Vuxenutbildning

Inledningsvis vill utskottet understryka att det är viktigt för individen att det finns möjlighet till utveckling och livslångt lärande. Samtidigt är tillgång till rätt kompetens centralt för utvecklingen av samhället, regioner och företag. Utskottet vill framhålla att arbetsmarknadens behov har betydelse vid planering och dimensionering av utbudet av vuxenutbildning inom såväl kommunal vuxenutbildning som yrkeshögskolan. När det gäller komvux har riksdagen nyligen beslutat att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar. Riksdagen har också sedan tidigare beslutat att det inom yrkeshögskolan ska anordnas eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov.

När det gäller yrkanden om utbildning för omställning och livslångt lärande vill utskottet framföra följande. I fråga om hur stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt ska kunna mötas vill utskottet peka på att denna fråga behandlas av den pågående utredningen om en långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna. Utskottet vill inte föregripa utredningens resultat och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 6. I fråga om kompetens och utbildning för klimatomställning hänvisar utskottet till den utredning om framtidens yrkeshögskola som pågår och bl.a. behandlar denna fråga. Samtidigt har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag att sammanställa de utbildningar som ger kompetens som bidrar till klimatomställningen och en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 9. I övrigt hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan avseende bl.a. regionala planeringsunderlag, områdesanalyser och den regionala kompetensförsörjningen och avstyrker därmed motionerna 2022/23:1643 (C) yrkande 29 och 2022/23:2129 (S) yrkande 1.

När det gäller yrkanden om behov av utbildning inom vissa områden hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:686 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 32, 2022/23:884 (C) yrkande 68, 2022/23:906 (C) yrkande 9, 2022/23:936 (SD) yrkande 5, 2022/23:964 (SD) yrkande 3, 2022/23:972 (SD) yrkande 60, 2022/23:1016 (SD) yrkande 57, 2022/23:1123 (C) yrkande 2, 2022/23:1124 (C) yrkande 19, 2022/23:1488 (S), 2022/23:1706 (S) och 2022/23:2133 (S).

Ur avsnittet "Utbudet av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 16. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka att det är viktigt för individen att det finns möjlighet till utveckling och livslångt lärande. Samtidigt är tillgång till rätt kompetens centralt för utvecklingen av samhället, regioner och företag. Utskottet vill framhålla att arbetsmarknadens behov har betydelse vid planering och dimensionering av utbudet av vuxenutbildning inom såväl kommunal vuxenutbildning som yrkeshögskolan. När det gäller komvux har riksdagen nyligen beslutat att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar. Riksdagen har också sedan tidigare beslutat att det inom yrkeshögskolan ska anordnas eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov.

När det gäller yrkanden om utbildning för omställning och livslångt lärande vill utskottet framföra följande. I fråga om hur stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt ska kunna mötas vill utskottet peka på att denna fråga behandlas av den pågående utredningen om en långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna. Utskottet vill inte föregripa utredningens resultat och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 6. I fråga om kompetens och utbildning för klimatomställning hänvisar utskottet till den utredning om framtidens yrkeshögskola som pågår och bl.a. behandlar denna fråga. Samtidigt har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag att sammanställa de utbildningar som ger kompetens som bidrar till klimatomställningen och en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 9. I övrigt hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan avseende bl.a. regionala planeringsunderlag, områdesanalyser och den regionala kompetensförsörjningen och avstyrker därmed motionerna 2022/23:1643 (C) yrkande 29 och 2022/23:2129 (S) yrkande 1.

När det gäller yrkanden om behov av utbildning inom vissa områden hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:686 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 32, 2022/23:884 (C) yrkande 68, 2022/23:906 (C) yrkande 9, 2022/23:936 (SD) yrkande 5, 2022/23:964 (SD) yrkande 3, 2022/23:972 (SD) yrkande 60, 2022/23:1016 (SD) yrkande 57, 2022/23:1123 (C) yrkande 2, 2022/23:1124 (C) yrkande 19, 2022/23:1488 (S), 2022/23:1706 (S) och 2022/23:2133 (S).

Ur avsnittet "Utbudet av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 16. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om kvalitet och organisation inom komvux kan utskottet inledningsvis konstatera att komvux är en skolform inom skolväsendet som Skolinspektionen har tillsyn över och Skolverket följer upp och utvärderar. Vidare kan utskottet konstatera att även om uppgifter inom komvux utförs på entreprenad behåller huvudmannen huvudmannaskapet och ska bl.a. försäkra sig om att undervisningen håller den kvalitet som krävs. Med hänvisning till gällande rätt avstyrker utskottet därför motionerna 2022/23:1025 (SD) yrkande 11 och 2022/23:2129 (S) yrkande 3. I fråga om att utreda hur stödet och kvaliteten inom komvux bättre kan anpassas till målgruppen vill utskottet hänvisa till dels ett uppdrag till Skolverket att kartlägga stödet till elever inom komvux, dels den pågående utredningen om långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna som omfattar bl.a. denna fråga. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 5.

När det gäller yrkanden om utbildningen inom komvux vill utskottet i fråga om den nya, förenklade betygsskalan inom komvux särskilt peka på att betygen inte fyller någon funktion vid vidare studier inom komvux eftersom de inte ligger till grund för vare sig några förkunskapskrav eller för urval. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1025 (SD) yrkande 12. I fråga om önskemålet om s.k. frisök vill utskottet påminna om att riksdagen har beslutat att införa en möjlighet att fritt söka till de yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområde där man bor. I fråga om önskemålet att utreda möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg vill utskottet påminna om att det redan i dag inom komvux finns möjlighet att genomgå prövning för betyg även för den som tidigare har fått betyg på kursen. De båda önskemålen får därför anses vara tillgodosedda och utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:884 (C) yrkandena 63 och 91.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning (komvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 9. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om kvalitet och organisation inom komvux kan utskottet inledningsvis konstatera att komvux är en skolform inom skolväsendet som Skolinspektionen har tillsyn över och Skolverket följer upp och utvärderar. Vidare kan utskottet konstatera att även om uppgifter inom komvux utförs på entreprenad behåller huvudmannen huvudmannaskapet och ska bl.a. försäkra sig om att undervisningen håller den kvalitet som krävs. Med hänvisning till gällande rätt avstyrker utskottet därför motionerna 2022/23:1025 (SD) yrkande 11 och 2022/23:2129 (S) yrkande 3. I fråga om att utreda hur stödet och kvaliteten inom komvux bättre kan anpassas till målgruppen vill utskottet hänvisa till dels ett uppdrag till Skolverket att kartlägga stödet till elever inom komvux, dels den pågående utredningen om långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna som omfattar bl.a. denna fråga. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 5.

När det gäller yrkanden om utbildningen inom komvux vill utskottet i fråga om den nya, förenklade betygsskalan inom komvux särskilt peka på att betygen inte fyller någon funktion vid vidare studier inom komvux eftersom de inte ligger till grund för vare sig några förkunskapskrav eller för urval. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1025 (SD) yrkande 12. I fråga om önskemålet om s.k. frisök vill utskottet påminna om att riksdagen har beslutat att införa en möjlighet att fritt söka till de yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområde där man bor. I fråga om önskemålet att utreda möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg vill utskottet påminna om att det redan i dag inom komvux finns möjlighet att genomgå prövning för betyg även för den som tidigare har fått betyg på kursen. De båda önskemålen får därför anses vara tillgodosedda och utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:884 (C) yrkandena 63 och 91.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning (komvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 9. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för kommunal vuxenutbildning (komvux), men den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen (yrkesvux) finansieras till stor del av staten via ett riktat statsbidrag som lämnas för ett år i sänder. När det gäller förutsättningarna för yrkesvux vill utskottet peka på att kommunerna numera får besked om statsbidraget tidigare, vilket ger dem bättre planeringsförutsättningar. Vidare har en utredare i uppdrag att se över hur yrkesvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska också undersöka och vid behov föreslå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller statens finansiering av yrkesvux. Uppdraget ska redovisas i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa resultatet av utredningens arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 59, 62 och 65, 2022/23:901 (C) yrkande 19, 2022/23:905 (C) yrkande 43 och 2022/23:2129 (S) yrkandena 2, 4 och 7.

Inom yrkesvux erbjuds s.k. sammanhållna yrkesutbildningar, dvs. kombinationer av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Skolverket tar fram sådana yrkespaket i samråd med branschkunniga och de nationella programråden. Den som har slutfört utbildningen får ett utdrag över kurserna, och i en bilaga redovisas elevens yrkeskunnande och för vilket yrkesområde som utbildningen är avsedd. När det gäller nationella sammanhållna yrkesutbildningar kommer från den 1 januari 2025 regeringen, eller en myndighet, att kunna föreskriva om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 14 och 2022/23:905 (C) yrkande 41.

Inom yrkesvux kan yrkesutbildningen kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk, s.k. kombinationsutbildningar. Skolverket har i januari 2023 redovisat sitt uppdrag att ge stöd till kommunerna när det gäller kombinationsutbildningar och följa upp verksamheten. Verket ser behov av fortsatt stöd till kommunerna, bl.a. genom nationella riktlinjer för hur kombinationsutbildningar ska organiseras och genomföras. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av Skolverkets förslag och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 64, 2022/23:905 (C) yrkande 39, 2022/23:1880 (C) yrkande 7 och 2022/23:2129 (S) yrkande 8.

Ur avsnittet "Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för kommunal vuxenutbildning (komvux), men den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen (yrkesvux) finansieras till stor del av staten via ett riktat statsbidrag som lämnas för ett år i sänder. När det gäller förutsättningarna för yrkesvux vill utskottet peka på att kommunerna numera får besked om statsbidraget tidigare, vilket ger dem bättre planeringsförutsättningar. Vidare har en utredare i uppdrag att se över hur yrkesvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska också undersöka och vid behov föreslå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller statens finansiering av yrkesvux. Uppdraget ska redovisas i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa resultatet av utredningens arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 59, 62 och 65, 2022/23:901 (C) yrkande 19, 2022/23:905 (C) yrkande 43 och 2022/23:2129 (S) yrkandena 2, 4 och 7.

Inom yrkesvux erbjuds s.k. sammanhållna yrkesutbildningar, dvs. kombinationer av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Skolverket tar fram sådana yrkespaket i samråd med branschkunniga och de nationella programråden. Den som har slutfört utbildningen får ett utdrag över kurserna, och i en bilaga redovisas elevens yrkeskunnande och för vilket yrkesområde som utbildningen är avsedd. När det gäller nationella sammanhållna yrkesutbildningar kommer från den 1 januari 2025 regeringen, eller en myndighet, att kunna föreskriva om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 14 och 2022/23:905 (C) yrkande 41.

Inom yrkesvux kan yrkesutbildningen kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk, s.k. kombinationsutbildningar. Skolverket har i januari 2023 redovisat sitt uppdrag att ge stöd till kommunerna när det gäller kombinationsutbildningar och följa upp verksamheten. Verket ser behov av fortsatt stöd till kommunerna, bl.a. genom nationella riktlinjer för hur kombinationsutbildningar ska organiseras och genomföras. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av Skolverkets förslag och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 64, 2022/23:905 (C) yrkande 39, 2022/23:1880 (C) yrkande 7 och 2022/23:2129 (S) yrkande 8.

Ur avsnittet "Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8 och 11. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för kommunal vuxenutbildning (komvux), men den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen (yrkesvux) finansieras till stor del av staten via ett riktat statsbidrag som lämnas för ett år i sänder. När det gäller förutsättningarna för yrkesvux vill utskottet peka på att kommunerna numera får besked om statsbidraget tidigare, vilket ger dem bättre planeringsförutsättningar. Vidare har en utredare i uppdrag att se över hur yrkesvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska också undersöka och vid behov föreslå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller statens finansiering av yrkesvux. Uppdraget ska redovisas i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa resultatet av utredningens arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 59, 62 och 65, 2022/23:901 (C) yrkande 19, 2022/23:905 (C) yrkande 43 och 2022/23:2129 (S) yrkandena 2, 4 och 7.

Inom yrkesvux erbjuds s.k. sammanhållna yrkesutbildningar, dvs. kombinationer av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Skolverket tar fram sådana yrkespaket i samråd med branschkunniga och de nationella programråden. Den som har slutfört utbildningen får ett utdrag över kurserna, och i en bilaga redovisas elevens yrkeskunnande och för vilket yrkesområde som utbildningen är avsedd. När det gäller nationella sammanhållna yrkesutbildningar kommer från den 1 januari 2025 regeringen, eller en myndighet, att kunna föreskriva om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 14 och 2022/23:905 (C) yrkande 41.

Inom yrkesvux kan yrkesutbildningen kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk, s.k. kombinationsutbildningar. Skolverket har i januari 2023 redovisat sitt uppdrag att ge stöd till kommunerna när det gäller kombinationsutbildningar och följa upp verksamheten. Verket ser behov av fortsatt stöd till kommunerna, bl.a. genom nationella riktlinjer för hur kombinationsutbildningar ska organiseras och genomföras. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av Skolverkets förslag och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 64, 2022/23:905 (C) yrkande 39, 2022/23:1880 (C) yrkande 7 och 2022/23:2129 (S) yrkande 8.

Ur avsnittet "Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 11. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om kvalitet och organisation inom komvux kan utskottet inledningsvis konstatera att komvux är en skolform inom skolväsendet som Skolinspektionen har tillsyn över och Skolverket följer upp och utvärderar. Vidare kan utskottet konstatera att även om uppgifter inom komvux utförs på entreprenad behåller huvudmannen huvudmannaskapet och ska bl.a. försäkra sig om att undervisningen håller den kvalitet som krävs. Med hänvisning till gällande rätt avstyrker utskottet därför motionerna 2022/23:1025 (SD) yrkande 11 och 2022/23:2129 (S) yrkande 3. I fråga om att utreda hur stödet och kvaliteten inom komvux bättre kan anpassas till målgruppen vill utskottet hänvisa till dels ett uppdrag till Skolverket att kartlägga stödet till elever inom komvux, dels den pågående utredningen om långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna som omfattar bl.a. denna fråga. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 5.

När det gäller yrkanden om utbildningen inom komvux vill utskottet i fråga om den nya, förenklade betygsskalan inom komvux särskilt peka på att betygen inte fyller någon funktion vid vidare studier inom komvux eftersom de inte ligger till grund för vare sig några förkunskapskrav eller för urval. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1025 (SD) yrkande 12. I fråga om önskemålet om s.k. frisök vill utskottet påminna om att riksdagen har beslutat att införa en möjlighet att fritt söka till de yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområde där man bor. I fråga om önskemålet att utreda möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg vill utskottet påminna om att det redan i dag inom komvux finns möjlighet att genomgå prövning för betyg även för den som tidigare har fått betyg på kursen. De båda önskemålen får därför anses vara tillgodosedda och utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:884 (C) yrkandena 63 och 91.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning (komvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för kommunal vuxenutbildning (komvux), men den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen (yrkesvux) finansieras till stor del av staten via ett riktat statsbidrag som lämnas för ett år i sänder. När det gäller förutsättningarna för yrkesvux vill utskottet peka på att kommunerna numera får besked om statsbidraget tidigare, vilket ger dem bättre planeringsförutsättningar. Vidare har en utredare i uppdrag att se över hur yrkesvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska också undersöka och vid behov föreslå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller statens finansiering av yrkesvux. Uppdraget ska redovisas i februari 2024. Utskottet vill inte föregripa resultatet av utredningens arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkandena 59, 62 och 65, 2022/23:901 (C) yrkande 19, 2022/23:905 (C) yrkande 43 och 2022/23:2129 (S) yrkandena 2, 4 och 7.

Inom yrkesvux erbjuds s.k. sammanhållna yrkesutbildningar, dvs. kombinationer av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Skolverket tar fram sådana yrkespaket i samråd med branschkunniga och de nationella programråden. Den som har slutfört utbildningen får ett utdrag över kurserna, och i en bilaga redovisas elevens yrkeskunnande och för vilket yrkesområde som utbildningen är avsedd. När det gäller nationella sammanhållna yrkesutbildningar kommer från den 1 januari 2025 regeringen, eller en myndighet, att kunna föreskriva om vilka sammanhållna yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilket innehåll dessa ska ha. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 14 och 2022/23:905 (C) yrkande 41.

Inom yrkesvux kan yrkesutbildningen kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk, s.k. kombinationsutbildningar. Skolverket har i januari 2023 redovisat sitt uppdrag att ge stöd till kommunerna när det gäller kombinationsutbildningar och följa upp verksamheten. Verket ser behov av fortsatt stöd till kommunerna, bl.a. genom nationella riktlinjer för hur kombinationsutbildningar ska organiseras och genomföras. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av Skolverkets förslag och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 64, 2022/23:905 (C) yrkande 39, 2022/23:1880 (C) yrkande 7 och 2022/23:2129 (S) yrkande 8.

Ur avsnittet "Yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux)" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att en nyckel till etablering i det svenska samhället för nyanlända vuxna är kunskaper i svenska språket. Utskottet kan också konstatera att utbildningen i svenska för invandrare (sfi) har en heterogen målgrupp, och den måste därför anpassas efter individens behov och förutsättningar. Till exempel upprättas en individuell studieplan för varje elev med uppgifter om den enskildes utbildningsmål och studiernas omfattning.

När det gäller utformningen av sfi hänvisar utskottet till gällande bestämmelser. Utskottet vill inte heller föregripa beredningen av förslagen från utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (Kliva). Utredningen föreslår bl.a. en tidsbegränsad sfi-utbildning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1025 (SD) yrkande 13, 2022/23:1623 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1880 (C) yrkande 6 och 2022/23:2129 (S) yrkande 9.

När det gäller sfi-peng till utbildningsanordnare vill utskottet inte föregripa regeringens beredning av förslagen från Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare och avstyrker därmed motion 2022/23:1880 (C) yrkande 5.

I fråga om rätt att delta i utbildning i sfi för asylsökande hänvisar utskottet till gällande bestämmelser. När det gäller rätt till sfi för ukrainare vill utskottet inte föregripa beredningen av regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2023 om ett statsbidrag på 100 miljoner kronor för att kommunerna ska kunna erbjuda sfi för personer som har flytt från kriget i Ukraina och regeringens aviserade arbete med en förordningsändring för att möjliggöra detta. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1230 (V) yrkande 24 och 2022/23:1469 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Utbildning i svenska för invandrare (sfi)" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att yrkeshögskolan har en viktig roll när det gäller att möta de fortsatta stora kompetensbehoven i hela Sverige, att möjliggöra omställning och att främja matchningen på arbetsmarknaden. Enligt regeringen i budgetpropositionen för 2023 ska antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan även i fortsättningen ligga på en hög nivå, och sammanlagt avsätts närmare 4 miljarder kronor i statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning för 2023. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och beslutet avser en viss tid. När det gäller förslag som rör utbildningens dimensionering inom yrkeshögskolan hänvisar utskottet till ovanstående bakgrund och avstyrker därmed motionerna 2022/23:884 (C) yrkande 66, 2022/23:1672 (C) yrkande 43 och 2022/23:2129 (S) yrkande 10.

När det gäller utvecklingen av yrkeshögskolan och förslagen om ett mer stadigvarande utbildningsutbud vill utskottet inte föregripa resultatet av den pågående utredningen om framtidens yrkeshögskola som bl.a. ska föreslå vilka utbildningsinriktningar som bör ingå i ett mer stadigvarande utbud och analysera konsekvenserna för utformningen av statsbidraget. Utskottet vill inte heller föregripa resultatet i den del av utredningens uppdrag som avser förslag om ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan och ett system för studiedokumentation för yrkeshögskolan. Utskottet vill dessutom inte föregripa resultatet i den del som avser behovet av att kunna fastställa nationellt likvärdigt innehåll i utbildningar inom yrkeshögskolan. I fråga om nationellt sammanhållna specialistutbildningar för undersköterskor vill utskottet särskilt peka på att Myndigheten för yrkeshögskolan nyligen har föreskrivit om nationellt likvärdigt innehåll i utbildningar med inriktning specialistundersköterska inom vård och omsorg av äldre. Med hänvisning till ovanstående bakgrund, gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:85 (V) yrkande 3, 2022/23:884 (C) yrkandena 57 och 58, 2022/23:1165 (S), 2022/23:1625 (C), 2022/23:2001 (M) yrkande 2, 2022/23:2004 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2129 (S) yrkandena 11 och 12.

Ur avsnittet "Utbildning inom yrkeshögskolan" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet vill peka på att riksdagen tidigare har tillkännagett för regeringen att tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning borde ses över. En utredning fick då i uppdrag av regeringen att göra en sådan översyn, och utredningen bedömde att det finns vissa möjligheter till eftergymnasial utbildning för målgruppen, via bedömning av reell kompetens, undantag från behörighetskrav och uppdragsutbildning. Regeringen delade denna bedömning och lyfte också fram de ökade möjligheter att kombinera komvux som särskild utbildning med kurser inom övriga komvux som eleverna fick när särvux blev en del av komvux. Enligt regeringen skulle det i sin tur kunna leda till att eleven på olika sätt kan ta sig vidare i utbildningssystemet. Utifrån dessa överväganden ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat, och utskottet delade regeringens uppfattning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:194 (C) och 2022/23:884 (C) yrkandena 82 och 92.

Utskottet kan konstatera att regleringen och finansieringen av tolktjänst skiljer sig åt mellan kommunal vuxenutbildning, utbildning inom yrkeshögskolan och universitet och högskolor. Samtidigt har Tolktjänstutredningen lämnat förslag om att i särskild ordning se över förutsättningarna för att samla resurserna för tolkstöd i utbildning för vuxna. Utskottet anser att regeringens beredning av utredningsförslaget bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2022/23:884 (C) yrkande 88.

Ur avsnittet "Eftergymnasial utbildning för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka att det är viktigt för individen att det finns möjlighet till utveckling och livslångt lärande. Samtidigt är tillgång till rätt kompetens centralt för utvecklingen av samhället, regioner och företag. Utskottet vill framhålla att arbetsmarknadens behov har betydelse vid planering och dimensionering av utbudet av vuxenutbildning inom såväl kommunal vuxenutbildning som yrkeshögskolan. När det gäller komvux har riksdagen nyligen beslutat att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar. Riksdagen har också sedan tidigare beslutat att det inom yrkeshögskolan ska anordnas eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov.

När det gäller yrkanden om utbildning för omställning och livslångt lärande vill utskottet framföra följande. I fråga om hur stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt ska kunna mötas vill utskottet peka på att denna fråga behandlas av den pågående utredningen om en långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna. Utskottet vill inte föregripa utredningens resultat och avstyrker därmed motion 2022/23:2129 (S) yrkande 6. I fråga om kompetens och utbildning för klimatomställning hänvisar utskottet till den utredning om framtidens yrkeshögskola som pågår och bl.a. behandlar denna fråga. Samtidigt har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag att sammanställa de utbildningar som ger kompetens som bidrar till klimatomställningen och en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 9. I övrigt hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan avseende bl.a. regionala planeringsunderlag, områdesanalyser och den regionala kompetensförsörjningen och avstyrker därmed motionerna 2022/23:1643 (C) yrkande 29 och 2022/23:2129 (S) yrkande 1.

När det gäller yrkanden om behov av utbildning inom vissa områden hänvisar utskottet till gällande rätt och pågående arbete enligt ovan och avstyrker därmed motionerna 2022/23:686 (S), 2022/23:848 (C) yrkande 32, 2022/23:884 (C) yrkande 68, 2022/23:906 (C) yrkande 9, 2022/23:936 (SD) yrkande 5, 2022/23:964 (SD) yrkande 3, 2022/23:972 (SD) yrkande 60, 2022/23:1016 (SD) yrkande 57, 2022/23:1123 (C) yrkande 2, 2022/23:1124 (C) yrkande 19, 2022/23:1488 (S), 2022/23:1706 (S) och 2022/23:2133 (S).

Ur avsnittet "Utbudet av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser att validering är ett viktigt verktyg för att ta till vara den kunskap och de erfarenheter som har förvärvats utanför den reguljära utbildningen. Det är därför enligt utskottet positivt att det nu finns ett nationellt regelverk om validering på plats, liksom ett nationellt stöd för utvecklingen av validering. Det är också positivt att bestämmelserna om validering inom ramen för kommunal vuxenutbildning har förtydligats och att Skolverket har fått i uppdrag att stödja genomförandet och följa utvecklingen. Utskottet kan också konstatera att universitet och högskolor samt andra myndigheter sedan tidigare arbetar med bedömning av individers kompetens, kunskaper och erfarenheter. Med hänvisning till ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:335 (C) yrkande 11, 2022/23:1880 (C) yrkande 8 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 11.

Reservationer

1.

Utbildning för omställning och livslångt lärande, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Aylin Fazelian (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 29 och

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 9.

Ställningstagande

Från och med 2023 införs ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär bättre möjligheter för den som är yrkesverksam och behöver utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. De förbättrade möjligheterna att studera väntas ge en ökad efterfrågan på många utbildningar för vuxna, inte minst inom yrkeshögskolan och yrkesutbildningar inom komvux och folkhögskolan. De statliga satsningarna på dessa utbildningar behöver ta hänsyn till den ökade efterfrågan som det nya studiestödet väntas innebära. Samtidigt har antalet arbetslösa som bedöms vara i behov av reguljär utbildning ökat, vilket gör att fler vuxna hänvisas till komvux och annan vuxenutbildning. Även detta innebär en ökad efterfrågan på främst yrkesutbildning för vuxna. Vi anser därför att utbildningsutbudet behöver öka på alla nivåer och bättre anpassas efter yrkesverksammas behov av omställning och kompetensutveckling.

Vi anser att yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. För att möta behoven som följer av klimatomställningen och en förändrad arbetsmarknad ställs nya krav på att säkerställa kompetensförsörjning inom vissa viktiga yrken. Det är därför viktigt att förändringar görs för att bättre kunna möta stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov lokalt och regionalt. Det bör utredas hur stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt ska kunna mötas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Utbildning för omställning och livslångt lärande, punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 29 och

avslår motionerna

2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 6 samt

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 9.

Ställningstagande

Erfarenheten visar att vissa grupper kan påverkas kraftigt av en strukturomvandling, exempelvis varvskrisen, samtidigt som andra inte påverkas alls. Om arbetskraften är förberedd på att ta till vara digitaliseringens möjligheter kan det inte bara skapa fler jobb utan också bli en komparativ fördel för landet. Coronapandemin visade att det är viktigt med en infrastruktur för vidareutbildning och kompetensutveckling som är digital både till innehåll och form. Regeringen bör därför verka för bättre förutsättningar när det gäller livslångt lärande och en mer digitaliserad värld.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Utbildning för omställning och livslångt lärande, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 9 och

avslår motionerna

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 29 och

2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 6.

Ställningstagande

Jag vill att alla människor ska ges möjlighet att bidra till omställningen. Bygget av framtidens Sverige kommer att skapa tusentals arbetstillfällen. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjlighet att vidareutbilda sig under hela yrkeslivet. När fossila verksamheter fasas ut bör staten skapa goda förutsättningar för investeringar i grön industri och gröna innovationer i hela landet för att genom klimatomställningen skapa nya gröna jobb. Regeringen bör lansera ett grönt kunskapslyft för att underlätta teknik- och kompetensskiftet och omställningen till en hållbar arbetsmarknad. Det bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom bl.a. vuxenutbildningen i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Behov av utbildning inom vissa områden, punkt 2 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

Ur avsnittet "Validering" i betänkandet. Läs betänkandet