Grundläggande om utbildning

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i ämnes- och kursplaner, men det är upp till varje skola att bestämma hur arbetet med skolans demokratiuppdrag ska organiseras. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.

Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I skolans läroplaner finns närmare beskrivningar av de grundläggande värden som skolan ska förmedla, exempelvis att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Vidare beskrivs det att utbildning och fostran i djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa.

Utskottet vill påminna om de ändringarna i läroplanernas inledande delar som började tillämpas höstterminen 2022 och som handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer, andra delar av skolans värdegrundsarbete samt om trygghet och studiero. De påverkar både undervisningen och hela skolans arbete. Utskottet hänvisar också till att kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati i sitt betänkande Vår demokrati – värd att värna varje dag (SOU 2022:28) föreslår att skolans demokratiuppdrag ska förtydligas. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 26, 2022/23:883 (C) yrkandena 31 och 34, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 3, 11, 18 och 19, 2022/23:1673 (C) yrkande 76 och 2022/23:1895 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om politiska partier i skolan vill utskottet påminna om att reglerna om politisk information i skolan ändrades den 1 januari 2018. Utskottet finner inga skäl för att föreslå någon förändring i det gällande regelverket och avstyrker motionerna 2022/23:378 (S) yrkandena 1–3, 2022/23:1191 (S) och 2022/23:1991 (M).

I fråga om de motioner som handlar om hedersrelaterade frågor vill utskottet lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för regeringsuppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska delredovisas senast den 1 december 2023 och slutredovisas senast 2 december 2025. Skolverket har inom ramen för uppdraget bl.a. tagit fram ett stödmaterial om skolans ansvar att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill vidare lyfta fram att Skolverket i sitt regleringsbrev för budgetåret 2022 fick regeringens uppdrag att erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 2, 2022/23:883 (C) yrkande 37, 2022/23:884 (C) yrkande 42, 2022/23:1023 (SD) yrkande 6, 2022/23:1449 (S) och 2022/23:1673 (C) yrkande 82.

När det sedan gäller motioner om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till bestämmelserna i 1 kap. skollagen om konfessionell inriktning och konfessionella inslag. Bestämmelserna innebär att det ställs krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning, bl.a. en informationsskyldighet för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:1475 (S), 2022/23:1575 (KD), 2022/23:2249 (SD) och 2022/23:2271 (SD) yrkande 4.

I fråga om motioner som handlar om likabehandling av pojkar och flickor och tillgång till genuspedagogik vill utskottet understryka att lika villkor och möjligheter för alla elever, oberoende av könstillhörighet och bakgrund, är viktigt för en jämlik och jämställd skola. I de ändrade läroplanerna som började gälla hösten 2022 finns det formuleringar om jämställdhet. Det handlar om att skolan ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling samt utveckla elevernas förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och deras förmåga att kritiskt granska hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl för att föreslå några ändringar i gällande regelverk och avstyrker motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 1, 2022/23:957 (SD) yrkande 3 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 36, 37, 77 och 78.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i ämnes- och kursplaner, men det är upp till varje skola att bestämma hur arbetet med skolans demokratiuppdrag ska organiseras. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.

Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I skolans läroplaner finns närmare beskrivningar av de grundläggande värden som skolan ska förmedla, exempelvis att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Vidare beskrivs det att utbildning och fostran i djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa.

Utskottet vill påminna om de ändringarna i läroplanernas inledande delar som började tillämpas höstterminen 2022 och som handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer, andra delar av skolans värdegrundsarbete samt om trygghet och studiero. De påverkar både undervisningen och hela skolans arbete. Utskottet hänvisar också till att kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati i sitt betänkande Vår demokrati – värd att värna varje dag (SOU 2022:28) föreslår att skolans demokratiuppdrag ska förtydligas. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 26, 2022/23:883 (C) yrkandena 31 och 34, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 3, 11, 18 och 19, 2022/23:1673 (C) yrkande 76 och 2022/23:1895 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om politiska partier i skolan vill utskottet påminna om att reglerna om politisk information i skolan ändrades den 1 januari 2018. Utskottet finner inga skäl för att föreslå någon förändring i det gällande regelverket och avstyrker motionerna 2022/23:378 (S) yrkandena 1–3, 2022/23:1191 (S) och 2022/23:1991 (M).

I fråga om de motioner som handlar om hedersrelaterade frågor vill utskottet lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för regeringsuppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska delredovisas senast den 1 december 2023 och slutredovisas senast 2 december 2025. Skolverket har inom ramen för uppdraget bl.a. tagit fram ett stödmaterial om skolans ansvar att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill vidare lyfta fram att Skolverket i sitt regleringsbrev för budgetåret 2022 fick regeringens uppdrag att erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 2, 2022/23:883 (C) yrkande 37, 2022/23:884 (C) yrkande 42, 2022/23:1023 (SD) yrkande 6, 2022/23:1449 (S) och 2022/23:1673 (C) yrkande 82.

När det sedan gäller motioner om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till bestämmelserna i 1 kap. skollagen om konfessionell inriktning och konfessionella inslag. Bestämmelserna innebär att det ställs krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning, bl.a. en informationsskyldighet för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:1475 (S), 2022/23:1575 (KD), 2022/23:2249 (SD) och 2022/23:2271 (SD) yrkande 4.

I fråga om motioner som handlar om likabehandling av pojkar och flickor och tillgång till genuspedagogik vill utskottet understryka att lika villkor och möjligheter för alla elever, oberoende av könstillhörighet och bakgrund, är viktigt för en jämlik och jämställd skola. I de ändrade läroplanerna som började gälla hösten 2022 finns det formuleringar om jämställdhet. Det handlar om att skolan ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling samt utveckla elevernas förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och deras förmåga att kritiskt granska hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl för att föreslå några ändringar i gällande regelverk och avstyrker motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 1, 2022/23:957 (SD) yrkande 3 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 36, 37, 77 och 78.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som regleras i skollagen och i ämnes- och kursplaner, men det är upp till varje skola att bestämma hur arbetet med skolans demokratiuppdrag ska organiseras. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.

Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I skolans läroplaner finns närmare beskrivningar av de grundläggande värden som skolan ska förmedla, exempelvis att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Vidare beskrivs det att utbildning och fostran i djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk och kunskaper – från en generation till nästa.

Utskottet vill påminna om de ändringarna i läroplanernas inledande delar som började tillämpas höstterminen 2022 och som handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer, andra delar av skolans värdegrundsarbete samt om trygghet och studiero. De påverkar både undervisningen och hela skolans arbete. Utskottet hänvisar också till att kommittén Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati i sitt betänkande Vår demokrati – värd att värna varje dag (SOU 2022:28) föreslår att skolans demokratiuppdrag ska förtydligas. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 26, 2022/23:883 (C) yrkandena 31 och 34, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 3, 11, 18 och 19, 2022/23:1673 (C) yrkande 76 och 2022/23:1895 (C) yrkande 14.

När det gäller frågor om politiska partier i skolan vill utskottet påminna om att reglerna om politisk information i skolan ändrades den 1 januari 2018. Utskottet finner inga skäl för att föreslå någon förändring i det gällande regelverket och avstyrker motionerna 2022/23:378 (S) yrkandena 1–3, 2022/23:1191 (S) och 2022/23:1991 (M).

I fråga om de motioner som handlar om hedersrelaterade frågor vill utskottet lyfta fram det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom ramen för regeringsuppdraget om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska delredovisas senast den 1 december 2023 och slutredovisas senast 2 december 2025. Skolverket har inom ramen för uppdraget bl.a. tagit fram ett stödmaterial om skolans ansvar att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill vidare lyfta fram att Skolverket i sitt regleringsbrev för budgetåret 2022 fick regeringens uppdrag att erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Med hänvisning till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 2, 2022/23:883 (C) yrkande 37, 2022/23:884 (C) yrkande 42, 2022/23:1023 (SD) yrkande 6, 2022/23:1449 (S) och 2022/23:1673 (C) yrkande 82.

När det sedan gäller motioner om konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till bestämmelserna i 1 kap. skollagen om konfessionell inriktning och konfessionella inslag. Bestämmelserna innebär att det ställs krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning, bl.a. en informationsskyldighet för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:1475 (S), 2022/23:1575 (KD), 2022/23:2249 (SD) och 2022/23:2271 (SD) yrkande 4.

I fråga om motioner som handlar om likabehandling av pojkar och flickor och tillgång till genuspedagogik vill utskottet understryka att lika villkor och möjligheter för alla elever, oberoende av könstillhörighet och bakgrund, är viktigt för en jämlik och jämställd skola. I de ändrade läroplanerna som började gälla hösten 2022 finns det formuleringar om jämställdhet. Det handlar om att skolan ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling samt utveckla elevernas förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och deras förmåga att kritiskt granska hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl för att föreslå några ändringar i gällande regelverk och avstyrker motionerna 2022/23:496 (SD) yrkande 1, 2022/23:957 (SD) yrkande 3 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 36, 37, 77 och 78.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en av de viktigaste förutsättningarna för att elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. I 5 kap. skollagen finns det bestämmelser om trygghet och studiero som bl.a. handlar om skolans arbetsmiljö, ordningsregler, disciplinära och andra särskilda åtgärder samt dokumentation.

När det gäller frågan om att på olika sätt förbättra tryggheten och studieron i skolan vill utskottet lyfta fram att de ändringar i skollagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2022, syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bl.a. att all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, t.ex. att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Bestämmelserna gör det också enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Regeringen har också gett ett uppdrag till Skolverket att bl.a. ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer. Stödet finns tillgängligt på Skolverkets webbplats (Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan – Juridisk vägledning, utgiven 2022). Vidare har regeringen i juni 2022 tillsatt en särskild utredare som har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet (dir. 2022:86). Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsdåd i skolväsendet kan stärkas genom såväl nationella som lokala åtgärder samt lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskap och kompetens att hantera våldssituationer. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2022/23:381 (S) yrkande 5, 2022/23:864 (C) yrkandena 15 och 16, 2022/23:1736 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2005 (M) yrkandena 1 och 3.

När det sedan gäller motioner om ordningsregler i skolan och elevernas inflytande över dessa vill utskottet understryka att det den 1 augusti 2022 förtydligades i skollagen att ordningsreglerna och hur de följs regelbundet ska följas upp och att orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska vidare utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna (5 kap. 5 § skollagen). Enligt regeringens bedömning kan ett framtagande av ordningsregler tillsammans med eleverna utgöra en viktig del i det förebyggande arbetet och bidra till att färre incidenter som kräver reaktiva åtgärder uppstår (prop. 2021/22:160, bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Utskottet finner inga skäl för att föreslå att det ska införas förväntansdokument och konsekvenstrappor i skolväsendet. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:1736 (KD) yrkandena 2 och 4 och 2022/23:2128 (S) yrkande 18.

I fråga om motioner om avstängning och tillfällig placering av elever hänvisar utskottet till de bestämmelser i skollagen som trädde i kraft den 1 augusti 2022 och som gör det enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Utskottet vill även lyfta fram de ökade medel som regeringen satsar för uppbyggnad av s.k. jour- och akutskolor för att kunna flytta elever som t.ex. bidrar till en otrygg miljö för andra elever. En förordning om bl.a. akutskolor träder i kraft den 12 april 2023. Förordningen gör det möjligt för huvudmän att tillfälligt placera elever som stör undervisningen eller hotar andra elever och lärare i akutskolor enligt skollagens bestämmelser för att värna tryggheten och studieron i skolan. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1736 (KD) yrkande 5 och 2022/23:2005 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Trygg skola" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet anser att en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en av de viktigaste förutsättningarna för att elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. I 5 kap. skollagen finns det bestämmelser om trygghet och studiero som bl.a. handlar om skolans arbetsmiljö, ordningsregler, disciplinära och andra särskilda åtgärder samt dokumentation.

När det gäller frågan om att på olika sätt förbättra tryggheten och studieron i skolan vill utskottet lyfta fram att de ändringar i skollagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2022, syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bl.a. att all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, t.ex. att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Bestämmelserna gör det också enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Regeringen har också gett ett uppdrag till Skolverket att bl.a. ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer. Stödet finns tillgängligt på Skolverkets webbplats (Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan – Juridisk vägledning, utgiven 2022). Vidare har regeringen i juni 2022 tillsatt en särskild utredare som har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet (dir. 2022:86). Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsdåd i skolväsendet kan stärkas genom såväl nationella som lokala åtgärder samt lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskap och kompetens att hantera våldssituationer. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2022/23:381 (S) yrkande 5, 2022/23:864 (C) yrkandena 15 och 16, 2022/23:1736 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2005 (M) yrkandena 1 och 3.

När det sedan gäller motioner om ordningsregler i skolan och elevernas inflytande över dessa vill utskottet understryka att det den 1 augusti 2022 förtydligades i skollagen att ordningsreglerna och hur de följs regelbundet ska följas upp och att orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Ordningsreglerna ska vidare utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna (5 kap. 5 § skollagen). Enligt regeringens bedömning kan ett framtagande av ordningsregler tillsammans med eleverna utgöra en viktig del i det förebyggande arbetet och bidra till att färre incidenter som kräver reaktiva åtgärder uppstår (prop. 2021/22:160, bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Utskottet finner inga skäl för att föreslå att det ska införas förväntansdokument och konsekvenstrappor i skolväsendet. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2022/23:1736 (KD) yrkandena 2 och 4 och 2022/23:2128 (S) yrkande 18.

I fråga om motioner om avstängning och tillfällig placering av elever hänvisar utskottet till de bestämmelser i skollagen som trädde i kraft den 1 augusti 2022 och som gör det enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Utskottet vill även lyfta fram de ökade medel som regeringen satsar för uppbyggnad av s.k. jour- och akutskolor för att kunna flytta elever som t.ex. bidrar till en otrygg miljö för andra elever. En förordning om bl.a. akutskolor träder i kraft den 12 april 2023. Förordningen gör det möjligt för huvudmän att tillfälligt placera elever som stör undervisningen eller hotar andra elever och lärare i akutskolor enligt skollagens bestämmelser för att värna tryggheten och studieron i skolan. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1736 (KD) yrkande 5 och 2022/23:2005 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Trygg skola" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller motioner som handlar om att på olika sätt förändra regleringen av betyg vill utskottet framhålla att skollagen ändrades under 2022 med syftet att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling. Regleringen innebär bl.a. att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Under 2021 ändrades också skollagen så att en rektor nu får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Regeringen framhöll i skälen för förslaget att det bör beaktas att såväl huvudmannen som rektorn enligt skollagen har en skyldighet att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 3 och 4 §§ skollagen) och att man i de fall det på lokal nivå fattas beslut om att införa betyg fr.o.m. årskurs 4 får utgå från att det görs i syfte att höja kunskapsresultaten och att såväl huvudmannen som rektorn har ett intresse av att följa utvecklingen (prop. 2020/21:58, bet. 2020/21:UbU9, rskr, 2020/21:212). Vidare vill utskottet framhålla de ändrade kunskapskraven i kursplanerna och att Skolverket tagit fram nya allmänna råd om betyg och prövning som gäller fr.o.m. 2022. De allmänna råden är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer och lärare bör eller kan arbeta för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga samt för att betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna. Utskottet vill även hänvisa till regeringens uppdrag till Skolverket om mer rättvisande betyg och att regeringen avser att tillsätta en utredning för att öka likvärdigheten i betygssättningen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser för likvärdig betygssättning (RiR 2022:22).

När det gäller frågan om att införa ordningsomdömen för att främja ordning bland eleverna i skolan kan utskottet konstatera att det även är viktigt att arbeta förebyggande för ordningen i skolan. Den 1 augusti 2022 förtydligades skollagen så att eleverna nu inte bara ska vara delaktiga i utarbetandet av ordningsreglerna utan även i uppföljningen och, vid behov, omarbetningen av dem. Vid utskottsbehandlingen av förslaget fann utskottet att förslaget om att eleverna ska vara delaktiga i arbetet med ordningsreglerna kunde leda till att de följs i större utsträckning än i dag (bet. 2021/22:UbU28). Utskottet avvaktar även regeringens beredning av utskottets tillkännagivande om skriftliga ordningsomdömen.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:167 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:884 (C) yrkande 28, 2022/23:911 (SD) yrkande 5, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 4, 7, 8 och 10, 2022/23:1736 (KD) yrkande 3 och 2022/23:2009 (M).

Med anledning av yrkanden om digitaliserade nationella prov vill utskottet lyfta fram att Skolverket i januari 2023 fick i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och i gymnasieskolan samt analysera och redovisa om central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Skolverket ska analysera hur införandet kan tidigareläggas och redovisa denna del av uppdraget senast den 15 september 2023. Utskottet vill vidare lyfta fram Skolverkets pågående arbete med att ta fram digitala nationella prov och att införandet kommer att ske successivt fr.o.m. 2024. Utskottet avstyrker därför med det anförda motionerna 2022/23:235 (M), 2022/23:1818 (M), 2022/23:2078 (M) och 2022/23:2128 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Bedömning, nationella prov m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

När det gäller motioner som handlar om att på olika sätt förändra regleringen av betyg vill utskottet framhålla att skollagen ändrades under 2022 med syftet att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling. Regleringen innebär bl.a. att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Under 2021 ändrades också skollagen så att en rektor nu får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. Regeringen framhöll i skälen för förslaget att det bör beaktas att såväl huvudmannen som rektorn enligt skollagen har en skyldighet att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 3 och 4 §§ skollagen) och att man i de fall det på lokal nivå fattas beslut om att införa betyg fr.o.m. årskurs 4 får utgå från att det görs i syfte att höja kunskapsresultaten och att såväl huvudmannen som rektorn har ett intresse av att följa utvecklingen (prop. 2020/21:58, bet. 2020/21:UbU9, rskr, 2020/21:212). Vidare vill utskottet framhålla de ändrade kunskapskraven i kursplanerna och att Skolverket tagit fram nya allmänna råd om betyg och prövning som gäller fr.o.m. 2022. De allmänna råden är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer och lärare bör eller kan arbeta för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga samt för att betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna. Utskottet vill även hänvisa till regeringens uppdrag till Skolverket om mer rättvisande betyg och att regeringen avser att tillsätta en utredning för att öka likvärdigheten i betygssättningen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens insatser för likvärdig betygssättning (RiR 2022:22).

När det gäller frågan om att införa ordningsomdömen för att främja ordning bland eleverna i skolan kan utskottet konstatera att det även är viktigt att arbeta förebyggande för ordningen i skolan. Den 1 augusti 2022 förtydligades skollagen så att eleverna nu inte bara ska vara delaktiga i utarbetandet av ordningsreglerna utan även i uppföljningen och, vid behov, omarbetningen av dem. Vid utskottsbehandlingen av förslaget fann utskottet att förslaget om att eleverna ska vara delaktiga i arbetet med ordningsreglerna kunde leda till att de följs i större utsträckning än i dag (bet. 2021/22:UbU28). Utskottet avvaktar även regeringens beredning av utskottets tillkännagivande om skriftliga ordningsomdömen.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:167 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:884 (C) yrkande 28, 2022/23:911 (SD) yrkande 5, 2022/23:1024 (SD) yrkandena 4, 7, 8 och 10, 2022/23:1736 (KD) yrkande 3 och 2022/23:2009 (M).

Med anledning av yrkanden om digitaliserade nationella prov vill utskottet lyfta fram att Skolverket i januari 2023 fick i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och i gymnasieskolan samt analysera och redovisa om central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Skolverket ska analysera hur införandet kan tidigareläggas och redovisa denna del av uppdraget senast den 15 september 2023. Utskottet vill vidare lyfta fram Skolverkets pågående arbete med att ta fram digitala nationella prov och att införandet kommer att ske successivt fr.o.m. 2024. Utskottet avstyrker därför med det anförda motionerna 2022/23:235 (M), 2022/23:1818 (M), 2022/23:2078 (M) och 2022/23:2128 (S) yrkande 24.

Ur avsnittet "Bedömning, nationella prov m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkanden om undervisning i särskilda ämnen och kunskapsområden vill utskottet inledningsvis framhålla att grundskolans ämnen räknas upp i skollagen. Dessutom ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål. Utöver undervisningen i de särskilda ämnena finns bl.a. skolans val som får omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen. För varje ämne ska det finnas en kursplan.

Utskottet kan konstatera att det finns en viss flexibilitet i regelverket för rektorn att använda ett visst antal timmar för skolans val. Läroplanen inklusive kursplanen är, vid sidan av skollagen, det viktigaste styrdokumentet för verksamheten i skolan. Utskottet vill uppmärksamma att det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som utformar innehållet i skolans läroplaner och kursplaner. Utskottet anser att det är viktigt att alla skolor följer läro- och kursplanerna i syfte att nå de mål som uttrycks där.

Sedan hösten 2022 gäller nya läroplaner och kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan samt gymnasieskolan med nya formuleringar och omformuleringar när det gäller bl.a. sex och samlevnad, jämställdhet och skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck. Utskottet vill även lyfta fram de fyra övergripande perspektiv som anges i läroplanerna och som ska anläggas i all undervisning: det historiska perspektivet, miljöperspektivet, det internationella perspektivet och det etiska perspektivet.

Utskottet finner inga skäl för att föreslå några förändringar i det aktuella regelverket och avstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna 2022/23:96 (M), 2022/23:181 (MP) yrkande 5, 2022/23:491 (SD) yrkandena 3–6, 8 och 9, 2022/23:571 (S), 2022/23:856 (C) yrkande 5, 2022/23:864 (C) yrkande 25, 2022/23:884 (C) yrkande 49, 2022/23:978 (SD) yrkande 10, 2022/23:1007 (SD) yrkande 1, 2022/23:1014 (SD) yrkande 82, 2022/23:1024 (SD) yrkande 2, 2022/23:1071 (M), 2022/23:1209 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkande 25, 2022/23:1224 (V) yrkandena 9 och 10, 2022/23:1258 (MP) yrkandena 1–4, 2022/23:1351 (S), 2022/23:1561 (S), 2022/23:1856 (M), 2022/23:1995 (M), 2022/23:2081 (M), 2022/23:2095 (MP) yrkandena 9–11, 2022/23:2110 (MP) yrkande 56, 2022/23:2128 (S) yrkande 25, 2022/23:2220 (SD) yrkandena 1–3 och 2022/23:2248 (SD).

Ur avsnittet "Särskilda ämnen m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att läromedel av god kvalitet – såväl digitala som tryckta – är väsentliga för att lärare ska kunna utforma en ändamålsenlig undervisning och för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap. Utskottet konstaterar även att skollagens bestämmelser tydliggör att alla elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg. Vidare framgår av läroplanerna för grund- och gymnasieskolan att rektorn har ett särskilt ansvar för att eleverna får tillgång till läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning. Av skollagens förarbeten framgår att skolorna ska ha en pedagogisk frihet att utforma undervisningen och välja läromedel. Vidare framgår av skollagen att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek och i läroplanerna förtydligas skolbibliotekens funktion och uppdrag att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Utskottet kan konstatera att Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel i sitt slutbetänkande, Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70) har lämnat förslag på åtgärder som syftar till att säkra tillgången till läromedel av hög kvalitet. Utredningen föreslår även att det ska inrättas en läromedelsnämnd vid Skolverket som ska verka för att alla elever får tillgång till läromedel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. När det gäller riksdagens tillkännagivande till regeringen om varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel avvaktar utskottet regeringens beredning av ärendet.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår i frågan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 15, 2022/23:884 (C) yrkande 3 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 26 och 28.

När det gäller yrkanden om skolbibliotek har Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel bl.a. föreslagit att skolbibliotekens syfte ska vara att främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet och att skolbiblioteken ska vara bemannade. Även denna del av utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet avvaktar beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2022/23:1226 (V) yrkande 3, 2022/23:1466 (MP) och 2022/23:2128 (S) yrkande 29.

Ur avsnittet "Läromedel och skolbibliotek" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidshemmens verksamhet kompletterar skolan, bl.a. genom att ge eleverna förutsättningar för lärande, och bidrar därigenom till skolans kompensatoriska uppdrag. Fritidshemmen ska även stimulera elevernas utveckling och lärande och erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. Utskottet anser att fritidshemmens verksamhet är av stor betydelse för många barn och elever och vill även understryka att det framgår av läroplanen att fritidshemmet ska stärka elevers möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.

Utskottet noterar de förslag som Utredningen om en utökad rätt till fritidshem har lämnat i sitt betänkande SOU 2022:61. Förslagen syftar till att fler barn ska ges rätt att delta i fritidshemmets utbildning och få tillgång till en meningsfull fritid, utveckling och lärande samt till att skapa mer jämlika villkor för barn och elever i Sverige genom att ge fler barn tillgång till utbildningen i fritidshem. Den nya reglering som föreslås innebär att alla barn får tillgång till fritidshemmets utbildning. Vidare föreslår utredningen bl.a. att huvudmannen även i fortsättningen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Utredningens förslag har remitterats av Regeringskansliet och utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 20, 2022/23:860 (C) yrkandena 13 och 14, 2022/23:1434 (båda S) och 2022/23:2128 (S) yrkandena 21–23.

Reservationer

1.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1024 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 3, 11, 18 och 19 samt

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 26,

2022/23:883 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 31 och 34,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 76 och

2022/23:1895 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14.

Ställningstagande

Regeringen bör i sitt arbete överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen. Ett gott samarbete med föräldrar är mycket viktigt så att barnen känner att vuxenvärlden hjälps åt för att ge varje barn de bästa förutsättningar. Vi anser att ansvaret för barns väl och ve flyter för mycket i dag. Det behöver tydliggöras att det är skolans ansvar – och inte föräldrars – att förse barn och unga med de kunskaper som behövs så att de står väl rustade inför vidare studier eller arbetsmarknaden. Det är föräldrars ansvar – och inte skolans – att se till att barn och unga har en god uppfostran och uppför sig väl. Föräldrars ansvar för barns uppfostran och utveckling omnämns även i barnkonventionens artikel 18. Vi vill att föräldrarnas ansvar för de egna barnens uppfostran ska skrivas in i skollagen.

Regeringen bör även i sitt arbete understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Utan goda kunskaper om vårt kulturarv, vilket även omfattar medborgaransvar och hur vi bör behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona svensk kultur, den kristna etiken och den västerländska humanismens centrala betydelse för vårt samhälle, samt Sveriges immateriella och materiella kulturarv – dvs. tidigare generationers samlade kunskap och erfarenheter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnadsverk. Undervisningen om svensk kultur och svenskt kulturarv ska följa eleven genom hela grundskolan och anpassas till respektive kursplan. Regeringen borde beakta detta i arbetet med läroplaner och ämnesplaner.

Vi anser vidare att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera och uppmuntra till kritiskt och självständigt tänkande. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag så att eleverna lär sig kamratanda, ärlighet, samarbete och visad hänsyn. I enlighet med detta ska skrivningarna om diskriminering i läroplanen för grundskolan (Lgr 22) ändras. I nuvarande text står det följande: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” Vi anser att även politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte ska utgöra grund för diskriminering och därför föras in i läroplanen.

Regeringen ska också i sitt arbete beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral. Det har under senare år det framkommit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning. Skolan ska vara neutral och vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det ska föras in i läroplanen och i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställningstagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Fritidshem" i betänkandet. Läs betänkandet