Gymnasieskolan

Inledningsvis vill utskottet framhålla att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. Till grund för regeringens förslag låg en utredning som hade haft i uppdrag att föreslå hur utbildning inom bl.a. gymnasieskolan bättre kan planeras och dimensioneras (SOU 2020:33). Dessutom har Skolverket fått i uppgift att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag till stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av bl.a. gymnasieutbildning. Därutöver ansvarar Skolverket sedan tidigare för de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning som bl.a. kan föra en dialog om matchningen av utbildningsutbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Vidare vill utskottet peka på att lagändringarna också innebär att kommunerna ska samverka kring utbildningsutbudet inom ett s.k. primärt samverkansområde. Samtidigt ska en kommun även kunna erbjuda utbildning som anordnas utanför kommunens primära samverkansområde.

Med hänvisning till ovanstående anser utskottet att det inte finns någon anledning att vidta åtgärder med anledning av motionärernas önskemål i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 12, 2022/23:1025 (SD) yrkandena 5 och 6 samt 2022/23:884 (C) yrkande 53. Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Ur avsnittet "Utbildningsutbudet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 7 och 11. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att estetisk verksamhet togs bort som ett obligatoriskt ämne i gymnasieskolan i samband med 2011 års gymnasiereform. Utskottet ställde sig då bakom den avvägning som låg bakom förslaget att låta detta utgå som ett s.k. kärnämne. Utskottet ser inte någon anledning att ha en annan uppfattning nu. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:380 (S), 2022/23:1226 (V) yrkande 2 och 2022/23:1471 (MP) yrkande 3. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att kurser i estetiska ämnen alltid ska erbjudas som individuellt val.

När det gäller önskemålet att utreda utvecklingen och införandet av vissa kurser kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete inom Skolverket med att uppdatera ämnesplanernas innehåll utifrån t.ex. samhälls- och teknikutveckling. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2022/23:976 (SD) yrkande 13.

När det gäller praktik på alla gymnasieprogram kan utskottet konstatera att alla yrkesprogram ska innehålla s.k. arbetsplatsförlagt lärande och att huvudmannen får besluta om att arbetsplatsförlagt lärande även ska finnas på högskoleförberedande program. Med hänvisning till gällande bestämmelser avstyrker utskottet motion 2022/23:1939 (M) yrkande 1.

När det gäller övriga yrkanden finner utskottet mot ovanstående bakgrund inte skäl att föreslå några åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2022/23:216 (C), 2022/23:491 (SD) yrkande 7, 2022/23:1209 (SD) yrkande 1 och 2022/23:1722 (S).

Ur avsnittet "Ämnen i gymnasieskolan" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när kommuner, regioner och enskilda huvudmän bestämmer vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. Till grund för regeringens förslag låg en utredning som hade haft i uppdrag att föreslå hur utbildning inom bl.a. gymnasieskolan bättre kan planeras och dimensioneras (SOU 2020:33). Dessutom har Skolverket fått i uppgift att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag till stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av bl.a. gymnasieutbildning. Därutöver ansvarar Skolverket sedan tidigare för de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning som bl.a. kan föra en dialog om matchningen av utbildningsutbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Vidare vill utskottet peka på att lagändringarna också innebär att kommunerna ska samverka kring utbildningsutbudet inom ett s.k. primärt samverkansområde. Samtidigt ska en kommun även kunna erbjuda utbildning som anordnas utanför kommunens primära samverkansområde.

Med hänvisning till ovanstående anser utskottet att det inte finns någon anledning att vidta åtgärder med anledning av motionärernas önskemål i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 12, 2022/23:1025 (SD) yrkandena 5 och 6 samt 2022/23:884 (C) yrkande 53. Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Ur avsnittet "Utbildningsutbudet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla huvudmannens ansvar för att elever i alla skolformer (utom förskolan och förskoleklassen) ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. För att studie- och yrkesvägledningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet har Skolverket gett ut allmänna råd om arbetet med studie- och yrkesvägledning i skola och vuxenutbildning, liksom annat stödmaterial.

Utskottet vill påpeka att riksdagen tidigare har tillkännagett för regeringen att den bör låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet. Tillkännagivandet är enligt regeringen inte slutbehandlat.

Med hänvisning till gällande regelverk samt regeringens beredning och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:537 (SD) yrkande 2, 2022/23:610 (V) yrkande 11, 2022/23:884 (C) yrkandena 52 och 56, 2022/23:1024 (SD) yrkande 17, 2022/23:1025 (SD) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkande 11, 2022/23:1939 (M) yrkande 2, 2022/23:2001 (M) yrkande 3 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 19.

Reservationer

1.

Utbildningens dimensionering, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 12 och

2022/23:1025 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Trots en stor arbetskraftsbrist inom många yrkesområden lockar inte yrkesprogrammen tillräckligt många elever. Till exempel behövs det fler utbildningsplatser inom gymnasieskolan för att klara framtidens behov av yrkesförare. Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd beräknar att bristen på arbetskraft inom åkerinäringen uppgår till 50 000 lastbilsförare de närmaste tio åren. Detta problem delar åkeriföretagen med bussbranschen.

I stället för att stärka yrkesprogrammen utökas antalet platser på de högskoleförberedande programmen. Risken är stor att ett flertal elever utbildas till något som inte kommer att leda till arbete och egen försörjning. Dessutom finns det en tendens till att varje kommun startar egna gymnasieskolor i stället för att samarbeta med andra kommuner och huvudmän. Denna utveckling är kostnadsdrivande och riskerar även att försämra kvaliteten på gymnasieprogrammen. Av denna anledning borde regeringen överväga en utredning av styrningen av antalet platser på de olika gymnasieprogrammen. Regeringen borde även överväga att se över dimensioneringen av utbildningsutbudet och placeringen av gymnasieskolor. Vi anser att den dimensionering som gjorts inom ramen för yrkeshögskolan kan tjäna som exempel.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Ansökan till utbildning, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 53.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen ska återkomma med förslag för att öka möjligheten att läsa utanför det primära samverkansområdet inom gymnasiet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Ämnen i gymnasieskolan, punkt 3 (S, V, MP)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S), Camilla Hansén (MP), Rose-Marie Carlsson (S) och Samuel Gonzalez Westling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:380 av Anna Wallentheim (S),

2022/23:1226 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och

2022/23:1471 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2022/23:216 av Mikael Larsson (C),

2022/23:491 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 7,

2022/23:976 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 13,

2022/23:1209 av Beatrice Timgren (SD) yrkande 1,

2022/23:1722 av Eva Lindh (S) och

2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Konst och kultur är inte ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar för att förstå världen och att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. När de estetiska ämnena togs bort som obligatoriska genom gymnasiereformen 2011 tog man också bort en del av de kunskapsnycklar som vissa – om inte alla – elever behöver för att genom kreativitet reflektera över sin och andras samtid, liksom förmågan att våga tänka nytt och utanför boxen.

På vissa nationella program är det några få procent av eleverna som har läst en kurs i något av ämnena bild, fotografisk bild, dans, teater eller musik. Den kraftiga minskningen av andelen elever som läser ett estetiskt ämne i gymnasieskolan är djupt olycklig, menar vi. Även äldre ungdomar behöver utveckla sin kreativitet och få flera verktyg för att uttrycka sig. Det handlar såväl om personlig utveckling och ökad inlärningsförmåga som utveckling av förmågor som behövs på en framtida arbetsmarknad. Enligt den senaste mätningen från 2017 omsatte de kulturella och kreativa branscherna 400 miljarder kronor och sysselsatte ca 190 000 personer.

Utöver de estetiska ämnenas egenvärde spelar dessa ämnen också en stor roll för barns och ungas utveckling inom många andra skolämnen. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är viktigt att även elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen. Därför är det nödvändigt att detta ämne är obligatoriskt i gymnasieskolan.

Ur avsnittet "Studie- och yrkesvägledning i skolväsendet" i betänkandet. Läs betänkandet