Studiestöd

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet ska fortsätta vara ett av världens mest generösa studiestödssystem. Ett väl avvägt studiestödssystem är också grundläggande för en jämlik utbildning och skapar goda förutsättningar för alla att studera, oavsett bakgrund. Studiestödssystemet slår även vakt om ett bildningsideal och bidrar till att försörja näringslivet med kompetens. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer inom studiestödet river också hinder för människor att studera vidare på en högre nivå eller att komplettera tidigare studier. När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt se över och stärka studiemedelssystemet, bl.a. genom höjda bidrag och ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet hänvisa till att nivåerna i studiemedlet höjdes vid årsskiftet som en effekt av beslutet om förhöjt prisbasbelopp för 2023. Utskottet vill även framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Här kan exempelvis nämnas möjligheten för vissa grupper att ansöka om extra bidrag och lån och om extra studieveckor.

När det särskilt gäller förslag om det s.k. tilläggsbidraget som kan sökas av studerande som har vårdnad om barn ser utskottet inget behov av att i enlighet med motionärernas förslag se över hur detta tillägg betalas ut. Gällande regelverk är väl avvägt. Detta anser utskottet även när det gäller förslag om studenters boendekostnader och om studiemedelsberättigade utbildningar.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2022/23:489, 2022/23:560 yrkandena 1–3, 2022/23:884 yrkandena 79 och 81, 2022/23:1339, 2022/23:1480, 2022/23:1673 yrkande 13 och 2022/23:2219 yrkande 2.

Ur avsnittet "Villkor för studiemedel" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden som rör studiemedel för omställning och vidareutbildning vill utskottet inledningsvis framhålla att det svenska studiestödssystemet är utformat med tanke på att det ska verka rekryterande till studier, bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och vara en betydelsefull faktor för att möjliggöra omställning i arbetslivet.

Det måste finnas goda förutsättningar för studier oavsett var i livet man befinner sig. Utskottet ser därför positivt på det nya omställningsstudiestöd som infördes i januari 2023 och som ska finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Inom ramen för det nya stödet är det möjligt att studera på både hel- och deltid i en omfattning av 20, 40, 50, 60 eller 75 procent. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att det inom Regeringskansliet har utarbetats förslag om att stödet ska kunna lämnas under ytterligare 22 veckor efter s.k. återkvalificering. Därtill har UKÄ fått i uppdrag att analysera utbildningsutbudet för livslångt lärande och omställning och att utveckla en prognosmodell för det behov av vidareutbildning som stödet kan ge upphov till. Mot denna bakgrund är det utskottets uppfattning att införandet av det nya omställningsstudiestödet följs noga.

När det gäller ett yrkande med förslag om att återställa modellen för ränta på studielånen vill utskottet anföra följande. Studielånens kreditförluster har fram till 2023 finansierats genom anslag på statens budget. För de flesta typer av lån är det däremot normalt att låntagarna betalar en ränta som motsvarar de förväntade kreditförlusterna. Enligt utskottets mening är det därför rimligt att även studielåntagare betalar en sådan riskpremie som finansierar kreditförlusterna. Den nya räntemodellen skapar även utrymme på statens budget för bidraget inom omställningsstudiestödet.

Utskottet ser inte heller skäl att vidta åtgärder med anledning av förslag om att se över studiestartsstödet. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:82 (V) yrkande 1, 2022/23:1192 (S), 2022/23:1757 (S) och 2022/23:2219 (S) yrkandena 3 och 4.

Ur avsnittet "Studiemedel för vidareutbildning och omställning" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framkommer ovan var fribeloppet inom studiemedlen med anledning av covid-19-pandemin tillfälligt borttaget fr.o.m. första halvåret 2020 t.o.m. första halvåret 2022. Syftet var att säkerställa att studerande skulle kunna arbeta i högre omfattning vid sidan av sina studier eller kunna avbryta pågående studier för att under pandemin arbeta inom samhällsbärande funktioner. Utskottet välkomnar den uppföljning av den slopade inkomstprövningen som CSN har genomfört. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att regeringen fortfarande bereder de förslag som lämnades av Utredningen om tryggare och effektivare studier (SOU 2018:73), som bl.a. avsåg väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringens beredning av frågan om fribeloppet bör inväntas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:168, 2022/23:494, 2022/23:583, 2022/23:884 yrkande 80, 2022/23:1383 och 2022/23:2080.

Ur avsnittet "Fribeloppet" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkanden med förslag om studiemedel för studenter med funktionsnedsättning kan utskottet inledningsvis konstatera att det för denna grupp studerande finns möjlighet att vid CSN dels ansöka om fullt studiestöd för studier som bedrivs på deltid, dels ansöka om förlängd tid med studiemedel för att kompensera för den lägre studietakten. Denna möjlighet regleras inte i lag utan följer av praxis. Det finns även möjlighet att ansöka om avskrivning av den s.k. merskuldsättning som uppkommit av en förlängd studietid. Utskottet vill även hänvisa till att CSN enligt sin instruktion har i uppdrag att lämna lättillgänglig och behovsanpassad information om de stöd som myndigheten administrerar. Myndigheten har också i enlighet med detta uppdrag publicerat information på sin webbplats om s.k. anpassade studiemedel. Utskottet anser att regelverk och praxis är väl avvägda.

När det gäller ett yrkande med förslag om ökad trygghet för studenter vid sjukdom vill utskottet påminna om att utredningen om tryggare och effektivare studier (SOU 2018:9) tidigare har lämnat förslag bl.a. om ökad möjlighet till deltidssjukskrivning för studerande. Regeringens beredning av dessa förslag bör inväntas.

Med hänvisning till praxis, gällande rätt och pågående arbete föreslår utskottet att motionerna 2022/23:82 yrkandena 14 och 15, 2022/23:740 och 2022/23:2219 yrkande 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Studiemedel vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar två motionsyrkanden med förslag som handlar om studieskuldsavskrivning för läkare och sjuksköterskor och för personer som arbetar i andra samhällsviktiga verksamheter i landsbygd eller i glesbygd. Det finns i dag inom gällande regelverk ingen möjlighet att få studieskulder avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig till ett visst yrke. Utskottet har vid ett flertal tillfällen under föregående mandatperioder framhållit att avskrivning av studieskulder för vissa yrkesgrupper skulle kunna leda till att låntagarna uppfattar systemet som orättvist och att det finns svårigheter med att använda studiestödssystemet som ett regionalpolitiskt instrument, exempelvis genom avskrivning av studieskulder för akademiker som bosätter sig i glesbygd. Utskottet står fast vid dessa uppfattningar.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att överväga ändringar i gällande regelverk. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1141 yrkande 5 och 2022/23:2240.

Reservationer

1.

Villkor för studiemedel, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Aylin Fazelian (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2022/23:489 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S),

2022/23:560 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 79 och 81,

2022/23:1339 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 2,

2022/23:1480 av Adnan Dibrani (S) och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och ett livslångt lärande. Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för utbildning. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller så innebär det så stor ansträngning att studier eller familjeliv blir lidande. Det gäller t.ex. studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier.

Den socialdemokratiska regeringen gjorde under de senaste två mandatperioderna mycket för att förbättra studiestödssystemet i syfte att tillgängliggöra utbildning för fler. Vi har bl.a. höjt bidragsdelen i studiemedlet, infört ett nytt omställningsstudiestöd för kompetensutveckling och omställning, höjt åldersgränsen för studiemedel och infört ett studiestartsstöd för arbetslösa med stort utbildningsbehov. Men vi är inte nöjda förrän alla har samma möjlighet till utbildning. Mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation. Dessutom behöver studiemedlet vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Det är särskilt viktigt om man inte kommer direkt från gymnasiet, eller är förälder. Vi anser därför att bidragsdelen av studiemedlet på sikt ska höjas betydligt och att det totala studiemedelssystemet ska stärkas så att ännu fler har ekonomiska förutsättningar att studera vidare.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt det som anförs ovan.

2.

Villkor för studiemedel, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 79 och 81 samt

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2022/23:489 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S),

2022/23:560 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:1339 av Amalia Rud Pedersen och Adrian Magnusson (båda S) yrkande 2,

2022/23:1480 av Adnan Dibrani (S) och

2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

För ökad genomströmning och fler i arbete behövs ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar de studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för studenter med lägre studietakt, exempelvis de som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Ett sådant system skulle ge fler möjlighet till en utbildning som leder till jobb.

Heltidsstudier måste gå att förena med familjeliv. Det ger skäl för att stärka studiemedlet. Ensamstående föräldrar är en utsatt studentgrupp ekonomiskt, och dessutom är de som endast har en gymnasieutbildning i klar majoritet bland ensamstående mammor. Möjligheterna för utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar behöver utredas, för en modern jämställd utbetalning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt det som anförs ovan.

3.

Studiemedel för vidareutbildning och omställning, punkt 2 (S, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Aylin Fazelian (S), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 1,

2022/23:1192 av Teresa Carvalho (S) och

2022/23:1757 av Johan Löfstrand m.fl. (S).

Ställningstagande

Sverige har nu världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Det nya stödet innebär att de allra flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år. Detta kommer att göra det möjligt för människor som är mitt i livet att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling utan att behöva känna oro för hur räkningarna ska betalas. Omställningsstudiestöd kan lämnas under sammanlagt motsvarande högst 44 veckors heltidsstudier eller för deltidsstudier som omfattar 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid. En förutsättning för att kunna beviljas omställningsstudiestöd är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Ur avsnittet "Avskrivning av studielån för vissa yrkesgrupper" i betänkandet. Läs betänkandet