Förskolan

Övergripande förutsättningar

Inledningsvis vill utskottet understryka att det är väsentligt att förskoleverksamheten håller hög kvalitet. Vidare vill utskottet framhålla vikten av att förskolan ger barn goda och likvärdiga förutsättningar inför övergången till skolan.

När det gäller yrkanden om högre ambitioner för den pedagogiska personalen i förskolan och om vikten av det svenska språket vill utskottet anföra följande. Utskottet vill hänvisa till skollagens bestämmelser. Bara den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver (2 kap. 13 och 15 §§ skollagen). Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas (2 kap. 14 § skollagen). Det är enligt 2 kap. 34 § skollagen huvudmannen som ska se till att personalen vid förskoleenheterna har nödvändiga insikter i de bestämmelser som gäller för skolväsendet. Enligt läroplanen för förskolan har rektorn ett särskilt ansvar för att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter professionellt.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den enskilt viktigaste faktorn för bättre måluppfyllelse i förskolan och för högre kunskapsresultat bland eleverna är skickliga förskollärare och lärare. Med kompetenta och kunniga förskollärare och lärare ökar förutsättningarna för en förskoleverksamhet av hög kvalitet och för att fler elever når målen för utbildningen (prop. 2022/23:1 utg.omr.16 s. 66).

När det särskilt gäller frågan om att vidta åtgärder för att stärka det svenska språkets ställning i förskolan kan utskottet konstatera att det har genomförts ett flertal insatser och också hänvisa till det arbete som pågår, enligt vad som redogjorts för ovan. Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskolan och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska (prop. 2021/22:132, bet. 2021/22:UbU24, rskr. 2021/22:363). Utskottet vill även lyfta fram att Skolverket erbjuder omfattande kompetensutveckling för personalen i förskolan i fråga om barns språkutveckling. Skolverket ska bl.a. under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden (Skolverkets regleringsbrev för 2022 [U2020/06271 [delvis] U2021/01369 [delvis] U2021/02806 m.fl.). Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår och därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1023 (SD) yrkande 2, 2022/23:1719 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 38.

När det gäller yrkandet om genuspedagogik m.m. vill utskottet hänvisa till bl.a. den reviderade läroplanen för förskolan, som trädde i kraft den 1 juli 2019, där skrivningarna om jämställdhet blivit tydligare. Denna ordning instämmer utskottet i. De bestämmelser och regelverk som finns är väl avvägda. Därmed avstyrks motion 2022/23:1023 (SD) yrkande 1.

När det gäller yrkandet om förskolebarnens vistelsemiljö och personalens arbetsmiljö vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser. I bl.a. skollagen finns bestämmelser som anger att det ska finnas ändamålsenliga lokaler och att utrustning ska vara utformad så att syftet med verksamheten kan uppfyllas. Vidare ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i förskolan även erbjuds en bra miljö i övrigt. Sammantaget verkar bestämmelserna för syftet att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö i förskolan. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1023 (SD) yrkande 10.

När det gäller yrkandet om att tillsätta en utredning för att göra en grundläggande genomgång av förutsättningarna i förskolan vill utskottet påminna om det tillkännagivande till regeringen som riksdagen beslutade om den 25 februari 2021 om att tillsätta en sådan utredning som efterfrågas. Utskottet vill också hänvisa till de nya bestämmelserna om förskola för fler barn som syftar till att öka deltagandet i förskolan. Därmed avstyrks motion 2022/23:1023 (SD) yrkande 18.

Kvalitet i förskolan

När det gäller yrkanden om barngruppernas storlek i förskolan m.m. instämmer utskottet i att det är en angelägen fråga. Utskottet vill hänvisa till att Skolverket har återinfört ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan och att statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (förordning 2021:848) har införts. Statsbidraget får bl.a. användas till att möjliggöra att barngrupperna har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Utskottet vill också hänvisa till att riksdagen fattat beslut om en ökning av nämnda statsbidrag. Genom riksdagens budgetbeslut för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108) utökades statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med 400 miljoner kronor för 2022 och 800 miljoner kronor beräknades för 2023 och 2024. Samtidigt beslutade riksdagen att det bör förtydligas att de som söker och får bidraget ska sträva efter Skolverkets riktmärke om lämplig storlek för barngrupperna.

För att minska den administrativa bördan för huvudmännen och för Skolverket anser regeringen i budgetpropositionen för 2023 att denna begränsning av hur medlen får användas bör tas bort och att bidraget i stället ska få användas utifrån huvudmännens behov och förutsättningar i enlighet med villkoren för statsbidraget (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 68). Utskottet delar regeringens uppfattning i denna fråga.

Barngruppernas storlek har kontinuerligt minskat sedan 2015 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 45). Utskottet kan mot bakgrund av uppdaterade uppgifter i budgetpropositionen för 2023 konstatera att utvecklingen är fortsatt positiv.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 13, 2022/23:1482 (S), 2022/23:1506 (S), 2022/23:1734 (KD) och 2022/23:2128 (S) yrkande 39.

Ur avsnittet "Kvalitet och förutsättningar i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

I fråga om yrkanden om fler barn i förskolan m.m. vill utskottet hänvisa till att riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska (prop. 2021/22:132, bet. 2021/22:UbU24, rskr. 2021/22:363). Ändringarna innebär bl.a. att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats (8 kap. 12 a § skollagen). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022 men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023. Utskottet anser att reformen är av stor betydelse och kommer att följa utvecklingen. Vidare vill utskottet i sammanhanget framhålla statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan som redogjorts för ovan. När det gäller frågan om att se över hur fler barn kan få rätt till fritidshem hänvisar utskottet till betänkandet Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61) som bereds inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund och det arbete som pågår avstyrks motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 12 och 16, 2022/23:1880 (C) yrkandena 12 och 13 och 2022/23:2128 (S) yrkande 35.

När det gäller yrkandena om en mer flexibel och anpassad barnomsorg och om möjligheten att lagstifta om förskoleverksamhet på obekväm arbetstid vill utskottet anföra följande. Utskottet delar uppfattningen att detta är viktiga frågor och vill framhålla att det i ett modernt samhälle bör finnas tillgänglig barnomsorg av god kvalitet på de tider när föräldrarna faktiskt arbetar. Vidare vill utskottet anföra att utvecklingen med ett ökande antal kommuner som erbjuder omsorg under kvällar, nätter och helger är positiv, inte minst ur jämställdhetssynpunkt. Utskottet vill även hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger. Utskottet vill också hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn ska erbjudas förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola, vilket enligt förarbetena till skollagen innebär att dessa barn ska erbjudas förskola oavsett om de har fyllt ett år eller inte. Utskottet anser att gällande lagstiftning är väl avvägd i detta avseende. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:114 (M), 2022/23:616 (S), 2022/23:1189 (S), 2022/23:1718 (S), 2022/23:1741 (S), 2022/23:2128 (S) yrkande 36 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 44.

När det gäller yrkandet om att införa visst undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser vill utskottet hänvisa till att lagen (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid trädde i kraft i mars 2020. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Därmed avstyrks motion 2022/23:1023 (SD) yrkande 13.

När det gäller frågan om att utreda obligatoriet för kommuner att erbjuda förskola till barn med en förälder som är föräldraledig med barnens yngre syskon anser utskottet att gällande rätt är väl avvägd och avstyrker därför motion 2022/23:421 (SD).

Ur avsnittet "Deltagande i förskola m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Som framgår ovan trädde nya bestämmelser i kraft den 1 januari 2023 som innebär tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen (prop. 2021/22:78, bet. 2021/22:UbU21, rskr. 2021/22:370). Syftet med de nya bestämmelserna är att stärka kvaliteten och likvärdigheten i den pedagogiska omsorgen. Mot denna bakgrund avstyrks motion 2022/23:1023 (SD) yrkande 8.

Inte heller ser utskottet skäl till att ändra regelverket för att barnomsorgspengen även ska omfatta omsorg om enbart det egna barnet. Därmed avstyrks motion 2022/23:2046 (KD).

Reservationer

1.

Övergripande förutsättningar, punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 38 och

avslår motionerna

2022/23:1023 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 14 och 18 samt

2022/23:1719 av Johan Andersson m.fl. (S).

Ställningstagande

Alla barn ska ges goda förutsättningar att lyckas i skolan. Språket är nyckeln till all annan kunskap och förskolan spelar en avgörande roll för att alla barn ska få möjlighet till en bra start i livet. Därför ska enligt vår uppfattning varje barn och elev mötas av höga förväntningar på att lära sig god svenska och förskolans språkutvecklande arbete ska fortsätta utvecklas.

I förskolan ska alla barn möta utbildad personal som kan prata god svenska. Därför ska ett språkkrav för pedagogisk personal i förskolan införas och de anställda som behöver kompetensutveckling i svenska språket ska få det. Ett förskolelyft – motsvarande Äldreomsorgslyftet – behövs för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen i förskolan. Anställda i förskolan som saknar utbildning om barn eller tillräckliga språkkunskaper ska kunna läsa en barnskötarutbildning eller sfi på arbetstid.

Regeringen bör överväga behovet av att genomföra ett förskolelyft under mandatperioden motsvarande Äldreomsorgslyftet för att skapa trygga anställningar och höja kompetensen i förskolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Övergripande förutsättningar, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1023 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 18 samt

avslår motionerna

2022/23:1023 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 14,

2022/23:1719 av Johan Andersson m.fl. (S) och

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 38.

Ställningstagande

Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför enligt vår uppfattning inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn få vara barn, dvs. alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Vi motsätter oss därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas leka med dockor mot sin vilja lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket vi anser att förskolan ska bejaka. Som konkreta exempel anser vi att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskolepedagogiken. Regeringen bör i sitt fortsatta arbete beakta värdet av att förskolan är fri från pedagogiska experiment.

Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför enligt oss av stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Regeringen bör beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket för att få anställning. Den vuxna personalen utgör förebilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i svenska förskolor. En nationell språkkravsmodell i svenska bör skapas och certifiering införas för pedagogisk förskolepersonal. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att samordna kompetenserna från de olika instanserna för språktester som finns i dag. Ett enhetligt, nationellt standardiserat system för språktester och för certifiering enligt nivå C1 bör skapas och införas för pedagogisk förskolepersonal.

Utvecklingen i förskolan befinner sig i otakt med de allt högre ambitionerna samtidigt som allt färre i personalen är utbildade för sitt arbete och arbetssituationen blir allt mer pressad. I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser vi att det – mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen bör i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Kvalitet i förskolan, punkt 2 (S, MP)

av Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Camilla Hansén (MP), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 39 och

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13,

2022/23:1023 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 10 och 17,

Ur avsnittet "Pedagogisk omsorg m.m." i betänkandet. Läs betänkandet