspektionen bl.a. arbetar med att förbättra och effektivisera sin uppföljning av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

Utskottet ställer sig bakom den avgränsning som Riksrevisionen gjort av sin granskning av statens insatser för en likvärdig betygssättning till de ämnen där nationella prov ges och till förhållandet mellan resultat på nationella prov (provbetyg) och betyg. Utskottet är positivt till Riksrevisionens rekommendationer samt till regeringens bedömning och de åtgärder som regeringen ska vidta med anledning av Riksrevisionens granskning. Utskottet vill även uppmärksamma att regeringen framhåller i skrivelsen att den tar frågan om en likvärdig betygssättning på stort allvar och att den i regleringsbrevet för 2022 gav Skolinspektionen i uppdrag att arbeta för en mer likvärdig bedömning och betygssättning. När det särskilt gäller frågorna om innehållet i den aviserade utredningen och betygssystemet finner utskottet att det, mot bakgrund av regeringens åtgärder, inte finns några skäl att ställa sig bakom motionsförslagen.

Utskottet hänvisar till gällande rätt och avvaktar resultatet av den kommande utredningen och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 24, 2022/23:2341 (S) yrkandena 1–4 och 2022/23:2347 (C).

Reservationer

1.

Frågor om en likvärdig betygssättning, punkt 2 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2341 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24 och

2022/23:2347 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C).

Ställningstagande

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen avser att tillsätta en utredning på området. Vad som däremot inte framgår av skrivelsen är på vilket sätt en sådan utredning skulle ta sig an problematiken med likvärdig betygssättning. I stället för att ta ett helhetsgrepp för de omfattande problem som finns med glädjebetygen i svensk skola verkar regeringen på förhand ha avgränsat sig till kända och delvis redan beprövade lösningar. Detta är problematiskt eftersom förändringar i betygssystemet därmed riskerar att påverka undervisningen och kunskapsinhämtningen på ett sätt som inte nödvändigtvis är positivt.

De nationella proven spelar en viktig roll i att stötta lärarna i deras betygssättning, och central rättning är viktigt för att både öka likvärdigheten och minska lärarnas administrativa börda. Men det räcker inte. Drivkrafterna bakom att sätta glädjebetyg måste också motverkas. Därför bör regeringen vid tillsättandet av en utredning om likvärdig betygssättning även utreda om konkurrenssituationen i svensk skola och skillnaden mellan olika huvudmäns drivkrafter kan påverka betygssättningen och hur olikvärdig betygssättning kan motverkas.

Varje barn i den svenska skolan ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Samtidigt ser vi att betygssystemet bidrar till utslagning, stress och psykisk ohälsa. Betygs- och skolsystemet bidrar till att varje år slå ut en stor andel elever. År 2022 lämnade 15 procent av eleverna grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Det här är ett misslyckande inte minst mot bakgrund av att skollagen är tydlig med att alla barn ska ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

Av Riksrevisionens granskning framgår att avvikelserna mellan nationella prov och betyg är störst bland elever som fått underkänt på det nationella provet. Ett stärkt samband mellan nationella prov och betygssättning riskerar därmed att öka utslagningen ytterligare. Skolsystemet behöver reformeras så att utslagningen minskar samtidigt som kunskapsresultaten ökar. Inom ramen för den utredning som regeringen avser att tillsätta om likvärdig betygssättning bör därför också betygssystemets påverkan på utslagningen från skolan och den psykiska ohälsan beaktas.

Om marknadsskolans drivkrafter inte får beröras av utredningen riskerar den att lägga förslag som, i stället för att åtgärda marknadsskolans negativa inverkan på likvärdig betygssättning, påverkar undervisning och kunskapsinhämtning negativt. Elever och lärare riskerar att tvingas fokusera mer på det som enkelt låter sig mätas, snarare än vad som är viktigt enligt läroplanen. Fokus blir då på att läsa inför prov snarare än att faktiskt lära sig. En framtida utredning bör därför också belysa vilka negativa effekter på elevers lärande som kan följa på en mer provtung betygssättning.

Riksrevisionens granskning visar också att förändringen i skollagen om att särskilt beakta resultat på nationella prov i betygssättningen, som infördes under den S-ledda regeringen, inte fått avsedd effekt. En väg framåt är att utreda möjligheten att införa en tydligare koppling till resultaten på de nationella proven på gruppnivå. Skolverket har tagit fram mått för att bedöma hur likvärdig betygssättningen är genom att undersöka hur skolors genomsnittliga slutbetyg skiljer sig från samma skolas genomsnittliga provresultat. Ju mindre skillnaden är mellan slutbetygen och provresultaten, desto mer likvärdig kan betygssättningen antas vara. Detta är ett intressant mått som bör utredas vidare som en metod för att bedöma likvärdigheten i betygssättningen på grupp- och skolnivå men även som en metod för att identifiera och motverka glädjebetyg.

Ur avsnittet "Frågor om en likvärdig betygssättning" i betänkandet. Läs betänkandet