Övergripande skolfrågor

Alltför många elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Enligt utskottet är det därför viktigt med ett ökat fokus på skolans kunskapsuppdrag. Alla barn och elever ska få förutsättningar att lyckas med sin utbildning och bli rustade med kunskap, bildning och färdigheter.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar om skolans värdegrundsarbete och jämställdhetsuppdrag som nu har införts i samtliga läroplaner inom skolväsendet. Formuleringarna förtydligar bl.a. att utbildningen och undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv, att skolan har ansvar för att motverka könsmönster och för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter.

När det gäller förslag om utökad rätt till förskola och fritidshem vill utskottet hänvisa till gällande regelverk som säger att barn från ett års ålder ska erbjudas förskola och elever i låg- och mellanstadierna ska erbjudas fritidsverksamhet i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Utskottet anser att gällande regelverk är väl avvägt. Utskottet vill här även påminna om de ändringar i skollagen som riksdagen beslutade under våren 2022 och som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få bättre språkutveckling i svenska.

När det sedan gäller förslag om arbetet med regionala kvalitetsdialoger kan utskottet konstatera att Skolverkets uppdrag att genomföra kvalitetsdialoger och att inrätta nya regionala kontor inte har förändrats. Utskottet vill även hänvisa till den omprioritering av medel från kvalitetsdialoger och den effektivisering av Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän som beslutades i budgetpropositionen för 2023. De omfattande insatser som regeringen har presenterat på området bedöms kunna få avgörande effekt för att återupprätta kunskapsskolan och för ökad trygghet och studiero på skolorna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:388 (S), 2022/23:477 (S), 2022/23:884 (C) yrkande 1, 2022/23:1673 (C) yrkandena 5 och 6, 2022/23:2128 (S) yrkande 12 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 35.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden lyfter fram olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens ambition att återupprätta kunskapsskolan och att reformera skolans styrdokument med fokus på lärande och faktakunskaper. Vidare är det enligt utskottet problematiskt att pojkars studieresultat är lägre än flickors och att en lägre andel pojkar blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att extra studietid för elever i grundskolans årskurs 4–9 och en utökad lovskola införts fr.o.m. den 1 juli 2022. Utskottet vill även påminna om att regeringen nyligen har utökat möjligheten att söka statsbidragen för läxhjälp och lovskola till att även omfatta elever i de lägre årskurserna. Syftet är bl.a. att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och att bidra till en ökad likvärdighet. Det finns enligt utskottet skäl att anta att fler pojkar framöver kommer att erbjudas att delta i dessa insatser och därmed få chans att förbättra sina studieresultat.

När det gäller motioner som handlar om olika åtgärder för att höja kunskapsresultaten vill utskottet även hänvisa till den läsa-skriva-räkna-garanti som infördes 2019 och som bl.a. innebär att elever som är i behov av stöd ska få det tidigt och utformat utifrån sina behov och att en elev som inte befaras nå kunskapskraven ska kunna få särskilda stödinsatser. Garantin innebär även att stödåtgärder och extra anpassningar ska följas upp och att resultat ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att en av politikens huvudprioriteringar är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolväsendet. Vidare kan nämnas att de nyligen reviderade kursplanerna innehåller ett ökat fokus på kunskap och bildning och att faktakunskap särskilt betonas för de yngre eleverna. Härutöver bereds inom Regeringskansliet fortsättningsvis de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola.

När det särskilt gäller yrkanden om kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till Skolverkets ansvar för internationella kunskapsmätningar och till att frågan tidigare har utretts och varit föremål för överväganden, bl.a. av utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och läsårets längd och om förändringar i timplanen för ämnena matematik och idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 2, 10 och 25, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 1, 6 och 9, 2022/23:1787 (M) och 2022/23:2128 (S) yrkandena 34 och 40.

Läxhjälp och lovskola

Som även nämnts ovan infördes under 2022 regler i skollagen dels om att elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid när eleverna kan få hjälp med läxor och annat skolarbete, dels om att den skollagsreglerade lovskolan ska utökas och erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2023 avsatte medel för en förstärkt lovskola och även har infört ändringar i förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov som innebär att lovskola nu även kan erbjudas elever i de lägre årskurserna i grundskolan. Regeringen har även infört ändringar i förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid så att förordningen nu också omfattar elever i grundskolans lågstadium. Utskottet noterar att denna förordning även har kompletterats med bestämmelser om för vilka organisationer bidrag inte kan lämnas.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 16. Läs betänkandet

Ansvarsfördelningen

När det gäller frågor om ansvarsfördelningen i skolväsendet och styrningen av skolan vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas.

När det gäller förslag om statligt övertagande av skolor som inte lever upp till gällande regelverk vill utskottet hänvisa till att Skolinspektionen har möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för offentliga skolhuvudmän och återkallelse av godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag för fristående huvudmän om en huvudman inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Skolinspektionen kan även besluta om statliga åtgärder för rättelse, vilket innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå rättelse. Syftet med dessa åtgärder är att komma till rätta med allvarliga missförhållanden vid en skola.

När det sedan gäller förslag om att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola vill utskottet hänvisa till de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola och som fortsatt bereds av regeringen. Utskottet avser mot denna bakgrund att inte vidta åtgärder med anledning av förslag om ansvarsfördelningen i skolväsendet och avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 3, 2022/23:884 (C) yrkandena 18 och 55, 2022/23:911 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1025 yrkande 1.

Resursfördelningen

När det gäller yrkanden som behandlar olika förslag om resursfördelningen inom skolväsendet vill utskottet inledningsvis påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

När det gäller frågan om de riktade statsbidragen vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framförde att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. Vidare har Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget. Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

När det gäller den minskning av likvärdighetsbidraget som föreslogs i budgetpropositionen för 2023 har regeringen framfört att den tidigare planerade omfördelningen av medel från lärarlönelyftet inte ska göras innan översynen av statsbidragen har genomförts. Utskottet vill här framhålla att en av regeringens huvudprioriteringar är att främja likvärdigheten i skolan i hela landet och att det pågår ett flertal insatser som syftar till just detta. Här kan exempelvis nämnas satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och satsningar på lovskola i lägre årskurser.

När det särskilt gäller resursskolan beslutade riksdagen under våren 2022 om ändringar i skollagen som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för resursskolor. Bland annat infördes begreppet resursskola i skollagen och ändringar som innebär att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist. Vid utbildningsutskottets beredning riktades även ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolan. Utskottet noterar att regeringen nu har aviserat att den under 2023 avser att tillsätta en utredning som bl.a. ska se över finansieringen av resursskolorna, vilket är positivt.

Därmed avser utskottet inte att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 9, 2022/23:884 (C) yrkandena 31 och 48, 2022/23:1601 (KD) yrkandena 2 och 3 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 10 och 11.

Avgifter i skolan

Gällande avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen fastslås att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. När det särskilt gäller läromedel och kurslitteratur vill utskottet hänvisa till att Läromedelsutredningens förslag som bereds av regeringen. Utskottet vill vidare påminna om att det inom Regeringskansliet även bereds förslag från översynen av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar, som bl.a. omfattar möjligheten för elever eller deras vårdnadshavare att bekosta den individuella utrustning som elever behöver för att utöva elitidrott. Utskottet anser att regeringens beredning av båda dessa utredningar bör inväntas.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:492 (SD) yrkande 3, 2022/23:610 (V) yrkande 17, 2022/23:684 (S), 2022/23:685 (S) och 2022/23:1093 (M) yrkande 1.

Kulturskolan

Utskottet noterar att ett flertal yrkanden handlar om möjligheten för elever att delta i kulturskolans undervisning under skoltid. Utskottet vill här lyfta fram det beslut som Skolinspektionen fattade så sent som i november 2022 och som är i linje med Skolverkets reviderade tolkning av skollagens bestämmelser om skolplikten och ledighet vid deltagande i kulturskolan. Beslutet innebär en viss förändring jämfört med tidigare eftersom det enligt Skolinspektionens beslut inte var tillåtet att gå ifrån lektioner för att delta i kulturskolans verksamhet. Det nya beslutet innebär att skolan får bevilja ledighet för elever som vill delta i kulturskolans verksamhet under skoldagen. Rektorn behöver dock göra en samlad individuell bedömning i varje enskilt fall och bedömningen ska bl.a. ta hänsyn till frånvarons längd, antalet ledighetstillfällen och elevens studiesituation och samlade situation i övrigt. Rektorn kan därmed på förhand varken besluta att inga ledigheter alls kommer att beviljas eller generellt bevilja alla elever ledighet för aktiviteter inom kulturskolan.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Ansvarsfördelningen

När det gäller frågor om ansvarsfördelningen i skolväsendet och styrningen av skolan vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas.

När det gäller förslag om statligt övertagande av skolor som inte lever upp till gällande regelverk vill utskottet hänvisa till att Skolinspektionen har möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för offentliga skolhuvudmän och återkallelse av godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag för fristående huvudmän om en huvudman inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Skolinspektionen kan även besluta om statliga åtgärder för rättelse, vilket innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå rättelse. Syftet med dessa åtgärder är att komma till rätta med allvarliga missförhållanden vid en skola.

När det sedan gäller förslag om att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola vill utskottet hänvisa till de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola och som fortsatt bereds av regeringen. Utskottet avser mot denna bakgrund att inte vidta åtgärder med anledning av förslag om ansvarsfördelningen i skolväsendet och avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 3, 2022/23:884 (C) yrkandena 18 och 55, 2022/23:911 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1025 yrkande 1.

Resursfördelningen

När det gäller yrkanden som behandlar olika förslag om resursfördelningen inom skolväsendet vill utskottet inledningsvis påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

När det gäller frågan om de riktade statsbidragen vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framförde att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. Vidare har Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget. Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

När det gäller den minskning av likvärdighetsbidraget som föreslogs i budgetpropositionen för 2023 har regeringen framfört att den tidigare planerade omfördelningen av medel från lärarlönelyftet inte ska göras innan översynen av statsbidragen har genomförts. Utskottet vill här framhålla att en av regeringens huvudprioriteringar är att främja likvärdigheten i skolan i hela landet och att det pågår ett flertal insatser som syftar till just detta. Här kan exempelvis nämnas satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och satsningar på lovskola i lägre årskurser.

När det särskilt gäller resursskolan beslutade riksdagen under våren 2022 om ändringar i skollagen som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för resursskolor. Bland annat infördes begreppet resursskola i skollagen och ändringar som innebär att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist. Vid utbildningsutskottets beredning riktades även ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolan. Utskottet noterar att regeringen nu har aviserat att den under 2023 avser att tillsätta en utredning som bl.a. ska se över finansieringen av resursskolorna, vilket är positivt.

Därmed avser utskottet inte att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 9, 2022/23:884 (C) yrkandena 31 och 48, 2022/23:1601 (KD) yrkandena 2 och 3 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 10 och 11.

Avgifter i skolan

Gällande avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen fastslås att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. När det särskilt gäller läromedel och kurslitteratur vill utskottet hänvisa till att Läromedelsutredningens förslag som bereds av regeringen. Utskottet vill vidare påminna om att det inom Regeringskansliet även bereds förslag från översynen av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar, som bl.a. omfattar möjligheten för elever eller deras vårdnadshavare att bekosta den individuella utrustning som elever behöver för att utöva elitidrott. Utskottet anser att regeringens beredning av båda dessa utredningar bör inväntas.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:492 (SD) yrkande 3, 2022/23:610 (V) yrkande 17, 2022/23:684 (S), 2022/23:685 (S) och 2022/23:1093 (M) yrkande 1.

Kulturskolan

Utskottet noterar att ett flertal yrkanden handlar om möjligheten för elever att delta i kulturskolans undervisning under skoltid. Utskottet vill här lyfta fram det beslut som Skolinspektionen fattade så sent som i november 2022 och som är i linje med Skolverkets reviderade tolkning av skollagens bestämmelser om skolplikten och ledighet vid deltagande i kulturskolan. Beslutet innebär en viss förändring jämfört med tidigare eftersom det enligt Skolinspektionens beslut inte var tillåtet att gå ifrån lektioner för att delta i kulturskolans verksamhet. Det nya beslutet innebär att skolan får bevilja ledighet för elever som vill delta i kulturskolans verksamhet under skoldagen. Rektorn behöver dock göra en samlad individuell bedömning i varje enskilt fall och bedömningen ska bl.a. ta hänsyn till frånvarons längd, antalet ledighetstillfällen och elevens studiesituation och samlade situation i övrigt. Rektorn kan därmed på förhand varken besluta att inga ledigheter alls kommer att beviljas eller generellt bevilja alla elever ledighet för aktiviteter inom kulturskolan.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Ansvarsfördelningen

När det gäller frågor om ansvarsfördelningen i skolväsendet och styrningen av skolan vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas.

När det gäller förslag om statligt övertagande av skolor som inte lever upp till gällande regelverk vill utskottet hänvisa till att Skolinspektionen har möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för offentliga skolhuvudmän och återkallelse av godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag för fristående huvudmän om en huvudman inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Skolinspektionen kan även besluta om statliga åtgärder för rättelse, vilket innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå rättelse. Syftet med dessa åtgärder är att komma till rätta med allvarliga missförhållanden vid en skola.

När det sedan gäller förslag om att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola vill utskottet hänvisa till de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola och som fortsatt bereds av regeringen. Utskottet avser mot denna bakgrund att inte vidta åtgärder med anledning av förslag om ansvarsfördelningen i skolväsendet och avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 3, 2022/23:884 (C) yrkandena 18 och 55, 2022/23:911 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1025 yrkande 1.

Resursfördelningen

När det gäller yrkanden som behandlar olika förslag om resursfördelningen inom skolväsendet vill utskottet inledningsvis påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

När det gäller frågan om de riktade statsbidragen vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framförde att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. Vidare har Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget. Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

När det gäller den minskning av likvärdighetsbidraget som föreslogs i budgetpropositionen för 2023 har regeringen framfört att den tidigare planerade omfördelningen av medel från lärarlönelyftet inte ska göras innan översynen av statsbidragen har genomförts. Utskottet vill här framhålla att en av regeringens huvudprioriteringar är att främja likvärdigheten i skolan i hela landet och att det pågår ett flertal insatser som syftar till just detta. Här kan exempelvis nämnas satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och satsningar på lovskola i lägre årskurser.

När det särskilt gäller resursskolan beslutade riksdagen under våren 2022 om ändringar i skollagen som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för resursskolor. Bland annat infördes begreppet resursskola i skollagen och ändringar som innebär att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist. Vid utbildningsutskottets beredning riktades även ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolan. Utskottet noterar att regeringen nu har aviserat att den under 2023 avser att tillsätta en utredning som bl.a. ska se över finansieringen av resursskolorna, vilket är positivt.

Därmed avser utskottet inte att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 9, 2022/23:884 (C) yrkandena 31 och 48, 2022/23:1601 (KD) yrkandena 2 och 3 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 10 och 11.

Avgifter i skolan

Gällande avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen fastslås att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. När det särskilt gäller läromedel och kurslitteratur vill utskottet hänvisa till att Läromedelsutredningens förslag som bereds av regeringen. Utskottet vill vidare påminna om att det inom Regeringskansliet även bereds förslag från översynen av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar, som bl.a. omfattar möjligheten för elever eller deras vårdnadshavare att bekosta den individuella utrustning som elever behöver för att utöva elitidrott. Utskottet anser att regeringens beredning av båda dessa utredningar bör inväntas.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:492 (SD) yrkande 3, 2022/23:610 (V) yrkande 17, 2022/23:684 (S), 2022/23:685 (S) och 2022/23:1093 (M) yrkande 1.

Kulturskolan

Utskottet noterar att ett flertal yrkanden handlar om möjligheten för elever att delta i kulturskolans undervisning under skoltid. Utskottet vill här lyfta fram det beslut som Skolinspektionen fattade så sent som i november 2022 och som är i linje med Skolverkets reviderade tolkning av skollagens bestämmelser om skolplikten och ledighet vid deltagande i kulturskolan. Beslutet innebär en viss förändring jämfört med tidigare eftersom det enligt Skolinspektionens beslut inte var tillåtet att gå ifrån lektioner för att delta i kulturskolans verksamhet. Det nya beslutet innebär att skolan får bevilja ledighet för elever som vill delta i kulturskolans verksamhet under skoldagen. Rektorn behöver dock göra en samlad individuell bedömning i varje enskilt fall och bedömningen ska bl.a. ta hänsyn till frånvarons längd, antalet ledighetstillfällen och elevens studiesituation och samlade situation i övrigt. Rektorn kan därmed på förhand varken besluta att inga ledigheter alls kommer att beviljas eller generellt bevilja alla elever ledighet för aktiviteter inom kulturskolan.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Ansvarsfördelningen

När det gäller frågor om ansvarsfördelningen i skolväsendet och styrningen av skolan vill utskottet inledningsvis påminna om att Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i november 2022 presenterade sina förslag om statens ansvar för skolan (SOU 2022:53). Utskottets uppfattning är att regeringens beredning av förslagen bör inväntas.

När det gäller förslag om statligt övertagande av skolor som inte lever upp till gällande regelverk vill utskottet hänvisa till att Skolinspektionen har möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för offentliga skolhuvudmän och återkallelse av godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag för fristående huvudmän om en huvudman inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Skolinspektionen kan även besluta om statliga åtgärder för rättelse, vilket innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå rättelse. Syftet med dessa åtgärder är att komma till rätta med allvarliga missförhållanden vid en skola.

När det sedan gäller förslag om att inkludera förskoleklassen i uppdraget för anpassad grundskola vill utskottet hänvisa till de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola och som fortsatt bereds av regeringen. Utskottet avser mot denna bakgrund att inte vidta åtgärder med anledning av förslag om ansvarsfördelningen i skolväsendet och avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 3, 2022/23:884 (C) yrkandena 18 och 55, 2022/23:911 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1025 yrkande 1.

Resursfördelningen

När det gäller yrkanden som behandlar olika förslag om resursfördelningen inom skolväsendet vill utskottet inledningsvis påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

När det gäller frågan om de riktade statsbidragen vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framförde att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. Vidare har Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget. Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

När det gäller den minskning av likvärdighetsbidraget som föreslogs i budgetpropositionen för 2023 har regeringen framfört att den tidigare planerade omfördelningen av medel från lärarlönelyftet inte ska göras innan översynen av statsbidragen har genomförts. Utskottet vill här framhålla att en av regeringens huvudprioriteringar är att främja likvärdigheten i skolan i hela landet och att det pågår ett flertal insatser som syftar till just detta. Här kan exempelvis nämnas satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och satsningar på lovskola i lägre årskurser.

När det särskilt gäller resursskolan beslutade riksdagen under våren 2022 om ändringar i skollagen som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för resursskolor. Bland annat infördes begreppet resursskola i skollagen och ändringar som innebär att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist. Vid utbildningsutskottets beredning riktades även ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolan. Utskottet noterar att regeringen nu har aviserat att den under 2023 avser att tillsätta en utredning som bl.a. ska se över finansieringen av resursskolorna, vilket är positivt.

Därmed avser utskottet inte att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:882 (C) yrkande 9, 2022/23:884 (C) yrkandena 31 och 48, 2022/23:1601 (KD) yrkandena 2 och 3 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 10 och 11.

Avgifter i skolan

Gällande avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen fastslås att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. När det särskilt gäller läromedel och kurslitteratur vill utskottet hänvisa till att Läromedelsutredningens förslag som bereds av regeringen. Utskottet vill vidare påminna om att det inom Regeringskansliet även bereds förslag från översynen av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar, som bl.a. omfattar möjligheten för elever eller deras vårdnadshavare att bekosta den individuella utrustning som elever behöver för att utöva elitidrott. Utskottet anser att regeringens beredning av båda dessa utredningar bör inväntas.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:492 (SD) yrkande 3, 2022/23:610 (V) yrkande 17, 2022/23:684 (S), 2022/23:685 (S) och 2022/23:1093 (M) yrkande 1.

Kulturskolan

Utskottet noterar att ett flertal yrkanden handlar om möjligheten för elever att delta i kulturskolans undervisning under skoltid. Utskottet vill här lyfta fram det beslut som Skolinspektionen fattade så sent som i november 2022 och som är i linje med Skolverkets reviderade tolkning av skollagens bestämmelser om skolplikten och ledighet vid deltagande i kulturskolan. Beslutet innebär en viss förändring jämfört med tidigare eftersom det enligt Skolinspektionens beslut inte var tillåtet att gå ifrån lektioner för att delta i kulturskolans verksamhet. Det nya beslutet innebär att skolan får bevilja ledighet för elever som vill delta i kulturskolans verksamhet under skoldagen. Rektorn behöver dock göra en samlad individuell bedömning i varje enskilt fall och bedömningen ska bl.a. ta hänsyn till frånvarons längd, antalet ledighetstillfällen och elevens studiesituation och samlade situation i övrigt. Rektorn kan därmed på förhand varken besluta att inga ledigheter alls kommer att beviljas eller generellt bevilja alla elever ledighet för aktiviteter inom kulturskolan.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Förutsättningar för skolval

När det gäller förslag om ett förändrat och obligatoriskt skolvalssystem vill utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under våren 2022 och där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval. Skolverket har därefter fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. Skolverkets förslag ska redovisas till hösten 2023. Utskottet anser att dessa förslag bör inväntas.

När det gäller information om skolvalet vill utskottet framhålla regleringen i 29 kap. 19 § skollagen som bl.a. innebär att kommuner är skyldiga att informera vårdnadshavare och elever om de skolor och utbildningar som finns tillgängliga. Utskottet vill även lyfta fram Skolverkets webbplats utbildningsguiden.skolverket.se där det finns information om skolsystemet och skolvalet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang påminna om att regeringen har vidtagit olika åtgärder för att Skolverket ska kunna tillhandahålla skolinformation om både offentliga och fristående förskole- och skolverksamheter. Regeringen har även framfört att den avser att fortsätta arbetet med att säkerställa tillgången till skolinformation. Utskottet vill även påminna om att Utredningen om en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet den 31 maj 2023 ska redovisa den del av uppdraget som avser en ny insamling av uppgifter för skolinformation. Härutöver bör nämnas att regeringen i proposition 2022/23:94 nyligen har lämnat förslag om att de sekretessbrytande bestämmelserna i OSL ska förlängas till den 1 juli 2026. Förslagen syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation under den tid som arbetet med att genomföra en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet pågår. Utbildningsutskottet ska behandla propositionen under våren 2023.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 6, 2022/23:884 (C) yrkandena 29 och 30, 2022/23:1444 (S), 2022/23:1730 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 2.

Urval

Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Vidare framgår att fristående skolor är skyldiga att vara öppna för alla elever (35 §) men att ett urval får göras om det inte finns plats för alla sökande (36 §). Det är Skolinspektionen som beslutar om vilka urvalsgrunder som är tillåtna och grunderna som skolorna använder får inte vara dolda, dvs. de ska vara transparenta för de som vill söka till skolan. De urvalsgrunder som är godkända är anmälningsdatum, syskonförtur, geografisk närhet och vissa verksamhetsmässiga samband.

Utöver detta vill utskottet återigen hänvisa dels till det tillkännagivande där regeringen uppmanats att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som urvalsgrund, dels till Skolverkets uppdrag att föreslå hur ett gemensamt skolvalssystem kan organiseras. Utskottet vill avvakta redovisningen av Skolverkets uppdrag och regeringens efterföljande beredning.

Utskottet avser heller inte att vidta några åtgärder med anledning av förslag om allsidig social sammansättning. Därmed avstyrks 2022/23:610 (V) yrkandena 7–9, 2022/23:1054 (S), 2022/23:2026 (S) yrkande 5 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 3 och 9.

Små skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att på olika sätt förbättra förutsättningarna för små skolor på landsbygden, bl.a. om införande av ett statligt s.k. bryggstöd för små skolor och om rimliga arbetsvillkor och större flexibilitet, vill utskottet hänvisa till gällande rätt. Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att elever ska ha nära till skolan och att kommunerna är skyldiga att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Kommunerna ska också organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg från bestämmelsen får dock göras om det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på ett sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet. Särskild vikt ska läggas vid elevens ålder. Utskottet anser att gällande rätt är väl avvägd. Utskottet kan även konstatera att det inte finns någon skyldighet i skollagen eller annan lagstiftning för kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 36 och 37, 2022/23:934 (SD) yrkande 2, 2022/23:1672 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1673 (C) yrkande 141 och 2022/23:2239 (SD).

Ur avsnittet "Skolval" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Förutsättningar för skolval

När det gäller förslag om ett förändrat och obligatoriskt skolvalssystem vill utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under våren 2022 och där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval. Skolverket har därefter fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. Skolverkets förslag ska redovisas till hösten 2023. Utskottet anser att dessa förslag bör inväntas.

När det gäller information om skolvalet vill utskottet framhålla regleringen i 29 kap. 19 § skollagen som bl.a. innebär att kommuner är skyldiga att informera vårdnadshavare och elever om de skolor och utbildningar som finns tillgängliga. Utskottet vill även lyfta fram Skolverkets webbplats utbildningsguiden.skolverket.se där det finns information om skolsystemet och skolvalet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang påminna om att regeringen har vidtagit olika åtgärder för att Skolverket ska kunna tillhandahålla skolinformation om både offentliga och fristående förskole- och skolverksamheter. Regeringen har även framfört att den avser att fortsätta arbetet med att säkerställa tillgången till skolinformation. Utskottet vill även påminna om att Utredningen om en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet den 31 maj 2023 ska redovisa den del av uppdraget som avser en ny insamling av uppgifter för skolinformation. Härutöver bör nämnas att regeringen i proposition 2022/23:94 nyligen har lämnat förslag om att de sekretessbrytande bestämmelserna i OSL ska förlängas till den 1 juli 2026. Förslagen syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation under den tid som arbetet med att genomföra en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet pågår. Utbildningsutskottet ska behandla propositionen under våren 2023.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 6, 2022/23:884 (C) yrkandena 29 och 30, 2022/23:1444 (S), 2022/23:1730 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 2.

Urval

Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Vidare framgår att fristående skolor är skyldiga att vara öppna för alla elever (35 §) men att ett urval får göras om det inte finns plats för alla sökande (36 §). Det är Skolinspektionen som beslutar om vilka urvalsgrunder som är tillåtna och grunderna som skolorna använder får inte vara dolda, dvs. de ska vara transparenta för de som vill söka till skolan. De urvalsgrunder som är godkända är anmälningsdatum, syskonförtur, geografisk närhet och vissa verksamhetsmässiga samband.

Utöver detta vill utskottet återigen hänvisa dels till det tillkännagivande där regeringen uppmanats att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som urvalsgrund, dels till Skolverkets uppdrag att föreslå hur ett gemensamt skolvalssystem kan organiseras. Utskottet vill avvakta redovisningen av Skolverkets uppdrag och regeringens efterföljande beredning.

Utskottet avser heller inte att vidta några åtgärder med anledning av förslag om allsidig social sammansättning. Därmed avstyrks 2022/23:610 (V) yrkandena 7–9, 2022/23:1054 (S), 2022/23:2026 (S) yrkande 5 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 3 och 9.

Små skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att på olika sätt förbättra förutsättningarna för små skolor på landsbygden, bl.a. om införande av ett statligt s.k. bryggstöd för små skolor och om rimliga arbetsvillkor och större flexibilitet, vill utskottet hänvisa till gällande rätt. Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att elever ska ha nära till skolan och att kommunerna är skyldiga att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Kommunerna ska också organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg från bestämmelsen får dock göras om det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på ett sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet. Särskild vikt ska läggas vid elevens ålder. Utskottet anser att gällande rätt är väl avvägd. Utskottet kan även konstatera att det inte finns någon skyldighet i skollagen eller annan lagstiftning för kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 36 och 37, 2022/23:934 (SD) yrkande 2, 2022/23:1672 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1673 (C) yrkande 141 och 2022/23:2239 (SD).

Ur avsnittet "Skolval" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Förutsättningar för skolval

När det gäller förslag om ett förändrat och obligatoriskt skolvalssystem vill utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen under våren 2022 och där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval. Skolverket har därefter fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. Skolverkets förslag ska redovisas till hösten 2023. Utskottet anser att dessa förslag bör inväntas.

När det gäller information om skolvalet vill utskottet framhålla regleringen i 29 kap. 19 § skollagen som bl.a. innebär att kommuner är skyldiga att informera vårdnadshavare och elever om de skolor och utbildningar som finns tillgängliga. Utskottet vill även lyfta fram Skolverkets webbplats utbildningsguiden.skolverket.se där det finns information om skolsystemet och skolvalet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang påminna om att regeringen har vidtagit olika åtgärder för att Skolverket ska kunna tillhandahålla skolinformation om både offentliga och fristående förskole- och skolverksamheter. Regeringen har även framfört att den avser att fortsätta arbetet med att säkerställa tillgången till skolinformation. Utskottet vill även påminna om att Utredningen om en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet den 31 maj 2023 ska redovisa den del av uppdraget som avser en ny insamling av uppgifter för skolinformation. Härutöver bör nämnas att regeringen i proposition 2022/23:94 nyligen har lämnat förslag om att de sekretessbrytande bestämmelserna i OSL ska förlängas till den 1 juli 2026. Förslagen syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation under den tid som arbetet med att genomföra en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet pågår. Utbildningsutskottet ska behandla propositionen under våren 2023.

Därmed avstyrks motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 6, 2022/23:884 (C) yrkandena 29 och 30, 2022/23:1444 (S), 2022/23:1730 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 2.

Urval

Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Vidare framgår att fristående skolor är skyldiga att vara öppna för alla elever (35 §) men att ett urval får göras om det inte finns plats för alla sökande (36 §). Det är Skolinspektionen som beslutar om vilka urvalsgrunder som är tillåtna och grunderna som skolorna använder får inte vara dolda, dvs. de ska vara transparenta för de som vill söka till skolan. De urvalsgrunder som är godkända är anmälningsdatum, syskonförtur, geografisk närhet och vissa verksamhetsmässiga samband.

Utöver detta vill utskottet återigen hänvisa dels till det tillkännagivande där regeringen uppmanats att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som urvalsgrund, dels till Skolverkets uppdrag att föreslå hur ett gemensamt skolvalssystem kan organiseras. Utskottet vill avvakta redovisningen av Skolverkets uppdrag och regeringens efterföljande beredning.

Utskottet avser heller inte att vidta några åtgärder med anledning av förslag om allsidig social sammansättning. Därmed avstyrks 2022/23:610 (V) yrkandena 7–9, 2022/23:1054 (S), 2022/23:2026 (S) yrkande 5 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 3 och 9.

Små skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att på olika sätt förbättra förutsättningarna för små skolor på landsbygden, bl.a. om införande av ett statligt s.k. bryggstöd för små skolor och om rimliga arbetsvillkor och större flexibilitet, vill utskottet hänvisa till gällande rätt. Av 10 kap. 29 § skollagen framgår att elever ska ha nära till skolan och att kommunerna är skyldiga att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt för eleverna från kommunikationssynpunkt. Kommunerna ska också organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg från bestämmelsen får dock göras om det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på ett sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet. Särskild vikt ska läggas vid elevens ålder. Utskottet anser att gällande rätt är väl avvägd. Utskottet kan även konstatera att det inte finns någon skyldighet i skollagen eller annan lagstiftning för kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 36 och 37, 2022/23:934 (SD) yrkande 2, 2022/23:1672 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1673 (C) yrkande 141 och 2022/23:2239 (SD).

Ur avsnittet "Skolval" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Etablering av fristående förskolor och skolor m.m.

Utskottet vill när det gäller frågan om kommunalt inflytande vid etablering av fristående skolor framhålla att Skolinspektionen har i uppdrag att bedöma en ansökan om godkännande som enskild huvudman utifrån kraven i skollagen samt övriga lagar och regler för den aktuella utbildningen. Av gällande regelverk framgår även att samråd ska ske mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen i skrivelse 2022/23:44 Riksrevisionens granskningsrapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser nyligen har aviserat att den reglering ska ses över som innebär att en ansökan från en enskild om att bli huvudman för en skola inte får bifallas om utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Utskottet ställer sig positivt till en sådan översyn.

Under våren 2022 beslutade riksdagen om skärpt ägar- och ledningsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet. De lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet 2023 innebär bl.a. att lämplighetsprövningen utökas med ett demokrativillkor och att Skolinspektionen och kommunerna vid ägar- och ledningsprövningen ges rätt att begära ut fler uppgifter från belastningsregistret.

Utskottet vill även påminna om att Totalförsvarets forskningsinstitut under våren 2023 kommer att redovisa ett regeringsuppdrag om utländskt ägande och investeringar inom utbildningsväsendet och folkbildningen. Utskottet anser att redovisningen av uppdraget bör inväntas. Därmed anser utskottet att motionerna 2022/23:474 (S), 2022/23:884 (C) yrkande 20, 2022/23:1432 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkandena 5 och 8 ska avstyrkas.

Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till den pågående utredningen om ansvaret för skolans huvudmannaskap och menar att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet ser därmed inga skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av förslag om utförsäljning av skolfastigheter eller om att avskaffa möjligheten att bedriva pedagogisk omsorg i bolagsform. Därmed avstyrks motion 2022/23:610 (V) yrkandena 12 och 19.

Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor

Utskottet noterar ett flertal yrkanden med förslag om att förbjuda vinstutdelning från enskilda skolhuvudmän. I detta sammanhang vill utskottet hänvisa till att utredningen om en skola utan vinstintresse har i uppdrag att lämna förslag om hur ett förbud skulle kunna införas. Regeringen har också aviserat att den avser att ge utredningen ett tilläggsdirektiv med innebörden att vinstutdelning inte ska få ske under de första åren efter att en skola har startats eller bytt ägare. Utredningen ska därefter redovisa sitt uppdrag i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa utredningens arbete. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:273 (S), 2022/23:610 (V) yrkandena 1 och 2, 2022/23:699 (S), 2022/23:1330 (S), 2022/23:1332 (S) yrkande 1, 2022/23:1442 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 1.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om fristående skolor med konfessionell inriktning vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär. Som tidigare har nämnts behandlade riksdagen under våren 2022 förslag om tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Lagändringarna, som trädde i kraft i januari 2023, innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att den föreslagna regleringen inte riskerar att utgöra en otillåten registrering av enskilds religion.

Vidare har det införts ett s.k. demokrativillkor, som innebär att en huvudman inte ska anses vara lämplig om det finns en risk för att barn eller elever i huvudmannens verksamhet kommer att utsättas för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att regeringen i regleringsbrevet för 2023 gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning, skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller att elever utsätts för påverkan som motarbetar grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot bakgrund av de nyligen införda lagändringarna avser utskottet att inte föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna. Därmed avstyrks 2022/23:377 (S), 2022/23:610 (V) yrkande 10, 2022/23:911 (SD) yrkande 10, 2022/23:1023 (SD) yrkande 9, 2022/23:1136 (SD) yrkandena 1–3, 2022/23:1332 (S) yrkande 2, 2022/23:2128 (S) yrkande 7 och 2022/23:2271 (SD) yrkande 3.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till att den nu pågående skolinformationsutredningen har i uppdrag att analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor för att lösa tillgången till skolinformation. Utskottet vill även påminna om att regeringen under mars 2023 i tilläggsdirektiv har gett utredningen i uppdrag att också utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas. Uppdraget ska redovisas i mars 2024. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Etablering av fristående förskolor och skolor m.m.

Utskottet vill när det gäller frågan om kommunalt inflytande vid etablering av fristående skolor framhålla att Skolinspektionen har i uppdrag att bedöma en ansökan om godkännande som enskild huvudman utifrån kraven i skollagen samt övriga lagar och regler för den aktuella utbildningen. Av gällande regelverk framgår även att samråd ska ske mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen i skrivelse 2022/23:44 Riksrevisionens granskningsrapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser nyligen har aviserat att den reglering ska ses över som innebär att en ansökan från en enskild om att bli huvudman för en skola inte får bifallas om utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Utskottet ställer sig positivt till en sådan översyn.

Under våren 2022 beslutade riksdagen om skärpt ägar- och ledningsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet. De lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet 2023 innebär bl.a. att lämplighetsprövningen utökas med ett demokrativillkor och att Skolinspektionen och kommunerna vid ägar- och ledningsprövningen ges rätt att begära ut fler uppgifter från belastningsregistret.

Utskottet vill även påminna om att Totalförsvarets forskningsinstitut under våren 2023 kommer att redovisa ett regeringsuppdrag om utländskt ägande och investeringar inom utbildningsväsendet och folkbildningen. Utskottet anser att redovisningen av uppdraget bör inväntas. Därmed anser utskottet att motionerna 2022/23:474 (S), 2022/23:884 (C) yrkande 20, 2022/23:1432 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkandena 5 och 8 ska avstyrkas.

Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till den pågående utredningen om ansvaret för skolans huvudmannaskap och menar att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet ser därmed inga skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av förslag om utförsäljning av skolfastigheter eller om att avskaffa möjligheten att bedriva pedagogisk omsorg i bolagsform. Därmed avstyrks motion 2022/23:610 (V) yrkandena 12 och 19.

Ekonomiska förutsättningar för fristående skolor

Utskottet noterar ett flertal yrkanden med förslag om att förbjuda vinstutdelning från enskilda skolhuvudmän. I detta sammanhang vill utskottet hänvisa till att utredningen om en skola utan vinstintresse har i uppdrag att lämna förslag om hur ett förbud skulle kunna införas. Regeringen har också aviserat att den avser att ge utredningen ett tilläggsdirektiv med innebörden att vinstutdelning inte ska få ske under de första åren efter att en skola har startats eller bytt ägare. Utredningen ska därefter redovisa sitt uppdrag i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa utredningens arbete. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:273 (S), 2022/23:610 (V) yrkandena 1 och 2, 2022/23:699 (S), 2022/23:1330 (S), 2022/23:1332 (S) yrkande 1, 2022/23:1442 (S) och 2022/23:2128 (S) yrkande 1.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om fristående skolor med konfessionell inriktning vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär. Som tidigare har nämnts behandlade riksdagen under våren 2022 förslag om tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Lagändringarna, som trädde i kraft i januari 2023, innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att den föreslagna regleringen inte riskerar att utgöra en otillåten registrering av enskilds religion.

Vidare har det införts ett s.k. demokrativillkor, som innebär att en huvudman inte ska anses vara lämplig om det finns en risk för att barn eller elever i huvudmannens verksamhet kommer att utsättas för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att regeringen i regleringsbrevet för 2023 gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning, skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller att elever utsätts för påverkan som motarbetar grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Mot bakgrund av de nyligen införda lagändringarna avser utskottet att inte föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna. Därmed avstyrks 2022/23:377 (S), 2022/23:610 (V) yrkande 10, 2022/23:911 (SD) yrkande 10, 2022/23:1023 (SD) yrkande 9, 2022/23:1136 (SD) yrkandena 1–3, 2022/23:1332 (S) yrkande 2, 2022/23:2128 (S) yrkande 7 och 2022/23:2271 (SD) yrkande 3.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till att den nu pågående skolinformationsutredningen har i uppdrag att analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor för att lösa tillgången till skolinformation. Utskottet vill även påminna om att regeringen under mars 2023 i tilläggsdirektiv har gett utredningen i uppdrag att också utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas. Uppdraget ska redovisas i mars 2024. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12 och 14. Läs betänkandet

Tillstånd och tillsyn m.m.

I dag är tillsynsansvaret för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg delat mellan Skolinspektionen och kommunerna. Givet hur olika förutsättningarna och ambitionerna ser ut i olika kommuner är det inte rimligt att ansvaret ska ligga på kommunerna. Tillsynen skulle kunna göras på ett mer enhetligt och systematiskt sätt ifall det låg samlat hos Skolinspektionen att ha ansvar för såväl kommunala som fristående verksamheter. På det sättet blir det samma myndighet som är ansvarig och som besitter kunskaper och verktyg för detta, vilket gör det mer kostnadseffektivt och rättssäkert. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen ställer sig bakom ett tillkännagivande om att regeringen ska överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem samt pedagogisk omsorg. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta. Utskottet tillstyrker därmed motion 2022/23:2024 (S).

När det sedan gäller övriga yrkanden om tillsyn, bl.a. att Skolinspektionen i stället för kommunerna ska handha godkännande och tillsyn av förskolor och fritidshem med konfessionell inriktning, vill utskottet återigen påminna om att Skolinspektionen har fått i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det finns en riskbild för extremism och islamism. I uppdraget ingår att årligen redovisa erfarenheter dels från denna tillsyn och granskning, dels från myndighetens tillsyn över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar för enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:431 (M), 2022/23:884 (C) yrkande 17, 2022/23:911 (SD) yrkande 9, 2022/23:1023 (SD) yrkande 12 och 2022/23:2007 (M) yrkandena 1 och 2. Utskottet avser inte heller vidta åtgärder med anledning av förslaget i motion 2022/23:911 (SD) yrkande 7 om att avskaffa Barn- och elevombudet.

Övriga frågor om Skolinspektionens tillsynsverksamhet

När det gäller övriga frågor som på olika sätt berör tillsyn av fristående verksamheter inom förskola och skola eller att myndigheten ska rikta sin tillsyn på vissa områden vill utskottet framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, dvs. kommunen eller den som driver en fristående skola, sköter sina verksamheter enligt lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår också att fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning.

Utskottet vill i detta sammanhang även påminna om de ökade möjligheter att bl.a. stänga skolor och återkalla tillstånd för fristående skolor som gäller sedan den 1 juli 2022. Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inga skäl att föreslå några ändringar i den gällande ordningen för Skolinspektionens uppdrag och avstyrker därmed motion 2022/23:884 (C) yrkandena 6, 19 och 21.

Ur avsnittet "Tillsyn m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Alltför många elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Enligt utskottet är det därför viktigt med ett ökat fokus på skolans kunskapsuppdrag. Alla barn och elever ska få förutsättningar att lyckas med sin utbildning och bli rustade med kunskap, bildning och färdigheter.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en jämlik och likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet vill även lyfta fram de formuleringar om skolans värdegrundsarbete och jämställdhetsuppdrag som nu har införts i samtliga läroplaner inom skolväsendet. Formuleringarna förtydligar bl.a. att utbildningen och undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv, att skolan har ansvar för att motverka könsmönster och för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter.

När det gäller förslag om utökad rätt till förskola och fritidshem vill utskottet hänvisa till gällande regelverk som säger att barn från ett års ålder ska erbjudas förskola och elever i låg- och mellanstadierna ska erbjudas fritidsverksamhet i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Utskottet anser att gällande regelverk är väl avvägt. Utskottet vill här även påminna om de ändringar i skollagen som riksdagen beslutade under våren 2022 och som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få bättre språkutveckling i svenska.

När det sedan gäller förslag om arbetet med regionala kvalitetsdialoger kan utskottet konstatera att Skolverkets uppdrag att genomföra kvalitetsdialoger och att inrätta nya regionala kontor inte har förändrats. Utskottet vill även hänvisa till den omprioritering av medel från kvalitetsdialoger och den effektivisering av Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän som beslutades i budgetpropositionen för 2023. De omfattande insatser som regeringen har presenterat på området bedöms kunna få avgörande effekt för att återupprätta kunskapsskolan och för ökad trygghet och studiero på skolorna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:388 (S), 2022/23:477 (S), 2022/23:884 (C) yrkande 1, 2022/23:1673 (C) yrkandena 5 och 6, 2022/23:2128 (S) yrkande 12 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 35.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden lyfter fram olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet ser därför positivt på regeringens ambition att återupprätta kunskapsskolan och att reformera skolans styrdokument med fokus på lärande och faktakunskaper. Vidare är det enligt utskottet problematiskt att pojkars studieresultat är lägre än flickors och att en lägre andel pojkar blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att extra studietid för elever i grundskolans årskurs 4–9 och en utökad lovskola införts fr.o.m. den 1 juli 2022. Utskottet vill även påminna om att regeringen nyligen har utökat möjligheten att söka statsbidragen för läxhjälp och lovskola till att även omfatta elever i de lägre årskurserna. Syftet är bl.a. att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och att bidra till en ökad likvärdighet. Det finns enligt utskottet skäl att anta att fler pojkar framöver kommer att erbjudas att delta i dessa insatser och därmed få chans att förbättra sina studieresultat.

När det gäller motioner som handlar om olika åtgärder för att höja kunskapsresultaten vill utskottet även hänvisa till den läsa-skriva-räkna-garanti som infördes 2019 och som bl.a. innebär att elever som är i behov av stöd ska få det tidigt och utformat utifrån sina behov och att en elev som inte befaras nå kunskapskraven ska kunna få särskilda stödinsatser. Garantin innebär även att stödåtgärder och extra anpassningar ska följas upp och att resultat ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2023 framhöll att en av politikens huvudprioriteringar är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolväsendet. Vidare kan nämnas att de nyligen reviderade kursplanerna innehåller ett ökat fokus på kunskap och bildning och att faktakunskap särskilt betonas för de yngre eleverna. Härutöver bereds inom Regeringskansliet fortsättningsvis de förslag som lämnades av utredningen om en tioårig grundskola.

När det särskilt gäller yrkanden om kunskapsmätningar vill utskottet hänvisa till Skolverkets ansvar för internationella kunskapsmätningar och till att frågan tidigare har utretts och varit föremål för överväganden, bl.a. av utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) och av betygsutredningen (SOU 2020:43). När det gäller yrkanden med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt och läsårets längd och om förändringar i timplanen för ämnena matematik och idrott och hälsa vill utskottet hänvisa till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 2, 10 och 25, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 1, 6 och 9, 2022/23:1787 (M) och 2022/23:2128 (S) yrkandena 34 och 40.

Läxhjälp och lovskola

Som även nämnts ovan infördes under 2022 regler i skollagen dels om att elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid när eleverna kan få hjälp med läxor och annat skolarbete, dels om att den skollagsreglerade lovskolan ska utökas och erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2023 avsatte medel för en förstärkt lovskola och även har infört ändringar i förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov som innebär att lovskola nu även kan erbjudas elever i de lägre årskurserna i grundskolan. Regeringen har även infört ändringar i förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid så att förordningen nu också omfattar elever i grundskolans lågstadium. Utskottet noterar att denna förordning även har kompletterats med bestämmelser om för vilka organisationer bidrag inte kan lämnas.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Den digitala miljön är i dag en viktig del i skolan. Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringen har remitterat det förslag om en ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för perioden 2023–2027 som Skolverket har tagit fram. Förslaget innehåller bl.a. skrivningar om användningen av digitaliseringens möjligheter i undervisning och lärande. Utskottet vill även lyfta fram att Skolverket sedan 2020 är sektorsansvarig myndighet när det gäller de statliga insatserna för skolväsendets digitalisering. Det innebär att Skolverket är ansvarig för att skolväsendet ska kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet samt samordning av statens ansvar för skolans digitalisering.

När det särskilt gäller yrkanden som rör porrfilter på datorer i förskola och skola och om en trygg internetmiljö vill utskottet framhålla de värden som beskrivs i skollagens inledande kapitel och som innebär att utbildningen inom skolväsendet ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare framgår av skollagen att de som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska också utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen). Utskottet delar uppfattningen att frågan om att skydda barn från pornografi i skolan är mycket viktig. Utskottet kan dock konstatera att det enligt skollagen är huvudmannens ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (2 kap. 8 § skollagen). Detta ansvar ligger således på huvudmannen och inte på en myndighet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:708 (L), 2022/23:884 (C) yrkandena 26, 35 och 39–41, 2022/23:911 (SD) yrkande 4, 2022/23:1673 (C) yrkande 10 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 14.

Ur avsnittet "It i skolan" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om att underlätta samverkan mellan skolhuvudmän inom grundskolan hänvisar utskottet till de olika lagreglerade samverkansformer som kan användas på skolans område och som återges ovan.

När det sedan gäller yrkanden med förslag om att förbättra möjligheterna till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad samt utreda regelverken för distansutbildningar, bl.a. inom vuxenutbildningen, vill utskottet hänvisa till gällande rätt. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 18, 2022/23:884 (C) yrkandena 38 och 50, 2022/23:1633 (C) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:1672 (C) yrkande 42.

Utskottet avser inte heller att föreslå några åtgärder med anledning av motion 2022/23:1255 (MP) yrkande 1 om möjligheterna att bedriva undervisning utifrån alternativa pedagogiska koncept och motion 2022/23:1024 (SD) yrkande 20 om rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser.

Reservationer

1.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2022/23:388 av Jessica Rodén (S),

2022/23:477 av Gunilla Svantorp (S),

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 35.

Ställningstagande

För att bryta ojämlikheten i skolan ser vi behov av ett förstärkt statligt ansvarstagande. Utredningen Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53) visar att en ökad likvärdighet i skolan i hela landet fordrar ett ökat statligt ansvarstagande och en förändrad och mer likvärdig resursfördelning mellan kommunala och fristående skolor. Vi menar att det behövs en ökad statlig närvaro regionalt för att bättre kunna stödja skolor och huvudmän lokalt och för att sprida goda arbetsmetoder mer systematiskt. Därför bör arbetet med kvalitetsdialoger fortsätta.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:388 av Jessica Rodén (S),

2022/23:477 av Gunilla Svantorp (S),

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 35.

Ställningstagande

Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det är en grundbult i det svenska skolväsendet och förutsättningen för ett starkt välfärdsland där alla ges chansen till utbildning och jobb. Alla elever ska få en bra skolgång och ha likvärdiga möjligheter att lyckas. En jämlik och jämställd skola där alla elever ges förutsättningar att lyckas och går ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och en förutsättning för en hållbar utveckling. I dag är det alltför många elever som inte klarar grundskolan. Olika elever behöver olika typer av stöd för att fullgöra sin skolgång. Att gå ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem.

En tillgänglig barnomsorg av god kvalitet är avgörande för föräldrars möjlighet att arbeta. Genom att utöka tillgången på förskola och fritidshem utjämnar vi livschanser och ökar möjligheten för elever att klara skolan. Det stärker också barnfamiljernas ekonomi i en tid av ökade kostnader och lägre marginaler, och bidrar till ökad ekonomisk jämställdhet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 35 och

avslår motionerna

2022/23:388 av Jessica Rodén (S),

2022/23:477 av Gunilla Svantorp (S),

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 5 och 6 samt

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12.

Ställningstagande

Det är viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars, kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter när det gäller utbildning. Skolan är en viktig arena för att motverka traditionella könsmönster och lägga grunden för ett jämställt samhälle. Alla barn ska få chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet. Vi måste därför säkerställa att inget barn begränsas i sina val.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Kunskapsutveckling och kunskapsmål, punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 34 och 40 samt

avslår motionerna

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2, 10 och 25,

2022/23:1024 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1, 6 och 9 samt

2022/23:1787 av Ulrika Heindorff (M).

Ställningstagande

Pojkars resultat i svensk skola är generellt sett lägre än flickors. Vi menar att det behövs ökad kunskap om varför det ser ut så och på vilka sätt pojkars resultat kan höjas. Vi vill se särskilda insatser för att höja pojkarnas skolresultat. Skolan ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov och alla barn ska ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

Ur avsnittet "Särskilda undervisningsformer" i betänkandet. Läs betänkandet