Lärare och elever

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt samt minskad administration för lärare m.m. Utskottet vill framhålla att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. Utskottet anser därför att lärare och förskollärare behöver en god arbetsmiljö, rätt förutsättningar för undervisning och goda förutsättningar för att utvecklas i sin profession.

Lärarbristen är fortsatt stor. Utskottet anser att en av de viktigaste framtidsfrågorna är att få fler kunniga och kompetenta lärare och ser därför positivt på att regeringen prioriterar arbetet för att stärka läraryrket och dess attraktivitet. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och göra läraryrket mer attraktivt. Utskottet vill särskilt hänvisa till proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen överlämnat till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Riksdagen planerar att behandla propositionen under våren 2023.

Utskottet vill också hänvisa till karriärstegsreformen som innebär att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (prop. 2012/13:136, bet. 2012/13:UbU15, rskr. 2012/13:266). Huvudmännen har möjlighet att söka statsbidrag för karriärstegen förstelärare och lektor. Syftet med att införa karriärstegsreformen var att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet, förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. År 2014 infördes ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden så att dubbelt så många förstelärare kan anställas i dessa områden (förordningen [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden).

Vidare behöver det bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket, bl.a. genom effektivare utbildningsvägar. Därför har det inletts en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). För att verksamheten med en ny kortare KPU ska bidra till fler lärare och för att studenter med goda förkunskaper ska söka sig till utbildningen satsar regeringen särskilt för att samordna utveckling, genomförande och uppföljning av utbildningen under kommande år. Utskottet ser positivt på detta.

När det gäller frågan om att minska lärares administrativa börda instämmer utskottet i att den är viktig. Utskottet vill i sammanhanget nämna arbetet med att digitalisera de nationella proven. Ett av syftena med förändringarna var att minska den tid som lärare lägger på administration. Vidare hänvisar utskottet till det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet lärarassistenter vid skolenheterna så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Vad gäller yrkandet om ändringar i legitimationssystemet anser utskottet att utformningen av legitimationssystemet är av stor betydelse. Utskottet avser att följa utvecklingen.

När det gäller yrkandet om att regeringen bör verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 tar upp frågan om fler lärare med forskarutbildning. Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för forskarutbildade fortgår. Cirka 70 studenter per år kan antas till utbildningen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 38).

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 14, 2022/23:884 (C) yrkande 27, 2022/23:1025 (SD) yrkande 8, 2022/23:1255 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 13 och 19.

Ur avsnittet "Läraryrket" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt samt minskad administration för lärare m.m. Utskottet vill framhålla att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. Utskottet anser därför att lärare och förskollärare behöver en god arbetsmiljö, rätt förutsättningar för undervisning och goda förutsättningar för att utvecklas i sin profession.

Lärarbristen är fortsatt stor. Utskottet anser att en av de viktigaste framtidsfrågorna är att få fler kunniga och kompetenta lärare och ser därför positivt på att regeringen prioriterar arbetet för att stärka läraryrket och dess attraktivitet. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och göra läraryrket mer attraktivt. Utskottet vill särskilt hänvisa till proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen överlämnat till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Riksdagen planerar att behandla propositionen under våren 2023.

Utskottet vill också hänvisa till karriärstegsreformen som innebär att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (prop. 2012/13:136, bet. 2012/13:UbU15, rskr. 2012/13:266). Huvudmännen har möjlighet att söka statsbidrag för karriärstegen förstelärare och lektor. Syftet med att införa karriärstegsreformen var att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet, förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. År 2014 infördes ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden så att dubbelt så många förstelärare kan anställas i dessa områden (förordningen [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden).

Vidare behöver det bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket, bl.a. genom effektivare utbildningsvägar. Därför har det inletts en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). För att verksamheten med en ny kortare KPU ska bidra till fler lärare och för att studenter med goda förkunskaper ska söka sig till utbildningen satsar regeringen särskilt för att samordna utveckling, genomförande och uppföljning av utbildningen under kommande år. Utskottet ser positivt på detta.

När det gäller frågan om att minska lärares administrativa börda instämmer utskottet i att den är viktig. Utskottet vill i sammanhanget nämna arbetet med att digitalisera de nationella proven. Ett av syftena med förändringarna var att minska den tid som lärare lägger på administration. Vidare hänvisar utskottet till det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet lärarassistenter vid skolenheterna så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Vad gäller yrkandet om ändringar i legitimationssystemet anser utskottet att utformningen av legitimationssystemet är av stor betydelse. Utskottet avser att följa utvecklingen.

När det gäller yrkandet om att regeringen bör verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 tar upp frågan om fler lärare med forskarutbildning. Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för forskarutbildade fortgår. Cirka 70 studenter per år kan antas till utbildningen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 38).

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 14, 2022/23:884 (C) yrkande 27, 2022/23:1025 (SD) yrkande 8, 2022/23:1255 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 13 och 19.

Ur avsnittet "Läraryrket" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt samt minskad administration för lärare m.m. Utskottet vill framhålla att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. Utskottet anser därför att lärare och förskollärare behöver en god arbetsmiljö, rätt förutsättningar för undervisning och goda förutsättningar för att utvecklas i sin profession.

Lärarbristen är fortsatt stor. Utskottet anser att en av de viktigaste framtidsfrågorna är att få fler kunniga och kompetenta lärare och ser därför positivt på att regeringen prioriterar arbetet för att stärka läraryrket och dess attraktivitet. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och göra läraryrket mer attraktivt. Utskottet vill särskilt hänvisa till proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen överlämnat till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Riksdagen planerar att behandla propositionen under våren 2023.

Utskottet vill också hänvisa till karriärstegsreformen som innebär att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (prop. 2012/13:136, bet. 2012/13:UbU15, rskr. 2012/13:266). Huvudmännen har möjlighet att söka statsbidrag för karriärstegen förstelärare och lektor. Syftet med att införa karriärstegsreformen var att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet, förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. År 2014 infördes ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden så att dubbelt så många förstelärare kan anställas i dessa områden (förordningen [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden).

Vidare behöver det bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket, bl.a. genom effektivare utbildningsvägar. Därför har det inletts en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). För att verksamheten med en ny kortare KPU ska bidra till fler lärare och för att studenter med goda förkunskaper ska söka sig till utbildningen satsar regeringen särskilt för att samordna utveckling, genomförande och uppföljning av utbildningen under kommande år. Utskottet ser positivt på detta.

När det gäller frågan om att minska lärares administrativa börda instämmer utskottet i att den är viktig. Utskottet vill i sammanhanget nämna arbetet med att digitalisera de nationella proven. Ett av syftena med förändringarna var att minska den tid som lärare lägger på administration. Vidare hänvisar utskottet till det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet lärarassistenter vid skolenheterna så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Vad gäller yrkandet om ändringar i legitimationssystemet anser utskottet att utformningen av legitimationssystemet är av stor betydelse. Utskottet avser att följa utvecklingen.

När det gäller yrkandet om att regeringen bör verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 tar upp frågan om fler lärare med forskarutbildning. Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för forskarutbildade fortgår. Cirka 70 studenter per år kan antas till utbildningen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 38).

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 14, 2022/23:884 (C) yrkande 27, 2022/23:1025 (SD) yrkande 8, 2022/23:1255 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 13 och 19.

Ur avsnittet "Läraryrket" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör behovet av att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt samt minskad administration för lärare m.m. Utskottet vill framhålla att en skolmiljö som präglas av ordning och arbetsro för både lärare och elever är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och nå utbildningens mål. Utskottet anser därför att lärare och förskollärare behöver en god arbetsmiljö, rätt förutsättningar för undervisning och goda förutsättningar för att utvecklas i sin profession.

Lärarbristen är fortsatt stor. Utskottet anser att en av de viktigaste framtidsfrågorna är att få fler kunniga och kompetenta lärare och ser därför positivt på att regeringen prioriterar arbetet för att stärka läraryrket och dess attraktivitet. Utskottet uppmärksammar ett urval av insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och göra läraryrket mer attraktivt. Utskottet vill särskilt hänvisa till proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen överlämnat till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Riksdagen planerar att behandla propositionen under våren 2023.

Utskottet vill också hänvisa till karriärstegsreformen som innebär att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (prop. 2012/13:136, bet. 2012/13:UbU15, rskr. 2012/13:266). Huvudmännen har möjlighet att söka statsbidrag för karriärstegen förstelärare och lektor. Syftet med att införa karriärstegsreformen var att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet, förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. År 2014 infördes ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden så att dubbelt så många förstelärare kan anställas i dessa områden (förordningen [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden).

Vidare behöver det bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket, bl.a. genom effektivare utbildningsvägar. Därför har det inletts en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). För att verksamheten med en ny kortare KPU ska bidra till fler lärare och för att studenter med goda förkunskaper ska söka sig till utbildningen satsar regeringen särskilt för att samordna utveckling, genomförande och uppföljning av utbildningen under kommande år. Utskottet ser positivt på detta.

När det gäller frågan om att minska lärares administrativa börda instämmer utskottet i att den är viktig. Utskottet vill i sammanhanget nämna arbetet med att digitalisera de nationella proven. Ett av syftena med förändringarna var att minska den tid som lärare lägger på administration. Vidare hänvisar utskottet till det riktade statsbidrag för anställning av lärarassistenter som infördes 2019. Syftet med statsbidraget är att utöka antalet lärarassistenter vid skolenheterna så att lärarna kan ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Vad gäller yrkandet om ändringar i legitimationssystemet anser utskottet att utformningen av legitimationssystemet är av stor betydelse. Utskottet avser att följa utvecklingen.

När det gäller yrkandet om att regeringen bör verka för att universitets- och högskolelärare ska ha möjlighet att undervisa på gymnasiet vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 tar upp frågan om fler lärare med forskarutbildning. Satsningen på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för forskarutbildade fortgår. Cirka 70 studenter per år kan antas till utbildningen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 s. 38).

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 14, 2022/23:884 (C) yrkande 27, 2022/23:1025 (SD) yrkande 8, 2022/23:1255 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 13 och 19.

Ur avsnittet "Läraryrket" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om fler yrkeskategorier i skolan m.m. vill utskottet påminna om att det 2019 infördes ett riktat statsbidrag för anställning av lärarassistenter. Syftet är att avlasta lärare från arbetsuppgifter som kan utföras av andra personalkategorier eftersom Skolverkets prognoser visat att ett stort antal lärare kommer att saknas framöver. I både grundskolan och gymnasieskolan har antalet lärarassistenter mer än fördubblats sedan 2017/18. I februari 2020 redovisade Skolverket ett stödmaterial för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare. Skolverket har bl.a. identifierat vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra än lärare, utarbetat ett webbstöd för inventering av lärares avlastningsbehov och tagit fram lärande exempel om hur olika yrkesgrupper har avlastat lärare så att lärarna kan fokusera mer på undervisningsprocessen.

Vidare vill utskottet hänvisa till att regeringen nyligen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för satsningar på bl.a. speciallärare. Den nya statsbidragsförordningen omfattar även det befintliga statsbidraget för personalförstärkning inom elevhälsan som avser skolläkare, skolsköterska, psykolog och kuratorer (se nedan i avsnitten Elever med särskilda behov och Elevers hälsa m.m.). Förordningen träder i kraft och ska börja tillämpas den 12 april 2023.

När det gäller frågan om språkkrav för pedagogisk skolpersonal vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser enligt ovan och till pågående satsningar. Bland annat ska Skolverket under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska bidra till att förbättra kommunikationen och kvaliteten inom välfärden. De ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos bl.a. barn och elever. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och sträva efter att sprida insatserna över hela landet. Utskottet ser därmed ingen anledning att föreslå ändringar i de kunskapskrav i svenska som föreskrivits av Skolverket och som återges ovan.

Därmed ser utskottet inga skäl för riksdagen att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 51, 2022/23:911 (SD) yrkande 8, 2022/23:2061 (S) yrkande 53 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 15 och 16. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om fler yrkeskategorier i skolan m.m. vill utskottet påminna om att det 2019 infördes ett riktat statsbidrag för anställning av lärarassistenter. Syftet är att avlasta lärare från arbetsuppgifter som kan utföras av andra personalkategorier eftersom Skolverkets prognoser visat att ett stort antal lärare kommer att saknas framöver. I både grundskolan och gymnasieskolan har antalet lärarassistenter mer än fördubblats sedan 2017/18. I februari 2020 redovisade Skolverket ett stödmaterial för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare. Skolverket har bl.a. identifierat vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra än lärare, utarbetat ett webbstöd för inventering av lärares avlastningsbehov och tagit fram lärande exempel om hur olika yrkesgrupper har avlastat lärare så att lärarna kan fokusera mer på undervisningsprocessen.

Vidare vill utskottet hänvisa till att regeringen nyligen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för satsningar på bl.a. speciallärare. Den nya statsbidragsförordningen omfattar även det befintliga statsbidraget för personalförstärkning inom elevhälsan som avser skolläkare, skolsköterska, psykolog och kuratorer (se nedan i avsnitten Elever med särskilda behov och Elevers hälsa m.m.). Förordningen träder i kraft och ska börja tillämpas den 12 april 2023.

När det gäller frågan om språkkrav för pedagogisk skolpersonal vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser enligt ovan och till pågående satsningar. Bland annat ska Skolverket under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska bidra till att förbättra kommunikationen och kvaliteten inom välfärden. De ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos bl.a. barn och elever. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och sträva efter att sprida insatserna över hela landet. Utskottet ser därmed ingen anledning att föreslå ändringar i de kunskapskrav i svenska som föreskrivits av Skolverket och som återges ovan.

Därmed ser utskottet inga skäl för riksdagen att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 51, 2022/23:911 (SD) yrkande 8, 2022/23:2061 (S) yrkande 53 och 2022/23:2128 (S) yrkandena 15 och 16. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden med förslag om förutsättningarna för och innehållet i

fortbildning för lärare vill utskottet anföra följande. Som redogjorts för ovan har regeringen nyligen överlämnat proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare och dels kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.

Huvudmannens befintliga skyldighet enligt skollagen att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling ska till viss del preciseras. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Riksdagen behandlar propositionen under våren 2023.

Regeringen har beslutat att inrätta rådet för professioner i skolväsendet. Regeringen bedömer att rådet kommer att kunna vara ett sådant forum för nära samverkan som är en förutsättning för att relevanta kompetensutvecklingsinsatser av hög vetenskaplig kvalitet kan tas fram och ha ett sådant format som gör dem möjliga att nyttja för förskollärare, lärare och rektorer utifrån deras respektive förutsättningar. I samband med ändringen i Skolverkets instruktion gav regeringen även Skolverket i uppdrag att, med stöd av rådet, ta fram innehållet i en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare för att stegvis och med god framförhållning bygga upp en struktur som kan vara en del av ett nationellt professionsprogram för dessa yrkeskategorier.

Utskottet vill också hänvisa till det nya fortbildningsbidrag som regeringen beslutat om. För 2023 finns 873 miljoner kronor avsatta för fortbildning med möjlighet att söka statsbidrag för deltagande och 451 miljoner kronor för annan fortbildning och kompetensutveckling, som beskrivs ovan.

Med hänvisning till det omfattande reformarbete som föreslås och pågår ser utskottet ingen anledning att vidta åtgärder med anledning av yrkanden med olika förslag om fortbildning.

När det gäller yrkanden om ett kompetenslyft för förskolepersonal med fokus på språkutveckling och barnskötarutbildning m.m. vill utskottet särskilt uppmärksamma att Skolverket enligt regleringsbreven för 2021, 2022 och 2023 har fått i uppdrag att erbjuda fortbildningsinsatser för förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan för att dessa ska stärka sin kompetens. Utskottet vill också hänvisa till det uppdrag Skolverket har att under 2022–2024 tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska bidra till att förbättra kommunikationen och kvaliteten inom välfärden. De ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov som behoven hos bl.a. barn när det gäller kommunikationen på de aktuella arbetsplatserna. Regeringen har vidare beslutat om tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att ett barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling och personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling. (prop. 2021/22:78, bet. 2021/22:UbU21, rskr. 2021/22:203).

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 8 och 15, 2022/23:924 (SD) yrkande 15, 2022/23:959 (SD) yrkande 3, 2022/23:1406 (M) yrkande 9, 2022/23:1467 (MP), 2022/23:1673 (C) yrkande 7, 2022/23:1839 (M), 2022/23:2014 (S) yrkande 2, 2022/23:2044 (S) yrkande 3 och 2022/23:2128 (S) yrkande 37.

Ur avsnittet "Fortbildning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka rektorns centrala och viktiga roll. Rektorers yrkeskunnande har stor betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse. Enligt skollagen får bara den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt anställas som rektor. Rektorer behöver enligt utskottet systematik i sin professionsutveckling för att kunna möta de utmaningar som yrket innebär. Utskottet vill hänvisa till proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen överlämnat till riksdagen. Riksdagen planerar att behandla propositionen under våren 2023. Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen som bl.a. innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer m.fl. inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det föreslås bl.a. att det nationella professionsprogrammet ska bestå av en nationell struktur för kompetensutveckling för bl.a. rektorer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:561 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:1025 (SD) yrkande 2.

Ur avsnittet "Rektorer" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen beslutade våren 2022 om stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning i enlighet med förslagen i proposition 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (bet. 2021/22:UbU27, rskr. 2021/22:429). I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att stärka utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det föreslogs bl.a. att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå föreslogs byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Vidare föreslogs att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. Det föreslogs också att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Lagändringarna om att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser träder i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar träder i kraft den 2 juli 2023.

Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser och pågående reformarbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:237 (M) och 2022/23:882 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Grundsärskolan och gymnasiesärskolan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningarna i yrkandena att frågan om elever med hög skolfrånvaro är angelägen. Utskottet vill hänvisa till det arbete som pågår i fråga om att se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister för att garantera alla elevers rätt till skolgång och för att förbättra kunskapen om frånvarons omfattning. Utskottet avser att fortsätta följa frågan.

Utskottet vill också hänvisa till pågående arbete som rör elevhälsan, bl.a. uppdraget som redogörs för ovan om att Skolverket och Socialstyrelsen genomför ett treårigt utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.

Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår och avstyrker därför motionerna 2022/23:814 (S), 2022/23:884 (C) yrkande 11, 2022/23:1601 (KD) yrkande 1, 2022/23:1673 (C) yrkande 8 och 2022/23:2128 (S) yrkande 31.

Ur avsnittet "Elever med skolfrånvaro" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka elevhälsans roll och betydelse för elevers välbefinnande och möjlighet att utvecklas mot utbildningens mål. Elevhälsan ska enligt skollagen vara förebyggande och hälsofrämjande och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vidare vill utskottet framföra att det i förarbetena till skollagen anges att arbetet inom elevhälsan förutsätter samverkan med skolans övriga personalgrupper, med övrig hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, i enlighet med förslagen i proposition 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (bet. 2021/22:UbU27, rskr. 2021/22:429). Ändringarna i skollagen syftar bl.a. till att stärka elevhälsan och innebär bl.a. att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Det anges att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Som krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2023.

Vidare har regeringen beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för bl.a. speciallärare och elevhälsan. Syftet är bl.a. att stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål. Den nya statsbidragsförordningen omfattar det befintliga statsbidraget för personalförstärkning inom elevhälsan som avser skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Satsningen på elevhälsan omfattar 150 miljoner kronor 2023.

Utskottet kan också i övrigt konstatera att flera insatser har gjorts och fortfarande pågår för att förstärka elevhälsan. Utskottet vill lyfta fram det uppdrag som Skolverket och Socialstyrelsen arbetar med fram till juni 2023 och som syftar till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Uppdraget omfattar även insatser för barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare har Skolverket i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att tillsammans med SPSM och Skolforskningsinstitutet ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd som kan bidra till att förbättra huvudmäns, rektorers och lärares möjligheter att välja effektiva insatser i syfte att elever ska nå utbildningens mål. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2024. Skolverket har också haft i uppdrag att kartlägga utbildningsbakgrunden bland personer som arbetar som kurator i skolväsendet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 30 december 2022.

När det särskilt gäller yrkanden om ett samlat ansvar till regionerna för hela barn- och ungdomsvården konstaterar utskottet att en särskild utredare haft i uppdrag att se över förutsättningarna för en mer sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen lade fram sitt slutbetänkande Börja med barnen! (SOU 2021:78) i oktober 2021. Utredningen prövade lämpligheten och möjligheten med ett samlat regionalt huvudmannaskap för verksamheterna, inklusive elevhälsans medicinska insatser. Utredningen bedömde dock att elevhälsans medicinska insatser fortsatt ska vara skolhuvudmännens ansvar. I huvudbetänkandet föreslås i stället bl.a. att ett nationellt hälsovårdsprogram ska etableras som tar ett helhetsgrepp om barns och ungas hälsa, utveckling och välmående under hela uppväxttiden, oberoende av verksamhet eller boendeort, och detta genom att tydliggöra olika aktörers och professioners roller och ansvar.

Mot bakgrund av utredningens förslag har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie där utgångspunkten ska vara förslagen från utredningen. En delredovisning av uppdraget lämnades den 31 mars 2022 och en slutredovisning den 31 oktober 2022. Ärendet är under beredning inom Regeringskansliet. Det pågående arbetet bör avvaktas.

När det gäller yrkanden om gratis mensskydd i bl.a. skolor anser utskottet att detta vore lovvärt men ställer sig inte bakom ett sådant tillkännagivande.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:238 (M), 2022/23:263 (S), 2022/23:381 (S) yrkande 4, 2022/23:533 (M), 2022/23:856 (C) yrkande 1–4, 2022/23:884 (C) yrkande 43–46, 2022/23:894 (C) yrkande 41, 2022/23:1499 (KD) yrkande 2, 2022/23:1735 (KD) yrkande 1, 2022/23:2100 (MP) yrkande 2, 2022/23:2128 (S) yrkande 33 och 2022/23:2277 (MP) yrkandena 38 och 68.

Ur avsnittet "Elevers hälsa m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden som handlar om barns möjligheter till daglig fysisk aktivitet delar utskottet uppfattningen att dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling. Utskottet påminner om att det framgår av läroplanen för grundskolan att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. De reviderade kursplaner för grundskolan som trädde i kraft höstterminen 2022 innehåller också för ämnet idrott och hälsa förtydligade skrivningar om möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.

När det gäller frågan om friluftsdagar instämmer utskottet i att det är viktigt att alla barn får utrymme för friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar till såväl fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför stor betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Ett rikt friluftsliv i skolan är ett av tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). I grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa är friluftsliv ett återkommande område. Till exempel utgör friluftsliv och utevistelse ett av tre kunskapsområden i det centrala innehållet i ämnet för samtliga skolformer på grundskolenivå och återfinns i alla tre stadier. Vidare finns det i läroplanen för fritidshemmet skrivningar om att elever ska ta del av ett aktivt friluftsliv.

Skolminister Lotta Edholm besvarade nyligen en skriftlig fråga om friluftsliv i skolan (fr. 2022/23:434) och hänvisade till att Skolinspektionen i en kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i årskurs 7–9 (2018) konstaterat att innehåll kopplat till kunskapsområdena livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse behöver ges ett större utrymme i undervisningen. Kvalitetsgranskningen visar samtidigt på flera goda exempel när det gäller skolors arbete med friluftsliv och utevistelse.

Med utgångspunkt i bl.a. Skolinspektionens granskning konstaterar skolministern att fler huvudmän skulle kunna ge mer utrymme åt kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse och förutsätter att huvudmännen själva tar ansvar för att kontinuerligt planera, följa upp och genomföra insatser för att utveckla utbildningen.

Utskottet ser i likhet med skolministern fram emot att ta del av det betänkande som Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (S 2020:06) ska redovisa senast den 16 juni 2023. Samordnaren ska bl.a. sprida framgångsfaktorer och goda exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet i befolkningen samt lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet bland exempelvis barn och ungdomar.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:532 (M), 2022/23:856 (C) yrkande 6, 2022/23:884 (C) yrkande 7, 2022/23:978 (SD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1024 (SD) yrkande 14 och 2022/23:2096 (MP) yrkandena 2 och 5.

Ur avsnittet "Daglig fysisk aktivitet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om att i olika avseenden se över eller låta utreda undervisning för nyanlända, svenska som andraspråk m.m. och införande av en obligatorisk förberedelsekola vill utskottet hänvisa till det arbete som pågår. Skolverket har haft i uppdrag att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux (U2020/05524). Syftet är att alla elever ska få bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper i och om svenska språket samt få bättre förutsättningar att nå utbildningens mål. Myndigheten skulle bl.a. analysera skärningen mellan svenskämnena och målgrupperna för utbildningen samt hur elevers övergångar mellan ämnen och skolformer ska gå till. Skolverket skulle i sin översyn säkerställa att utbildningen i svenska språket också riktar sig till de elever som är nybörjare i svenska inom respektive skolform. Skolverket skulle föreslå de förändringar som behövs och bedöma hur elevernas måluppfyllelse, huvudmännens organisatoriska förutsättningar, lärarförsörjningen och lärarnas kompetenskrav påverkas av förslagen. Översynen skulle bl.a. också omfatta en analys av om, och i så fall hur, innehållet i lärarutbildningarna och bestämmelserna om behörighet till utbildningarna behöver förändras. Skolverket skulle även föreslå de genomförande- och fortbildningsinsatser som bedöms vara motiverade. Uppdraget redovisades till regeringen (Utbildningsdepartementet) den 31 maj 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Vidare har betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18) överlämnats till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever som tas emot i grundskolan samt att Skolverket ska få i uppdrag att samordna och driva utvecklingen av studiehandledning på modersmålet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också hänvisa till att Skolverket i november 2019 fick i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Under tre år, totalt sex terminer, samarbetar Skolverket med huvudmän (kommuner) för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:610 (V) yrkande 16, 2022/23:1024 (SD) yrkande 13 och 2022/23:1880 (C) yrkandena 14–16.

Ur avsnittet "Undervisning för nyanlända m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Enhetlig klädsel i skolan

När det gäller yrkandet om möjlighet att införa enhetlig klädsel (skoluniform) i skolan hänvisar utskottet till ovan redovisade bestämmelser och avstyrker motion 2022/23:1024 (SD) yrkande 16.

Skolmåltider

Utskottet vill framhålla det ansvar som huvudmannen har enligt skollagen för att tillhandahålla näringsriktiga skolmåltider. Utskottet vill även peka på de nationella riktlinjer för måltider i skolan från Livsmedelsverket som finns tillgängliga. Därutöver finns det i bl.a. regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin skrivningar om att upphandlingen av livsmedel bör motsvara den högsta nivån på djurskydds- och miljöhänsyn. När det särskilt gäller rätten till specialkost vill utskottet påminna om att skolmåltiden – förutom för ett medicinskt behov – i enlighet med diskrimineringslagen kan behöva anpassas till en persons funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23: 241 (SD), 2022/23:492 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1023 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1024 (SD) yrkande 15.

Särskilt begåvade elever

Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbereda en permanentning och utökning av den pågående försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan och gymnasieskolan. Riksdagen har, efter förslag från regeringen, beslutat att medel tillförs för att stimulera tillkomsten av och kvaliteten i spetsutbildningar (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108).

Av regeringens propositionsförteckning (den 17 januari 2023) framgår att regeringen avser att överlämna propositionen Elever i flera skolformer ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå till riksdagen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2022/23:2008 (M).

Reservationer

1.

Stärka läraryrket, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 13 och 19 samt

avslår motion

2022/23:1255 av Camilla Hansén och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Lärarna är nyckeln för att stärka undervisningens kvalitet och för att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare. Insatserna för att motverka lärarbristen måste fortsätta. De senaste åren har fler lärare utbildats och läraryrkets attraktivitet stärkts, med höjda lärarlöner, förbättrad kompetensutveckling och minskad administrativ börda.

Vi vill understryka behovet av att göra mer för att skolor med de allra tuffaste förutsättningarna ska få fler lärare och mindre klasser. Resurser behöver tillföras för att höja kunskapsresultaten genom att t.ex. anställa dubbelt så många lärare i kärnämnena, förbättra elevhälsan eller minska undervisningsgrupperna. Genom två lärare i klassrummet eller betydligt minskade klasser skulle varje elev får mer tid med skickliga lärare, och det blir högre kvalitet i undervisningen, mindre stök och mer kontinuitet i undervisningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Lärarnas administration, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 27.

Ställningstagande

För att ytterligare stärka skolans kunskapsfokus behöver elever ges mer undervisningstid. Svenska elever har i dag färre undervisningstimmar än genomsnittet i OECD. Om svenska elever återigen ska bli bland de bästa måste antalet lärarledda timmar öka.

En annan viktig del som aktualiserats under coronapandemin är behovet av att lätta de administrativa krav som finns på lärare. Det är angeläget att se om lärarnas tid som läggs på annat än undervisningen kan minskas genom att exempelvis lätta på lagstadgade moment så som utvecklingssamtal som tar tid för läraren att administrera. Därför vill jag se en utredning som granskar hur mycket av lärarnas tid som går åt till annat än elevernas undervisningstid, för att hitta konstruktiva lösningar för att minska onödig administrationen för lärarna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Legitimation, punkt 3 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14.

Ställningstagande

Elevers rätt till utbildning förutsätter att skolan är tillgänglig för alla och att det finns välutbildade lärare och andra resurser som behövs för att ge utbildningen en god kvalitet. På alla skolor behövs kompetenta lärare som kan möta varje elevs behov i sin undervisning och som kan delta aktivt i den pedagogiska utvecklingen.

Det råder stor brist på lärare och pedagoger i svensk förskola, skola och svenska fritidshem. Bristen på behörig personal gör att det i praktiken är möjligt att som obehörig få jobba flera år i sträck på samma skola eller förskola. Jag är övertygad om att den som väljer att fortsätta arbeta som lärarvikarie under flera år också har kapaciteten att klara av att ta en lärarexamen. Detsamma gäller även pedagoger inom förskola och fritidshem. I dag saknas dock tillräckliga incitament för många huvudmän att stötta sina vikarier och obehörig personal att läsa sig till behörighet.

Det går även att konstatera det faktum att många privatägda skolor har färre behöriga lärare eftersom det är billigare att ha obehöriga lärarvikarier. På så sätt kan de vinstdrivande koncernerna utöka sina vinstmarginaler och öka företagets värde inför en framtida försäljning. Vissa privata skolkoncerner får dessutom undantag i lagstiftningen gällande kravet på lärarlegitimation eftersom de bedriver en stor del av undervisningen på engelska och den som undervisar på ett annat språk än svenska behöver inte ha lärarlegitimation. Även Waldorfskolorna har ett undantag från kravet på lärarlegitimation. Där har Skolinspektionen i sin granskning från 2022 specifikt pekat ut att bristen på behörig personal med legitimation gör att skolorna misslyckas med att leva upp till läroplanens krav på utbildningens innehåll och kvalitet. Detta är något som måste förändras. Alla friskolor bör följa läroplanen som gäller för alla andra skolor i Sverige och de ska dessutom inte få undantag gällande lärarlegitimation.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Enhetlig klädsel i skolan

När det gäller yrkandet om möjlighet att införa enhetlig klädsel (skoluniform) i skolan hänvisar utskottet till ovan redovisade bestämmelser och avstyrker motion 2022/23:1024 (SD) yrkande 16.

Skolmåltider

Utskottet vill framhålla det ansvar som huvudmannen har enligt skollagen för att tillhandahålla näringsriktiga skolmåltider. Utskottet vill även peka på de nationella riktlinjer för måltider i skolan från Livsmedelsverket som finns tillgängliga. Därutöver finns det i bl.a. regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin skrivningar om att upphandlingen av livsmedel bör motsvara den högsta nivån på djurskydds- och miljöhänsyn. När det särskilt gäller rätten till specialkost vill utskottet påminna om att skolmåltiden – förutom för ett medicinskt behov – i enlighet med diskrimineringslagen kan behöva anpassas till en persons funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23: 241 (SD), 2022/23:492 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1023 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1024 (SD) yrkande 15.

Särskilt begåvade elever

Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbereda en permanentning och utökning av den pågående försöksverksamheten med riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan och gymnasieskolan. Riksdagen har, efter förslag från regeringen, beslutat att medel tillförs för att stimulera tillkomsten av och kvaliteten i spetsutbildningar (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108).

Av regeringens propositionsförteckning (den 17 januari 2023) framgår att regeringen avser att överlämna propositionen Elever i flera skolformer ska lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå till riksdagen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrker utskottet motion 2022/23:2008 (M).

Reservationer

1.

Stärka läraryrket, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 13 och 19 samt

avslår motion

2022/23:1255 av Camilla Hansén och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Lärarna är nyckeln för att stärka undervisningens kvalitet och för att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare. Insatserna för att motverka lärarbristen måste fortsätta. De senaste åren har fler lärare utbildats och läraryrkets attraktivitet stärkts, med höjda lärarlöner, förbättrad kompetensutveckling och minskad administrativ börda.

Vi vill understryka behovet av att göra mer för att skolor med de allra tuffaste förutsättningarna ska få fler lärare och mindre klasser. Resurser behöver tillföras för att höja kunskapsresultaten genom att t.ex. anställa dubbelt så många lärare i kärnämnena, förbättra elevhälsan eller minska undervisningsgrupperna. Genom två lärare i klassrummet eller betydligt minskade klasser skulle varje elev får mer tid med skickliga lärare, och det blir högre kvalitet i undervisningen, mindre stök och mer kontinuitet i undervisningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Lärarnas administration, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 27.

Ställningstagande

För att ytterligare stärka skolans kunskapsfokus behöver elever ges mer undervisningstid. Svenska elever har i dag färre undervisningstimmar än genomsnittet i OECD. Om svenska elever återigen ska bli bland de bästa måste antalet lärarledda timmar öka.

En annan viktig del som aktualiserats under coronapandemin är behovet av att lätta de administrativa krav som finns på lärare. Det är angeläget att se om lärarnas tid som läggs på annat än undervisningen kan minskas genom att exempelvis lätta på lagstadgade moment så som utvecklingssamtal som tar tid för läraren att administrera. Därför vill jag se en utredning som granskar hur mycket av lärarnas tid som går åt till annat än elevernas undervisningstid, för att hitta konstruktiva lösningar för att minska onödig administrationen för lärarna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Legitimation, punkt 3 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14.

Ställningstagande

Elevers rätt till utbildning förutsätter att skolan är tillgänglig för alla och att det finns välutbildade lärare och andra resurser som behövs för att ge utbildningen en god kvalitet. På alla skolor behövs kompetenta lärare som kan möta varje elevs behov i sin undervisning och som kan delta aktivt i den pedagogiska utvecklingen.

Det råder stor brist på lärare och pedagoger i svensk förskola, skola och svenska fritidshem. Bristen på behörig personal gör att det i praktiken är möjligt att som obehörig få jobba flera år i sträck på samma skola eller förskola. Jag är övertygad om att den som väljer att fortsätta arbeta som lärarvikarie under flera år också har kapaciteten att klara av att ta en lärarexamen. Detsamma gäller även pedagoger inom förskola och fritidshem. I dag saknas dock tillräckliga incitament för många huvudmän att stötta sina vikarier och obehörig personal att läsa sig till behörighet.

Det går även att konstatera det faktum att många privatägda skolor har färre behöriga lärare eftersom det är billigare att ha obehöriga lärarvikarier. På så sätt kan de vinstdrivande koncernerna utöka sina vinstmarginaler och öka företagets värde inför en framtida försäljning. Vissa privata skolkoncerner får dessutom undantag i lagstiftningen gällande kravet på lärarlegitimation eftersom de bedriver en stor del av undervisningen på engelska och den som undervisar på ett annat språk än svenska behöver inte ha lärarlegitimation. Även Waldorfskolorna har ett undantag från kravet på lärarlegitimation. Där har Skolinspektionen i sin granskning från 2022 specifikt pekat ut att bristen på behörig personal med legitimation gör att skolorna misslyckas med att leva upp till läroplanens krav på utbildningens innehåll och kvalitet. Detta är något som måste förändras. Alla friskolor bör följa läroplanen som gäller för alla andra skolor i Sverige och de ska dessutom inte få undantag gällande lärarlegitimation.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet